Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Olofsson, Hans, fil drORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7241-1261
Publikasjoner (10 av 19) Visa alla publikasjoner
Olofsson, H. (2025). (Neo-)nationalism as a challenge for democracy and coherence: Historical and present perspectives on social science and history education in Nordic countries. In: NoFa X: The10th Nordic Conference on subject didactics. May 7-9, 2025, in Odense, Denmark: Subject Didactics in the Past, Present and the Future: Why, How, What?. Paper presented at NoFa Nordic Conference on subject didactics.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>(Neo-)nationalism as a challenge for democracy and coherence: Historical and present perspectives on social science and history education in Nordic countries
2025 (engelsk)Inngår i: NoFa X: The10th Nordic Conference on subject didactics. May 7-9, 2025, in Odense, Denmark: Subject Didactics in the Past, Present and the Future: Why, How, What?, 2025Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Historically, right-wing nationalistic and anti-democratic movements have gained relatively little support in the Nordic region. Instead, a consensus-oriented “democratic nationalism” was nurtured by almost all social and political forces in the 1930: s (Kayser Nielsen, 2009). During postwar period this development was for long supplemented with internationalism, as seen in a strong support of the UN- system. The political concord was also strengthened by the emergence of a broad welfare system. After the end of cold war an increasing globalising process – including many immigrants – gave place for an idea of a multicultural, universalist society (Hylland Eriksen, 2014). Despite this very broadly sketched picture, there was a slow but distinct rise of neo-nationalistic political parties from the 1960: s and onwards. In the first two decades of the 21st century these parties eventually broke the cordon sanitaire and got real political influence (Bergmann, 2020). All this has an increasing impact on schools in the Nordic countries where the curricula still contain several goals that mirrors the long history of democratic nationalism, internationalism and universalism. That is specifically the case for the syllabuses in social studies and history. This development is likely to be an arena for political struggle in the years to come. It also includes challenges from students with right-wing, racist attitudes that teachers in an everyday setting must handle in their classrooms (Mattson et al, 2024). In my part of the symposium, I will discuss this problem with some examples from previous research (Olofsson, 2024). I will also briefly present NDFN (Nasjonalisme, Demokrati og Fellesskap i Norden [Nationalism, Democracy and Coherence in Nordic region]). This is a newly started subject didactic research network that aims to address these questions in comparative studies of teacher education, official documents, teaching materials and public debates in (hopefully) all Nordic countries.

References: Bergmann, E. (2020). Neo-Nationalism: The rise of nativist populism. Springer International Publishing. Eriksen, T.H. (2014). Globalization: the key concepts. (Second edition). New York: Bloomsbury Academic. Kayser Nielsen, N. (2009). Bonde, stat og hjem: nordisk demokrati og nationalisme - fra pietismen til 2. verdenskrig. [Peasant, state and home: Nordic democracy and nationalism - from Pietism to World War II] Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. Mattsson, C., Andreasson, J. & Johansson, T. (2024). En resa till hjärtlandet: landsbygd, vardagsrasism och skolans demokratiska uppdrag. [A journey to the heartland: rural areas, everyday racism and the democratic mission of schools] Göteborg: Makadam. Olofsson, H. (2024). Nationalism som ”dålig klang” eller ”att gilla sitt land”? Om ett politiskt laddat grundbegrepp i högstadiets historieundervisning. [Nationalism as ‘a bad sounding’ or ‘liking your country’? On a politically charged basic concept in secondary school history teaching] In Kvande, L. & Olofsson, H. (eds.) Begreper om og i samfunnet: Teori, empiri og analyse av begrepsforståelse og - læring i samfunnsfag. [Concepts about and in society: Theory, empiricism and analysis of conceptual understanding and learning in social studies] Oslo: Universitetsforlaget. https://www.universitetsforlaget.no/begreper-om-og-i- samfunnet

Emneord
Nationalism, Neo-nationalism, Civics, History Education
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-107340 (URN)
Konferanse
NoFa Nordic Conference on subject didactics
Prosjekter
NFN Nasjonalisme, faelleskap og demokrati i Norden
Tilgjengelig fra: 2025-10-20 Laget: 2025-10-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H., Nordin, M. & Florin, J. (2025). Utkik Religion 7-9: Lässtöd och ordövningar (1ed.). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utkik Religion 7-9: Lässtöd och ordövningar
2025 (svensk)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2025. s. 220 Opplag: 1
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-108931 (URN)9789151118796 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2026-02-23 Laget: 2026-02-23 Sist oppdatert: 2026-02-25bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. & Kvande, L. (Eds.). (2024). Begreper om og i samfunnet: Teori, empiri og analyse av begrepsforståelse og - laering i samfunnsfag. Oslo: Universitetsforlaget
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Begreper om og i samfunnet: Teori, empiri og analyse av begrepsforståelse og - laering i samfunnsfag
2024 (norsk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [no]

Grunnlaget for denne boken er en erkjennelse av at alle begreper om og i samfunnet gir rom for tolkning. Begreper er mangetydige, og meningsinnholdet i ett og samme begrep er avhengig av hvilke kontekster det brukes i, både i tid (fortid og samtid) og rom (ulike nasjonale, sosiale og politiske sammenhenger).

