Swedish schools offer two parallel subjects for the national majority language: Swedish (SWE) and Swedish as a second language (SSL). Several reports have shown disparities across schools in the country concerning the organisation of Swedish instruction for students with first languages other than Swedish. As headteachers are responsible for the organisation and quality of the instruction, this article aims to study headteachers' descriptions of providing Swedish instruction to second-language students in anticipation of the introduction of new compulsory school curricula (Lgr22) with revised syllabi. By applying theories of policy enactment, the study examines factors enabling or hindering the enactment and headteachers' interpretation of the new syllabi for SWE and SSL. Interviews were conducted with nine compulsory headteachers during the preparations for the new curriculum. The preparation for these curricula highlighted a range of problems within the school subject of SSL and headteachers had already taken measures to address certain shortcomings during the preparatory work. These measures may potentially contribute to increased quality and equity for students. The results of the study provide insights into the challenges and opportunities that headteachers experience in relation to the enactment of the syllabi, as well as shed light on the challenges associated with SSL.

The aim of this study is to investigate multilingual students’ identity constructions in their participation in different digital literacy practices. Theoretically, we depart from a translanguaging perspective and a social understanding of literacy from the field of New Literacy Studies. The data was constructed through qualitative interviews with eleven multilingual students in Sweden, and analysed through positioning analysis. The results show that the students use their multilingual repertoires in a variety of digital contexts for entertainment, learning, and socialising purposes. From the positioning analysis, three recurring themes emerged: positionings in relation to i. their heritage, ii. notions of ‘Swedishness”, and iii. transcultural identities. However, there is a range of variations in students’ approaches to their linguistic repertoires, which is further discussed in terms of identity constructions, as well as what teachers in monolingual schools settings can learn from the students’ everyday digital literacy practices and identity processes.

This study addresses normative orientations to smartphone use in Swedish upper-secondary classrooms. We present a Nexus Analysis from a policy enactment perspective of a material comprising ethnographic interviews, classroom video observations, and smartphone screen capture, investigating how a cultural conception of the smartphone as a source of disturbance is negotiated in discursive and embodied social action. Three groups of policy actors – head teachers, teachers, and students – balance competing agendas such as digitalization strategies, popular media narratives, and student autonomy and peer relationship maintenance. There is a tension between orientations to the smartphone as a legitimate resource for socialization and learning in the digitalized classroom, but also as an exception to desired digitalization – a potential threat to the social and disciplinary order of the classroom. Notably, the students display considerable awareness of such tensions, in reflective comments made in interviews and in displayed strategies for managing their smartphones in class.

Det saknas forskning och nationell reglering om hur nybörjarsvenska ska bedrivas i svensk grundskola. Kursplanen i skolämnet svenska som andraspråk (sva) som finns idag riktas alltså inte mot grundläggande sva. I den här artikeln undersöks hur lärare i svenska som andraspråk legitimerar/delegitimerar sin skolas organisering av grundläggande sva. Studiens data består av tio transkriberade intervjuer som har analyserats med hjälp av van Leeuwens (2008) legitimeringsbegrepp. Resultaten bekräftar att organiseringen av grundläggande sva är decentraliserad. Lärarna legitimerar sin skolas organisation (eller brist på organisation) genom moralisk värdering med hänvisning till elevernas behov. Eftersom lärarna uttrycker sig som experter på vad nyanlända behöver, och hur deras behov kan tillgodoses, klassificeras denna legitimering också som personlig auktorisation. De lärare som arbetar i skolor som har en organiserad undervisning i grundläggande sva uttrycker i högre grad att nyanlända behöver systematiskt stöd i sin grundläggande andraspråksutveckling (diskursen separering med fokus på grundläggande andraspråksutveckling). De lärare som arbetar på skolor som saknar en organiserad undervisning i grundläggande sva framhåller istället att nyanlända elever generellt gynnas av att inkluderas i ordinarie sva/sve-undervisning men att lärarna kan behöva göra vissa anpassningar (diskursen inkludering med vissa anpassningar). Resultatet visar också att grundläggande sva legitimeras/delegitimeras genom rationalisering och företrädesvis uttrycks av de lärare som saknar en organiserad undervisning i grundläggande sva. Lärarna hänvisar i de fallen till bristande resurser (den ekonomiska diskursen). Överlag framkommer att de intervjuade sva-lärarna ser sig själva som centrala aktörer som tar ansvar för organiseringen av nyanländas utbildning.

This article presents results from a case study that examines reading instruction practices in a linguistically heterogeneous class in year 3. In this school the proportion of newly arrived students has increased significantly in a short time and the article focuses on classroom observations and a teacher interview about the work with reading instruction in this particular class. The theoretical framework is based on Cummins’ The Literacy Engagement Framework and theories about teachers’ beliefs. The results show how in reading instruction students' understanding is supported through the teacher's work with extending the language and through support in students' meaning-making (scaffold meaning). The students' background knowledge is activated when connections between text content and the students' everyday life are made, but multilingual identities are seldom affirmed or made visible. The focus of reading instruction is primarily to support linguistic preunderstanding and correctness. Reading homework is an important part of reading instruction and is practiced in cooperation with multilingual parents in a language they often do not know. Strongly present are the teacher’s beliefs about students' linguistic repertoires as a resource primarily for learning Swedish, as well as beliefs about a separation between the languages of multilingual individuals. 

Föreliggande rapport redovisar resultat från en enkätstudie som riktades till rektorer på grundskola och gymnasium. Undersökningen genomfördes under hösten 2019 inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), som är en nationell försöksverksamhet. Målet med försöksverksamheten är att utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

Enkätstudien syftar till att undersöka om kollegial samverkan runt planering och efterarbete kan utgöra en grund för skolutveckling och forskningssamverkan mellan skola och akademi. Enkäten efterfrågade även hur rektorer ser på forskningens roll i skolan. I rapporten sätts resultat från rektorsenkäten även i relation till en lärarenkät genomförd 2018 (Nordgren et al., 2019).

Våra studier visar att kollegial samplanering runt undervisning skulle kunna vara central för en samverkan om forskning och utveckling. Resultaten påvisar emellertid stora skillnader mellan hur rektorer och lärare uppfattar villkoren för, och organisationen av utvecklingsarbetet runt undervisning.  Ett annat centralt resultat är att rektorer och lärare visar sig intresserade av forskning och samverkan mellan skola och akademi, men båda grupperna ger uttryck för att deras villkor att systematiskt utveckla sin verksamhet är begränsade.

Denna rapport ger ett omfattande och rikt underlag för lärare, rektorer, forskare och skolpolitiker att reflektera över vilka strategier som kan vara långsiktiga och hållbara för att understödja en skola på vetenskaplig grund.