Public perceptions play a crucial role in shaping the image of any profession, and social work is no exception. It is widely assumed that adverse public views of social work can negatively impact the legitimacy of social services and the well-being of social workers—ultimately threatening efficiency and retention. Yet, empirical studies addressing these assumptions are rare. The current study investigates social workers’ experiences of public perceptions of the social work profession and key factors contributing to public views. Focus groups with Swedish social workers were conducted, and data were analysed via qualitative content analysis. The dirty work framework was applied in interpreting the findings. The analysis revealed that adverse public views are experienced as prevalent and that organisational structures, legislation, and social work practice contribute to such views. However, media portrayals are seen as the most influential factor in establishing adverse public views. Based on the social workers’ experiences, it is concluded that the social services in Sweden can be understood as socially and morally tainted, but that levels of taint differ between social services areas, and efforts to reduce such taint are discussed. 

This paper focuses on social workers' experiences of public perception of themselves and the profession of social work. The public is one of the most important stakeholders in social services, and public perceptions of social workers are therefore likely to affect social work practice. This includes possible impacts on service delivery, legitimacy, status of the profession, and job satisfaction. For example, public perceptions of the social work profession may influence social workers’ contacts with service users, other professionals and members of the local community. Public perceptions may also influence people’s inclination to seek help from social services agencies when needed. Little is known about the potential impact of public perceptions on the private lives of social workers, particularly in the European context. So far, research has mainly focused on the image of social work in public forums such as the mass media, neglecting the experiences of those affected – namely social workers. A better knowledge of their experiences could help to improve both the private and professional conditions for social workers, ultimately benefiting the people they serve.

The aim of this study is to explore local authority social workers’ experiences of public perceptions of their work and of the social work profession. More specifically, the study focuses on how social workers perceive and experience public perceptions in professional practise and in their private lives, and is guided by the concepts of socially tainted dirty work and courtesy stigma. The study also explores aspects that social workers consider particularly important in shaping public perceptions. The study draws on data from focus groups with social workers working in the organisational branches of childcare, addiction treatment and financial assistance of social services. The data is analysed using qualitative latent content analysis.

The results show that social workers perceive the public's knowledge and understanding of their profession to be low and that there are negative and stereotypical views of them as professionals and of social services. Several factors contributing to this negative perception were identified, with mass media reports, the mission and target groups of social services, laws and regulations, and professional practise appearing to be particularly significant. In addition, demographic and individual factors among the public, such as ethnicity, education level and previous contact with the social services, are considered highly relevant. However, differences between organisational settings are also apparent. Social workers in child care are confronted with negative and stereotypical views to a greater extent than social workers in addiction treatment and financial aid, both in professional and private settings. Taken together, the findings suggest that at least parts of the social work profession can be understood as socially tainted and that social workers are exposed to aspects and consequences associated with courtesy stigma.

Based on these findings, we argue that it is time to address public perceptions of social work and social workers, particularly in relation to childcare. Addressing these perceptions could improve public understanding, reduce stereotypes and ultimately improve conditions for both social workers and their clients.

The aim of the article is to explore whether and how local civil society–grounded in bottom-up activities–responds to a top-down initiative with expectations of sustainable transformation. The focus of our research is the possible role of civil society organizations as agents in collaborations aiming for a forest-based bioeconomy. The research was conducted in a local area within the sparsely populated Swedish region of Värmland, characterized by a strong tradition of forestry. The study is explorative and uses qualitative methods: interviews with representatives of local civil society actors, participant observations of local meetings and workshops, and document analyses. Our results suggest that general policy expectations concerning the inclusion of civil society become vague when operationalized in documents at the regional level, and lack clarity concerning the roles expected from civil society. Civil society organizations (CSOs) contribute in a multitude of ways to local social, economic, and environmental sustainability. However, the inclusion of CSOs as full actors in collaborations requires a greater knowledge of the traditions and structure of Swedish civil society, as well as its conditions and challenges in different local contexts. 

Det civila samhället har en lång tradition av att erbjuda stöd och service till medborgare som lever i en situation av hemlöshet. Före den svenska välfärdsstatens uppbyggnad var det välgörenhetsorganisationer och lokala församlingar som sörjde för fattiga och hemlösa medborgare. Under de senare åren har civilsamhällesorganisationer rapporterat om att efterfrågan på deras insatser ökat. I Sverige har vi också sett en ökande hemlöshet under de senaste decennierna. Syftet med projekt som avrapporteras i denna rapport är att bidra med kunskap om det civila samhällets roller inom hemlöshetsfältet under 2020-talet samt om och hur dessa har förändrats sedan slutet av 1990-talet. Den empiriska studien består av intervjuer med företrädare för civilsamhällesorganisationer som arbetar inom hemlöshetshetsfältet i Stockholm och Göteborg, kompletterat med relevanta dokument. Studien utgör en uppföljning av en liknande studie som genomfördes i slutet av 1990-talet. (Nordfeldt 1999) Resultaten visar att ”traditionella” organisationer inom fältet har utökat sina verksamheter och nya organisationer och nätverk har tillkommit. I rapporten diskuteras civilsamhällets organisationers roller, framför allt i relation till det offentliga välfärdssystemet, inom hemlöshetsfältet. Studien visar att civilsamhällets organisationer har en väsentlig roll som ett första steg – en förmedlande länk – till det offentliga välfärdssystemet. Behov som tillkommit i länkningen är bland annat juridisk rådgivning och stöd i att navigera i de allt mer digitala offentliga välfärdssystemen. Samtidigt har en förstärkning skett av organisationernas ”nisch” som ett extra socialt skyddsnät för individer som har hamnat utanför eller har begränsad rätt till offentlig välfärd.

Ideella organisationer har en lång tradition av att erbjuda stöd och service till fattiga och hemlösa medborgare. Under senare år har efterfrågan på de-ras insatser ökat. ”Traditionella” organisationer inom området har utökat sina verksamheter och nya organisationer och nätverk har tillkommit. Den före-liggande studien visar att organisationerna har en viktig roll som ett första steg – en förmedlande länk – till det offentliga välfärdssystemet. Nytillkomna behov i länkningen är juridisk rådgivning och stöd i att navigera i de alltmer digitala offentliga välfärdssystemen. Samtidigt har organisationernas ”nisch” som ett extra socialt skyddsnät för individer som har hamnat utanför eller har begränsad rätt till det offentliga välfärdssystemet förstärkts. Artikeln bygger på en intervjustudie med företrädare för ideella organisationer i Stockholm och Göteborg och utgör en uppföljning av en studie som genomfördes i slutet av 1990-talet. 

Studien belyser i vilken mån och på vilka sätt som LRF fortfarande är en folkrörelse på lokalnivå genom att ge kunskap om hur LRF agerar och organiseras lokalt. Rapporten beskriver och diskuterar hur LRF:s lokalavdelningar fungerar och arbetar i olika landsbygdssammanhang.

Följande frågeställningar har väglett undersökningen:− Hur fungerar organiseringen i LRF:s lokalavdelningar? − Vad betyder LRF lokalt för LRF:s medlemmar? − Vilken betydelse har LRF för lokalsamhällen på landsbygden? 

Studien har tittat på lantbrukares egenorganisering och hur den bidrar till att upprätthålla en levande landsbygd och hur LRF kan verka som en folkrörelseorganisation på lokal nivå. Eftersom landsbygden inte är enhetlig utan det snarare är fråga om ”landsbygder” genomförs studien på olika platser som gör det möjligt att undersöka LRF:s lokalavdelningar i olika typer av kontexter. Studien har genomförts på platser i Värmland och på Gotland.