Antologien belyser tre overordnede spørsmål for fagfeltet:

  • kjennetegn ved samfunnsfaglige begreper
  • begrepsforståelse og samfunnsfaglig dannelse
  • samfunnsfaglige begreper i tids- og romkontekster

Boken tar nye perspektiv på et tidligere mindre utforsket område i samfunnsfagdidaktikken, med utgangspunkt i historie og samfunnskunnskap, og gjør en form for grenseoppgang mellom hvilke tilnærminger disse to fagene har til begrepsanalyse fra hvert sitt utgangspunkt.

Antologiens forfattere er samfunnsfagdidaktikere fra både historie og samfunnsvitenskap i de tre skandinaviske landene. Metodologien i kapitlene er basert på læreplan- og lærebokanalyse, intervju med lærere og klasseromsobservasjon. Til sammen gir de et bredt bilde av begrepsanalysens betydning, eller mulige betydning, i samfunnsfag-lig opplæring.

Boken henvender seg til lærerstudenter, lærerutdannere og forskere i samfunnsfagdidaktikk, men er også relevant for praktiserende sam-funnsfaglærere.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Oslo: Universitetsforlaget, 2024. s. 197
Emneord
begrepsforståelse, samfunnsfaglig dannelse, fagdidaktikk, grunnbegrep, begrepsnet
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia; Ämnesdidaktik; Samhällskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-102717 (URN)10.18261/9788215055589-24 (DOI)978-82-15-05557-2 (ISBN)978-82-15-05558-9 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2025-01-20 Laget: 2025-01-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. & Borg, K. (2024). Fattigdomsavvikelsens heterotopier: Exemplet "Grubbens". In: Urban transformations and Urban Histories. Malmö 15-17 maj, 2024: . Paper presented at Urban transformations and Urban Histories. Malmö 15-17 maj, 2024.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fattigdomsavvikelsens heterotopier: Exemplet "Grubbens"
2024 (svensk)Inngår i: Urban transformations and Urban Histories. Malmö 15-17 maj, 2024, 2024Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

På Kungsholmen i Stockholm finns ett antal minnesmärken över stadens fattiga, koncentrerat till det relativt nybyggda bostadsområdet S:t Erik, i folkmun kallat Grubbensområdet. På samma plats fanns mellan 1860 och 1922 en av Stockholms två stora arbets- och försörjningsanstalter, avsedda för personer som av olikaskäl inte klarade sitt eget uppehälle i den snabbt växande staden. I dag kan bostadsområdets minnesmärken beskrivas som exempel på hanterande av ett ”mörkt”, ”omtvistat”eller ”komplext” kulturarv.

Vår presentation handlar om ett planerat bokprojekt där vi – med ett lån från Foucault – prövar att undersöka Grubbens som en fattigdomsavvikelsens heterotopi. En initial fråga är varför bostadsområdet S:t Erik fick dessa minnesmärken på 1990-talet: förflyttas fattigdomen genom monument och minnestavlor till ett avgränsat och förflutet tid-rum?

Genom att studera denna fråga i ett genealogiskt tidsperspektiv - där vi utgår från nuet och söker oss bakåt – hoppas vi kunna sprida ljus över synen på fattigdom i ett lite längre urban- och socialhistoriskt sammanhang. Frågan innefattar också vilket utrymme resurssvaga människor har i dagens och morgondagens städer.

Emneord
Fattigvård, minnesstudier, försörjningsanstalter, heterotopi, "slow memory", socialhistoria, "mörkt" kulturarv, urbanhistoria
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-102715 (URN)
Konferanse
Urban transformations and Urban Histories. Malmö 15-17 maj, 2024
Tilgjengelig fra: 2025-01-20 Laget: 2025-01-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. & Wendell, J. (Eds.). (2024). Källor i historieundervisningen: mer än bara källkritik. Stockholm: Historielärarnas förening
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Källor i historieundervisningen: mer än bara källkritik
2024 (svensk)Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Baksidestext

Vilka möjligheter och utmaningar finns när det gäller användning av källor i historieundervisning? I den här antologin diskuterar författarna olika aspekter av denna fråga både i relation till en samtida historievetenskaplig praktik och till de nya förutsättningar som digitaliserade arkiv och medier kan innebära. Men flera av kapitlen utgår också från konkreta undervisningserfarenheter och boken vill på så sätt även sprida inspirerande ideer om källanvändning i klassrummet.

