Frågor om organisering, styrning och kompetens är centrala i all organisationsutveckling, inte minst i stora organisationer med komplexa uppgifter. Om arbetsuppgifterna är sådana att de utförs med en stor grad av autonomi och det dessutom finns flera uppdragsgivare kompliceras styrningsfrågorna ytterligare. Socialtjänstens verksamheter inom vård och omsorg är exempel på sådana organisationer.



I denna rapport redovisas en processutvärdering av organisationsförändringar i kombination med kompetensutveckling vid avdelningarna för vård och omsorg i två Värmlandskommuner. Ett lösningsfokuserat arbetssätt infördes, samtidigt som organisationerna förändrades genom tydligare ledningsfunktioner och genom att i en av kommunerna ytterligare en chefsnivå inrättades.



Rapporten beskriver, analyserar och diskuterar de olika förändringarna sammantaget och var för sig. Att samtidigt genomföra flera förändringar visar sig kunna innebära att de delvis motverkar varandra. Ett centralt analystema i utvärderingen är frågor om närhet och distans i tid och rum. En förändring till det bättre i ett avseende visar sig ofta leda till problem och försämring i andra. De personliga relationerna på arbetsplatsen, liksom inställningen till arbetet, får stor betydelse för hur organisationsförändring och kompetensutveckling tas emot och hanteras.



Rapportens analyserande och diskuterande form gör den aktuell långt utöver de utvärderade organisationerna. Den vänder sig till alla som har intresse för organisationsförändringar i komplexa organisationer.

Projekt Långtidsfrisk i Värmland ett vardagsbaserat hälsoarbete har skett i samarbete mellan LO, Försäkringskassan i Värmland och Karlstads universitet och finansierades av Regeringen och försäkringskassan i Värmland. Projektet pågick från våren 2002 t.o.m. sommaren 2004. Forskningscirklar på åtta arbetsplatser inom offentlig sektor har kartlagt hälsovillkoren för de anställda, och med det som utgångspunkt formulerat förslag till åtgärder på arbetsplatsen för att främja de anställdas hälsa. Projektet har således haft dubbla syften, dels ett handlingsinriktat inåt de deltagande organisationerna och dels ett forskningsinriktat i syfte att ta fram mer generell kunskap. En utgångspunkt har varit att hela livet påverkar en individs hälsa. Teoretiskt har krav-kontroll-modellen (Karasek & Theorell) använts och utvecklats i en ambition att förutom arbetslivet studera hem- och familjeliv, fritidsliv och samhällsliv i övrigt. Höga sammanlagda krav liksom många förändringar samtidigt i livet är ogynnsamt för hälsan. I rapporten konstateras att livet självt inte längre ges utrymme i arbetslivet, utan kvar är bara arbete. Det framgår vidare att skevheter i arbetsfördelningen mellan könen både på arbetsmarknaden och i hem och familjelivet är faktorer med betydelse för sjukskrivningslängd och rehabiliteringsprocess. Den avslutande diskussionen utmynnar i ett antal förslag till ett friskare arbetsliv