Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 132
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Eriksson, Jenny
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Omplaceringsskyldigheten: Vid uppsägning av personliga skäl relaterat till sjukdom2015Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Linus
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Kommunal stödgivning: Kommunens kompetens och begränsningar vid indi-viduellt riktat stöd till enskilda näringsidkare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.

    I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Metoden avser en under-sökning av gällande rätt med hjälp av rättskällematerial; lagtext, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. Utöver den rättsdogmatiska metoden förhåller sig uppsatsen till ett inomrätts-ligt perspektiv som utgår ifrån en rättspositivism som avser en strukturanalys av den positiva rätten. Den rättsdogmatiska metoden, likt den rättspositivism som uppsatsen förhåller sig till, avser argumentation på rättskällenivån. Därav framgår inga rättspolitiska inslag utöver de problem som förekommer inom det rättsliga problemområde som undersöks.

    Download full text (pdf)
    Kommunal stödgivning
  • 3.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lidstedt, Jessica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Skatteförseelse, skattebrott eller grovt skattebrott2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andrén, Felix
    Karlstad University.
    Beskattning av entreprenörer: Utifrån incitaments- och 3:12 utredningen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Arvidsson, Amanda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    ATT DELA KAKAN PÅ FLERA: En studie om rätten till arv vid polygami2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Written in Swedish with an English abstract.

    Polygamy has recently received more and more attention in Sweden due to, among other things, the streams of refugees and globalization. The Swedish norm of marriage is monogamy thus family constellations that go against this sometimes have difficulties to adapt to the Swedish family law.

    Polygamy is a collective name for marriages where a person is married to several people at the same time. The sex basically does not play a role in the concept of polygamy, but the most common marriage constellation, and the constellation that this essay has delimited itself to, is the one where one man is married to several women. Today, polygamy is mainly practiced in the Muslim countries of Asia and Africa where the Qur'an is an important part of the construction of the countries' legal systems. In order for polygamy to be allowed in Sweden, it is required that the marriage can be recognized according to the law on certain international legal relationships concerning marriage and guardianship (lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). According to the Swedish Tax Agency's (Skatteverket) investigation, there are currently 679 persons registered with one or more spouses in the population register in Sweden; on the other hand, the figure is not considered to reflect reality.

    When a person dies, there are many things to be organized. Most of these issues in Sweden are regulated in the Inheritance Code (ärvdabalken). But since most of the family law in Sweden is based on the Swedish norm of marriage of monogamy, there are several application problems when the Inheritance Code is to be applied to polygamous marriages.

    But although the law is mainly designed for monogamy, it is possible to apply the law to polygamous family constellations. Even though it is not designed for this purpose, the law should be considered flexible enough that it can be applied. However, the application of the law creates problems among other things when it comes to the women in the relationship. It is clear that women in polygamous marriages have more uncertainties than women in monogamous marriages when it comes to the right to inherit and survivor`s protection. It is also difficult to presume that the proposal for legislative amendment that are on the table will contribute to strengthening the protection of the women. However, there are many indications that it in general looks good for the children in the marriages. There is really not much that suggests that children whose parents are in polygamous relationships are treated a lot differently when it comes to the right to inherit then children with parents in monogamous marriages.

    Download full text (pdf)
    Arkivfil
  • 6.
    Augustsson, Alexandra
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring: -ur ett rättssäkerhetsperspektiv2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring
  • 7.
    Augustsson, Sandra
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Eriksson, Lovis
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Tolkning av barnets bästa i vårdnadstvister särskilt i mål T 11396-17 2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A child's best interest is a subject that affects many people, not least in custody battles. The

    United Nations Convention on the Rights of the Child and national legislation in, for example,

    the Children and Parents Code aims to protect and strengthen children's legal status in society

    and in custody disputes. Despite this, the number of custody disputes increases and it is the

    children who are most affected by the parents' conflicts.

    It is not always easy for the court to determine what is a child's best interest in an objective

    manner. Often there is a certain degree of subjectivity in the assessment. Many times,

    different interests, which the court has to decide on, conflict with each other. Through the

    legal doctrinal method, we have described the source of law and reported the applicable law

    in relation to the legal provisions relevant to the thesis. We have chosen to start from a

    recently settled and reported court case to investigate the problem and the complexity of

    determining the child's best interests when several factors play a role. In the current court

    case, the joint custody was dissolved and the father was entrusted with sole custody custody

    even though he was previously convicted of assault by both children and did not meet it for

    five years, because the mother failed to ensure that the children had had contact with their

    father and thus committed so-called visitation interference. The Court considered that the risk

    of children growing up without the right of both their parents weighed heavier than the

    principle of continuity, which otherwise is strongly rooted in practice. Through this

    investigation, and particularly by having the opportunity to examine the large volume of

    documents received from the Court, we have gained a deeper understanding of the Court of

    Appeal's judgment even though we do not agree with its correctness in all parts. Review

    dispensation was denied by the Supreme Court, but our personal opinion is that more

    guidance is needed on the subject for the future. The legislator has proposed how the child's

    best interests through a legislative amendment should be further strengthened, this by the

    principle of not only expressing decisions concerning the child but also having an impact on

    all issues concerning the child in custody purposes.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Axelsson, Johanna
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Försiktighetsregeln: Varför saknas praxis kring försiktighetsregeln?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Axgrim, Zarah
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Andersson, Jonna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    De bortglömda barnen i beredandet av tvångsvård: Om bristande rättssäkerhet och föräldrars normalitet i tillämpningen av LVU.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    We have used a qualitative approach to analyze 19 verdicts according to 2§ The Young Persons Act (LVU) about maltreated children. The purpose with this study was to investigate how the Social Welfare argues to the administrative court. This study was inspired by discourse analyze as method and theory with a theoretical concept of normality as an analytical tool. The result show that the Social Welfare argues about parents shortcoming and the abnormal parenthood in relations to childrens undefined needs. The result also show that the Social Welfare argues for compulsory care in terms of legal requirements to achieve legal relevance.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Berggren, Emma
    et al.
    Karlstad University.
    Angelica, Erlandsson
    Karlstad University.
    Psykosocial arbetsmiljö: Kränkande särbehandling och mobbning i arbetslivet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Berglund, Johan
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Borg, Johan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Zetterström, Johan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Renommésnyltning: -de lega lata2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.

    Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.

    Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).

    Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering.

    Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Berglund, Mikael
    et al.
    Elgebrant, EmilKarlsson-Tuula, MarieKarlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).Nerep, ErikPersson, AnninaÖrebro universitet.Östling, Leif
    Rättsfallsamling i kredit- och obeståndsrätt2019Collection (editor) (Other academic)
  • 13.
    Berglund, Mikael
    et al.
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Elgebrant, EmilLinköpings universitet.Karlsson-Tuula, MarieKarlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).Persson, AnninaÖrebro universitet..Östling, LeifHandelshögskolan vid Göteborgs universitet..
    Författningssamling i kredit- och obeståndsrätt, EU-rät och Associationsrätt2019Collection (editor) (Other academic)
  • 14.
    Bergman, Daniel
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Samuelsson, Karl-Johan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Socialförsäkringsrättsliga reglers inverkan på arbetsrätten: En urholkning av anställningsskyddet för arbetstagare under sjukskrivning och rehabilitering?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ”till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete”. Uppsatsen tar utgångspunkt i två frågeställningar relaterade till arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. För det första studeras relationen mellan arbetsrätt och socialförsäkringsrätt, närmare bestämt om och i så fall hur den traditionellt civilrättsligt reglerade arbetsrätten påverkas av socialförsäkringsrättsliga regler om rehabilitering. Dessutom ställs frågan om införandet av de nya reglerna för arbetsanpassning och rehabilitering, bland annat rehabiliteringskedjan, har medverkat till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp och omplacera sjuka arbetstagare. En rättsdogmatisk metod används för att reda ut gällande rätt och söka svar på frågeställningarna. Inledningsvis beskrivs rehabiliteringskedjan, vilken är den modell som Försäkringskassan använder sig av för att bedöma rätten till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan ersatte den tidigare ”steg-för-steg-modellen” i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen. Den stora skillnaden från tidigare är att det i rehabiliteringskedjan finns fler fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Därefter diskuteras vilket ansvar de olika aktörerna har i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Arbetsgivarens ansvar regleras på flera håll. I uppsatsen beskrivs arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningssamling, socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd samt lagen om sjuklön. Arbetstagaren är skyldig att medverka till rehabiliteringen enligt socialförsäkringsbalken. Också Försäkringskassan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, vilket anges i socialförsäkringsbalken. I kapitel fyra behandlas de olika arbetsrättsliga principer som i analysen jämförs med de socialförsäkringsrättsliga reglerna i syfte att se om innebörden förändrats. De arbetsrättsliga områden och principer som beskrivs är uppsägning vid sjukdom, 29/29-principen, bastubadarprincipen, geografisk omplacering, arbetsledning i strid med god sed samt framprovocerade uppsägningar. Analysen visar att arbetsrätten och socialförsäkringsrätten krockar på många områden vilket leder till att anställningsskyddet på många sätt urholkas för sjuka arbetstagare. De socialförsäkringsrättsliga reglerna tycks inte ta hänsyn till de annars väletablerade arbetsrättsliga principer som finns till för att öka arbetstagarnas anställningsskydd. Det är anmärkningsvärt att dessa regler som i vanliga fall gäller för friska arbetstagare inte är tillämpbara i samma utsträckning för sjuka arbetstagare. Analysen visar även att det i och med införandet av rehabiliteringskedjan istället för ”steg-för-steg-modellen” har blivit lite lättare för arbetsgivaren att säga upp sjuka arbetstagare. De fasta tidpunkterna medför att det blir tydligare för arbetsgivaren när arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde, samt när rehabiliteringsansvaret är uppfyllt. Analysen avslutas med att konstatera att principen om att sjuka arbetstagare inte får sägas upp är lätt att kringgå. Det är egentligen bara att hänvisa till att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde. Sammanfattningsvis konstateras att de socialförsäkringsrättsliga reglerna i fråga faktiskt urholkar anställningsskyddet för sjuka arbetstagare och påverkar arbetsrätten och dess principer på området. Slutsatserna diskuteras i det sista kapitlet med stöd av artiklar och sakkunnigutlåtanden. Dessutom förs en de lege ferenda-diskussion med författarnas egna åsikter och synpunkter kring ämnet.

