Det finns många krav och förhoppningar på skolan. Ett väl utbildat folk och professionella yrkesutövare ses ofta som en vaccination mot en antidemokratisk samhällsutveckling. Det kan också ses som en investering för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Lösningar på både stora och små problem pekar också ut rektorer och lärare som viktiga yrkesprofessioner och aktörer. De förväntas ha en roll när det gäller saker som att utveckla bättre matvanor, trafikkunskaper, sexualvanor och folkvett. 

Länge sågs trygghet och studiero råda i den svenska skolan och våra elever presterade i topp på internationella kunskapsmätningar. I början av 2000-talet började rapporterna om läget i den svenska skolan handla mer om sjunkande kunskapsresultat och ökad otrygghet och studieoro. Ett stort ansvar i att återskapa den svenska skolans goda anseende lades på skolans personal. Speciella förhoppningar ställdes på att stärka rektorers professionaliseringsprocess så att de skulle utvecklas i sitt yrkesutövande för att bättre kunna leda skolans förbättringsarbete. Välutbildade rektorer sågs som en framgångsfaktor och 2010 genomfördes en reformering av skolledarutbildningen. Utbildningen är en obligatorisk befattningsutbildning på tre år som omfattar 30 högskolepoäng. Det finns en förhoppning att det som rektorerna lär sig inom rektorsprogrammet ska leda till att de utvecklar sitt professionella yrkesutövande och att en logisk följd är att skolors måluppfyllelse förbättras.

The school is an institution where many actors need to cooperate in order to create an ethical and moral sustainable work environment, with high quality, where students are able to acquire good knowledge and skills. At the school level, teachers have the largest impact on student’s learning, but school leaders are also important. The position as a school leader means power over the school’s organization and gives a decisive influence over the school’s physical and psychological work environment. The aims of the chapter are to raise awareness of the ethical dimensions that a school leader may face in their practice and to provide support to school leaders in handling the ethical dimensions and moral aspects of the assignment, both as an individual and as a leader. The question is, how can research support school leaders in acting in accordance with ethical dimensions and moral aspects so that these perspectives become central to all the school’s actors? This question has resulted in a model providing school leaders with guidance in moral-leading actions. Giddens’ structuration theory forms the theoretical framework for the chapter.

Under tre år har vi följt sju rektorer och deras skolor samtidigt som rektorerna deltagit i Rektorsprogrammet på Karlstads universitet.  Ett övergripande syfte har varit att studera eventuella kopplingar mellan utbildningens form och innehåll och rektorernas sätt att ta sig an uppdraget som rektor på den egna skolan. Att utbildningen förväntas ha en positiv påverkan på skolans ledarskap är en självklarhet, varför skulle så mycket kraft och resurser annars satsas på Rektorsprogrammet? Och visst visar våra resultat att rektorerna anser att utbildningen är viktig och lärorik. De anser sig erövra en del nya kunskaper som leder till nya tanker och idéer. Många anser sig bli tryggare i sin roll. De anser sig många gånger bli bekräftade i att de handlar och tänker klokt. Men undersökningen visar samtidigt att Rektorsprogrammets har lika svårt att påverka praktiken som vilken annan utbildning som helst. Det är svårt att koppla ny kunskap till konkreta handlingar och att tänka utanför den egna boxen. Det är också svårt att dra slutsatser i handling mellan de krav och förväntningar som kursdeltagarna ställer på personalen i den verksamhet de leder och de krav och förväntningar de ställer på sig själva och sina kurskamrater under rektorsutbildningen. Det är tydligt att flera rektorer i utbildningen agerar mer utifrån bilden av ”den motvilliga studenten” vars främsta krav är att få tydliga informationer om vad som ska examineras och hur detta ska gå till än som en (skol)ledare som är beredd att stå på barrikaderna för att tillsammans med kursens lärare utforska och testa vad som finns att lära om uppdraget som rektor. Tydligast kanske detta visar sig i rektorernas beskrivning av hur de tar tillvara möjligheten till inflytande under utbildningen.  

