Skomakardottern Helena Appelgren växte upp i frihetstidens Stockholm. Vid slutet av 1760-talet hade hon tjänst i köket hos en av Stockholms herrskapsfamiljer. I det levnadslopp, det vill säga den självbiografi, som hon senare skrev ner kan vi läsa hurhon rycktes med i den herrnhutiska väckelserörelsen Brödraförsamlingen som alltsedan 1730-talet verkati Sverige.Brödraförsamlingen hade kommit till Sverige från orten Herrnhut i Sachsen, därav benämningen på anhängarna. Väckelsen berörde städernas småfolk och mellanskikt men också landsbygdens befolkningsgrupper och medlemmar ur aristokratin och prästeståndet. De troende hade som praktik att skriva eller diktera sina egna levnadslopp. Texterna som Helena och andra herrnhutare efterlämnat beskriver huvudpersonernas andliga upplevelser och livserfarenheter. Den personligt tillägnade tron spelar en central roll. Levnadsloppen och Brödraförsamlingens människoideal kan emellertid sättas in i ett bredare social- och kulturhistoriskt sammanhang, och herrnhutismen blir därmed möjlig att förstå inte bara som en tidstypisk religiös väckelse. Tillsammans med andra idéströmningar bidrog den till det moderna samhället och till förutsättningarna för vår egen tids individualism.

Förlagsinformation: I denna antologi diskuteras historikerns yrkesroller i relation till det moderna samhällets förändringar. Vilka övergripande tekniska och kulturella förändringar har bidragit till kretsloppen för historisk kunskap under det sena 1900- och det tidiga 2000-talet? På vilka samverkansytor finner vi idag yrkesverksamma historiker? Hur ser samverkan ut och vem får räkna sig själv som "historiker"? Frågor såsom dessa behandlas här i ett antal initierade, engagerande och bitvis provokativa texter om historikern och hens yrkesroll.

How can social science and historical approaches combine in order to enrich the regional studies theme? This chapter focuses on designs for small-N comparative research, specifically the problem of how to apply systematically structured synchronic and diachronic comparisons as a means to analyze interdependence. We hold that comparative sequence design (CSD) poses an important methodological option in that perspective. In contrast to standard research designs, such as cross-sectional design and development design (“historical case studies”), CSD allows for both systematic (i) cross-unit and cross-case comparisons as well as (ii) within-unit analyses. It (iii) opens up for the use of process-oriented models with a focus on explaining developmental outcomes among sub-national level units, and thereby (iv) facilitates analysis of both spatial, temporal and temporal-spatial interdependence among sub-national level units (regions). CSD provides a tool for examining e.g. policy-making and policy diffusion as dynamic, historically contingent processes; and, from the perspective of the historical disciplines, allows analysts to move beyond the limits of traditional case studies of regions and localities.