The research topic concerns specific conditions and forms of leadership from the perspective of Swedish folk high school[1] principals. It is part of a larger project that also includes cultural school leaders with the same aim to explore leadership.

The theoretical framework used in this study is discourse theory (Potter, 1996) for survey data and the narrative approach for interview data (Polkinghorne, 1995; Elliott, 2005). The research design includes semi-structured web surveys and group interviews via Zoom conducted in 2023-24. Out of 156 folk high school principals, 65 responded to the survey, giving a response rate of 41.67 percent. Seven of these participated in group interviews, totaling 1,5 hours split into two groups. The survey questions were both multiple-choice and open-ended, for example: “most important mission of the folk high school,” “what potential opportunities and obstacles do you experience in your job?” or “what support do you have?” The group interview questions delved deeper into the survey questions, such as: “what are  [1]  also called adult education college 

the conditions for leading the folk high school? " “how much control can the folk high school tolerate?” and “what is the most important future issue?”

Some findings from the survey show, for example, that participants as a person had the largest number of responses on the question about the most important mission with open-ended answers highlighting subthemes like “grow as a person,” “influence one’s life situation and contribute to social development,” and “understand one’s abilities and resources.” The next most important mission was education, which included aspects like “a second chance” and “giving people a different school form that suits them better.” Democracy is the third most important mission according to the respondents, with subthemes such as: "to create meetings and educate for strengthened democracy based on local conditions" 

"equality, contributing to solutions to common societal challenges" or “the pedagogical work is democracy work in sharing of experiences and transformation."

A preliminary conclusion is emerging of a leadership that does not primarily see the folk high school as an institution qualifying its participants for a profession but seeing it as a place with an education and pedagogy that have existential concerns (Biesta, 2020; Reindal, 2020), and where participants can develop in a life perspective. It requires freedom and trust from those involved to lead and create conditions to grow as a subject in a time where control and budget cuts affect the folk high school’s possibilities of continuity and even survival.

The relevance to Nordic educational research is considered high since the folk high school is a specific school form with its origins in the Nordic countries. There is a lack of comprehensive research specifically focused on the leadership of folk high schools, at the same time, the situation of the school form is being questioned, and the schools are losing financial support despite being sought for and needed as an alternative form of education. Empirical research is more than ever of importance.

Studien utforskar särskilda villkor och former för ledning och ledarskap ur folkhögskolerektorers perspektiv. Den är en delstudie i ett större projekt där även ledare inom kulturskola ingår utifrån samma syfte att utforska ledning och ledarskap.

Teoretiska utgångspunkter för projektet tas i en diskursteoretisk ansats (Potter & Wetherell) i enkätmaterialet och en narrativ ansats (Polkinghorne; Eliott) i intervjumaterialet.

Metoder som används i projektet är webbenkät och gruppintervjuer i zoom. Enkät genomfördes vt 2024 och gruppintervjuer ht 2024.

Enkätfrågorna var utformade både som alternativ och öppna med frågor med rangordning, exempelvis ”folkhögskolans viktigaste uppdrag”, ”vilka eventuella möjligheter och hinder upplever du i jobbet” eller ”vilket stöd har du”.

Frågorna i gruppintervjun fördjupade webbenkätens frågor med fyra fördjupningar för samtal, exempelvis: ”hur ser förutsättningarna ut att leda Folkhögskolan”, ”hur mycket styrning tål Folkhögskolan” och ”vilken är den viktigaste framtidsfrågan”.

Av 156 tillfrågade folkhögskolerektorer svarade 65 vilket gav en svarsfrekvens på 41, 67% (påbörjad analys).

Av 65 tillfrågade deltog 7 folkhögskolerektorer i gruppintervju 1,5h fördelat på två grupper med 4 respektive 3 deltagare (inte analyserade).

På enkätens fråga 5 om vad folkhögskolans viktigaste uppdrag är, visar sig deltagaren som människa ha flest svar (35%) och aspekter i de öppna svarsalternativen tonar fram som ”få växa som människa”, ”kunna påverka sin livssituation och bidra till samhällsutvecklingen”, ”förstå sina egna förmågor och tillgångar”. Att jämföra med utbildning som 28% valde med aspekter som ”en andra chans” och ”ge människor en annan skolform som passar bättre”.

En preliminär slutsats som tonar fram är ett ledarskap som inte i första hand betraktar folkhögskolan som en utbildningsinstitution utan en plats av mer existentiell karaktär – där deltagaren som människa ges möjlighet att utvecklas i ett livsperspektiv. Det förutsätter både frihet och tillit för att kunna leda och skapa förutsättningar för andras behov av växande i ett rum där både kontroll och nedskärningar påverkar folkhögskolans möjligheter och fortlevnad.

I den här artikeln presenteras en studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur rektorer med specialpedagogisk examen resonerar kring sitt uppdrag att hantera skolans möte med elevers olikheter. Studien genomförs i ljuset av att svensk skola har övergått från att vara ett socialt välfärdsprojekt till att mer och mer präglas av en neoliberal utbildningspolicy. Nio rektorer intervjuades om vad det kan innebära att hantera specialpedagogiska frågor för den som är rektor och har en specialpedagogisk examen. Resultatet redovisas som tre teman; Patos och engagemang, Relationsskapande, och Pedagogisk nyfikenhet. Den förskjutning mot en allt mer neoliberal utbildningspolicy som ägt rum i svensk skola synliggörs eller problematiseras inte nämnvärt i intervjuerna. Rektorernas beskrivningar förstås som ett idéburet ledarskap genomsyrat av visioner om inkludering och alla elevers rätt till en bra skolgång.

This article focuses partly overlooked aspects regarding organisation and implementation of postgraduate education and more specifically, doctoral studies under collaborative projects with both research and development claims. The purpose of the article is that by the author's own experiences – both senior lecturers in education - contribute to increased knowledge of what it can mean to study for a doctorate in the field of educational science on these partly new conditions, and what implications it may have for the research and related scientific perspective which is thereby constituted. Previous research indicate that collaborative projects where different logics is to be integrated generally are held insolely positive and generative terms  (Danermark & Kullberg, 1999; Dahlstedt & Hertzberg, 2011; Öijen, 2013), while that type of complex arrangements may involve both challenges and possibilities when it comes to developing an independent and critical approach (Mendoza, 2010). The integration of different logics characterizing collaborative projects, and its partly dissimilar claims, will have significance for the research questions that will be asked and the results thus made possible.