Rapporten vänder sig till alla som på något sätt är involverade i Rektorsprogrammet så det har varit viktigt att lyfta frågor som kan ge underlag för reflektion över hur utbildningens form och innehåll kan förbättras för att möta och utmana de rektorer som ska utbildas. Det är viktigt att först slå fast att utbildningens övergripande form och innehåll uppskattas av rektorerna. Lärgruppsarbetet möjliggör till exempel ett nära samarbete med en mindre grupp kolleger och uppgifterna, föreläsningarna och litteraturen upplevs förankrade i den egna verksamheten. MEN både form och innehåll tycks lämna rektorerna med en splittrad bild av rektorsuppdraget och de har svårt att uppfatta att det finns teoretiska antaganden både om lärande och undervisning, om skola och skolutveckling och om skolledarskap som kan fördjupa förståelsen av utbildningens form och innehåll och i förlängningen också uppdraget som rektor. Valet att organisera kursdeltagarna i lärgrupper som håller ihop genom hela utbildningen och som är sammansatta med utgångspunkt i olikheter bygger till exempel på teoretiska antaganden om lärande och undervisning. Brist på medvetenhet om dessa antaganden leder ofta till att rektorerna, när de organiserar lärare på den egna skolan i liknande grupper, lätt ger upp och om de möter motstånd. Om det inte finns någon teoretisk förankring i valet att skapa lärgrupper så är det lätt att tro att det är fel på lärarna när misslyckandet kanske i stället beror på bristen på förståelse för varför organisationen införts, vad den ställer för krav på de som deltar, vilka problem den syftar till att lösa och att ett nära samarbete aldrig kan ske utan svårigheter.  Organisationen av lärare i lärgrupper blir då en av alla modeflugor inom skolan som först ses som lösningen på det mesta och när det inte snabbt visar sig vara fallet så dör modeflugan och ersätts av en ny. 

Den bild som rektorerna vidarebefordrar till oss forskare är att Rektorsprogrammet innehåller ett radband av inspel och uppgifter som är praktiknära och ofta också meningsfulla MEN vi ser inte att de uppfattar att det som görs är grundat i någon djupare idé om skola och skolledarskap. I rapporten arbetar vi med några teoretiska antaganden; Giddens struktureringsteori, Kemmis (med fleras) teori om praktikarkitekturer, Ekholms (med fleras) teori om skolors förbättringskapacitet och Illeris teori om lärande. Utifrån våra intervjuresultat kan man få uppfattningen att rektorsuppdraget kretsar runt att följa skollagen och att klara en skolinspektion utan allvarliga anmärkningar. 

Under tre år har vi följt sju rektorer och deras skolor samtidigt som rektorerna deltagit i Rektorsprogrammet på Karlstads universitet. Ett övergripande syfte har varit att studera eventuella kopplingar mellan utbildningens form och innehåll och rektorernas sätt att ta sig an uppdraget som rektor på den egna skolan. Resultaten visar att rektorerna anser att utbildningen är viktig och lärorik och att den leder till nya tanker och idéer. Flera anser sig bli tryggare i sin roll. Men undersökningen visar samtidigt att Rektorsprogrammet har svårt att påverka det som sker ute på skolorna. Det framstår som svårt att koppla den nya kunskap till konkreta handlingar samt att dra slutsatser mellan de krav och förväntningar som kursdeltagarna ställer på personalen i den verksamhet de leder och de krav och förväntningar de ställer på sig själva och sina kurskamrater under rektorsutbildningen. Det är tydligt att flera rektorer i utbildningen agerar mer utifrån bilden av ”den motvilliga studenten” vars främsta krav är att få tydliga informationer om vad som ska examineras och hur detta ska gå till än som en (skol)ledare som är beredd att stå på barrikaderna för att tillsammans med kursens lärare utforska och testa vad som finns att lära om uppdraget som rektor. 

Principals have an important function in schools’ ability to create high-quality learning and teaching. As the expectations placed on principals are high, large resources are invested in school leadership training, thus necessitating research on the impact of such initiatives. In this article, we report on a longitudinal research study on the training programme for principals in Sweden. The aim was to examine the programme’s impacts on the principals’ leadership and school organisations. We did this by interviewing principals, teachers and students at four schools during the principals’ participation in the programme. Giddens’s theory of structuration was used to analyse the study. The results showed that leadership needs to be foregrounded throughout the training and that awareness of the function of principals in leading schools’ structuration processes (i.e., their creation of meaning making) should be clarified.