Antologins texter är i första hand tänkta att bidra till vidare reflektion om källor i skolans historieundervisning, men ger även läsaren kunskap om hur källbegreppet kan förstås och tillämpas på olika sätt i andra sammanhang, exempelvis inom historielärarutbildning och i mötet mellan arkiv, museer och skolor.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Historielärarnas förening, 2024. s. 248
Serie
Aktuellt om histora, ISSN 0348:503X ; 2024:1
Emneord
Historieundervisning, historiska källor, källkritik, källanvändning, det funktionella källbegreppet, digitala källor, arkiv och museer, medier
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia; Ämnesdidaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-102720 (URN)978-91-989381-0-4 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2025-01-20 Laget: 2025-01-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. (2024). Nationalism som "dålig klang" eller att "gilla sitt land?": Om ett politiskt laddat "grundbegrepp" i högstadiets historieundervisning. In: Lise Kvande; Hans Olofsson (Ed.), Begreber om og i samfunnet: Teori, empiri og analyse av begrepsforståelse og -laering i samfunnsfag (pp. 107-137). Oslo: Universitetsforlaget
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nationalism som "dålig klang" eller att "gilla sitt land?": Om ett politiskt laddat "grundbegrepp" i högstadiets historieundervisning
2024 (svensk)Inngår i: Begreber om og i samfunnet: Teori, empiri og analyse av begrepsforståelse og -laering i samfunnsfag / [ed] Lise Kvande; Hans Olofsson, Oslo: Universitetsforlaget , 2024, s. 107-137Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Det här kapitlet undersöker hur begreppet nationalism användes under historielektionerna i en svensk högstadieklass. Undersökningen visar hur begreppet laddades med politiska betydelser av både elever och lärare. I analyserna framträder ett ”spontant begreppsnät” som verktyg för elevernas begreppsförståelse. Ett annat resultat är att såväl den samtida som historiska kontexten är viktig när ett grundbegrepp som nationalism hanteras i historieundervisningen.

Abstract [en]

This chapter examines how nationalism – as a theoretical concept – was used in the teaching of history in a Swedish lower secondary school class. The study shows how the concept was loaded with political meanings by both students and teacher. The analyses reveal a ’spontaneous conceptual network’ as a tool for students’ conceptual understanding. Another result is the importance of both contemporary and historical context when history teaching deals with basic concepts such as nationalism.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Oslo: Universitetsforlaget, 2024
Emneord
historry education, nationalism, basic concepts, Koselleck, conceptual history, spontaneous conceptual network, historieundervisning, nationalism, grundbegrepp, Koselleck, begreppshistoria, spontant begrepppsnät
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia; Ämnesdidaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-102716 (URN)10.18261/9788215055589-24-04 (DOI)978-82-15-05557-2 (ISBN)978-82-15-05558-9 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2025-01-20 Laget: 2025-01-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. (2023). Neonationalism in contemporary Nordic upper secondary textbooks: A comparative study of a “basic concept” that matters in a globalizing world. In: : . Paper presented at NoFa Nordic conference on school subjects (Nordisk fagdidaktisk konferens).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Neonationalism in contemporary Nordic upper secondary textbooks: A comparative study of a “basic concept” that matters in a globalizing world
2023 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Since the years around 2010, a large part of the world has experienced – what nationalism scholars have described as – a fourth wave of neo-nationalism/nativism. Visible examples are the repeated successes of “xenophobic" or "immigration-critical" populist movements, or the result of the Brexit referendum (Bergmann, 2020). Not only has this trend given political parties with such agenda considerable influence in Europe, but also pathed the way for a nationalistic turn in many of the world’s great power (Norris & Inglehart, 2019).

My presentation is based on results from a close reading comparative study of some upper secondary textbooks in history and civics, published in recent years in Nordic Countries. The overarching question is how the last decades neo-nationalism is reflected in the texts. The theoretical and methodological approach is influenced by conceptual historian Reinhardt Koselleck – who perceived nationalism as a "basic concept" that could be understood with “concept-net” analysis (Koselleck, 2018; see also Berenskoetter, 2017).