    Download full text (pdf)
    Socialförsäkringsrättsliga reglers inverkan på arbetsrätten
  • 15.
    Besic, Hanna
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Björfeldt, Jenny
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Kan legalisering av surrogatarrangemang förändra synen på genetiskt/biologiskt moderskap?: Could the legalisation of surrogacy arrangements change the view on genetic/biological maternity?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Blixt, Tommy
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Skattereduktion för hushållsarbete: En granskning av gränsdragningsproblem2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Skattereduktion för hushållsarbete
  • 17.
    Buitseva, Darja
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Parallellimport: Parallellimportens verkningar och varumärkesrättsinnehavarens möjlighet att skydda sitt varumärke vid parallellimport2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer.

     

    EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag. Varor cirkulerar fritt inom EU:s gränser vilket erbjuder ett ökat utbud för konsumenterna samt bidrar till en ökad priskonkurrens som resulterar i utjämnade prisskillnader. Men sådana regler kan även innebära ett flertal problem för andra aktörer på marknaden då olika intressen börjar kollidera. När situationen gäller parallellimporten är det varumärkesrättsinnehavarens vilja att bevara så mycket kontroll över och skydd för sitt varumärke som möjligt som blir hotat. Ett varumärke har ett väsentligt ekonomiskt värde och skyddas därför noga genom antingen registrering eller inarbetning. Men dessa skydd är som regel territoriellt begränsade vilket i vissa fall försvårar situationen för varumärkesrättsinnehavaren.   

     

    Mest känsligt är varumärkets anseende och det är ett gott anseende bland konsumenterna som ger varumärket det ekonomiska värdet. Vid parallellimport kan ett märkes goodwill skadas på ett antal olika sätt beroende på om det är anseendebaserade varor eller så kallade produktbaserade varor. De produktbaserade varorna är vanligtvis varor vars renommé är fullt förknippat med kvalitén som till exempel matvaror av olika slag. Dessa varor skadas vanligast av ompaketering, felaktiga leveranser och lagring m.m. Den andra kategorin av varor är anseendebaserade och betydligt mycket känsligare. I denna kategori ingår som regel exklusiva produkter vars framgång baseras på deras popularitet och exklusivitet. Dessa varor kan skadas genom fel marknadsföring, fel försäljningsstrategi, ompaketering. Ett gott exempel på sådan skada är mål C-337/95 Parfums Christian Dior mot Evora. Det förekommer även fall där återförsäljaren drar en otillbörlig nytta genom att missbruka varumärkets anseende och på så sätt ökar sin egen goodwill. Även detta är förbjudet enligt lag. Likaså diskuteras parallellimporten av varor som kan/måste ompaketeras för att säljas vidare i importlandet. I somliga fall kan varan skadas kvalitetsmässigt eller anseendemässigt vilket inte bara kan återspeglas negativt för företaget utan det kan även innebära en hälsorisk för konsumenterna om den parallellimporterade varan är t.ex. läkemedel. 

     

    Men det finns även åtgärder som varumärkesrättsinnehavaren kan tillgripa och på sådant sätt bevara viss kontroll. Exempel på dessa är exklusivavtal, då varumärkesrättsinnehavaren väljer noga själv ut enstaka återförsäljare som får den exklusiva rättigheten att sälja vidare varorna, samt reexportförbud. Med reexportförbud kan varumärkesrättsinnehavaren genom avtal förbjuda återförsäljaren att sälja vidare varorna till ett specifikt land eller område som varumärkesrättsinnehavaren vill avgränsa eller själv handla med.

     

    De kolliderande intressena och rättigheterna har varit ett stort problem och grund till många tvister.  Arbetet granskar situationen med stöd av EU-domstolens praxis och eventuella lösningar analyseras.

    Download full text (pdf)
    Parallellimport
  • 18.
    Ceder, Cecilia
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Person till person-lån: - särskilt om de svenska låneplattformarnas juridiska definition och ansvar enligt gällande rätt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Today there are several forms of financing, which function as an alternative to traditional banking services. The capital supply in the society has broadened and citizens are given more funding opportunities through non-hierarchical, dynamic and decentralized networks.

    Crowdfunding is a wide-ranging concept regarding alternative financing methods. Typical for crowdfunding is the fact that several people or companies each, - donate or lend a small amount of money to finance a personal loan, a project or to help finance the startup of a new business.  The capital is transferred using an internet-based platform and reaches the receiver immediately. Peer to peer lending is a specific financial model that can be included in the general concept of crowdfunding. Peer to peer lending means lending between individuals, i.e. that a private person lends its own money to another private person that is a borrower. The traditional banks are being left aside during these types of transactions. The deposit, payment and allocation of the money is instead taking place through an internet-based lending platform which has access to the parties’ identities.  The lending platform is acting as an intermediary that conveys the loan between the parties; thus, the lending platform is not involved in the loan agreement between the borrower and the lender. Peer to peer lending is associated with high credit risks and lacking state deposits, due to the fact that the communication is completed online without any guarantees. Accordingly the lender risks losing its money deposit if the borrower isn’t able to repay the loan or if the lending platform declares bankruptcy. However, individuals are attracted to make money deposits and to become lenders due to the fact that the high credit risk in turn provides an expected high economic return in the form of interest income.

     

    Peer to peer lending has gone through a significant development during a short period of time. Because of that, there has been some problems arising regarding the definition of the lending platforms activities, as well as the forms of legislation they should adhere to. The fact that there is currently no guidance available at EU-level further contributes to the uncertainty. Since no general guidelines can be found at EU-level the member states are approaching the lending platforms activities in different ways. For example in Germany and France the lending platforms are regulated under the same rules as banks while in the UK they are regulated under the consumer law requirements. In Sweden there are no specific requirements for the lending platforms due to the fact that they are registered as financial institutions with the Financial Supervision Authority. The registration does not mean that the lending platforms are under regulatory supervision, unlike the traditional banks. As mentioned above, the lending platforms are acting as intermediaries, which convey the loan between private lenders and borrowers. According to arguments put forward in this thesis, the borrowers should, under the Consumer Credit Act (2010:1846) be considered as consumers. This means that the lending platform must comply with the mandatory provisions of the Consumer Credit Act and, that the Swedish Consumer Agency should be performing some oversight over the lending platforms. According to the arguments presented in this thesis, it can be discussed whether the statutory provisions in fact are achieved.

