Climate change adaptation's place in the contemporary climate change discourse continues to evolve, as does its identity as a form of inquiry, mode of critique, form of policy and type of practice. In this article we argue that there is an evolution in scholarship occurring in terms of a transition from a scientific/technical mode of inquiry to one more engaged with the social sciences. We argue that politics determine society's adaptation responses and that politics constitute an adaptive response in its own right. With support of the reviewed literature, we conclude that it is fruitful, and even necessary, to understand climate change adaptation as politics in order to facilitate stronger scholarship but also to foster more inclusive practices. We argue that politics is, in itself, climate change adaptation and that this understanding of climate change adaptation has implications for both scholarship and practice.

Hur utvecklas Värmland och mera specifikt länet som ”politiskt landskap”? För fjärde gången har en stor medborgarenkät till värmlänningar genomförts i ett samarbete mellan SOM-institutet vid Göteborgs universitet och Karlstads universitet. Enkäterna har genomförts med fyra års intervaller i direkt anslutning till valen: 2010, 2014, 2018 och 2022.

Mycket har hänt under dessa tolv år som på olika sätt påverkat Värmland och dess invånare. Den första studien genomfördes i efterspelet av den dramatiska finans- och eurokrisen. Den andra studien inföll i början av den stora flyktinginvandringen i Syrienkrigets spår, vilken även kom att påverka den tredje studien. Den senaste studien präglas av effekterna av pandemin och av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. 2022 var också det år då inflationen steg kraftigt och då Riksbanken började höja styrräntan. Vissa kommuner har uppmärksammats då de haft en mycket pressad situation medan ett fåtal andra varit mera lyckosamma. Vad kan detta betyda?

Syftet är således primärt att analysera ”det värmländska politiska landskapet” år 2022 och, i möjligaste mån, hur detta förändrats sedan år 2010. Ambitionen är att sätta in analysen i en större kontext utifrån bland annat offentlig statistik. Vissa jämförelser görs även med nationella studier. Stad/landproblematiken är central: håller de politiska subsystemen på att glida isär? Skiljer sig förutsättningarna att bedriva politiken på i viktiga avseenden? Systematiska jämförelser görs på kommuntyp och på socioekonomiska kategorier som kön, ålder, utbildning och klass men även på nöjdhet med livssituation och med demokratin samt partisympati.

Här tecknas bilder av hur de ekonomiska förutsättningarna förändrats liksom av den demografiska och sociala utvecklingen. Analyser görs av hur värmlänningarna bedömer sin bostadsort, hur man ser på Karlstads roll för länets utveckling och av hur man uppfattar sina livsvillkor. Värmlänningarnas problembild studeras: Vad är det som oroar?

Hur har styrkeförhållandena mellan partier och ledningskoalitioner förändrats? Vad sker med förtroendet för politiker, med klassröstande och splittrad röstning? Hur förändras partiernas bas med avseende på socioekonomi, ideologisk orientering och livsvillkor? Vad skiljer ”de missnöjda” från ”de nöjda” i kommunvalet? Vilka är de politisk aktiva vid sidan av röstning?

Hur ser värmlänningarna på frågor kopplade till miljö och klimat? Vad kännetecknar kultur- och fritidsvanor i skilda geografiska miljöer? Vilken är synen på vargpolitiken? Synen på den egna hälsan och på den värmländska hälso- och sjukvården är ett annat centralt tema. Vad betyder den egna hälsan för bedömningen av servicen? Vilka drabbades värst av Covid-19 pandemin?

Den kommunala politiken och förvaltningen är centrala komponenter i medborgarnas vardag och i samhällsutvecklingen i stort. Stig Montin har genom sin forskargärning spelat en avgörande roll för att fördjupa förståelsen av det kommunala landskapet. Som en av förgrundsgestalterna inom svensk kommunforskning har han inspirerat studenter, politiker och tjänstepersoner både i Sverige och internationellt.

I denna festskrift samlas forskare för att i dialog med Montins forskning belysa samtida kommunpolitiska och organisatoriska frågor.

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003–2020 som under hösten 2023 fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering. Rapporten visar bland annat: De som kommer till tals i nyhetsrapporteringen är framför allt elbolagen och den politiska oppositionen.Trots att det finns mycket forskning på området, intervjuas sällan forskare. Inte heller citeras det ur de många utredningar som gjorts.Miljörörelsen är så gott som osynlig i rapporteringen. 

This book analyzes climate change from a societal risk perspective, considering IPCC data, harm reduction, and global impact. Climate change is a globalised agent of social disruption whose impacts will worsen societal inequities and inequalities around the world. For some unfortunate societies already precariously exposed, climate change will tip them into societal collapse. Devastation will also occur to many ecological values in which all societies are embedded. But effective social action can limit the extent of these costs and losses. Ultimately, only social transformation can limit the social and environmental harms of climate change. But what does this mean? To what extent is society at risk? Are such risks particularized and restricted to specific segments and localities? Or is society at risk in a more universal way? Climate risks are re-shaping the practices of households, communities, governments and businesses. In this way, climate risks are a dynamic element in social change and social processes. Risk holds a mirror to society, revealing who and what is prioritized, recognized and valued. It also provides a reckoning of our perceived strengths, vulnerabilities and weaknesses. This volume examines how we understand the societal risks of contemporary and forecast climate change impacts—and those risks inherent in dealing with these impacts. We know that society is fashioning a new global climate—but climate change is also re-fashioning society; this book explores this dynamic process and considers its implications for future society.

This paper examines the emerging phenomenon of climate emergency declarations. We focus on the case of Victoria Australia and the 30 councils who have declared a climate emergency with a particular focus on three councils. We explore the drivers, meanings, and implications and to what extent the subsequent plans reflect a reframing of local government roles and actions. We find the emergency declaration movement is catalysing councils beyond symbolic declarations potentially opening up space for change and disruption. Of interest in this paper is also the principal and theoretical implications for citizens, local government, and for research that is connected with this emerging trend. We highlight conclusions, ideas, and perspectives that can be drawn from this study of the Australian practice of climate emergency declarations.