The study aims to answer some partly interrelated questions: Is neonationalism/nativism at all described, an if so, does it appear as a controversial or an unproblematic issue in the texts? How is nationalism in earlier historical periods described? Are these descriptions connected with neonationalism, and if so, how?

The results tie in with the theme of the conference as they concern the impact of history and civic education to the students' ongoing “bildung”-processes in a globalizing world. I argue that neonationalism in this respect, and in line with Wolfgang Klafki´s theory, must be seen as an epoch-typical problem of our time (cf. Sjöström & Tyson, 2022, p. 217).

Comparisons between the teaching materials from the Nordic countries can also conceivably shed light on national historical-cultural dividing lines, which teachers and subject matter didactic researchers in the respective countries may have to deal with as a prerequisite for classroom activities.

Keywords: History and civic textbooks, Upper-secondary schools, Nationalism in a globalizing world

References

Berenskoetter, F. (2017). Approaches to Concept Analysis. Millennium, 45(2), 151–173. https://doi.org/10.1177/0305829816651

Bergmann, E. (2020). Neo-Nationalism: The rise of nativist populism. Springer International Publishing.

Koselleck, R. (2018). Sediments of time: on possible histories. Stanford University Press.

Norris, P., & Inglehart, R. (2019). Cultural backlash: Trump, Brexit, and authoritarian populism. Cambridge University Press.

Sjöström, J., & Tyson, R. (2022). Didaktik för lärande och bildning. Liber.

Emneord
History education, social science education, civics, textbooks, Nordic comparative study, neonationalism, nationalism, nativism
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia; Samhällskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-102714 (URN)
Konferanse
NoFa Nordic conference on school subjects (Nordisk fagdidaktisk konferens)
Tilgjengelig fra: 2025-01-20 Laget: 2025-01-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. & Nordin, M. (2023). Utkik 7-9 Religion grundbok (2ed.). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utkik 7-9 Religion grundbok
2023 (svensk)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023. s. 336 Opplag: 2
Emneord
Lärobok, digitalt läromedel, religionskunskap, högstadiet
HSV kategori
Forskningsprogram
Religionsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-102719 (URN)9789151103235 (ISBN)9789140683588 (ISBN)9789140683595 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2025-01-20 Laget: 2025-01-20 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H. (2022). Begreppet neonationalism/nativism som historiedidaktiskt problem. In: : . Paper presented at Nationella nätverket för historiedidaktisk forskning 2022, femtonde upplagan, Falun, 11-12 maj..
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Begreppet neonationalism/nativism som historiedidaktiskt problem
2022 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Emneord
Nationalism, neonationalism, nativism, historieundervisning, begreppsförståelse, begreppshistoria, begreppsnät
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-89782 (URN)
Konferanse
Nationella nätverket för historiedidaktisk forskning 2022, femtonde upplagan, Falun, 11-12 maj.
Tilgjengelig fra: 2022-05-16 Laget: 2022-05-16 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Olofsson, H., Olin-Scheller, C. & Melin, Å. (2022). Undervisningspraktiker i rörelse: 1940-talets folkskollärare som läsundervisningens förändringsagente. Utbildning och Demokrati (3), 7-31
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Undervisningspraktiker i rörelse: 1940-talets folkskollärare som läsundervisningens förändringsagente
2022 (svensk)Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, nr 3, s. 7-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Teaching practices in transition: Swedish primary teachers as agents of change in reading education in the 1940s.

This article deals with primary teachers’ views on reading and literature teaching, as reflected in an archive consisting of more than 600 accounts of teaching experiences collected in 1946. By a close reading of a directed selection of 52 of these accounts – of which 14 are detailly presented – we can draw three conclusions: 1) We argue that many of the teachers regarded mother tongue as something more than just a “skill subject”; 2) The mate-rial indicates that mother tongue teaching was undergoing changes in a “progressive” direction at a time that previous research has regarded as a decline period for such ideas; 3) The analysis shows that the teachers both identified structural obstacles relating to these changes and used the obstacles as a point of departure for change. Altogether a complex picture emerges that can be highlighted as an example of teachers’ agency with relevance also to the current debate on reading and literature teaching in a democratic society.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Örebro: , 2022
Emneord
reading and literature teaching, progressivism, Rosenblatt, educational history, black box of schooling
HSV kategori
Forskningsprogram
Litteraturvetenskap; Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-94410 (URN)10.48059/uod.v31i3.2086 (DOI)
Prosjekter
Lärare i gränslandet mellan folkskola, läroverk och enhetsskola
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2017-03646
Tilgjengelig fra: 2023-04-24 Laget: 2023-04-24 Sist oppdatert: 2026-02-12bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7241-1261