  • 19.
    Ceder, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Berggren, Camilla
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Straffansvaret för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Straffansvaret för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården
  • 20.
    Chaabani, Alexandra
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Sexmånadersregeln i praktiken2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 21.
    Chaabani, Valentina
    et al.
    Karlstad University.
    Henriksson, Ida
    Karlstad University.
    Straffskärpningar: Hur förhåller sig lagförslag om höjda straff till straffideologier?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I takt med samhällsutvecklingen ställs nya krav på straffrätten. Brott och straff har det senaste decenniet kommit att bli ett allt mer omdebatterat ämne. Allmänheten efterfrågan straffskärpningar och på senare år har det kommit flera lagförslag som syftar till att höja straffen för olika brottstyper. I uppsatsen har vi framförallt fokuserat på lagförslagen i proposition 2009/10:147 och proposition 2016/17:108. Det huvudsakliga innehållet i prop. 2009/10:147 består av förslag till ändringar av de grundläggande bestämmelserna om straffvärde i 29 kap. brottsbalken (1962:700). Vidare föreslås straffskärpningar för olika våldsbrott, bland annat grov misshandel och grovt vållande till annans död. I prop. 2016/17:108 föreslås ytterligare straffskärpningar av våldsbrotten. I uppsatsen redogör vi även kort för innehållet i prop. 2012/13:111, prop. 2015/16:111, prop. 2017/18:26 och SOU 2018:2. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur straffskärpningarna förhåller sig till olika straffideologier. För uppsatsens genomförande har vi i teoridelen, utöver propositionerna, redogjort för straffrättsliga begrepp och ideologier. Vi belyser även straffrättspolitiken och effekter av höjda straff som uppmärksammats i forskning och litteratur.  Genom att analysera lagförslagen har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger till grund för straffskärpningarna. Vi har undersökt hur lagstiftarens motiv förhåller sig till olika straffrättsliga ideologier samt vilka andra faktorer som påverkar den kriminalpolitiska debatten. Uppsatsen har lyft fram tänkbara orsaker till den hårdnade kriminalpolitiska debatten.  I vår undersökning ifrågasätter vi hur förenliga straffskärpningarna är med olika straffideologier.

    “Punitiveness may pose as a symbol of strength, but it should be interpreted as a symptom of weak authority and inadequate controls” David Garland  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Danho, Marta
    Karlstad University.
    Att förstå och att bli förstådd: Unga lagöverträdares upplevelser av rättegångarinom ramen för rätten till en rättvis rättegång2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The human right to a fair trial is a cornerstone in a constitutional state and is regulated in

    both article 6 of the ECHR and in RF, the Swedish constitution chapter 2, paragraph 11,

    section 2. The right to a fair trial according to both the ECHR and RF requires that a public

    trial is to be held within a reasonable time and that the trial is to be held before an

    independent and impartial court. In order for the right to be met in accordance with the

    ECHR and RF, there are guidelines and principles formulated by the European Court of

    Human Rights, which must be taken into consideration when assessing whether a trial has

    been held fairly or not. In order for a trial to be assessed as fair, the minimum guarantees in

    Article 6.3 ECMR must be met. The right to a fair trial includes several different elements;

    one of the elements is fair dealing. In order for a trial to fulfill its purpose, it is required that

    the trial is held in such a way that the parties can follow what is happening during the

    proceedings. In the assessment of a fair trial, the type of the trial has to be taken into

    consideration. This means that trials that require special urgent procedures, such as trials

    concerning juvenile offenders, must especially meet the requirements of article 6 of the

    ECHR.

    Children are considered a particularly vulnerable group and are therefore in need for

    special protection in order to guard their rights. The UN Convention on the Rights of the

    Child (the Child Convention) regulates children's rights and applies to all individuals under

    the age of 18. The states that have ratified the Child Convention, must respect the

    Convention and give an account of the commitments that have been made to comply with it.

    A child’s right to speak and express its views applies to all children and means that both

    courts and other decision-making intuitions must be adapted for the purpose of including the

    children. This could for example include special preparations for children.

    According to Swedish national law there is an urgency requirement in cases involving

    juvenile offenders and the time between reactions from society and the juvenile’s crime

    should be as short as possible. Both a report from Brå and a review by Riksrevisionen, has

    shown that there are difficulties in complying with the urgency requirement for dealing with

    youth cases in 4 § in LUL. The European Commission has stated that in cases where a

    young person is suspected of a crime, the trail should be adapted according to his or her age

    and maturity. The court procedure must therefore be adapted in order to ensure the young

    person's ability to understand and participate in the trial. If a young person does not

    understand the procedure, he or she will not be involved during the trial, which affects the

    right of the young person to have his hear voice heard and speak in accordance with the

    Child Convention.

    Young offenders are treated differently in criminal and procedural law in the hope of

    preventing young people from identifying themselves as criminals. Criminal proceedings are

    however, mainly designed by adults and for adults. Children and juvenile offenders and

    victims of crime are therefore subject to the same legal process as adults without any actual

    adaptation. In 2002, Brå interviewed seven young people about their experiences of the trial.

    Attention was drawn to two perceptions by listening to the young people. The young people

    said that they did not always feel fully aware of the whole procedure and what was said and

    that they did not consider themselves being heard during the proceedings.

    This essay investigates whether juvenile offenders’ experiences of their trials can be

    regarded as conflicting with the right to a fair trial. The essay reaches the conclusion that

    juvenile offenders do not get their right to a fair trial fully met. The right consisting of the

    criteria of reasonable time and independent and impartial court may, as a result of the faults

    found in the essay, be considered to be violated. The unreasonable processing time

    combined with the risk that judges create prejudiced opinions about the young offenders can

    be considered to conflict with the right to a fair trial in accordance with both the ECHR and

    RF.

    The essay also studies the Court's ability to communicate the fundamental principles of

    justice to juvenile offenders in order to achieve a preventive effect against juvenile crime.

    The conclusion is that the trials are mainly designed for adults, which can result in

    difficulties for the court in communicating the fundamental criminal justice principles to

    juvenile offenders. The neglect of a child and youth perspective during trial may therefore

    prevent the preventive criminal justice effect against juvenile crime.

    Concerning the effect of trial for juvenile offenders, the conclusion is that there is a high

    risk of stigmatization and continued crime. By neglecting the rights of the young people

    during a trial, the risk remains high that they leave the courtroom without any effect on their

    future behavior. All in all, the essay finds that more research is needed on the experiences of

    juvenile offenders in the context of the right to a fair trial. More research would result in a

    larger insight into the problem.

    Download full text (pdf)
    Att förstå och att bli förstådd. D-uppsats
  • 23.
    Degeryd, Desiré
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Holmgren, Linnea
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    HEMLIG AVLYSSNING AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION: - Ett rättssäkert tvångsmedel i brottsbekämpningen?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Demir, Simon
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Rassmusen, André
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Skatterätt Fast driftställe: Ska jag beskattas i Sverige?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi lever i en värld där globaliseringen numera är ett faktum och internationell handel är vanligt förekommande även för privatpersoner. Staterna förändras och ekonomierna utvecklassamtidigt som det är blir vanligare för bolag att bedriva verksamheter i flera olika länder. I kontrast till detta har inte alltid nationella och internationella skatteregleringar hängt med i utvecklingen. Resultatet av detta har varit förekomst av aggressiv skatteplanering samt juridiskdubbelbeskattning. För att motverka detta upprättade man bland annat ett modellavtal redan år 1963 i syfte till att bland annat motverka just juridisk dubbelbeskattning.

    OECD:s modellavtal är till sitt omfång stor med 32 artiklar och tillhörande kommentarer. Tillsammans med 2 kap. 29 § Inkomstskattelagen och artikel 5 i OECD:s modellavtal blir begreppet fast driftställe aktuellt. Begreppet tar sikte på när utländska bolag bedriver näringsverksamhet i Sverige varför verksamheten under vissa omständigheter betraktas som fast driftställe. Resultatet av detta är att det utländska bolaget kan likställas med ett inhemskt bolag, alltså gäller det svenska beskattningsanspråket på det utländska bolaget. Uppställda rekvisit som måste uppfyllas enligt svensk intern internationell reglering för fast driftställe är huvudregeln om kravet på ”en stadigvarande plats affärsverksamhet från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs” med flera delrekvisit. Angiven bestämmelse har sin grund i artikel 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader existerar dock.

    I anslutning till bestämmelsen om fast driftställe stipuleras det i modellavtalets femte artikel, punkt fyra en rad olika verksamheter som utgör undantag från huvudregeln om fastdriftställe. Den gemensamma utgångspunkten för dessa verksamheter är att fast driftställe inte föreligger även om verksamheterna bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamheten i Sverige. Dessa verksamheter kallas för förberedande eller biträdande art.

