Digital tools are widely used in STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) education from preschool to higher education. Despite this, the use of digital screen tools in preschool physics education is limited. The infrared camera is an example of a digital tool, which visualizes surfaces’ temperatures, and offers a concrete method to investigate and understand the physical phenomenon of heat. The aim of the study was to investigate how children aged 5-6 years use infrared cameras in exploratory activities to develop their understanding of heat. The study was conducted at a preschool in central Sweden and included eight children aged 5-6 years. Data collection included participant observations, video and audio recordings and thermal imaging. The analysis focused on children's exploratory processes and meaning making using transduction as an analytical concept. The results show that the infrared camera enables children to explore heat in a concrete and engaging way. The children’s transduction chains involved the sense of touch, and dynamic and still images from the infrared camera, and were shorter and more detailed than previous studies have shown. The children showed an understanding of the importance of colors, heat transfer as a process and that actions can affect the heating of objects. The conclusion is that infrared cameras can help to visualize children's exploratory processes and understanding of heat and thus enrich physics education already at preschool age.

Studenter på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet genomförett självständigt arbete på 15 högskolepoäng i slutet avsin utbildning. Cirka fem studenter per termin gör detta med en teknikdidaktisk inriktning. I kapitlet delar vi erfarenheter kring självständiga arbeten med teknikdidaktisk inriktning i våra roller som handledare och seminarieledare i kursen. Fokus ligger på hur vi uppmuntrar studenter att utgå från interventionsstudier där de designar, genomför och analyserar undervisningssekvenser kopplade till teknikämnet i förskolan. Att planera och genomföra teknikundervisning, samt reflektera över hur det har gått på ett strukturerat sätt, ger en värdefull erfarenhet i studenternas framtida roll som förskollärare. Vi diskuterar även möjligheterna och förutsättningarna för verksamma förskollärare att genomföra interventionsstudier som ett sätt att utveckla teknikundervisningen.

I fysikundervisning används ofta olika digitala verktyg för att synliggöra abstrakta fysikaliska fenomen. En värmekamera är ett exempel på ett sådant digitalt verktyg, och den fungerar som en pedagogisk resurs i undervisningen på grundskolan, gymnasiet och högre utbildning för att öka elever och studenters förståelse för värme och värmeöverföring. Värmekameran är främst designad för användas av vuxna, men finns det pedagogiska fördelar med att använda en värmekamera i fysikundervisning i förskolan? Detta intresserar oss på flera plan: hur använder sig 5–6-åriga barn i förskolan av värmekamera i sitt utforskande, och vilken roll spelar värmekameran i barnens förståelse av fenomenet värme? För att undersöka detta har vi valt att använda ett multimodalt analysverktyg i form av transduktionskedjor. Vi avser att kombinera Volkwyn et al. och Caiman och Kjällanders användning av transduktionskedjor i analysen av barns meningsskapande och lärande i naturvetenskaplig undervisning. Analysen av barnens förståelse för fenomenet värme baseras på ett klassificeringsschema sammanställt av Haglund et al., som bygger på tidigare forskning om barns förståelse av värme.    

Traditionellt har många studenter på lärarutbildningen baserat sina självständiga arbeten eller examensarbeten på intervjuer med verksamma lärare. Vi upplever dock att det har varit utmanande för studenterna att finna nya infallsvinklar i sådana intervjustudier. I vår handledning av självständiga arbeten och examensarbeten med inriktning mot fysik och teknik inom lärarutbildningen vid Karlstads universitet uppmuntrar vi istället studenterna att utgå från interventionsstudier där de designar, genomför och analyserar undervisningssekvenser inom respektive ämne. Att planera och genomföra undervisning och reflektera över den på ett strukturerat sätt ger en värdefull erfarenhet i studenternas framtida lärarroll. Genom videoinspelning och videoanalys får studenterna syn på detaljer i interaktionen i klassrummet eller förskoleverksamheten som de annars lätt hade missat. Vi presenterar våra erfarenheter av handledning och examination, med exempel från och särskilt fokus på självständiga arbeten i teknik på förskollärarprogrammet, där även praktiska och etiska aspekter på parskrivning av uppsatser och hantering av videodata av yngre barn diskuteras.

