This licentiate thesis focuses on Sfi students (municipal adult education in Swedish for immigrants) with limited opportunities to participate in formal education prior to their immigration to Sweden, and their basic literacy development in Swedish as a second language. The overall aim of the research project is to identify experiences of literacy among the students, in their everyday lives as well as within the school setting, in order to explore how the students’ participation in different literacy practices provide a foundation for their investment in their own literacy development.

Linguistic ethnography is employed as the overarching methodological approach, and the empirical data was produced through classroom observation, ethnographic shadowing and stimulated recall interviews. As a means of emphasizing the students’ perspectives on literacy and analyzing them in terms of investment, the emic approach has been particularly important.

Drawing on examples of literacy events in the empirical data, literacy practices were analyzed. Understood in a broad sense, the concept of literacy here includes the use of a wide repertoire of semiotic resources, languages and technologies, as described within the field of New Literacy Studies (NLS, Barton, 2007). In addition to NLS, the theoretical frame used in the project was transliteracy (García, 2020; Canagarajah, 2013), critical literacy (Martin-Jones, 2007) and theory of investment (Norton, 2000; Darvin & Norton, 2021).

The results show that the knowledge, experiences and needs of the students are often marginalized by a deficiency perspective on their abilities as well as an ethnocentric view of functional literacy. In their everyday lives, the students’ various communicative purposes required them to use a multifaceted repertoire of interrelated abilities, modalities and semiotic resources, which differ significantly from those emphasized and utilized in the classroom setting. Through theoretical perspectives on investment, a tension between the students’ agency, on the one hand, and the dominant institutional understanding of how written language should be used and developed, on the other hand, is thereby made visible (see Norton & Darwin 2015, 2020). 

Denna licentiatuppsats handlar om vuxna elevers användning och utveckling av skrift på ett andraspråk såväl i vardagen som inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Med grund i lingvistisk etnografi har tre fokuselever, Sonya, Tara och Alan observerats och intervjuats. Gemensamt för fokuseleverna är att de tidigare i sina liv haft begränsade möjligheter att delta i formell utbildning och därför inte getts förutsättningar att tillägna sig grundläggande läs- och skrivförmåga. Uppsatsens fokus är elevernas möten med skrift och deras perspektiv på den egna skriftspråksutvecklingen på svenska. Studien bidrar därför med kunskap om hur det är att orientera sig i ett nytt land på ett nytt språk och hur tidigare begränsade erfarenheter av möten med skrift ständigt kontrasteras mot situationer i det starkt skriftspråkcentrerade svenska samhället. Därmed synliggörs de komplexa och dynamiska litteracitetspraktiker som eleverna är en del av och de spänningar som uppstår i mötet mellan dessa litteracitetspraktiker. Genom beskrivningarna av elevernas deltagande i de olika litteracitetspraktikerna visas och diskuteras även elevernas förutsättningar att investera i sin skriftspråksutveckling.

I den här presentationen kommer jag att fokusera tre vuxna sfi-elevers skriftspråksanvändning, i såväl deras vardagsliv som inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Eleverna har innan migrationen till Sverige haft begränsade möjligheter att delta i formell utbildning och därför inte getts förutsättningar att tillägna sig grundläggande läs- och skrivförmåga. Syftet är att att synliggöra elevernas skriftspråksanvändning och beskriva hur deras deltagande i olika litteracitetspraktiker påverkar deras förutsättningar att investera i sin skriftspråksutveckling på svenska. En lingvistisk etnografisk studie ligger till grund för presentationen. Empirin som kommer att presenteras har tagits fram genom klassrumsobservationer, etnografisk skuggning och intervjuer med foton som stimuli. Det emiska perspektivet har varit väsentligt för att betona att det är elevernas perspektiv på sin skriftspråksanvändning som är i fokus. Med utgångspunkt i litteracitetshändelser (observerbara möten mellan eleverna och olika texter) analyserades några av de litteracitetspraktiker som eleverna deltog i. Text inkluderar i sammanhanget en bred repertoar av semiotiska resurser, språk och teknologier, vilket beskrivs genom New Literacy Studies (NLS, Barton, 2007). Förutom NLS utgörs den teoretiska ramen av translitteracitet (Canagarajah, 2013; García, 2020), kritisk litteracitet (Martin-Jones, 2007) och investeringsteori (Darvin & Norton, 2015; Norton, 2000). Resultaten visar att elevernas kunskaper, erfarenheter och behov ofta hamnar i skuggan av ett bristperspektiv på deras förmågor samt en etnocentrisk syn på vad det innebär att vara funktionell litterat. De kommunikativa syften som eleverna har i sin vardag kräver att de använder en samlad repertoar av förmågor, modaliteter och semiotiska resurser på ett sätt som skiljer sig från den skriftspråksanvändning som förekommer i klassrummet. Genom investeringsteorin framträder följaktligen en spänning mellan elevernas agentskap å ena sidan och skolans uppfattning om hur skriftspråket ska användas och utvecklas å andra sidan (se Darvin & Norton 2015, 2020).

