VI LÄRARE DEBATT: Regeringens uppdrag till Skolverket – att göra utbildningen i förskolan skärmfri – riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser, särskilt för barn som är i störst behov av att möta en digitaliserad värld med stöd av utbildade förskollärare och barnskötare. Det skriver 27 barn- och förskoleforskare i ett gemensamt upprop.

Teoretisk rammeverk:Critical Literacy används som teoretiskt ramverk, och de relaterade begreppen dominans, tillgång,mångfald och design användes för att analysera datamaterialet.20Metode/forskingsdesign:Studien genomfördes vid fyra skolor i två svenska kommuner, med lärare från förskoleklass, lågstadiumoch lärare som arbetar med specialpedagogiska insatser. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativafokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal valdes eftersom det är en metod där data samlas in genom engrupps interaktion runt ett bestämt ämne. Vi var intresserade av gruppens samlade kunskaper ocherfarenheter av att designa och iscensätta literacypraktiker som skapar förutsättningar för eleversdelaktighet och lärande.Forventa konklusjoner/funn:Det allmänna intrycket som framkommer i studien är att lärare designar och iscensätter literacyaktiviteterutifrån både stödjande och inkluderande aspekter och med fokus på variation och mångfald. I studienframkom fler likheter än skillnader mellan skolorna. Det fanns till exempel ett tydligt fokus påmultimodala metoder och vikten av didaktisk flexibilitet. Lärarna lyfte också fram vikten av att produceratext, inte bara att konsumera och bearbeta befintliga texter. I analysen synliggjordes även skillnader, menlärarnas avsikter att inkludera alla elever i literacypraktiken var den primära intentionen.Ett intressant resultat var att ingen respondent menade att det är eleven som ska anpassa sig till enrådande literacypraktik. Istället betonar de att det är lärmiljön och literacyaktiviteterna som ska designasoch iscensättas för att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. Vi menar att dettaindikerar att lärarna intar ett grundläggande relationellt perspektiv på lärande och att denna syn påstödjande och inkluderande pedagogik eventuellt till och med leder bort tanken från behovet avspecialundervisning.Relevans for forskingsfeltet:Ur ett inkluderande literacyperspektiv fokuserar denna studie hur lärare arbetar i olika literacypraktiker föratt möta variationen av förutsättningar och behov i klassrummet. Genom att studera hur några lärarebeskriver hur de designar och iscensätter lärmiljöer vill vi bidra med kunskap som kan vara av intresse försåväl lärare som arbetar för att utveckla stödjande och inkluderande literacypraktiker, som forskare inomolika forskningsområden. Vi menar att vår studie visar på värdet av hur studier av olika literacypraktikerökar förståelsen av hur design och iscensättning kan skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet ochlärande. Studien kan inspirera till fortsatt forskning inom olika områden.

This article focuses on preschool teachers’ collegial learning in relation to children's use of digital learning tools in preschool. The aim of the study was to investigate how preschool teachers understand, change, and improve learning situations when digital tools are used, under the supervision of a film educator, a preschool colleague, and a researcher. The results show how five dedicated teachers, without a special interest in digital tools, started using tablets in preschool as a learning tool to achieve the goals in the curriculum regarding communication. The experiment model used in the study is based on design-oriented theories. The design-based experiment provided an opportunity for in-depth reflection among the teachers and a meeting place for collegial learning processes, which can in turn lead to preschool development.