    Modellavtalet har haft ett starkt inflytande i slutandet av olika skatteavtal mellan Sverige och andra stater. Källvärdet av modellavtalet är därför högt då den är till hjälp vid tolkning och tillämpning av skatteavtal eller i tvister, detta trots att modellavtalet ej är formellt bindande. Tillsammans med den interna internationella regleringen om fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL samt artikel 5 i OECD:s modellavtal och dess kommentarer har tidigare situation om juridisk dubbelbeskattning samt aggressiv skatteplanering motverkats. Rättsläget om vilka omständigheter som krävs för att ett utländskt bolag anses som fast driftställe har tydliggjorts i och med angivna bestämmelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Drougge, Samuel
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Andersson, Rebecca
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Häktning av unga lagöverträdare: En studie av den svenska lagstiftningens samstämmighet med barnkonventionen2019Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sveriges riksdag beslutade den 13 juni 2018 att barnkonventionen skulle kodifieras till svensk lag den 1 januari 2020. Denna uppsats ämnar att ge läsaren en orientering i de rättsliga förutsättningarna som gäller för häktningar av barn i åldersspannet 15 - 18 år, och hur Sveriges lagstiftning lever upp till barnkonventionens krav.

    Sverige har vid upprepade tillfällen kritiserats av barnrättskommittén gällande landets behandling av lagöverträdare under 18 år som suttit häktade. Innan barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning kan vissa förändringar i den sistnämnda behöva ske - för att häktningar i Sverige ska bedömas som samstämmiga med konventionens krav. Barnrättskommittén har lyft införandet av häktningstider för barn och unga som ett område av särskilt behov av lagstiftning. Ytterligare har kommittén krävt förbättrad implementering av den redan lagstadgade informationsgivningen som ska ges vid misstanke av brott, för att barnkonventionens krav i artikel 37 och 40 ska anses uppfyllda.

  • 26.
    Durand, Julia
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lagen om företagsrekonsruktion: åtgärder för ett effktivare förfarande2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    About 200 years ago, there was an opportunity for companies with financial difficulties to settle the debts by an arrangement with the creditors to avoid bankruptcy. However, in the latter half of the twentieth century there was an expressed need for a procedure which meant that measures were also taken in the company's operations, a business reconstruction. 

     

    Enterprises with financial problems can by going through a reconstruction return their profitability. In this way, companies can avoid going bankrupt because of, for example, financial crises. Bankruptcy does not only have negative effects for the entrepreneur who loses his business, it also affects creditors and the society.

     

    However, there are major issues with the Company Reorganisation Act. The procedure is not used to the extent required by the legislature when the law was created in the mid 90's. Statistics in the area show that the number of reconstructions is far from the goal of the law. In other words, it is not sufficiently effective and well known among entrepreneurs.

     

    The year 2016 was a great year for insolvency law and a big step in the right direction. The swedish government appointed in 2015 an investigation to try solving the problems with the law. The Entrepreneurial investigation, has been analyzing the problems and came up with suggestions regarding how to change the law. 

     

    There was also a proposal from the Commission for a new EU directive. The reason is that the EU wants to harmonize member states insolvency laws. As it appears today there are major differences between the countries regulation of insolvency which leads to barriers for free movement.

     

    The question is how the potential EU directive could affect national Swedish law. And how the Entrepreneurial investigation and proposal for directives relate to each other. Will the measures proposed in the investigation and the suggestion to a new European directive solve the problems regarding reconstructions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Durdevic, Dalila
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Kubiliute, Toma
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Viseringsrätten i Sverige: Med fokus på "rimliga tvivel" och överklagandeförfarandet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.

    Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid. Viseringsprocessen måste ske i enlighet med reglerna i Viseringskodexen. I uppsatsen beskrivs den relevanta regleringen kring viseringsförfarandet ur ett teoretiskt perspektiv. Uppsatsen handlar till stor del om artikel 32.1 b där det regleras att avslag på viseringsansökan får göras då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Stor vikt läggs även på artikel 21.1 där det regleras om kontroll av inresevillkoren och riskbedömningen som måste göras innan varje viseringsbeslut ska fattas.

    Målet med den införda Viseringskodexen är att skapa en gemensam viseringspolitik och underlätta lagligt resande samt bekämpa olaglig invandring. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram problematiken som ändå kan uppstå med viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen fastställs i första hand den legala ramen kring viseringar för att belysa gällande rätt och därtill beskrivs myndigheterna som är involverade i viseringprocessen. I uppsatsen görs en undersökning av ett antal rättsfall för att se hur artikel 21 och 32 i Viseringskodexen tolkas och tillämpas av rättstillämparen i praktiken. I undersökningen framställs de omständigheter som lett till att avslag gjorts på grund av att det förelåg ”rimliga tvivel”. Därutöver framställs även de omständigheter som lett till att en visering har beviljats. Bedömningen är komplicerad i och med att det är svårt att fastställa sökandes avsikt samt att det finns få vägledande rättskällor att utgå ifrån. Av viktig betydelse är därför EU-domstolens förhandsavgörande för att bedöma hur artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen ska tolkas och tillämpas. I uppsatsen framställs ett mål från EU-domstolen där ett förhandsavgörande begärdes för att tolka begreppet ”rimliga tvivel” och vad som ska beaktas vid riskbedömningen. Det finns enbart ett förhandsavgörande från EU-domstolen avseende tolkning av artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Uppsatsens analys görs vidare utifrån det teoretiska och praktiska material som har lyfts fram i uppsatsen. Analysen fokuserar på problematiken som har upptäckts med Viseringskodexen och överklagandeförfarandet.

     Slutsatsen är att myndigheterna har stort tolkningsutrymme avseende artikel 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Syftet att underlätta lagligt resande i enlighet med Viseringskodexens målsättning har ännu inte uppnåtts. Problematiken som lyfts fram föranleder att översyn av bestämmelserna i Viseringskodexen bör ske på EU-nivå. Även den nya regleringen av möjligheten att överklaga viseringsbeslut anses vara bristfällig. Långa handläggningstider leder till att sökande hamnar i osäkerhet i väntan på beslut. 

    Download full text (pdf)
    Viseringsrätten i Sverige
  • 28.
    Elina, Andersson
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    RÄTTEN ATT BLI BORTGLÖMD: Ur ett rättighets- och rättssäkerhetsperspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The right to be forgotten was established in EU law in 2014 through the ruling of the European Court of Justice, Costeja v. Google. The right to be forgotten, expressed in article 17 GDPR, instantly became law in all 28 EU countries in 2018. One of the most important changes introduced through GDPR is the wider definition of personal data. Under GDPR any data that identifies a person may be considered personal data. Biometric data, genetic data, and data relating to individuals’ cultural or economic aspects are now within the scope of the law. The purpose of GDPR is primarily to strengthen the existing rights of individuals and to ensure that individuals gain more control over their personal data, but also to harmonize EU privacy rules and thereby create business opportunities and promote innovation. 

    GDPR’s provisions are difficult to interpret and apply. From the perspective of the registrant it is important that the treatment is done correctly from the beginning. The supportive and advisory role of the Swedish Data Protection Authority is of great importance since violations can rarely be healed afterwards. It is the responsibility of the data controllers for personal data in each case, when the registered person exercises its right to be forgotten, to determine if the personal data is to be deleted or not. Data controllers, as are companies, have their own interest in limiting the scope of the right to be forgotten, as the search results accuracy decreases when the right applies. Is it really beneficial to have companies as data controllers to constitute a so-called first “instance” when these organizations can be considered biased? An effective remedy is a vital part as ensuring that the right to be forgotten works. This work is a study of the so-called effective remedies in Sweden. 

    According to the Swedish Constitution the parliament may within the framework of the cooperation, transfer decision-making rights that do not relate to state institutions principles. It is unequivocal that the Swedish principle of public access to official records is one of the principles of Swedish state affairs, but it is also unequivocal that Sweden as a member of the EU must fully comply with EU law. Freedom of expression and personal integrity are constitutional rights and can sometimes constitute each other's opposites. Freedom of expression protects our democratic right to express ourselves and share information, while the right to personal privacy protects us from appearing in context where we don’t want to participate. GDPR recommends that the right to erasure should not violate rules on freedom of expression. This thesis clarifies the relationship between the right to be forgotten and the principles of freedom of opinion and information in Swedish law, as well as the publicity principle. 

    GDPR applies to all organizations, all over the world, which process personal data for EU citizens. A question that has arisen is how far the scope of the right to erasure extends. There is a concern that the right is only worth anything if it applies universally. Otherwise, the individual's past becomes easily visible, prone to using the right to delete, for American colleagues or even by a EU citizen who can forge his IP address to a country (a domain) outside the EU. An important aspect that this thesis analyzes is whether other countries outside the EU have made any kind of incorporation of the right to be forgotten or if society at least has considered if the right to be forgotten should be incorporated in their legal order.