The purpose of this presentation is to describe and discuss a study currently being conducted, whose overall aim is to identify experiences and perceptions of literacy among Sfi pupils in both their everyday lives as well as within a school setting. Sfi refers to municipal adult education in Swedish tuition for Immigrants, and the research participants are all Sfi pupils who have had limited opportunities to participate in formal education, prior to their immigration to Sweden. This often entails special challenges, since the pupils have to develop basic literacy while simultaneously learning Swedish as a second language as beginners. Consequently, the overall theme of the conference, “translanguaging in an age of mobility”, is highly reflected in the present study. However, few studies have currently been conducted in the field of basic literacy development amongst adult second language learners. In particular, there is a limited amount of research projects exploring the pupils' perspectives. The projects overarching methodological approach is linguistic ethnography, and the empirical data was constructed through classroom observation, ethnographic shadowing and stimulated recall interviews. Ethnographic shadowing made it possible to construct observational data that also included the pupils´ extramural literacy practices. Drawing on examples of literacy events (observable meetings between pupils and text) in the empirical data, some of the literacy practices that the pupils participated in will be presented. Literacy should here be interpreted in a broad sense, and therefore includes the use of a wide repertoire of semiotic resources, languages and technologies, as described within the field of New Literacy Studies (Barton, 2007). In particular, translanguaging and digital elements in the pupils´ literacy practices will be central.   

Barton, D. 2007: Literacy. An introduction to the ecology of written language. Malden, Oxford: Blackwell.

I min presentation beskrivs en pågående avhandlingsstudie om Sfi-elevers erfarenheter av och deltagande i litteracitetspraktiker såväl i som utanför klassrummet, i såväl nutid som dåtid och framtid. Avsikten med studien är att uppmärksamma Sfi-elever på studieväg 1 och deras olika förutsättningar att utveckla grundläggande litteracitet. Praktiknära klassrumsforskning är viktig, inte minst när den är riktad mot att förstå vad som karaktäriserar en gynnsam lärandeprocess. Larsen-Freeman (2016) hävdar emellertid att den klassrumsorienterade forskningen inte har bidragit med denna förståelse i önskvärd utsträckning och att anledningen kan vara att konstruktionen ”klassrummet” har varit alltför snäv. Bidraget som Larsen-Freeman erbjuder i sammanhanget är Complex dynamic systems theory (CDST). Inom CDST studeras lärandet som ett komplext system. Det är en teori som utgår från förändringsprocesser och den sträcker sig bortom såväl en linjär tidsaxel som en avgränsad rumslig kontext. Den utgår från att lärandet är dynamiskt, interaktivt och den sätter individen och alla de sammanflätade delsystem som hen är delaktig i, i fokus. Förståelsen för vad som har betydelse för den enskilde Sfi-elevens investering (Darvin & Norton 2015) i sin litteracitetsutveckling undersöks i föreliggande studie således genom att belysa hens möten med och erfarenheter av skrift i olika kontexter. Utgångspunkt är CDST som teoretiskt ramverk samt en etnografisk forskningsdesign. Empirin konstrueras i första fasen via klassrumsobservationer och elevintervjuer och senare även av etnografisk skuggning utanför klassrumskontexten. I min presentation kommer preliminära resultat från klassrumsobservationer och elevintervjuer, analyserade med utgångspunkt i CDST, att presenteras.

I vuxenutbildningens läroplan står det att undervisningen ska bygga på de deltagande elevernas erfarenheter, behov och utbildningsmål. En central utmaning i detta hänseende är lärares och elevers ofta skilda uppfattningar om vilka dessa är. Min presentation redovisar en pågående studie av Sfi-elevers erfarenheter av och deltagande i vardagliga litteracitetspraktiker. I enighet med New Literacy Studies (NLS, Barton 1994) utgår studien från en uppfattning om litteracitet som kontextuellt, socialt och kulturellt betingat. Avsikten är att belysa Sfi-elevernas förutsättningar att utveckla grundläggande litteracitet, för att därigenom kunna bistå med ett viktigt kunskapsbidrag till dagens språkdidaktiska forskningsfält. Förståelsen för vad som har betydelse för elevernas investering (Darvin & Norton 2015) i sin litteracitetsutveckling sökes genom att belysa individernas möten med skrift. Utgångspunkt för detta är en sociolingvistisk, etnografisk forskningsdesign, där primärt etnografisk skuggning (Ferguson 2016) skall bidra med ökad förståelse för de deltagande elevernas litteracitetserfarenheter. En nyckelkomponent i skuggning är att den är nomadisk till sin natur. Mobiliteten bidrar till att få syn på sociala relationer och interaktioner vilket gör att skuggning lämpar sig särskilt väl för att besvara forskningsfrågor som sträcker sig utanför den rent individuella sfären. De deltagande elevernas egen fotoproduktion, min fältdokumentation och semistrukturerade intervjuer utgör det empiriska materialet, vilket konstrueras kollaborativt och reflexivt. I min presentation kommer preliminära resultat från den etnografiska skuggningen att fokuseras.