Background: Children develop within a complicated and dynamic textual world. In the primary school classroom, one of the most important tasks for teachers involves the design of learning envir-onments and situations that can support all students’ literacy devel-opment. Although the identification of students with weaker skills is relatively well researched, there is a need for deeper understand-ing of how teachers address the variation of literacy skills within their classrooms. This article focuses attention on teachers’ naviga-tion of complex literacy practices within the primary classroom, which involves supporting the literacy development of children with a variety of needs, abilities and experiences.Purpose: The study aimed to investigate how primary education teachers and special educational needs teachers described their intentions and ways of designing learning for complex literacy practices in order to sustain a culture of inclusive education design.Methods: A total of 24 primary education and special educational needs teachers across four schools in two Swedish municipalities participated in focus group discussions. In-depth data analysis was based on design-oriented theory, applying the central concepts of intentions and flexibility to the teachers’ accounts of literacy development.Findings: According to the analysis, the participating teachers perceived advantages in using multimodal methods, collaborative learning, motivation and joyfulness, as well as learning structures and support. They discussed the challenges around supporting students’ literacy progress, describing their preparedness and the flexibility, or transformation competence (using different teaching resources in different situations at different times) involved in navigating complex literacy practice in the classroom for the ben-efit of all students.Conclusions: The study highlights the significance of teachers’ intentions to prevent, identify and remove barriers to students’ literacy development. It suggests that the part played by flexibility in determining solutions to challenges in classroom practice should not be overlooked in relation to supporting students’ literacy learn-ing progress. Implications also include greater recognition of the importance of continuous professional development to support inclusive practice, with opportunities for collegial learning and collaboration.

I den här artikeln prövas ett nytt svenskt begrepp för engelskans scaffolding, nämligenstöttningsinteraktion. Syftet är att med hjälp av en adekvat svensk benämning skapa engemensam förståelse av ett komplext begrepp och därigenom vidga förståelsen för dessanvändning i undervisningssammanhang. Designorienterade teorier lyfts in för att stödja vårtprövande. Dessa teorier belyser ytterligare en viktig interaktion, nämligen den mellan elev, lärareoch artefakt. Utifrån designteoriernas syn på lärande, som omfattar interaktion, utmaning,kollektiv aktivitet och internalisering, menar vi att själva innebörden av begreppet scaffoldingkan beskrivas. I artikeln framställs stöttningsinteraktion som en interaktiv handling i en socialkontext, där elever ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och förmågor genom utmaningoch stöttning inom den närmsta utvecklingszonen. Stöttningsinteraktionen omfattar utöver enmedveten planering (design) och iscensättning ett aktivt förhållningssätt. Denna interaktion,mellan lärare-elev-kamrater-artefakter ger eleven möjlighet att förstå, internalisera och befästanya kunskaper i kollektiva lärsituationer.

Background and theoretical approach

The aim of this paper is to analyze and discuss how some compulsory schoolteachers, working in various literacy practices, describe their design and staging of learning environments to cater to the needs of their students, and how supportive and inclusive literacy practices can be manifested. 

Accessibility and participation are prerequisites for students to be able to develop in school, regardless of functional ability (Aspelin, 2013). The point of accessibility and participation is that everyone should be able to feel included and have access to learning. From a relational perspective, this means that the learning environment is to be adapted, not the individual. It also means, according to Aspelin (2013), that aspects of the social, pedagogical, and physical environment interact, based on the needs and abilities of students. 

From an inclusive education perspective, we analyze and discuss how teachers reflect on their work with diverse literacy practices. Inclusive education stands for activities designed to create conditions for all students to be able to participate and learn (Florian, 2014: Howes et al. 2005). Inclusive teaching involves support for teachers’ capacity to respond to the individual variations of students. Not least does this relate to the fundamental issue of the right to develop literacy to be an equal citizen in a text-centered society (Forsling, 2017: Tjernberg, 2013). 

The participating teachers in the present study work at four schools with different literacy profiles: one school specializing in dyslexia and neurological disability, one school dedicated to working with reading and writing pedagogy, one school where most students do not have Swedish as their mother tongue, and one school for students with learning disabilities.

The following research questions were formulated:

–How do teachers describe that supportive literacy practices can be designed and staged for diverse learners?

– How do teachers describe their design and staging of inclusive literacy practices?