School leaders’ actions have become an important aspect of research into schools’ ability to create high-quality learning and teaching. As expectations of school leaders are high and large resources are invested in principals’ education, there is a need to study the effects of these educational initiatives. In this article, we report on longitudinal research studying the national training programme for principals in Sweden. The emperical data is based on individual semi-structured interviews with principals, teachers and students at four Swedish schools. The aim is to examine various aspects of the programme’s impacts on both school organisations and principals’ leadership in practice. Using Giddens’ theory of structuration (Giddens, 1984), we focus on the common meaning making—the so-called structuration process—in the participating schools. Structures are not; rather, they are created and recreated in a process constantly influenced by the agents. Furthermore they are manifested in rules and routines that can be understood as invisible, underlying codes that arise in everyday interactions and are expressed in actions. Giddens’ theory of structuration enabled us to identify prominent changes that occurred in the participating schools during the study. Our research questions are as follows:1.     How does the structuration process emerge based on principals’, teachers’ and students’ views on the rules and routines that constitute the local school?2.     What connections are to be found between principals’ participation in the programme and how they perform as leaders in the structuration process in their local school?

Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.

Well-educated school leaders are seen as an important factor in local school improvement. In 2010, the Swedish national training program for school leaders became a mandatory program at advanced academic level. In a study, we have followed a group of principals during the three years they attended the program. In this article, we presents the results of a sub-study in the more comprehensive study of principals in education, and are focusing on collaborative learning. During the program, the participants are organized into ‘learning groups’ in which they are expected to work and learn together. One intention is also to give the principals experiences of learning in interaction with colleagues. The aim of the sub-study is to examine and analyse the principals’ descriptions of the activities that take place within their ‘learning group’. Research questions are 1. What drivers are possible to identify in the principals’ description of the activities that take place within the ‘learning groups? 2. What enables and constrains collaborative learning within the ‘learning groups’? The material is analysed using the theory of practice architectures.

Today there are high expectations that principals will lead the improvement in Swedish schools and that students’ outcomes will increase. There is also a broad consensus that highly trained school leaders are the key to success and therefore school leader training is an important tool to support principals’ endeavours. One consequence of this development is that the national program for school leaders has become mandatory for newly appointed principals in Sweden. The participating principals need to set aside approximately 20 percent of their time to this three-year program. Since resources are allocated and expectations are high, we believe it is important to study if there are any tangible effects from the program’s efforts. The purpose of this ongoing research is to examine what the principals are experiencing during their time in the training program. We also want to study if the program is affecting the schools’ practices and the principals’ leadership Methods: In the research, we are following seven principals, six of whom began the program in the autumn of 2017 and one who started six months later. The data, in the form of interviews, are collected in three steps: 1) Individual interviews with the principals. These interviews were conducted just after the principal started the training program. During the same period, we also conducted group interviews with teachers and students. 2) Individual interviews with the principals after they had completed half the program. 3) A repeat of Step 1 after the principals completed the entire program. Step 3 also includes the group interviews with teachers and students. Currently, the first two steps have been completed.Theoretical framework: A school’s infrastructure is one way of describing its organization or internal life (Ekholm & Fransson, 1988), and it is the theoretical framework for the interview questions. It is also the framework used to analyse the material. Furthermore, the theor ofty of ‘ecologies of practice’ is applied (Kemmis, Wilkinson, Edwards-Groves, Hardy & Grootenboer, 2014), which allows investigating whether it is possible to distinguish some traces of the school leader program in the activities of the schools in question.Preliminary results: The study’s design is discussed in our presentation. Furthermore, some reflections are presented on what can be seen in the data so far

School legislation contains a regulation of school leader’s work, but the law cannot always provide clear answers to how a school leader shall act. A number of ethical considerations are linked to issues that arise (Söderström, 2017). We highlight some of these dilemmas, and the possibilities of developing ethical school leadership. How can school leaders develop an ethically sustainable leadership for and in the future?

Theoretical framework: We deduce to Branson´s model of school leaders ethical decisionmaking (Branson, 2010). Ethical decision-making involves considering a decision based on four different perspectives: legal, critical, caring and professional. However, school leaders must develop a personal moral integrity. This encompasses a leader acting empathically, who does good, and is not driven by his own benefit. This entails a leader that is consistent predictable and trustworthy, and a person that can read patterns in life and act with integrity and care for others.

This article deals with experiences from an action learning project against bullying and degrading treatment among nine Swedish preschools. Even though definitions of bullying and degrading treatment tend to lead to thoughts of school-age children rather than preschoolers, previous research shows that bullying occurs in preschool as well. Our data consist of documentation of improvement work carried out in the preschools that were analysed from both a peer culture perspective and a school improvement perspective. Our main results show that the preschools, by identifying challenges and actions anchored in the local context, ‘hit the target’ in their work against bullying and degrading treatment in the preschools. However, the children and their perspectives were rarely taken into account in the improvement work, which we consider as ‘missing the point’. Didactic implications for further preschool action learning projects are discussed.