    Download full text (pdf)
    Rätten att bli bortglömd - Elina Andersson
  • 29.
    Englund, Fredrika
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Det utvidgade reparationsbegreppet, 19 kap. 2 § 2 st. IL2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 30.
    Eriksson, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Handel med fastigheter-: när bedrivs det yrkesmässigt?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Ernebratt, Niclas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    SSNIP-testet: I teori och praktik2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vid konkurrensrättsliga bedömningar spelar uppgiften att definiera en relevant marknad en mycket viktig – ibland helt avgörande – roll. I förarbetet till den svenska konkurrenslagen står att begreppet relevant marknad är ett vedertaget begrepp inom konkurrensrätten. Ingenting står om hur en relevant marknad ska avgränsas. Däremot hänvisas till ett tillkännagivande som EU-kommissionen gett ut som innehåller riktlinjer vid marknadsavgränsningen. I tillkännagivandet presenteras en teoretisk ram, ett tankeexperiment, som går ut på att bedöma utbytbarhet mellan olika produkter och geografiska områden. Tankeexperimentet, som utgör grunden i kommissionens tillvägagångssätt att definiera en relevant marknad, kallas SSNIP-testet.

    I framförvarande uppsats – vars ämne är SSNIP-testet i teori och praktik – studeras hur testet bildats utifrån ekonomisk teori i USA, hur det senare har adopterats av EU-kommissionen samt hur det har använts av domstolar både på EU-nivå och av svenska Marknadsdomstolen.

    Ett allmänt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om SSNIP-testet. Ett mer specifikt syfte är att undersöka i vilken omfattning, och hur, testet har tillämpats av Marknadsdomstolen.

    I arbetet används en rättsvetenskaplig metod med ett rättsekonomiskt och rättssäkerhetsperspektiv. Arbetet innehåller även vissa komparativa inslag.

    Det konstateras i uppsatsens slutsatser att SSNIP-testet, under rätta förutsättningar, kan vara både ett effektivt och ändamålsenligt sätt att definiera en relevant marknad. Genomgången av Marknadsdomstolens konkurrensrättsliga avgöranden leder fram till slutsatsen att testet används förhållandevis sällan och att det finns vissa brister i domstolens koherens kring redovisningen för och tillämpandet av testet. Under senare år kan dock skönjas en mer medveten och tydlig hantering av testet i domstolens domskrivningar, något som skapar intrycket att de ekonomiska teorier som SSNIP-testet bygger på faktiskt vunnit insteg i den svenska rättstillämpningen.

  • 32.
    Fauli, Linn
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013). Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Thyrén, Filippa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013). Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Marknadsföring på sociala medier: Det kommersiella budskapet och marknadsföringslagens konsumentskydd2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad.

    Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier.

    Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området.

    Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Fjellner, Sebastian
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    George, Lamees
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Barnets bästa: Tillämpning inom Kriminalvården och socialtjänsten2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Barnets bästa är ett begrepp som funnits inom den svenska rättstillämpningen under lång tid. Beroende på sitt sammanhang kan det ses såväl som en princip, som det kan ses som en regel. Detta får till följd att innebörden av barnets bästa kan skifta och resultatet av tillämpningen kan skilja sig åt. De mest grundläggande aspekterna att ta hänsyn till inom barnets bästa är bland annat barnets rätt till en trygg miljö, en god fostran samt en trygg anknytning till en person i barnets närhet.

    En förälder har i enlighet med 2 kap. 5 § FäL, en möjlighet att medges rätt att ha sitt spädbarn hos sig under tiden denne verkställer sitt straff. Möjligheten är förenad med vissa krav, samtidigt som placeringen ska vara i förenlighet med barnets bästa. Dessa krav framgår dels av nationell rätt, samtidigt som den nationella rätten har att förhålla sig till internationell rätt i form av barnkonventionen.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka den rättsliga processen gällande en bedömning av barnets bästa. Detta innefattar en granskning av ställningstaganden som görs av Kriminalvården och socialtjänsten i varje enskilt fall, för att därigenom bedöma huruvida barnets bästa tillvaratas i sin helhet i och med en placering i fängelse tillsammans med en förälder.Av det resultat som presenteras, framgår det att myndigheterna brister i att redogöra för vissa aspekter kopplade till barnets bästa utifrån 2 kap. 5 § FäL. Detta föranleder att barnets bästa inte tillvaratas i enlighet med vad som i barnkonventionen stadgas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Franzén, Erik
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Thorén, Johan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Arbetsfrämjande åtgärder vid offentlig upphandling2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Granström, Karin
    Karlstad University, Faculty of Technology and Science, Department of Energy, Environmental and Building Technology.
    Kolväten från träbränsleindustrin: sågverk, trätorkar och pelletspressar2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Gustavsson, Therese
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Om administrativa sanktioner mot fysiska personer inom finansmarknadsområdet: Införlivande av kraven i kapitaltäckningsdirektivet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37. Hallarås Öhrström, Jenny
    Problematiken på 3:12-området: En redogörelse gällande löneunderlagsregelns utveckling, införandet och förändringen av ett löneuttagskrav samt införandet av ett kapitalandelskrav – med utgångspunkt i reglernas neutralitet, legitimitet och preventiva funktion2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    År 1990 skedde en skattereform i Sverige. Då infördes vad som kom att kallas 3:12-reglerna. 3:12-reglernas benämning har sitt ursprung i att de reglerna återfanns i 3 § 12 momentet i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Reglerna har sedan de infördes gjorts om ett flertal gånger. De har även bemötts med mycket kritik genom åren. Då reglerna infördes hade de tre huvudsakliga syften att uppfylla – neutralitet, legitimitet och preventivitet.

    År 2006 tillsattes en expertgrupp vars uppdrag var att göra en djupgående analys av 3:12-reglerna för att sedan lägga fram ett förslag på förändring. Förslagen presenterades i rapporten ”Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention, legitimitet”. Förslagen behandlades vidare i propositionen ” Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag” där regeringen presenterade de slutgiltiga förslagen som ledde till nya 3:12-regler. I denna uppsats granskas och presenteras följande ändringar:

    • En reformerad löneunderlagsregel
    • Införandet av ett löneuttagskrav

    Löneunderlagsregeln såg efter ändringen ut på följande vis. Det lönebaserade utrymmet skulle under vissa villkor läggas till gränsbeloppet, dvs. maxbeloppet som ska beskattas i kapital. Löneunderlaget innebar den del av den sammanlagda kontanta ersättningen till alla anställda i företaget samt dess dotterbolag, året före inkomståret, som översteg 10 IBB. För ägare av kvalificerade andelar fick gränsbeloppet ökas med ett belopp motsvarande ägarens andel (av antalet andelar i företaget) multiplicerat med 20 procent av löneunderlaget och 30 procent av löneunderlaget som översteg 60 IBB.

    Löneuttagskravet innebar att för att löneunderlagsregeln skulle få tillämpas, skulle en ägare av kvalificerade andelar ha gjort ett eget löneuttag, någon gång under året före beskattningsåret. Detta löneuttag fick inte understiga det lägsta av dels summan av 6 IBB (med ett tillägg på 5 procent av den totala kontanta ersättningen till företagets och dotterbolagens anställda) och dels 15 IBB. Detta skulle vara uppfyllt av minst en person i en närståendekrets.

    År 2013 startade Finansdepartementet en utredning av 3:12-systemet. Resultatet presenterades i promemorian ”Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2014”. Det konstaterades att det skett ett överutnyttjande av 2006 års regler. Istället för att gynna småföretagare, hade reglerna varit förmånliga för stora fåmansföretag med många anställda. Regeringen gick vidare med Finansdepartementets förslag och i Budgetpropositionen för 2014 presenterades de slutgiltiga förslagen. De lagändringar jag valt att behandla i denna framställning är:

    • En reformerad löneunderlagsregel
    • Ett ändrat löneuttagskrav
    • Införandet av ett kapitalandelskrav

    Den sistnämnda punkten, införandet av ett kapitalandelskrav, väckte mycket uppmärksamhet. Regeringen har tidigare aldrig bemötts av så mycket kritik och fortfarande gått vidare med ett förslag. Lagändringen innebär att nu måste en delägare, eller någon närstående till denne, äga minst 4 procent av kapitalet i företaget. Kritiken som riktades mot ändringen var främst att flera företag riskerade att gå i konkurs, bl.a. Praktikertjänst. 

    Huruvida reglernas legitimitet, preventiva funktion och neutralitet bibehålls återstår att se. Det har diskuterats mycket i såväl propositionerna, artiklar och bland remissinstanserna. Vissa författare har valt att analysera 3:12-reglerna på olika vis genom att statuera exempel på hur framtiden kommer att bli. Andra har till och med ifrågasatt dess fortsatta existens och menar att regelverket helt enkelt spårat ur. 3:12-regelverkets huvudsyften krockar ofta med varandra och för att uppnå det ena, måste det andra uteslutas. Dock behövs alla tre faktorer för att nå en god skattelagstiftning. Detta har dock visat sig vara väldigt svårt att uppnå.