Tekniken är i ständig utveckling, ett exempel är den digitala tekniken som de senaste åren har blivit en naturlig del av vår vardag. Barnen i förskolan är inget undantag, de använder dagligen olika digitala verktyg t.ex. lärplattor och robotar. Det är av särskilt intresse att studera hur den digitala tekniken kan användas av barnen för att undersöka naturfenomen. Det övergripande syftet med studien är att undersöka och beskriva förskolebarns förmåga att tolka och utnyttja erbjudanden hos ett för dem okänt digitalt verktyg i form av en värmekamera. Insamlandet av data har skett under två planerade undervisningsaktiviteter med sammanlagt åtta förskolebarn i 5-6 årsåldern. Fokus är barnens utforskande och användning av värmekameran utifrån Donald Normans tolkning av begreppet affordance/erbjudande. Följande resultat kan skönjas: Barnen som deltar i studien visar förmåga att själva driva undersökandet både av och med värmekameran. I identifiering av värmekamerans användningsområden och funktion använder sig barnen av tidigare erfarenheter, t.ex. jämförs värmekameran med en mobiltelefon. Funktionen att ”ta kort” med värmekameran förevisas barnen medan barnen själva utforskar andra bildhanteringsfunktioner som att bläddra mellan de bilder de har tagit. I undersökande med värmekameran visar barnen tidigt i aktiviteten förståelse för de färger som symboliserar olika temperaturer. I slutet av aktiviteten involverar barnen värmekameran i lek, t.ex. genom att använda den som en spionkamera. Sammantaget uppvisar barnen en betydande digital kompetens i relation till detta för dem tidigare okända digitala verktyg.

In this study children's learning of the concept, stability, during some building activities were investigated. It was also examined how a story can create meaning, having the children build for some animals in the story. Two preschool teachers and 10 children participated. Data consisted of video-recordings from activities with the children and was analysed through thematic coding. The findings showed that the children enjoyed to build and showed an understanding of how to build stable constructions, however without using the word stable. There were connections to the story and new stories were also made by the children during building activities.

I en explorativ studie har vi undersökt vad som sker då femåringar i förskolan med god vana vid användning av digital teknik introduceras till värmekameror. Vi intresserade oss dels för hur barnen skulle anamma tekniken och tolka de bilder som skapas med en värmekamera, och dels för vilka initiativ till undersökningar barnen skulle ta. Först undersöktes barnens förståelse för värmerelaterade fenomen. De fick därefter använda värmekameror för att titta på omgivningen och utrustningen, och ombads tolka de olika färgerna på skärmen. Till sist ombads de att undersöka saker med värmekameran, med olika grad av eget initiativ och stöttning. Resultatet visar att barnen snabbt lärde sig förstå och handha värmekamerorna som digitala verktyg. De tog stillbilder och var sedan upptagna med att bläddra mellan IR-bilder och vanliga foton. De kunde bli frustrerade över att knappen var trög eller satte av misstag fingrarna framför linsen, men de visste de ville åstadkomma och hanterade utmaningarna väl. Barnen tolkade snabbt den röda färgen på värmekameran som att något är varmt, men det tog längre tid för dem att tolka andra färger. Som exempel på undersökningar noterade barnen att det är varmt inuti örat och såg sina nedkylda kroppar då de höll kylklampar mot huden. Ett av barnen smög bakom en av oss vuxna och konstaterade att man kunde använda värmekameran som spionkamera, en lekfull användning av tekniken, som sedan ledde till att de tittade hur det såg ut med värmekameran i ett mörkt utrymme.