Artikeln problematiserar diskursiva konstruktioner av stress i dagens arbetsliv ur ett genusperspektiv. Genom analys av intervjuer och inspelade medarbetarsamtal i tre organisationer argumenterar författarna för att normalisering av stress villkoras av nyliberala principer om valfrihet och individuella lösningar. I den nyliberala stressdiskursen frånskrivs arbetsgivare ansvar för stressproblematik, och en normalisering av stress riskerar därmed att dölja strukturer som blir diskriminerande och långsiktigt ohållbara för hälsa i arbetslivet.

Denna skrift avrapporterar en delundersökning inom forskningsprojektet GeRd – ”Den genuskodade räddningstjänsten”. GeRd är ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som bedrivs vid Karlstads universitet. Projektet syftar till att identifiera förutsättningarna för jämställdhet och mångfald inom svenska räddningstjänster, och vidare till att identifiera förändringsmöjligheter. Forskarna ser det också som avgörande att bidra med kunskap som bygger på praktisk erfarenhet och som fortlöpande förs ut i verksamheterna.

Resultaten i denna rapport baseras huvudsakligen på en omfattande enkät som distribuerades till olika personalkategorier i 25 stycken slumpvis utvalda räddningstjänster i Sverige våren 2011. Rapporten ger därmed en kvantitativ bild av skilda förhållanden inom räddningstjänsterna i relation till jämställdhet och mångfald, något som tidigare saknats. Den besvarades av 1176 anställda inom räddningstjänsterna. Av dessa var 38 procent heltidsanställda brandmän, 24 procent var räddningspersonal i beredskap, 30 procent fanns i operativ arbetsledning och 5 procent i annan ej operativ tjänst. 94 procent av de som besvarat enkäten var män och 6 procent kvinnor.Rapportens 13 kapitel påvisar tydliga skillnader, både mellan olika räddningstjänster och mellan olika personalkategorier inom dem, beträffande inställningen till det förändringsarbete som pågår i organisationerna. Samtidigt finns övergripande mönster och tendenser i materialet. Resultaten diskuteras i relation till aktuell forskning och teoribildning.

In the present paper, we report findings from a study of performance appraisal interviews between middle managers and employees. The study is based on analysis of video uptake of authentic performance appraisal interviews, and through detailed examination of participant conduct and orientation, we point to structural mechanisms and institutional norms which limit the possibilities for employees to raise topics connected to negative experiences of stress in performance appraisal talk. It is argued that norms concerning ideal employeeship are shaped by a partly hidden curriculum in the organization which in turn is talked into being in the performance appraisal interviews. The study concludes that empirical attention to the social interplay in performance appraisal interactions reveal how participant conduct aligns or disaligns with institutional and social underpinnings of workplace ideals.

Denna artikel redovisar resultat från en studie av medarbetarsamtal mellan chefer och deras anställda. Studien, som omfattar videoinspelade samtal, intervjuer och en enkät, pekar på strukturella mekanismer och normer som försvårar för medarbetare att lyfta negativa upplevelser av stress i samtalen. Resultaten visar hur olika livsformer kolliderar och hur bilder av en god medarbetare formas av en delvis dold läroplan i organisationen.