Passet är ett seminarium om grundläggande läs- och skrivundervisning för lärare i förskoleklass, på fritidshem och åk F-6 i grundskolan samt skolledare. Fokuset på undervisning i grundläggande läs- och skrivutveckling är större nu än någonsin tidigare. Det innebär att lärare behöver gedigna didaktiska kunskaper i läs- och skrivutveckling – det är helt enkelt en central kompetens för alla lärare, oavsett vilka årskurser eller ämnen de undervisar i.  En numera vanlig modell för att beskriva läsande (och skrivande) är the Simple View of Reading. Seminariet inleds med en översiktlig genomgång av modellen och av vad språklig medvetenhet innebär för elevers läs- och skrivutveckling. Det följs av presentationer av lärare som berättar om två konkreta undervisningsupplägg från lågstadiet. Avslutningsvis ges en reflektion på temat att organisera för kollegialt lärande i läs- och skrivlärande. 

Lärares undervisning sker idag inte bara i det fysiska klassrummet eller genom digitala lärplattformar. Lärare vänder sig också till elever på olika digitala arenor som Youtube och Tiktok. Inom ramen för VR-projektet ”Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning” (VR 2021-03948) undersöker vi elevers användning av material som lärare publicerar på sociala medier, vilket lärandeinnehåll som erbjuds samt vilka mål och motiv lärare har för denna yrkesutövning. I föreliggande rapport redovisas projektets första delstudie, en enkätstudie som besvarats av 1 156 elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. 

Fyra av fem elever på mellanstadiet och högstadiet uppger att de tar hjälp av material som lärare publicerar på sociala medier för sitt skolarbete. På gymnasiet är motsvarande andel nio av tio elever. Cirka 20 % av eleverna använder material som lärare publicerar på sociala medier dagligen eller varje vecka. Dessa elever betraktar vi som höganvändare. Gruppen höganvändare tar hjälp av denna resurs i betydligt fler ämnen än vad gruppen låganvändare gör. I båda grupperna dominerar ämnet matematik och framförallt anser sig eleverna få hjälp med att förklara någonting på ett tydligt sätt. Vi ser inga stora systematiska skillnader i användningsmönster mellan flickor och pojkar i enkätsvaren, bortsett från att andelen pojkar är något högre än andelen flickor bland höganvändarna på högstadiet och gymnasiet. Av de lärare som namnges är de flesta män och merparten finns inom matematik och no-ämnen. Ett tiotal namn och konton återkommer i elevernas svar. Vi menar att dessa lärare kan betraktas som influencers inom sitt ämnesområde.

Föreliggande rapport sammanfattar ett fyraårigt samverkansprojekt mellan en högstadieskola, som vi här kallar Solskolan, och en forskargrupp från Karlstads universitet. Projektet har initierats inom ramen för den nationella försökssatsningen Utbildning, lärande och forskning (ULF), och har även ingått i samverkansprojektet Connected Clasroom Nordic (CCN) som i sin tur varit en del av det nordiska excellenscentret Quality in nordic teaching (QUINT). Projektets övergripande syfte var att dels fördjupa kunskapen om vad som händer med literacy- och mediepraktiker i ett klassrum där olika digitala verktyg används, dels pröva en samverkansmodell mellan lärare, elever och forskare. En specifik utgångspunkt var att pröva en modell där lärare, elever och forskare ses som likvärdiga deltagare som möts i analyser av videoinspelade undervisningsexempel utifrån sina olika perspektiv, på en skola som själv tagit beslut om att satsa på digitalisering. I rapporten presenteras övergripande resultat med fokus på gemensamt lärande i forskarnas samverkan med lärare, med elever och från analyser av videoinspelningar från lektioner i flera skolämnen. Digitala teknologiers roll i förhållande till lärares didaktiska val analyseras i termer av en förändrad didaktisk miljö och förändrade didaktiska kontrakt. Några aspekter som särskilt belyses handlar om lärplattformar och digitala läromedel, skärmarnas rumsliga betydelse, skärmar som distraktion i skolarbete, elevers sökstrategier samt klassrummets literacypraktiker. 

Den här artikeln sätter fokus på samtal mellan lärare och forskare om utmaningar kopplade till undervisningens digitalisering på en skola som har satsat på införandet av digital teknologi i alla ämnen. Syftet är att belysa transformationsprocesser i olika skolämnen i digitaliserade och uppkopplade klassrum, genom att analysera hur lärande om dessa frågor tar form i samtalen mellan deltagarna. Åtta fokusgruppsamtal genomfördes under fyra läsår och har analyserats med samtalsanalys för att synliggöra fysiska, semantiska och sociala dimensioner av de läranderum som formas. Resultaten visar att samtalsarrangemanget kan stödja lärandeprocesser både under och mellan samtalen, och kan överbrygga brott i kontinuiteten som kan relateras till organisatoriska förändringar på skolan. Vidare visar analysen att gruppsammansättningen med lärare från olika ämnen inte främst gynnade fördjupning av ämnesdidaktiska aspekter av undervisningens digitalisering utan framför allt gynnade fördjupning när det gäller ämnesövergripande frågor.