In order to study and analyze teachers’ statements on how they design and stage supportive conditions for inclusive teaching, we use Critical Literacy (CL) as the theoretical framework.  Janks (2010) describes how Critical Literacy research is based on the assumption that visual, oral, written, and digital texts constitute different ways to describe the world, and offer possibilities to interpret, question, and reshape it. Janks (2000, 2010) mentions four dimensions of written language: domination (power), access (accessibility), diversity, and design. The four dimensions are interconnected, overlapping, and necessary for understanding the full extent of what a literacy practice entails. We will use Janks’ four CL concepts to analyze the material in this study.

Method

The project this article is based on is a close-to-practice research project in which teachers from four schools participate. The schools, located in four different municipalities across Sweden, have different literacy profiles, that is, different ways of designing literacy practices. We were interested in investigating how teachers working in very different literacy practices express their knowledge of how supporting and inclusive literacy practices can be designed and staged. 

To collect data from group interaction around the specified subject of teachers’ ideas regarding literacy practices, focus group discussions were conducted (cf. Wibeck, 2010). In the focus group discussions, there was a focus on the process, that is, what happened in the conversation and what emerged from interaction between participants, not on the opinions of individual participants in relation to the subject in question (cf. Krueger & Casey, 2014; Wibeck, 2010). A focus group discussion can be described as a flexible, collective activity in which participants have agency to discuss and reflect upon their design for learning (Krueger & Casey, 2014). The aim of the focus group discussions in this study was to arrive at a collective point of view, that is, the overall opinions and statements of the group.

The professional learning was made visible in the focus group discussions, in terms of how the teachers learn from each other when they share thoughts and ideas, which deepens and broadens the discussion.  

 Findings

The general impression that emerges from our study is that teachers design literacy activities based on both supportive and inclusive aspects and with a focus on variation and diversity. Most of what the teachers participating in the study discuss and reflect upon is comparable across all four groups, for instance a focus on multimodal methods, and the importance of didactic flexibility. The design of literacy activities is a process, which can be deconstructed and reconstructed, just like the texts that the students work with (see Janks, 2014). There also seems to be a consensus among the teachers that writing work should not just be about consuming and processing existing texts. It is through one's own text production that individuals can position themselves in relation to their identities and to the world around them, a process which Janks (2010) refers to as dimensions of domination, access, diversity and design.

An interesting finding is that no respondent used the concept of special education in the focus group discussion. Teachers from all schools instead highlighted the importance of considering the students’ interest and motivation in order to build trusting relationships – a prerequisite for inclusive teaching. Three out of the four schools seem to rely on an approach which Aspelin (2013) describes as a relational perspective on special needs education.  As all supportive interventions are related to the school as a whole – special needs efforts are incorporated and integrated in the everyday activities of the school. We claim that this indicates that the teachers have a fundamentally relational perspective on teaching, perhaps even the view that supportive and inclusive pedagogy forecloses the need for special needs education.

Previous research states that accessibility and participation are prerequisites for students, regardless of ability, to be able to develop in school. The point of accessibility and participation is that everyone should be able to feel included and have access to learning. From an inclusive education perspective, the interest of this study is how teachers work in diverse literacy practices to address a variety of student conditions and needs. By studying how some primary education teachers describe how they design and stage learning environments, we want to contribute new knowledge about inclusive literacy practices.</p><p>The data collection was carried out through focus group discussions. We analysed the data with Critical Literacy (CL) as a theoretical framework, and the related concepts of domination, access, diversity, and design were used. The general impression that emerges from our study is that teachers design literacy activities based on both supportive and inclusive aspects and with a focus on variation and diversity. In the study, more similarities than differences emerged, for instance a focus on multimodal methods and the importance of didactic flexibility. The teachers also highlighted the importance of producing text, not just consuming and processing existing texts. Sometimes the analysis reveals differences. Even so, the teachers’ intentions to include all students in the classroom education remain significant.

