This study aims to investigate the consequences for feminist sex therapy that it is promoted as an alternative to a mainstream approach. Analytically I focus on the relation between normativity, claims to knowledge and professional legitimacy. I study sex therapeutic academic texts, and the material is approached through a framework developed by combining Donna Haraways concept of situated knowledges with elements from Karen Barads agential realism



My analysis starts in feminist sex therapists criticism of how masculine norms in mainstream sex therapy lead to a flawed theory of sexual matters. Feminist sex therapists, however, allege that it is specifically feminist norms that grant a more complete theory of sex and sexual problems within feminist alternatives in sex therapy. To that effect, feminists discern sexual problems in relation to the impact a patriarchal society has on particularly womens sexualities, and treatment is articulated as seeking to liberate women from constraints associated with gendered social positions.



In mainstream sex therapy, allegedly value-neutral insights into human physiology are called upon for the establishment of professional legitimacy. Nevertheless, normative investments are relied upon implicitly to discern sexual problems and sexual well-being with the consequence that sexual problems are understood as conditions that interfere with the ability to have sex, largely equated with coitus, and with the motivation to form coupled sexual relations. By alleviating sexual problems, these abilities and motivations are allegedly restored in the form of natural, already present, capacities for sexual functioning. Comparing my analysis to feminist critiques, I argue that the latter have not fully theorized the significance of normative investments, and have left unchallenged assumptions in mainstream therapy that enable a restorative and libratory construal of sex therapys objective.



Although feminist alternatives contain a markedly different theorization of sexual problems, they have retained, from the mainstream approach, the notion that sex therapy seeks to liberate its clients. This notion stands in conflict with feminist theorizations of sexual problems, and in my conclusion I argue that feminist sex therapy would benefit from abandoning its liberatory element.

Sexuella trakasserier förekommer av allt att döma i de flesta miljöer där människor möts. I Karlstads universitets jämställdhetsplan för 2003 fastställs som en av målsättningarna för jämställdhetsarbetet att utveckla rutiner för att förebygga och hantera sexuella trakasserier. För att sådana rutiner skall kunna utarbetas på en relevant grund behövs kunskap om de villkor under vilka sexuella trakasserier faktiskt förekommer vid universitetet. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är genomförd med ambitionen att vara ett led i att formulera sådan kunskap om sexuella trakasserier, och genomfördes som en enkätstudie bland knappt 500 studenter under våren och sommaren 2002.



En central slutsats som dras genom denna undersökning är att sexuella trakasserier innebär två olika typer av problem att förebygga och hantera. I de fall där sexuella trakasserier inverkar negativt på studiesituationen kan de ses som ett studiemiljöproblem, som något som gör det svårare för enskilda studenter att klara av sina studier. Samtidigt kan sexuella trakasserier ses som ett mer övergripande jämställdhetsproblem, såtillvida att det maktförhållande som överordnar män, och som kommer till uttryck bland annat i sexuella trakasserier, i mångt och mycket upplevs som oproblematiskt för dem som ingår i det.