As part of a postdoctoral research project at Karlstad University, we have developed a bibliometric tool called Bifrost. Written in the R programming language, Bifrost retrieves bibliographic data from DiVA (individual local repositories or nation-wide) and SwePub; analyses and presents the results in interactive web pages. Although it was originally designed to address fields of research—such as subject didactics—that do not neatly fit into established bibliographic categories, Bifrost has demonstrated a much broader potential. For an example of a Bifrost-generated report, see https://bifrost.kau.se/forskning/amnesdidaktik/rel/religionsdidaktik.html. We are now considering making Bifrost publicly available. In this presentation, we will introduce the tool, demonstrate the bibliometric reports it produces, and, if there is interest, discuss the underlying code. Additionally, we will explore its broader applications and potential for public release, and invite discussion on its future development.

På Karlstads universitet pågår ett arbete med att implementera EU-rekommendationen The European Charter for Researchers and the Code of Conduct for the Recruitment of Researchers (the Charter & Code). Rekommendationen sammanfattar det som skakänneteckna ett lärosäte med goda villkor för forskare gällande forskning, arbetsmiljö, karriärmöjligheter, kompetensutveckling och rekrytering.

The Charter & Code består av 40 principer som är indelade i områdena:

• Etiska och professionella aspekter
• Rekrytering och urval
• Arbetsförhållanden
• Utbildning och fortbildning.

För att omsätta principerna till praktik arbetar Karlstads universitet efter en handlingsplan (HRS4R action plan) som omfattar femton punkter. Denna rapport tar avstamp i punkt nio, samförfattarskap, som avser att utveckla riktlinjer för samförfattarskap som ska integreras i forskarutbildningen, forskarhandledarutbildningen och i universitetets Research Handbook.

Fokus är främst på forskare i början av sin karriär men resultaten är av relevans för all forskande och forskarhandledande personal.

Att stå som författare på en vetenskaplig publikation är både en merit och ett ansvar och bara den som har gjort ett betydande bidrag ska anges som författare. Under de senaste åren har författarlistorna dock blivit allt mer omfattande, samtidigt som de värden som knyts till publikationer har ökat. Publikationerna har blivit ett konkurrensmedel i kampen om tjänster och styr i viss utsträckning hur forskningsmedel fördelas till individer, institutioner och lärosäten. Med detta som bakgrund blir det angeläget att utreda författarskapsrelaterade problem och ge vägledning för forskare på Karlstads universitet i hur författarskapsfrågor bör hanteras.

I rapporten redovisas resultaten av en enkätundersökning av universitets forskares syn på och erfarenheter av författarskapsrelaterade frågeställningar. Rapporten innehåller också en jämförelse med nationell och internationell praxis på området, och ger förslag för vidare arbete med frågorna.

Några av de centrala resultat och slutsatser som rapporten lyfter fram är:

• Respondenterna vill att frågor om författarskap i första hand ska hanteras inom forskargrupperna.

• Författarskap kan vara en känslig fråga att diskutera, samtidigt som det idag är oklart vart forskare och doktorander kan vända sig för att få stöd i tvister.

• Informations- och utbildningsinsatser om författarskap riktade till doktorander och forskarhandledare behöver genomföras.
• Lokala riktlinjer för universitetet bör tas fram med stöd i internationellt etablerade riktlinjer, samt med inspiration från lärosäten som redan tagit fram egna riktlinjer kring författarskap. De lokala riktlinjerna behöver ta hänsyn till skillnader i ämnestraditioner och innefatta vägledning för konflikthantering. Författarskap börinföras som punkt i universitetets mall för datahanteringsplaner.