Hur utvecklas Värmland och mera specifikt länet som ”politiskt landskap”? För fjärde gången har en stor medborgarenkät till värmlänningar genomförts i ett samarbete mellan SOM-institutet vid Göteborgs universitet och Karlstads universitet. Enkäterna har genomförts med fyra års intervaller i direkt anslutning till valen: 2010, 2014, 2018 och 2022.

Mycket har hänt under dessa tolv år som på olika sätt påverkat Värmland och dess invånare. Den första studien genomfördes i efterspelet av den dramatiska finans- och eurokrisen. Den andra studien inföll i början av den stora flyktinginvandringen i Syrienkrigets spår, vilken även kom att påverka den tredje studien. Den senaste studien präglas av effekterna av pandemin och av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. 2022 var också det år då inflationen steg kraftigt och då Riksbanken började höja styrräntan. Vissa kommuner har uppmärksammats då de haft en mycket pressad situation medan ett fåtal andra varit mera lyckosamma. Vad kan detta betyda?

Syftet är således primärt att analysera ”det värmländska politiska landskapet” år 2022 och, i möjligaste mån, hur detta förändrats sedan år 2010. Ambitionen är att sätta in analysen i en större kontext utifrån bland annat offentlig statistik. Vissa jämförelser görs även med nationella studier. Stad/landproblematiken är central: håller de politiska subsystemen på att glida isär? Skiljer sig förutsättningarna att bedriva politiken på i viktiga avseenden? Systematiska jämförelser görs på kommuntyp och på socioekonomiska kategorier som kön, ålder, utbildning och klass men även på nöjdhet med livssituation och med demokratin samt partisympati.

Här tecknas bilder av hur de ekonomiska förutsättningarna förändrats liksom av den demografiska och sociala utvecklingen. Analyser görs av hur värmlänningarna bedömer sin bostadsort, hur man ser på Karlstads roll för länets utveckling och av hur man uppfattar sina livsvillkor. Värmlänningarnas problembild studeras: Vad är det som oroar?

Hur har styrkeförhållandena mellan partier och ledningskoalitioner förändrats? Vad sker med förtroendet för politiker, med klassröstande och splittrad röstning? Hur förändras partiernas bas med avseende på socioekonomi, ideologisk orientering och livsvillkor? Vad skiljer ”de missnöjda” från ”de nöjda” i kommunvalet? Vilka är de politisk aktiva vid sidan av röstning?

Hur ser värmlänningarna på frågor kopplade till miljö och klimat? Vad kännetecknar kultur- och fritidsvanor i skilda geografiska miljöer? Vilken är synen på vargpolitiken? Synen på den egna hälsan och på den värmländska hälso- och sjukvården är ett annat centralt tema. Vad betyder den egna hälsan för bedömningen av servicen? Vilka drabbades värst av Covid-19 pandemin?

I boken Värmländska landskap medverkar 21 forskare från Göteborgs och Karlstads universitet. I det politiska landskapet behandlas den värmländska flernivådemokratin och värmlänningarnas attityder till globalisering. I ett särskilt kapitel studeras medborgarnas inställning i regionfrågan och valen i Värmland 2010 analyseras i ett historiskt och nationellt perspektiv. I de ekonomiska och sociala landskapen riktas fokus mot regional utveckling där medborgarnas syn på viktiga faktorer för Värmlands utveckling analyseras liksom den högre utbildningens och universitetens roll som tillväxtmotor. Särskilt uppmärksammas sysselsättningsfrågan som värmlänningarna anser vara den klart viktigaste frågan.

I kulturlandskapet studeras värmlänningars upplevelser av kultur och konst samt evenemang och besöksmål i olika delar av Värmland. Den värmländska identiteten, den geografiska tillhörigheten samt den lokala livsmiljön analyseras. Inom detta område uppmärksammas också värmlänningarna och rovdjursförvaltningen. Mot bakgrund av undersökningar på 1980-talet och förhållandena i övriga Sverige behandlas dagens medielandskap i Värmland: nyhetskonsumtionen i olika typer av medier liksom tidningsstrukturen i länet och den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon. I särskilda kapitel uppmärksammas radiolyssnandet och internetvanorna. Vidare analyseras nyhetsvärdering, omvärldsorientering och regional identitet. I det avslutande summerade kapitlet Ack Värmeland diskuteras det sköna Värmland men också de problem som Värmland står inför.

Forskningen baseras på en medborgarundersökning i Värmland som genomfördes 2010 och motsvarande undersökningar i Västsverige och hela Sverige. Undersökningen genomfördes i samarbete mellan SOM-institutet, Samhälle Opionion Media, Göteborgs universitet och Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, Karlstads universitet.

Today's local administrative leader is facing a universe of sometimes contradictory values norms and ethics. When looking closer into the literature of, in my case Swedish, public administrative policy it is possible - at least tentatively to identify six ideal typical administrative cultures with a more or less distinctive number of values, norms and ethics connected to them. The significance of these clusters change over time. We can see connections to various fashions of organizing and steering. The local administration of today is typically a hybrid bearing traces of numerous reforms where layer has been put on layer. Some of these ideal types are well known and widely described and penetrated. Metaphorically these could be called the bureaucracy (or the reliable administration), the arena (or the loyal administration), the professional seminar (or the problem solving administration), the firm (or the efficient administration), the network (or the cooperative administration) and the home (the emphatic administration). When confronting these clusters of values and norms with each other both similarities and differences become visible; here we shall focus on fifteen various dilemmas a local administrative leader could encounter in her or his daily exercise. Depending on what kind of position the leader has, on local political culture and on the more specific problems the organization is facing these dilemmas are more or less likely to appear.