This study applies a model of school organisation developed by one of the authors to investigate school improvement processes leading to a whole school approach in Education for Sustainable Development (ESD) literature. The model is operationalized to a survey instrument and distributed to Swedish upper secondary teachers. The instrument provides empirical indications of teachers’ perceptions of their schools in terms of four major dimensions of an ESD whole school approach, the importance assigned to a holistic vision, routines and structures, professional knowledge creation, and practical pedagogical work. The aims of the study are to compare the teachers’ perception of their school organisation. We compare perceptions of teachers working in schools actively implementing ESD and teachers in comparable reference schools. Comparisons are also made between teachers from schools applying different strategies and quality approaches in implementing ESD. The results indicate that, relative to teachers in ordinary schools, those in ESD schools perceive their school organisations to have higher quality and coherence, with greater potential to support teaching and pedagogical work in practice. However, there is substantial variation in perceptions of teachers from different ESD schools. The model’s robustness is validated by coherence of earlier results in the same schools.

The aim of the article is to show how substantial qualitative material consisting of graphic cognitive maps can be analysed by using digital CmapTools, Excel and SPSS. Evidence is provided of how qualitative and quantitative methods can be combined in educational research by transforming qualitative data into quantitative data to facilitate discoveries of patterns in the data. Examples are drawn from research on conceptions of both different teaching methods and on school leadership related to school development. The rationale for using cognitive map interviews as a method for data collection is presented. Cognitive, theoretical and methodological issues are discussed. Tools that might be used to facilitate detection of patterns in a substantial number of maps are reviewed. It is demonstrated how unique expressions on individual cognitive maps visualizing different understandings can be transformed into a common system of concepts which make it possible to use quantitative methods to find patterns in comprehensive qualitative data.

Forskningsprojektet har finansierats av Göteborgs stad. I forskningsprocessen har 50 medarbetare i Göteborgs skolor varit medforskare i kunskapsbildningen om hur man i skolan och förskolan kan utveckla allt bättre lär- och utvecklingsmiljöer för barn och unga. De har deltagit i arbetet med att samla in underlaget för studien och även deltagit i analysen. Intervjuerna genomfördes med hjälp av föreställningskartor 2009, 2010 och 2011. Föreställningskartorna har sedan legat till grund för kvantitativa analyser. Analysen bygger på 513 djupintervjuer.

I studien undersöks och redovisas rektorers, pedagogers och elevers föreställningar om lärande och undervisning samt skolledares föreställningar om ledarskap och hur dessa föreställningar är relaterade till måluppfyllelse. Ett syfte med studien är att bidra till den generella kunskapsbildningen om olika sätt att förstå lärande och ledarskap och om förutsättningarna för en gemensam helhetsidé för förskola och skola. Ett annat syfte är att undersökningen ska utgöra underlag för arbetet med att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam verksamhetsidé i Göteborgs kommun.

Svenska skolors sätt att förhålla sig till läroplaner beskrivs och diskuteras. Skolors svar på politikers reformkrav belyses och skolors lärande i nätverk med sikte på förbättringar beskrivs