    I framställningen används främst den rättsdogmatiska metoden. Det innebär att källor som använts följer normhierarkin. Framställningen har också rättspolitiska inslag. Det tar sig uttryck i att utvalda artiklar och remissinstansers åsikter behandlas och presenteras. 3:12-regelverkets tre huvudsyften – neutralitet, legitimitet och preventivitet, används som verktyg för att tolka och systematisera gällande rätt.

    3:12-reglernas tre huvudsyften – dvs. reglernas preventiva funktion, neutralitet och legitimitet har inte varit lätta att bibehålla. Flera gånger har de slagit ut varandra. 2014 års regelreformation med införandet av ett kapitalandelskrav väckte stor debatt och bemöttes med kritik från flera håll. Ändå valde regeringen att gå vidare med förslaget och införa ett kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme med 4 procent. Det främsta anledningen till det var att stoppa det överutnyttjande av 3:12-reglerna som skett – alltså att bibehålla neutraliteten och preventionen i skattesystemet. Däremot fick legitimiteten åsidosättas för att göra detta möjligt.

    2006 års 3:12-regelverk hade flera brister i form av att neutraliteten och legitimiteten inte bibehållits. Om remissinstanserna har rätt angående 2014 års 3:12-regler föreligger liknande problem. Flera forskare, bl.a. Tjernberg, har ifrågasatt regelverkets fortsatta existens. Vissa anser att regelverket är så pass komplext att det borde avskaffas helt, andra menar att det går att förbättra genom t.ex. omfattande regelförändringar. Hur 2014 års regelverk ter sig återstår att se.

    Download full text (pdf)
    Problematiken på 3:12-området
  • 38.
    Hallarås Öhrström, Jenny
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Christ-Lind, Hanna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013). Rättsvetenskap.
    Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta – sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn. Det kan innefatta både arbetsrättsliga frågor, etiska frågor och frågor om jämställdhet och diskriminering. Vi kommer i denna uppsats att beskriva vad som är karaktäristiskt för begreppet sociala hänsyn.Uppsatsens huvudsakliga syfte är att synliggöra vilka juridiska möjligheter det finns att, enligt svensk upphandlingslagstiftning, ställa krav på sociala hänsyn. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket, vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktats. Det är många som tror att EU-direktiven förbjuder annan hänsyn är strikt ekonomisk. Detta trots att det uttryckligen står i EU:s upphandlingsdirektiv att sociala hänsyn får beaktas vid offentliga upphandlingar. Sveriges upphandlingslagstiftning är anpassad till EU:s upphandlingsdirektiv och det finns i dagsläget två möjligheter i LOU att beakta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Enligt 6 kap. 13 § LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala villkor för hur ett upphandlingskontrakt ska fullgöras. Enligt 1 kap. 9 a § LOU, som tillkom år 2010, bör upphandlande myndigheter beakta sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.En offentlig upphandling går igenom ett flertal faser innan kontraktet tilldelas det vinnande anbudet. De bestämmelser som finns är inte tydliga gällande när i upphandlingsprocessen kraven ska införlivas. Innan en upphandling påbörjas gör man en s.k. behovsanalys och för att lättare kunna skriva ett bra förfrågningsunderlag och en tydlig kravspecifikation kan det vara bra att, redan i detta skede, ta ställning till om (och i så fall när) sociala hänsyn ska beaktas. Det råder dock delade meningar om detta och vi ska beskriva vad som sagts och tyckts i frågan och därefter reflektera över vad vi anser är lämpligast.Vi kommer i denna uppsats att redovisa både positiva och negativa konsekvenser som beaktandet av sociala hänsyn medför. Sedan kommer vi att sammanfatta och reflektera över vad som väger tyngst och hur myndigheter bör agera därefter. Att beakta sociala hänsyn kan leda till att arbetslösheten och diskriminering minskar och att jämställdhet och social integration ökar. Även om beaktandet av sociala hänsyn är menat att leda till en god affär finns det även negativa konsekvenser. En förutsättning för att offentlig upphandling ska leda till en god ekonomisk affär är att konkurrensen på marknaden fungerar bra. Både Sverige och EU reglerar offentlig upphandling för att undvika snedvriden konkurrens. Ställer den upphandlande myndigheten allt för hårda krav på leverantörerna finns en risk att färre anbud inkommer, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens. För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen. Det är därför det är viktigt att se till att de krav som ställs är proportionerliga och att myndigheten inte förbiserkonkurrensen. En annan negativ konsekvens är att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis. Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att myndigheter prioriterar rätt. Därför är det inte positivt om kostnaderna för upphandling skulle öka markant. Dock leder beaktandet av sociala hänsyn till en ”godare affär” med högre kvalitet. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att sociala faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga.

    Download full text (pdf)
    Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling
  • 39.
    Hedin, Emelie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut: Ett gränsdilemma2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    As stated in the title, the purpose of this essay is to investigate the Police authority's enforcement power when implementing deportation decisions. In the introduction, the study describes the background questions and problems in relation to the large number of asylum applications in Sweden that almost doubled since 2014.  Furthermore, in chapter one, the methods and materials used in the study are presented to better clarify the purpose of the study. I have chosen the legal-judicial method to determine the right in force that is a “de lage lata” reasoning. It is primarily the provisions of the Aliens Act (2005:716) and the Police Act (1984:387) that apply to the Police authority's enforcement power in the case of implementations of deportation decisions.  In order to investigate the police authority's power in enforcing rejection and expulsion decisions the study clarifies what is meant by rejection, expulsion and transfer according to the Dublin Regulation. Human rights are also reported in the study in order to understand the framework in which the legislation is to be held. In order to facilitate understanding of the asylum process, a review of the Migration Board's authority regarding handling of asylum cases must be reported before the Police authority's power are reviewed.  The regulations concerning the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions are presented in the study by law, preliminary work, government regulations and doctrine. In addition, the study describes legally regulated provisions in relation to the execution of rejection and expulsion decisions. A new Law Council of April 2017 sets out the Government's new proposals regarding the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions. In a short section of the study, the privacy rules that apply to Swedish authorities are reported to demonstrate that problems with the law can arise in the execution of expulsion and rejection decisions.  Finally, a “de lege ferenda” reasoning is taken up to discussion where I take the liberty of expressing my thoughts about the laws and regulations governing this business. Some legal rules work well and do not cause any problems for the authorities to follow. However, I have discovered some problem areas in the study of this paper and from my own experience as a civilian at the border police. By my own analysis, I would like to point out these and propose changes and improvements in current legislation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Heintz, Rebecka
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Molander, Susanne
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Hassan, Nermin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande i Sverige: Den tillfälliga lagen och MIG 2018:20 ur ett rättssäkerhetsperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet asylansökningar ökade markant under år 2015 vilket ledde till stora påfrestningar på såväl asylsystemet som de centrala samhällsfunktionerna. Till följd av flyktingströmmen infördes lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (TUtlL). Denna lag medförde att flertalet av utlänningslagens (2005:716) paragrafer begränsades till EU-rättens och internationella konventioners miniminivå. Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en alternativt skyddsbehövande i Sverige får därmed numera endast beviljas i de ärenden då ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.    I MIG 2018:20 uttalade migrationsöverdomstolen att ett avslag gällande uppehållstillstånd till följd av anknytning till ett barn som beviljats tillfälligt uppehållstillstånd med status alternativt skyddsbehövande strider mot artikel 8 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artikel 3, 9 och 10 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger någon skillnad mellan rätten till uppehållstillstånd i Sverige för föräldrar som åberopar anknytning till sitt minderåriga eller myndiga barn, samt när ett myndigt eller minderårigt barn ansöker om anknytning till sin förälder. Uppsatsen avgränsar sig till att utreda situationer då anknytningspersonen i Sverige är alternativt skyddsbehövande. Genom att konstatera skillnader eller likheter i de ovan nämnda anknytningssituationerna önskar vi sedan påvisa huruvida MIG 2018:20 kan komma att ha inverkningar utanför dess kärnområde eller med hänsyn till internationella åtaganden. Vidare syftar uppsatsen till att ur ett rättssäkerhetsperspektiv av professor Aleksander Peczenik redogöra för om TUtlL, gällande bestämmelserna om rätten till familjeåterförening, uppfyller kraven på en rättssäker tillämpning och i fall MIG 2018:20 kommer förbättra eller försämra rättssäkerheten. För att uppnå syftet kommer relevant gällande rätt i Sverige, EU och internationellt att studeras, speciellt ovan nämnda artiklar och artikel 16.3 Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Utöver dessa kommer även vilka kriterier en individ behöver uppfylla för att anses vara alternativt skyddsbehövande och principen om non-refoulement att studeras. Vi har i uppsatsen kommit fram till att rättstillämpningen mellan anknytningssituationerna påvisar stora rättsliga skillnader främst på grund av ålder, men även till följd av att det saknas relevant och analyseringsbar praxis. Det har således endast varit möjligt att konstatera att MIG 2018:20 kommer leda till en förbättring av rättssäkerheten gällande minderåriga barn då målet ökat BarnK:s status i svensk rätt. För att rättstillämpningen ej ska strida mot internationella åtaganden bör BarnK användas gällande omyndiga barn. Det är även möjligt att konstatera att de senaste årens tillämpning av bestämmelserna om rätten till familjeåterförening inte uppfyller kraven för en rättssäker tillämpning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Henricson, Jenny
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Rogemyr, Maja
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Svensk alkoholreklam i EU - ett rättsligt perspektiv: Är regleringen och tillämpningen proportionerlig till sitt syfte?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sveriges reglering av alkoholreklam präglas av alkoholpolitiska syften och är restriktiv i förhållande till många andra länder. Regleringen innefattar dels ett generellt krav på särskild måttfullhet beträffande all alkoholreklam, men även mer specifika förbud och restriktioner. Lagstiftningen har emellertid kommit att påverkas av EU:s inflytande på området, till följd av medlemskapet. Inom EU förekommer ingen harmoniserad lagstiftning på området för alkoholreklam och det är upp till medlemsstaterna att själva lagstifta om detta. Med medlemskapet följer emellertid vissa åtaganden, bland annat att förhålla sig till principer i rättstillämpningen. Arbetet berör särskilt proportionalitetsprincipen som blir betydande för regleringen av alkoholreklam och dess inverkan på den fria rörligheten.

