I Värmland har människorna som bor vid gränsen till Norge alltid haft utbyte med sina norska grannar. Det har handlat både om handel, kultur och sociala relationer. När det gäller handeln och vem som tjänat mest på den, Norge eller Sverige, så har det skiftat historiskt sett.När det gäller sociala relationer som släktskap och äktenskap över riksgränsen så har det nog alltid funnits. Vad gäller kultur och kulturellt utbyte så har det förekommit i olika varianter,både som finkultur och som mindre fin kultur. Rally och dansbandsmusik är kanske bra exempel på det senare, medan teater och opera är exempel på det förra.

I forskningsprojektet ”Regionförstoring på gränsen” vill några forskare vid universitetet i Karlstad fånga villkoren för livet vid gränsen. I den här boken får vi ta del av resultaten från de studier som genomförts i projektet. Studierna har genomförts under åren 2007 - 2009 och fokus har varit att fånga livsvillkoren i två kommuner som haft en ekonomisk tillväxt tack vare norska satsningar i bygden och tack vare möjligheterna till arbetspendling över riksgränsen. De två kommunerna är Årjäng och Eda, som båda ligger i västra Värmland och som båda varit med om en annorlunda utveckling jämfört med många andra landsbygdskommuneri Sverige.

Det är en spännande utveckling på många sätt, och det är framförallt en utveckling som lämnat spår i befolkningens upplevelser av de förändringar som skett.

Rapporten handlar om den globala finanskrisens effekter på och hur den bemöttes i Värmland. Rapporten inleds med en besrkivning av stora strukturkriser. I rapporten lyfts också Arvika och Hagfors fram som lokala exempel på krisens genomslag och motkrafter.

Ett viktigt budskap i rapporten är att det inte finns någon krisfri framtid. Ett tydligt intryck är också att krisen slog till plötsligt och överraskande. Det tydligaste tecknet på krisen var ett snabbt växande varsel i Arvika och västra Värmland under hösten 2008. I rapporten konstateras att de värmlänska företagen drabbades av krisen. Återhämtningen har dock kommit snabbt. En oro finns för en kvardröjande hög arbetslöshet inte minst för ungdomar.

En viktig utgångspunkt för krisens motåtgärder handlade om kompetensutvecklingsinsatser. I rapporten exemplifieras sådana insatser i Värmland. Industriskolan framstår som ett lyckat och efterföljansvärt exempel.

Krisen har också visat sig i ökade kostnader för kommunerna när det gäller det så kallade försörjningsstödet. Genom förstärkt statsbidrag till kommunerna kunde dock uppsägningar undvikas under krisåret 2009.

I rapporten konstateras att krisen har lett till en önskan om öppnare regler och mer resurser till förfogande regionalt och lokalt. Krisen har också lett  till diskussioner om strategiska frågor och viktiga utvecklingsdrag i det regionala och lokala perspektivet. Kriser påverkar framtiden även när de (till synes) är över.

Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatom- ställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De fråge- ställningar som ligger till grund för studien är följande:

• Vilkaärdeavgörandefaktorersommedförenlyckadomställning,förvärmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld?

• Hurbehandlasglobaliseringsfråganidestuderadevärmländskaföretagensstrategi- er, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och in- vesteringar?

• Hursersamspeletutmellanföretag,myndigheter,universitetochoffentligaorga- nisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsätt- ningar?

• Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrate- giskt arbete?

  Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på ag- glomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos klus- ter och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel.

  För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets an- passning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer ge- nomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att inter- vjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor.

  Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara in- omregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträf- fande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande.

  På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och kli- matstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska när- ingslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet.

  Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras.

Studiens resultat ger följande slutsatser:

• Samverkanmellanföretag,myndigheterochuniversitet,TripleHelix,underlät- tar omställning till globalisering och hållbar utveckling

• Devärmländskaföretagenhargodanpassningsförmågaochäraktivaipågåen- de processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategier

• Deintervjuadeföretagenpekarpåstyrkanmedplatsidentitetochlokalanätverk för att bli globalt konkurrenskraftiga

• Klusterföretagenskonkurrensförmågaiförhållandetillandraföretagärsvåratt påvisa 

Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatomställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:

• Vilka är de avgörande faktorer som medför en lyckad omställning, för värmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld?
• Hur behandlas globaliseringsfrågan i de studerade värmländska företagens strategier, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och investeringar?
• Hur ser samspelet ut mellan företag, myndigheter, universitet och offentliga organisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsättningar?
• Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrategiskt arbete?

Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på agglomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos kluster och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel.

För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets anpassning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer genomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att intervjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor.

Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara inomregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträffande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande.

På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och klimatstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska näringslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet.

Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras.

Studiens resultat ger följande slutsatser:

• Samverkan mellan företag, myndigheter och universitet, Triple Helix, underlättar omställning till globalisering och hållbar utveckling
• De värmländska företagen har god anpassningsförmåga och är aktiva i pågående processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategier
• De intervjuade företagen pekar på styrkan med platsidentitet och lokala nätverk för att bli globalt konkurrenskraftiga
• Klusterföretagens konkurrensförmåga i förhållande till andra företag är svår att påvisa