The chapter describes a project with a distance-learning course in social gerontology given by Karlstad University in Sweden for students at the University of Namibia. The aim of the project was to see how a well-established concept in Swedish education (written study plans), in combination with theories of social gerontology developed for an American context, would translate into a Namibian context with students working in elderly care in Namibia. Our interest was in how different cultures can interact and contribute to a wider understanding of elderly people and their life situations, using social gerontology theory as a basis for discussion. The idea of learning through juxtaposing three cultures (Swedish teachers, Namibian students and American theories) seems to have worked well. The differences provoked thinking, and forced both teachers and students to examine their own assumptions and understandings of their own cultures and the situation of elderly people, in relation to other cultures. Judging from this experience, cross-cultural teaching and learning widens horizons and promotes learning for all those involved.

Abstract

Akademisk yrkesutbildning ställer särskilda krav på såväl studerande som lärare. I Socionomutbildningen fokuseras på teoretiska perspektiv med användningsbarhet i en praxis som den studerande ska förberedas för och förstå. Dessutom ska en bedömning göras av såväl yrkesrelaterat, som teoretiskt kunnande, hos enskild studerande. Yrkesutbildning som akademisk utbildning innebär många utmaningar där det ibland kan uppstå problem. Syftet med detta paper har varit att beskriva förändringar genomförda i kursmomentet Åldrandets villkor, i socionomprogrammets socialgerontologikurs våren 2012, samt att belysa svårigheter med att bedöma den studerandes kunskaper då studerande har rätt till anonymitet i tentamen, tillika med att läraren inte får kräva obligatorisk närvaro. Texten avser att beskriva genomförandet av ett förändrat kursmoment som kallats Åldrandets villkor.  Detta kursmoment reflekteras dessutom som ett exempel på underlag för bedömningen av de studerandes insatser. Resultatet visade att det förändrade pedagogiska arbetssättet med momentet uppskattades av de flesta studerande. Men frågor kvarstår om hur man skapar underlag för en rättvis bedömning av de studerandes kunskaper och förmågor utifrån lärandemålen för just detta delmoment. Avslutningsvis reflekteras över hur svårt det är att finna bra bedömningsverktyg i kurser som avser skapa förutsättningar för såväl praktiskt yrkeskunnande, som ett teoretiskt reflekterande. Medverkan av praktiker i utbildningen kan vara ett redskap för att sammanfläta teori med praxis.

Aim: Fifteen years ago an ongoing research-circle was started. We are five women and one man with learning difficulties, 30-67 years old, working with a researcher. This work is based on a wish that people with learning diffi culties have to learn about and become "visible" in society. Method: This research-circle uses the participatory action research approach, both to make the co-participants themselves "visible" in society and to learn about society. Results: The six participants have reached their goal of being "visible" – they are empowered. They say they feel good. They are known today in their society as Alobis. Conclusions: It takes good will, time and effort, but is possible for people with learning diffi culties to make a change, both for themselves and others in same situation.