    Området för alkoholreklam är föränderligt och de kommersiella intressena bakom är av stor omfattning. Med hänsyn till den digitala utvecklingen på senare tid förekommer idag flertalet nya marknadsföringskanaler vilket har resulterat i svenska lagförslag beträffande striktare reglering på området. Samtidigt har den svenska domstolen på senare tid intagit en mer liberal ställning till förmån för EU:s fria rörlighet. Denna motstridighet är intressant då rättsläget kan anses tämligen oklart. Detta motiverar frågeställningen;

    ”Är svensk reglering och tillämpning av alkoholreklam proportionerlig till sitt syfte och vidare förenlig med EU-rätt?”

    Sveriges restriktiva alkoholpolitik och de lagförslag som framförts i linje med detta kan diskuteras med hänsyn till EU-rättens ställning och bedömningsprinciper, men även till det rådande rättsläget i Sverige. På grund av att regleringen och tillämpningen, både på ett svenskt och EU-rättsligt plan, tenderar att skilja sig åt i utvecklingen kan det finnas intresse att diskutera detta.

    Ett närmande för svensk reglering och rättstillämpning gentemot EU-rätten kan urskiljas genom bland annat svensk praxis på området som fastställer proportionalitetsprincipens betydelse. EU:s inställning kan även anses blivit mer restriktiv genom nya ställningstaganden angående alkoholreklam. Den motsatta utvecklingen kan anses resultera i viss förenlighet mellan Sverige och EU beträffande marknadsföring av alkohol. 

    Download full text (pdf)
    Svensk alkoholreklam i EU
  • 42. Holm, Kristin
    Dubbelbestraffning: och domstolars lojalitetsplikt utifrån ett svenskt perspektiv2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige kan en person som lämnat en oriktig uppgift i sin inkomstdeklaration utsättas för dubbelbestraffning då den både blir påförd skattetillägg och dömd för skattebrott. Detta kallas dubbelbestraffning på grund av att det är samma gärning som ligger till grund för båda förfarandena. Under de senaste åren har det skapats en debatt om denna sorts dubbelbestraffning är förenlig med Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning.

    Genom Sveriges medlemskap i EU är EU-rätten överordnad svensk lag och måste således tillämpas av de nationella domstolarna. Europakonventionen utgör dock inte EU-rätt utan gäller bara som en allmän princip inom den. Det är därför oklart hur stort genomslag Europadomstolen, som är uttolkaren av Europakonventionen, ska få i svensk rätt. Dessutom har de svenska domstolarnas underinstanser en lojalitetsplikt gentemot överinstansernas praxis. Lojalitetsplikten har nu kommit i fokus efter att flera tingsrätter avvikit från Högsta domstolens praxis gällande dubbelbestraffning.

    Studiens syfte var att undersöka underinstansernas lojalitetsplikt och ifall rättssäkerheten påverkas när underinstanser inte följer Högsta domstolens prejudicerande domar.

    För att kunna besvara syftet har jag studerat svensk rättslära, aktuell lagstiftning på dubbelbestraffningsområdet, EU-rättens inverkan på nationell rätt och ett tiotal rättsfall. Genom att studera ett antal rättsfall från underinstanser som valt att bortse från sin lojalitetsplikt har jag sett på de likheter och skillnader som finns i motivering och omständigheter. Därefter har jag analyserat kring vilken domstol underinstanserna bör följa, Europadomstolen eller Högsta domstolen.

    Slutsatsen jag kan dra är att omständigheter och motiveringar hos de underinstanser som avvikit från Högsta domstolens praxis är likartade. Flera av underinstanserna hänvisar till varandra och gör bedömningen att Europadomstolens praxis väger tyngre än Högsta domstolens. Enligt min bedömning är detta ett riktigt ställningstagande då det är Europadomstolen som avgör hur konventionen ska tolkas. Det är dess praxis som utgör gällande rätt då den vet vad lagstiftarens avsikt med Europakonventionen var. Vidare anser jag att både underinstansernas och Högsta domstolens agerande påverkar rättssäkerheten negativt. Främst genom att likabehandlingsprincipen inte tillgodoses när underinstanserna frångår sin lojalitetsplikt och överinstansen inte tillämpar Europadomstolens praxis fullt ut. Det blir då svårt för medborgarna att få en tydlig förutsebarhet om vilka konsekvenser lämnandet av en oriktig uppgift får.

  • 43.
    Höglund, Mats
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Tredjemansrevision grundad på bankkontonsslutsiffra2011In: Skattenytt, ISSN 0346-1254, no 7-8, p. 552-565Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skatteverket har krävt in uppgifter om SE-bankens klientkonton med en slumpmässigt vald slutsiffra. Detta innebär att ca 280 av totalt 900 klientkonton samt 18 000 transaktioner omfattas av Skatteverkets föreläggande. Några frågor som ställs i uppsatsen är om Skatteverkets föreläggande kan anses strida mot artikel 8 i Europakonventionen eller proportionalitetsprincipen, om bank- och advokatsekretess kan anses förhindra tredjemansrevision och om Skatteverket kan begära in omfattande uppgifter utan att ange vilka som omfattas av förfrågan, d.v.s. om Skatteverkets förfrågan kan jämställas med otillåtna s.k. fishing expeditions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Höglund, Mats
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Larsson, Ylva
    Morgell, Nils-Bertil
    Preskription av skattefordringar2019 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Preskription av skattefordran innebär att staten förlorar sin rätt att kräva ut sin fordran och att någon åtgärd för att få betalt för denna inte får göras. Detta är av stort intresse för såväl staten som den skattskyldige. Staten riskerar att förlora stora skatteintäkter om preskriptionsreglerna är alltför generöst utformade. Men om reglerna verkar alltför ensidigt till statens fördel riskerar den skattskyldige att drabbas av oproportionerligt hårda ekonomiska påföljder som i värsta fall kan försätta honom i konkurs eller medföra andra irreparabla skador. Boken behandlar framför allt preskription av skattefordringar, men även andra viktiga näraliggande områden som misstagsbetalning (condictio indebiti) till skattekonton och preklusion tas upp. Boken vänder sig såväl till praktiskt verksamma ekonomer och jurister som till studenter.

  • 45.
    Ihlberg, Sofie
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Föräldraledighet: En studie om föräldrars rättigheter och skyldigheter samt dess påverkan på arbetsmarknadens parter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett anställningsförhållande bygger på en avtalsfrihet vilket innebär att ett anställ-ningsavtal ingås av två parter av egen fri vilja. Det är fritt för båda parter att välja vem de vill ingå detta avtal med. Arbetsgivaren har dock en del inskränkningar på sin rätt, den största inskränkningen är diskrimineringslagen (DiskL) och föräldraledighet-slagen (FLL). Vid ett ingåenda av anställningsavtal är det arbetsgivarens fria rättighet att leda och fördela arbetet, det vill säga att det är arbetsgivarens rätt att fatta ensidiga beslut om arbetstagarens arbetsuppgifter, var och när arbetstagaren skall utföra dessa arbetsuppgifter. Arbetstagren är i och med avtalet skyldig att utföra de arbetsuppgif-ter arbetsgiveren tilldelat arbetstagaren, denne är även skyldig att arbeta på de tid-punkter och de platser arbetsgivaren beslutat. Det får dock inte röra sig om arbete som faller utanför ramen för anställningen.