The article focuses on preschool teacher education in Sweden. The purpose of the study is to explore and analyse opportunities for and impediments to cooperation around digital competence among three groups: preschool teacher students, local teacher educators, and teacher educators at a university. The study presented in the article is performed through focus group discussions. It has proceeded analytically from the design theory concept agency. The results show the three groups diverse statements. The informants agree primarily about the status of preschools in terms of the supply and use of digital resources. The greatest difference emerges about the cultural resources-if, how, and why the digital resources are used. Despite the negative experiences of the students, the discussions reveal a concrete desire for cooperation in all three focus groups, emphasizing the importance of using preschool teachers as a resource for development of digital competence.

Tillgänglighet och delaktighet är förutsättningar för att barn och elever, oavsett funktionsförmåga, ska få möjligheter att utvecklas i förskola och skola. Forskare inom literacyområdet belyser betydelsen av mångsidig och flexibel undervisning för att skapa möjligheter för framgångsrikt lärande. Inkluderande literacypraktiker lyfts som förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. Enligt denna definition av inkludering betonas att det inte är eleven som ska anpassas till en redan befintlig verksamhet, utan det är verksamheten som ska designas och iscensättas så att den skapar förutsättningar för elevens delaktighet och lärande. Inkludering skapar tillgänglighet. 

Studien ingår i ett forskningsprojekt där lärare i fyra skolor med dokumenterat olika literacypraktiker deltar. Projektet är uppdelat i tre delar. I den första delen har fokusgruppssamtal genomförts med de deltagande lärarna på respektive skola. I projektets andra del genomfördes fokusgruppssamtal med utbyte mellan de deltagande lärargrupperna på de fyra skolorna. I den avslutande delen sker återkoppling och uppföljning på respektive skola. Det är resultatet från de två förstnämnda delarna som vi kommer att presenteras på konferensen. 

 Studiens syfte är att ur ett inkluderingsperspektiv studera hur lärare som arbetar i varierande literacypraktiker i de tidiga skolåren förstår och uttrycker den kunskap de har om framgångsfaktorer i skriv- och läslärande för att undanröja hinder så att svårigheter inte uppstår. 

 Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsamtal. Critical Literacy används som teroriram och de relaterade begreppen mångfald och design används för att analysera datamaterialet. Ett kritiskt literacyperspektiv innehåller dimensionerna makt och dominans, möjlighet och tillgång, samt ojämlikhet. Dessa dimensioner kan vara möjliggörande för att använda texter kreativt.Vidare kan det kritiska literacyperspektivet stimulera och inspirera till nya pedagogiskt-didaktiska arbetsformer.

 Den bild som framträder i vår studie är att lärarna designar literacyaktiviteter utifrån såväl stödjande som inkluderande utgångspunkter med variationen och mångfalden i fokus. En intressant iakttagelse är att ingen av informanterna använder begreppet specialpedagogik i fokusgruppsamtalen. Lärarna på samtliga skolor understryker istället betydelsen av att väcka elevernas intresse och motivation för att lära och att bygga förtroendefulla relationer – en förutsättning för inkluderande undervisning.

 Projektet är, så vitt vi vet, unik i sitt slag och vi ser redan i materialet hur lärarna utvecklat teori- och metodkunskaper gällande framgångsfaktorer i skriv- och läslärande. Genom multimodalt och kollaborativt arbetssätt, anpassas verksamheten efter elevers olika förutsättningar och behov. Lärarna beskriver hur de rör sig på olika språkliga nivåer och växlar fokus mellan att undervisa om form och funktion och koppla innehållet i undervisningen till elevernas livsvärld och olika samhällsfrågor. 

 Projektet förväntas bidra till specialiserad kunskap gällande framgångsfaktorer i skriv- och läslärande samt utveckling av teoretiska och metodologiska kunskaper inom området. Vidare kan projektet skapa tillfällen till samverkan med olika professioner samt utvecklande av praxisnära forsknings- och lärandemiljöer.