    I och med medlemskapet i EU förband sig Sverige att, enligt lojalitetsprincipen, tolka de svenska lagarna ur ett EU-rättsligt perspektiv. Det innebär att det är ett antal för-ordningar, direktiv men även domar från EU-domstolen, som bildat praxis, de svenska domstolarna har att ta hänsyn till vid ett domslut. De viktigaste direktiven för en förälder på arbetsmarknaden är rådets direktiv 89/391/EEG

    ,rådets direktiv 92/85/EEG (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG ),rådet 96/34/EG och europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG.

    Bland de viktigaste reglerna i DiskL och FLL är missgynnade förbudet som innebär att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren beslutar om anställnings-frågor, befordran, utbildningar, yrkespraktik, leder eller fördelar arbetet, säger upp, avskedar eller permitterar.

    Avsikten med uppsatsen är att tydliggöra den starka lagstiftning som finns för föräld-rars rätt i arbetslivet, vad den säger och vad den innebär i praktiken. Syftet är att un-dersöka och granska gällande rätt och praxis vad gäller föräldraskap på arbetsmark-naden men även diskriminering på grund av kön, då det oftast är kvinnan som för-knippas i dessa avseende med föräldraskapet.

  • 46. Issak, Tberh
    Ersättningslagen ur ett rättssäkerhetsperspektiv2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 47.
    Jakobsson, Filippa
    Karlstad University.
    "Ventilen" för koncerninterna lån i 24 kap. 10 e § IL: Går den att tolka på ett rättssäkert sätt?2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna återfinns i 24 kap. 10 a-f §§ IL

    och begränsar den annars generella avdragsrätten på räntor. Reglerna riktar sig

    mot räntekostnader hänförliga till koncerninterna lån och utformades efter att

    HFD fastslagit att skatteflyktslagen inte var tillämpligt på förfarandet med

    räntesnurror. Räntesnurror hade blivit ett allt vanligare fenomen och beräknades

    kosta staten cirka sju miljarder kronor årligen i skattebortfall. De första

    ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde i kraft den första januari 2009.

    Reglerna utsattes dock för omfattande kritik och genom utnyttjande av

    regelverket fick bestämmelserna inte önskad effekt. Detta ledde till att nya

    skärpta regler gällande ränteavdragsbegränsningar trädde i kraft den första

    januari 2013 för att ytterligare skydda den svenska bolagsskattebasen. Även de

    nya reglerna har kritiserats, främst på grund av den tillämpningsproblematik

    som har uppstått som en följd av de svårtolkade rekvisit som lagen innehåller. I

    24 kap. 10 e § återfinns den s.k. ventilen, ett undantag till

    avdragsbegränsningen, som innebär att ränteavdrag får göras om

    skuldförhållandet som ligger till grund för lånet är huvudsakligen affärsmässigt

    motiverat. Vad som är huvudsakligen affärsmässigt motiverat är inte definierat i

    lagtexten och även förarbetena saknar en tydlig definition. Tolkningen har på så

    vis lämnats fri till domstolarna. HFD har i sin tur bland annat uttalat att

    organisatoriska skäl inte ingår i affärsmässiga skäl, varpå omstruktureringar inte

    har ansetts vara affärsmässigt motiverade. En tolkning som saknar stöd i

    lagtexten. Då reglerna är näst intill omöjliga att tolka samt svåra att förutse, kan

    de ifrågasättas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Även EU-kommissionen har

    ifrågasatt reglernas förenlighet med etableringsfriheten då reglerna nästan

    uteslutande träffar gränsöverskridande transaktioner. Då HFD gjort

    bedömningen att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte strider mot

    EU-rätten utan att inhämta ett förhandsbesked har EU-kommissionen nu inlett

    ett överträdelseförfarande mot Sverige.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Janson, Staffan
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences.
    Att bevaka barns rätt till en god hälsa2014In: Barnrätt: en antologi / [ed] Cederborg AC, Warnling-Nerep W, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014Chapter in book (Other academic)
  • 49.
    Jiménez Flores, Fiama
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Pettersson, Filippa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Familjeåterförening i Sverige: En rättsfallsanalys av anhöriginvandringen innan och efter ikraftträdandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Medlemsstaternas migrationsrätt bygger på ett samspel mellan nationella och Europeiska unionens rättskällor. Genom Europeiska unionens praxis uppstår riktlinjer för hur en bedömning ska genomföras och hur olika rekvisit, samt situationer, ska utredas. I det svenska rättssystemet står migrationsverket, migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen som beslutsfattande instanser vad gäller ärenden om anhöriginvandring. Lagstadgade bestämmelser utgör en viktig del i migrationsrätten men utöver de har även praxis en betydande funktion för att fastställa gällande rätt. Anhöriginvandringen i Sverige har påverkats av införandet av begränsningslagen som skedde i juli år 2016. Vårt syfte är att undersöka migrationsdomstolarnas bedömning av mål som behandlar anhöriginvandring. Rättsfallen som beaktas har uppkommit både innan och efter begränsningslagen trädde i kraft. Vidare är syftet att jämföra den nationella bedömningen med art. 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt beakta Europadomstolens argumentation kring artikeln. Alla praxisavgöranden behandlar anhöriginvandring kring makar, barn, föräldrar, med flera. För att uppnå en förkunskap anges lagar och direktiv som är relevanta för ämnet. Denna undersökning utmynnar sedan i en analys där vi behandlar frågeställningarna som visar på skillnaden mellan migrationsdomstolarnas bedömning innan och efter införandet av begränsningslagen. Analysen behandlar även korrelationen mellan Europadomstolens praxis och nationella avgöranden och huruvida en harmonisering föreligger inom området för anhöriginvandring. Sedan ska det identifieras om det, till följd av begränsningslagen, föreligger ytterligare hinder för en viss grupp av anhöriga att få uppehållstillstånd. Resultatet tyder på att det föreligger en skillnad i tid kring omfattningen av migrationsdomstolarnas bedömning, att de nationella domstolarna följer internationell rätt dock utan hänvisning till den och att ingen särskild grupp påverkas på ett anmärkningsvärt sätt. Undersökningen innehåller även en slutsats där problemformuleringen besvaras och avslutningsvis anger vi våra reflektioner angående undersökningen och anger ytterligare utredningar som kan genomföras kring ämnet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Johansson, Fanny
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Skatterevision – ett frivilligt förfarande?: - en analys ur ett rättssäkerhetsperspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje individ har rätt till skydd för privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens, detta enligt artikel 8 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sverige har antagit konventionen som lag varav skyddet för de enskildas privata sfär bör antas vara starkt i svensk lagstiftning. Ändock kan inskränkningar i dessa rättigheter förekomma inom bland annat skatteförfarandet.

    Det svenska skatteförfarandet bygger och förlitar sig på uppgifter från de som är deklarationsskyldiga och uppgiftsskyldiga. Det ställer krav på att dessa uppgifter är korrekta och sanningsenliga. Detta utesluter dock inte att Skatteverket ändock kan komma behöva kontrollera de uppgifter som lämnats i en deklaration.

    Skatteverket kan använda sig utav olika kontrollmöjligheter, bland annat förfrågningar, förelägganden och vitesförelägganden men även skatterevision. Skatterevision är en av de mest betungande kontrollåtgärder som Skatteverket kan vidta, varav det ställer stora krav på att rättssäkerheten tillgodoses. Enligt svensk lagstiftning ska skatterevision ske i samverkan med den reviderade. Om den reviderade skulle motsätta sig en revision eller inte vilja medverka kan Skatteverket vidta tvångsåtgärder, bland annat bevissäkring som även kallas för tvångsrevision. Det kan således diskuteras hur frivillig och hur en revision kan ske i samverkan med den reviderade om tvångsåtgärder kan vidtas om en reviderad skulle motsätta sig en revision.

    Detta aktualiserar även Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Är en revision att göra inskränkningar i dessa rättigheter? Måste en skattskyldig vara behjälplig i en revision? Är statens kontrollintresse större än den skattskyldiges skyddsintresse i revisioner?

    Syftet med denna uppsats är därför att analysera hur rättssäker den svenska lagstiftningen avseende revisioner är. Vidare kommer även uppsatsen att analysera hur tillämplig revisionslagstiftningen är med valda artiklar i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

123 1 - 50 of 132
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf