Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?

I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.    

I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing.

Some of the most perceptive contributions to the geographic study of media and communication have been in areas of landscapes studies and geohumanities. To bring landscape and geohumanities insights together more explicitly with communication and media, this progress report draws on George Revill’s concept of an ‘arc of sound’, expanding the concept’s scope to an arc of communication – a dynamic trajectory connecting one vantage point to another through various translations and shifts. It is a mix of integration and translation that forms its own space, place and time, integrating elements of embodied performance, multiple sensory modalities, temporality, absence and excess. Arcs of communication often depend on collaboration and can produce transformations of identity. The concept of the arc of communication enables discovery of numerous threads connecting landscape studies to geohumanities while deepening geographical understandings of media and communication.

Maps showing immigration into Europe are a potential source of journalistic bias. Limited time and funding to create maps of migration can lead to dependence on data from institutions dedicated to controlling migration, in effect promoting a logic of surveillance directed at immigrants rather than a logic of hospitality based on respect for human rights. There are organizational and logistical barriers to overcome if migration is to be portrayed in ways that support thoughtful, democratic, rights-based deliberation but efforts need to be made to map migration in ways that reveal the geographical experiences of individual immigrants including their movement paths and the risks they face. This article examines unusual maps of migration, drawing on examples from news media as well as from non-governmental organizations, research teams, book authors, private companies, and entertainment media based in several European countries. The examples provide a foundation for concrete recommendations regarding the responsible use of cartographic visualization as a component of immigration news.

The essay examines the members' relationship with feedback within two institutions, the Department of Geography, Media and Communication (GMK) and the Department of Educational Studies (IPS) at Karlstad University. Feedback is a communication tool used to promote organizational development. This individual development is essential for a university's business because of its members knowledge and skills are one of its most important assets. The importance of this kind of communication is manifested in the university's institutionalization of feedback and how it is integrated into the work routines. The problem area is comprised of how these institutions differ in the structure in relation to the classical hierarchical business structure, with a clear ranking between boss and employee, focusing on the role of feedback in this type of organization. Research that focuses specifically on this type of structure within an organization is currently underrepresented and therefore creates a research hole. The purpose of the paper is to examine the two mentioned institutions with a focus on feedback, its institutionalization and its integration into the work routines, and how the members relate to this process. To investigate the impact of this institutionalization of feedback, the following three questions were created:  How is criticism conducted within an organization where feedback is institutionalized?  How does the view of feedback differ from these institutions compared with companies with a classical hierarchical organizational structure? How does organizational culture affect the ability but also the willingness to criticize and to give and receive feedback? In order to answer these questions, relevant prior research in the area has been identified. The different theories chosen relate to five different factors: Channel selection, leadership, relationships, organizational culture and feedback, all of which are directly linked to the research area. Examples of these theories are Information Richness Theory (IRT) that emphasizes how different communication channels should be applied. Leader membership exchange theory (LMX) and Conceptual model of employee questions emphasize how personal relationships affect communication and how leadership structure within an organization affects feedback. An additional central component of how members relate to feedback is the organizational culture. This culture can be broken into three different categories; identification, trust and dedication. They all have an impact on the feedback process and should therefore be taken into account. Research related to feedback can also be found in the previous research section. The application of a survey gave the opportunity to draw general conclusions about the population. The questions in the questionnaire are anchored in the previous research and are operationalized in relation to the three research questions. The collected data showed that the institutionalization of feedback has a predominantly positive effect on members' relation to this. The members of the institution generally have strong and prosperous relationships with their colleagues and leaders. Members feel that they can freely express their views regardless of their professional position, and these views are respected, which is a consequence of the strong trust they have for their colleagues and leaders. Identification to the institutions is generally strong, which affects the members' commitment and the willingness to develop. Feedback requires a channel that can transmit complex information, which will simultaneously enable two-way communication and be personalized to achieve the desired effect. This relates to the institutions and feedback is transmitted primarily orally. This result shows that a thoughtful attitude to feedback has a major impact on the organization's activities.

The purpose of this study is to find out how Swedish voluntary migrants communicate with friends in three different groups: friends that resides in the same country as the respondent currently lives in, friends in Sweden, friends in other countries around the globe and whether or not individual mobility, demographic factors or a sense of global citizenship affect the chosen mean of communication. The reason behind the study is to introduce a previously unstudied area into the field of geographically based media studies and hopefully contribute to a deeper understanding of the role played by different means of communication in shaping the dynamics of global friendship. The theoretical approach in this study will be from three different outlooks, migration, polymedia (including the second-level digital divide) and cosmopolitanism.

The study is based on data from the Institute for Society, Opinion and Media (SOM) and their survey questionnaire sent out to Swedish expatriates during fall 2014 / winter 2015, also known as Utlands-SOM. The total number of respondents are 2268. The study starts with basic frequencies to find out which media that are the most prominent, then binary logistic regressions have been made. The total number of dependent variables are 21 and these have then been analysed from seven independent variables; age, gender, education, travel patterns, years spent abroad, number of countries lived in and whether or not the respondent consider himself/herself being a cosmopolitan. This generates a total of seven tables (one for each media) with three models in each (contact with friends in current country of residency, contact with friends in Sweden and contact with friends in other parts of the world).

Amongst Swedish expatriates, e-mail and Facebook are the two most popular media for keeping in touch with friends, regardless of the friends location. The most significant demographic variable is age. Usage of video call, text message, chat, Facebook and other social media tend to decrease with age. Every year spent abroad decreases the communication with friends in Sweden, but increases the communication in the current country of residency. The number of countries lived in have a positive effect on communication with friends in other parts of the world. Cosmopolitan self-identity is found to be most significant when communicating with friends in other parts of the world, and it also affects e-mail the most. Level of education, which in previous studies have been found closely linked to a cosmopolitan identity, is found to have no significant correlation. Arguably, this is explained by the other means of communications negative relationship with the variable.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om segregationen har någon inverkan på ungdomar i kranskommunerna Akalla, Spånga och Tensta. En kvalitativ undersökning utfördes och fem informanter från Akalla, Tensta och Spånga intervjuades. Segregationen finns mer eller mindre i dessa områden och det bekräftades genom intervjuerna, där en närmare bild på verkligheten målades fram. Ungdomarna känner ett utanförskap och som att de ignoreras av staten. Denna studie är baserad på teorierna “Vi och dem” och “Diskriminering” eftersom de var mest lämpliga i denna fallstudie, samt två tidigare forskningar som är skrivna av Jon Loit och Hörnqvist & De los Reyes.

Materialet och resultatet sammanställdes och korrelerades vilket resulterade i en diskussion. I diskussionen diskuterar författarna resultaten av intervjuerna samtidigt som de kopplas till teorierna. Det som vi kan se som påverkar effekten av segregation på ungdomarna är att de inte känner sig inkluderade i samhället samt att de inte blir bemötta på samma sätt som en person från innerstaden blir. Slutsatsen besvarar vår frågeställning förenklad med en sammanfattning om hur samhällsplaneringen kan åstadkomma med.

The purpose of this study is to investigate how reporting of murder cases differs from SVT Nyheter and Aftonbladet's web reporting. To answer our question, we have conducted a qualitative text analysis with elements of critical discourse analysis and framing theory, on two articles from each news service. The texts of the articles have been examined with focus on word choice and linguistic actions. We have analyzed the underlying meanings of the text, how emotive words are used and how victims, perpetrators and potential secondary actors have been framed in the reporting.

We have chosen the Kim Wall case as our empirical material. It contains several spectacular details, and both the perpetrator and the victim are known in the past. This helps the reporting to be formed in a variety of ways, making our research particularly interesting.

Previous research shows that journalism tends to become more entertaining and dramatized, because sensationalism has a prominent role in journalism. At the same time, crime and journalism are considered to be an inseparable couple, which together form a separate area of coverage in journalism.

The result of our analysis shows that there are clear differences in the reporting between public service and commercial evening paper. SVT Nyheter is more factual in their reporting, and relates only to facts, while Aftonbladet builds their articles more like a story with connections to popular culture. The analysis also suggests that both news services assign a significantly greater focus to the perpetrator than the victim.

Sammanfattning

Förutsättning

I examensarbetet har det ingått ett verkligt ärende som handläggs av mig som MBK-ingenjör inom Lantmäteriet. Det är ett naturvårdsuppdrag från Länsstyrelsen och innefattar bl a inmätning och utstakning av gräns på ett blivande naturreservat.

Naturvårdsuppdraget Huskeberget ligger ca 5 km norr om Södra Finnskoga och sydväst om Höljes i norra Värmland. Omkrets 2,38 km. Områdets höjd är ca 550 m över havet och ligger på sydöstra sluttningen av Huskeberget.

Fix

Lantmäteriet använder idag Leica Viva CS15/GS15 mätutrustning vid inmätning av brytpunkter och gränser. I detta fall det blivande naturreservatet. Under vissa omständigheter kan det ta tid att få fix-lösning eller helt utebli. Dessa omständigheter kan bero på ett flertal faktorer bl a kraftiga jonosfärsstörningar och/eller GPRS-nätets täckningsområde för mottagning av SWEPOS nätverks-RTK tjänst.

Inriktning

Fokus har lagts på att utvärdera ett alternativ till nätverks-RTK, en sk enkelstations-RTK med uppkoppling till en tillfällig referensstation.

Närmare undersökning har gjorts på tiden för initialisering vid varje enskild inmätning som sedan jämförts i de två mätmetoderna. Tiden för själva arbetet sätts sedan i relation till resultatet från undersökningen för att ge en helhetsbild av tidsåtgång i arbetet med vardera mätmetoden.

Resultat

Efter alla brytpunkter mätts in visade det sig att i just det här området inte fanns några anmärkningsvärda problem att få fix-lösning med någon av de valda mätmetoderna. Resultatet visar därmed små skillnader i tidsjämförelser.

En oplanerad testmätning med nätverks-RTK gjordes i tät skog alldeles intill en inmätt brytpunkt utan framgång att få fix-lösning. Detta för att belysa problematiken med att få fix-lösning vid mätning i tät skog.

Rapporten innehåller en kortfattad beskrivning av delar av arbetet i Lantmäteriets handläggning av naturvårdsuppdrag.

Denna studie har som avsikt att undersöka hur Filipstads kommun arbetar med nyanländas bostadssituation och om det påverkar bostadssegregationen, samt hur kommunen arbetar för att gynna integrationen i Filipstad. Vi valde att fokusera på Filipstad eftersom det har varit en kommun som under 2000-talet haft en tydlig befolkningsminskning. Samtidigt var Filipstad en av de kommuner i Sverige som tog emot flest flyktingar procentuellt till sin befolkningsmängd under den stora flyktingströmmen mellan 2015 och 2016. Metoden som legat till grund för denna undersökning är kvalitativ då vi på ett djupgående sätt ville studera hur Filipstads kommun arbetar med dessa frågor. Vår inriktning och vårt sätt att arbeta med denna uppsats rör sig mot forskningsstrategin som heter “grundad teori” (grounded theory). Datainsamlingen utgörs av två intervjuer, den ena med Hannes Fellsman, förvaltningschef på arbetsmarknads- och integrationsenheten på Filipstads kommun. Vår andra respondent är Lena Richardson, journalist på Filipstads tidning.

Studiens syfte är att undersöka de sociala bakomliggande orsakerna till bostadssegregationen i Vivalla och dess betydelse för upplevelsen av trygghet. För att kunna koppla undersökningen till samhällsplaneringen har vi valt två skilda målgrupper. Den ena målgruppen är personer som är bosatta inom Vivalla och den andra målgruppen är samhällsplanerare över samma område. På så sätt kommer vi ha möjligheten att koppla och jämföra vad invånarna i Vivalla har för tankar och kunskaper av bostadssegregationen jämfört med samhällsplanerare. De frågor som vi strävar efter att svara på i denna studie är: ”Vilka orsaker ligger bakom den etniska bostadssegregationen i Vivalla?” och ”Hur kan Vivallas invånare påverkas av bostadssegregationen ur en trygghetssynpunkt?” Med hjälp av Randall Collins och Lena Magnussons teorier om etniska sammanslutningar och brottslighet har vi analyserat våra data.

I denna studie valdes den kvalitativa metoden. Genom att använda kvalitativa intervjuer med sammanlagt fem intervjupersoner varv tre av dem är folkbokförda i Vivalla och två av dem är samhällsplanerare i Örebro län för stadsdelen Vivalla, betonar vi deras egna uppfattningar och erfarenheter beträffande segregationen i Vivalla. Resultatet var uppdelat i tre teman. Teman behandlade respondenternas personliga bakgrund, sociala gemenskap samt trygghetsuppfattningar. Med hjälp av dessa teman var det möjligt att genomföra en semistrukturerad och välplanerad intervjuguide som gjorde det enkelt för oss att analysera och dra slutsatser.

De fem respondenterna hade olika kunskaper och tankar om segregationen i Vivalla. Dock fann vi många likheter och skillnader mellan de skilda målgrupperna inom denna forskning. Samhällsplanerarna och boendena i Vivalla hade olika uppfattningar beträffande varför stadsdelen är segregerad. Samhällsplanerarna hävdade att människor blir tvingade till att bo i en stadsdel av socioekonomiska skäl medan boendena hävdade att dem finner en typ av inre social trygghet med omgivningen i stadsdelen.

Denna uppsats har skrivits som en del av Samhällsplanerarutbildningen på Karlstads universitet.Under de senaste decennierna har det skett en del förändringar i samhället dels gällande ekonomiska, rumsliga men även politiska förutsättningar. Detta har skett i konsekvens av att den nyliberala praktiken tillämpats i offentliga verksamheter. En sådan förändring bearbetas inom kommunens planeringsprocesser. Målet med denna uppsats är att skaffa upplysning kring hur  Karlstads kommun verkar mot segregation samt i vilken grad NPM har genomslag på hanteringen av segregation.

Arbetets resultat redovisar hur kommunens planeringsprocess påverkas av nyliberalismen och NPM. I dokument som granskas tillämpas begrepp som attraktivitet, konkurrens samt tillväxt, dessutom besvarar  samtliga respondenter tydligt att organisations utseendet styr kommunens arbete. Stadsplanerarna präglas av förändrat arbetssätt med ett stort fokus på effektivisering samt tillväxt.

Trots medvetenhet om att segregation framkommer i Karlstads stadsdelar, upplevs problemet inte prioriterat. Kommunen har haft ett försök att genomföra en demokratisk process i form av att skapa en god medborgardialog som genomförts i form av ett mångfaldsforum. Det forumet skapades en gång och saknar utvärdering. Inget av detta har prioriterat att förminska segregationen, utan fokus handlar fortfarande om att Karlstad ska växa. 

This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer. Rooms and places, even objects, is a catalyst and a mean to create emotion. To tackle the problem regards to human emotion, which is highly subjective, ANT (actant-network-theory) is used. This theory is a tool to help decode what it is we find emotionally enticing regards to room and objects in the films.

Studien syftar till att undersöka hur företag inom wellnessresebranschen använder sig av konsumenters ökade intresse för hälsa och välmående i utvecklingen av sina koncept. Till studien har tre wellnessföretag av olika storlek och etablering på marknaden intervjuats, två företag med inriktning på fysisk träning och ett företag med fokus mot det mentala välmåendet som utöver exempelvis yoga och mindfulness. De tre företagen jämförs med varandra för att undersöka hur företagens koncept är uppbyggda, detta för att lyfta fram utvecklingsområden för framtida och befintliga företag. Studien fördjupar sig i att undersöka om företagen arbetar utefter WHO:s grundläggande kriterier för fullständig hälsa, där fysiskt, mentalt och socialt är aspekter som måste tas i beaktning. De teoretiska utgångspunkterna kommer vara två modeller från Pine & Gilmores, utvecklingstrappa för att bli unik samt upplevelsernas fyra världar för att undersöka om företagen erbjuder en komplett upplevelse. Som en slutsats visade undersökningen bland annat att wellnessföretagen arbetade med upplevelser som de själva anser är unika. Dock kan upplevelser diskuteras eftersom begreppet är något som kan tolkas individuellt utifrån differentierade aspekter. De intervjuade företagens koncept passar alla in i Fernströms modell upplevelsernas fyra världar, en modell som redogör för hur kompletta upplevelser skapas. Företagen ansåg att fysisk träning har inverkan på de mentala aspekterna vilket naturligt resulterar i ett fulländat välmående. Den mentala träningen ansåg företaget ha inverkan på kroppen fysiskt eftersom ett lugnt och harmoniskt sinne resulterade en välbalanserad kropp. Företagen ansåg att det mentala och det fysiska välmåendet kan ses som en helhet, ett levande kretslopp som har inverkan på vardera del.

This study aims at highlighting sexual harassment from guests towards employees in the hotel industry, where specifically the hotel manager’s and staff's own experiences are studied and how they handle the phenomenon. The study consists of a completely anonymous case study, where hotels in a medium-sized city in Sweden are involved. Interviews with the managers and a survey with the hotel staff who work close to the guests have been done. The managers' views are compared with the staffs' to identify similarities, but also differences in how sexual harassment from guests towards employees experiences, how and at what situations sexual harassment occurs and how sexual harassment from guests is managed by managers and employees. Definition of sexual harassment in this study has its foundation in the Discrimination Act, which describes it as "a behavior of sexual nature that violates someone's dignity" (Chapter 4, paragraph 5, DiskL).

According to this study, sexual harassment is experienced differently by managers and staff. The managers at the various hotels felt that sexual harassment from guests towards staff does not occur anymore. The staff, on the other hand, consider that sexual harassment is a common phenomenon in the workplace, and about 70% of respondents themselves have been involved in sexual harassment and 50% have seen someone else been exposed to the phenomenon. Sexual harassment occurs most verbally, but it also happens through body language. The survey shows that sexual harassment occurs in the evening, especially on weekends and in connection with the guest consuming alcoholic beverages. The survey also showed that the managers of the various hotels never received a notification of sexual harassment from their staff. This can be connected to the fact that the majority of respondents choose not to proceed with sexual harassment to their bosses because the employee handles it themselves, accuses himself or is ashamed. This shows that sexual harassment is a sensitive and shameful problem in the hotel industry that should be highlighted even more.

Social media has become a big part of people's daily lives and therefore provides a great opportunity for organizations and businesses to reach out to more people. Although organizations have had a few years to find strategies adapted to social media, there are still many who see it as another channel to merely informing and market instead of using it to create relationships with the audience. This essay aims therefore to examine how Friends, who is a non-profit organization, communicate on Facebook to build and nurture relationships with their audiences. A relationship between the organization and the audience are based on a shared interest in each other and a mutual commitment. The study is based on theories of social media, engagement, dialogue and relationship-building communications to create a greater understanding of how a not-for-profit organisation use Facebook as a relationship-building communications channel. The methods used in the study is a quantitative content analysis to get an overall picture of the content of Friends Facebook page and the way it engages the audience and a qualitative content analysis to deeper analyze how Friends communicates to create relationship and engage their audience and how they handle the dialogue in the comment field. With the help of the methods, Friends Facebook page where studied in the form of posts, comments to posts, likes, shares, and answers to comments. The results of the analysis show that Friends partly are using Facebook to reach out with information about the organization and its purpose, but also use Facebook to engage the audiences in different ways. This is done by, among other things, encourage the audience to go out and contribute to a better society themselves and through entertaining and gratifying message that is linked to the organization's values. Friends uses many relationship-building elements in posts like giving thanks and recognize the audience, personal addressing and emotionally charged words. They also treat different kinds of comments in a way that is tailored to the commentary, which means that they mimic a real dialogue. In many of the comments Friends uses a personal approach and a personal signature that facilitates continued dialogue.

The thesis combines D.N. Rodowick’s concept of the figural, denoting the complex nature of filmic signification; Roland Barthes’ distinctions between the readerly and the writerly, which are different methods of engaging with a text; and Thierry Kuntzel’s concept of semiotic constellations, the reading of recurring yet fragmented motifs that occur throughout the film. Here reintroduced through the concept of eddies—discursive fields within the film which displace the connection between the signifier and signified (the flow of signification), instead distinguished by signifiers engendering new signifiers (the swirl of signification)—to unlock a new method of reading a film. This method focuses on interpreting the latent meanings of the plural of the text; the residual signs in the film which hold little to no bearing on its narrative, but through their deconstruction and later reassembly they may guide to viewer to new meanings. By first delineating the method proposed for this type of reading, the thesis then applies this method to the reading of one such eddy in the art-film Out 1: Noli me tangere from 1970, which is connected to the discursive field of Prometheus Bound, a play rehearsed within the film by a group of six actors who engage in various exercises, which at first glance seem to be entirely unconnected to the play. In this case, the method reveals through the figural activity of the film that the exercises of the group are engaged in dialogue with themes touched upon in the play.

Turismnäringen i Sverige omsätter stora summor varje år och skapar sysselsättning till samhället genom bland annat arbetsmöjligheter till lokalbefolkningen samt inkomst till destinationen. Turismnäringen är en känslig näring som snabbt kan bli påverkad av något oväntat och av en plötslig händelse. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur en plötslig och oväntad situation kan påverka turismnäringen i Sverige med en studie på flyktingmottagandets påverkan på turismnäringen i region Värmland. Våra två frågeställningar till uppsatsen handlar om, om flyktingmottagandet har någon påverkan på turismanläggningar i Värmland och vad tillför flyktingmottagandet för Värmland. I teorin har vi utgått från fyra teman som är flyktingmottagandet, flyktingmottagandets påverkan på turismnäringen, turismnäringen samt kris av form av en oväntad och plötslig situation. I empirin presenterar vi våra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med kommunerna Hagfors, Säffle, Filipstad, Torsby och Kristinehamn. Vi valde att intervjua turismaktörer i de valda kommunerna genom telefonintervjuer och mejlintervju. Av analysen kom vi fram till fem slutsatser om hur Värmlands turismnäring kan bli påverkad av flyktingmottagandet. De fem slutsatserna är hur turismanläggningarna påverkas idag samt i framtiden, jobbmöjligheterna på platsen som bli påverkad, vad som kan tillföras av den oväntade och plötsliga situationen och slutligen diskuterar vi hur säsongsturismen kan blir påverkad.

The purpose of the paper is through a touristic view to see how the zoos have developed to modern zoss and interview Djurens Rätt and Skansen to see their view on "animal welfare". Another part of the paper is to see what the public thinks of animal welfare and if it's crucial when they choose a destination. We used a survey to see if the public has been influenced by any media in the aspect of their view of zoos. By seeing the evolution of zoos to the modern zoo, we can see how society had the power to influence. 

Densification is a summary word to devote denser housing in the city centre, yet airy and varied. The goal is for more people to move to the city centre to live, work and perform all kinds of activities such as shopping, work out or just go out and have a good time. Karlstad's vision is densification with a living and growing centre as a goal, as well as well-functioning public transport for commuters from near and far. Extended housing and activities with environmental thinking and well-being as well as more jobs are the goals the municipality wants to achieve with densification. Hence, the study partakes attempts to evaluate how Karlstad municipality's detailed plans are in line with today's six-year-old general plan visions regarding densification. This is done by a categorization based on an article from Boyko & Cooper 2011 that created a summary of several researchers' views regarding the concept of densification and its inclusion. Here, compromises have been made by putting interesting theories against each other to make as fair a review as possible. An account of theories leads to reclarification of parts of the material to realize the current densification. The result of my study shows densification as something active that takes place in cities, either by increasing or getting closer to people or housing. How the densification is visualized or not determines the established extent shifts, but something that is often encountered is the accumulation of built-in surface, the number of people in a certain place or the proportion of a specific spatial space that has been built. Karlstad describes densification and it is also something that is exemplified, however, if the starting point is that increased possibilities for more people to choose public transport should not be considered implemented based on my study. Furthermore, there is a description of how Karlstad wants to densify with focus on the central parts to further grow beyond what cannot be noted in the detailed plans discussed. To some extent, Karlstad creates densification, but if it in turn leads to increased opportunities for individuals to use more sustainable alternatives to relocation should not be considered realized. Karlstad's vision of building inside and out is not infused, and the densification described in the overview plan has not given an impression in the detailed plans adopted today

Tourism is a phenomenon that exists throughout the world and which is changing and developing continuously, a market that has grown fast in the world in recent years is the Chinese market. Condition for tourism to occur on a destination are based, among other things, on the presence of an attractive attraction. The purpose of the study is to provide insight into how the Chinese market should be processed by and within the tourism organizations in Värmland to attract, by examining how tourist organizations in Sweden work with attraction, market development and segmentation to attract the Chinese market. The questions in the study deal with knowledge from the tourist organizations about the Chinese market and how tourist organizations work to attract Chinese visitors. Finally, the last question concerns which tools are useful with destination development and marketing to attract the Chinese market to Värmland. The study is based on a qualitative method based on hermeneutical theory. In theory we have dealt with four themes; attractiveness and experiences in a destination, marketing of the destination, segmentation and export maturity. The study consists of seven semi-structured interviews with tourist organizations. The result is presented in empirin, where the informants´ answers are also compared based on different themes. The results of the interviews are analyzed with previous research, including analyzing attraction and experience in a destination, marketing, segmentation and export maturity associated with the Chinese market. The purpose and questions of the study are answered in the end, where we have, among other things, come to the conclusion that it is important to have knowledge of the Chinese market, to adapt experiences that are secure and at the same time be involved. Similarly, it is important to work together to make it easier for the Chinese market.

Highlighting identities and creativity by cultural planning

The importance of a vital culture is frequently discussed in relation to the development of dynamic places and regions. Richard Florida (2002), for instance, maintains that the link between culture, creativity and growth are central to places. The development potential in regional economy is considered to be the cultural capital of the creative class.

Increasingly, the physical environment in community planning and architecture is interwoven with cultural expression and a higher degree of aesthetics to attract future inhabitants and to keep people from leaving the place, on the one hand, and to increase the number of visitors and investors with a view to create economic growth, on the other. Place developers, in other words, are at work to create effective markers and stories as well as an attractive environment.

This type of strategic planning can be criticised from several perspectives. Strategy is a balancing act between preserving and cultivating the history of a place, its specific features and identity-that is, place culture­-and to “sell” the place to visitors, in-migrants and companies. Moreover, Florida’s notion of development rests implicitly on the assumption that the people expected are those with cultural or economic capital. This means that there are including and excluding aspects in the argument that need to be considered.

The described view on development and planning of places has led to an increased interest in alternative planning methods. Especially one case in the city of Karlstad, Sweden, is analysed. The project is inspired by a cultural planning method. Cultural planning involves taking the cultural perspective into account in community planning. The method is primarily a grass-root model based on the local community, its values and resources. By means of active cultural planning at the residential/district area level, the Karlstad project aims to develop forms and methods for implementing artistic designs and cultural activities to produce attractive neighbourhoods and enhance the quality of life for the residents. An expectation is an increased social sustainable development. The City of Karlstad also wants to raise its attraction level and ensure a positive development for future residents by testing cultural planning and the related community art methods. The present paper is based on an on-going evaluation and research of the Karlstad project.

Key words: Cultural planning, place development, culture, identity, creativity.

Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ”Grader Karlstad”. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ”Grader Karlstad” spelar i den framställningen. Utifrån det vill vi också undersöka vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en större evenemangsstad. Vi går genom turismens olika komponenter som turism, destination, plats, upplevelse, image, varumärke och platsmarknadsföring i vårt teorikapitel.

Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från företag som arbetar inom evenemangsindustrin i Karlstad. Karlstad har flera drivna aktörer som ser att staden har möjligheter och förutsättningar att bli Sveriges fjärde största evenemangsstad men att det finns flertalet utvecklingsmöjligheter. Med satsningar på mer och större evenemang med en bred målgrupp tror vi att staden kan lyckas med sitt mål om att bli fjärde största evenemangsstad, aktörerna bör öppna ögonen och se vad som är autentiskt för Karlstad och skapa evenemang som skapar tillväxt samt en starkare image.

År 2012 valdes Bohuslän ut som en av fem destinationer i Sverige som Tillväxtverket och Visit Sweden ville satsa på. Turistrådet Västsverige tog sig an projektet och en stor del av detta projekt kom att handla om att skapa ett nytt varumärke som skulle få kommunerna i Bohuslän att samarbeta mer för att kunna bli en exportmogen och hållbar destination som skulle kunna konkurrera på global nivå. I detta arbete kommer vi att undersöka styrkan med ett gemensamt varumärke ur ett destinationsutvecklingsperspektiv, se hur kommunerna i Bohuslän arbetar med ett gemensamt varumärke samt undersöka hur det nya varumärket skildras på sociala medier. För att kunna undersöka detta har vi valt att genomföra kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med turistorganisationer och besöksnäringsansvariga i de olika kommunerna i Bohuslän samt en kvalitativ bildanalys på Instagram där vi undersökt om bilderna under #Bohuslän representerar Bohusläns varumärke. Vi har valt ett antal olika teoretiska perspektiv för att få en djupare förståelse kring Bohusläns problematik, där ibland teorier om platsmarknadsföring, sociala medier, resemönster och reseanledningar.

Genom att analysera den teori vi fördjupat oss i tillsammans med vår insamlade empiri har vi kommit fram till slutsatser som att kommunerna genom sitt varumärke har möjlighet till ökad tillväxt och att förändra samt främja den gemensamma destinationen, dock är det viktigt att våga satsa på den primära attraktionen som i Bohusläns fall är kusten. En andra slutsats är att ett samarbete med grund i ett gemensamt varumärke mellan kommunerna snarare öppnar upp för möjligheter än skapar hinder. En ytterligare slutsats är att det varumärke som tagits fram genom en kontrollerad varumärkesprocess även syns i den okontrollerade varumärkesprocessen som sker under #Bohuslän.

Looking at the films made by the master of suspense himself, Alfred Hitchcock, and the fundamental elements of editing and Soviet montage theory, this essay investigates how the technical aspect of editing can enhance the sense of suspense in motion pictures. These theories are applied in an analysis of Walter Hill’s neo-noir film The Driver (1978), in order to clarify and further discuss how editing is used to affect the viewer. 

Trafikverkets problem med olovlig spårbeträdelse bör ses ur ett större perspektiv. Målet med uppsatsen är att försöka förklara vilka möjliga åtgärder som kan tillämpas för att Trafikverket ska nå sitt halveringsmål till år 2020. Målet innefattar att antalet omkomna ska minska från cirka 110 personer till maximalt 55 personer år 2020.

Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig i Haddons teorier beträffande skadeprevention samt teorier/forskning som bland annat utgörs av: Människa-Teknik-Organisation, Nollvisionen, Theory of planned behaviour och Mobility Management.

En induktiv ansats har valts och kvalitativa intervjuer samt observationer föranleder till vad den metodiska delen bygger på. Intervjuerna med respondenterna inom Trafikverket samt de tre platsbesöken där observationer om olika företeelser runt stationsmiljön, där olovlig spårbeträdelse bevittnades, utgör en annan viktig komponent för resultatet. Teorierna tillsammans med det empiriska underlaget utgör således underlaget för resonemanget i slutsatsen.

Svaret kring vilka åtgärder som lämpar sig bäst för att nå målbilden är en kombination av olika åtgärder som stängsel, bullerplank, kameraövervakning, tydliga skyltar och en standardiserad stationsmiljö/plankorsning bör rimligtvis ha den bästa effekten. En annan viktig beståndsdel är informationsutbytet som via olika medier upplyser allmänheten om riskerna. Att öka förståelsen kring riskerna av att vistas vid spårområdet handlar om att förändra människors vanor och attityder för att minska olyckorna. Standardisering av stationsmiljöer och plankorsningar samt ett förändrat beteendemönster kommer att ha en stor betydelse för att Trafikverket ska kunna nå sitt halveringsmål.Trafikverket står inför en stor utmaning framöver. För att allmänheten ska få ett robust och säkert järnvägssystem bör planeringsaspekten vara en nyckelfaktor så att den naturliga rumsmiljön inte hindras i allt för stor grad. Mänskliga felhandlingar ska inte leda till olyckor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös

samhällsplanering. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är nyliberalismen och dess

påverkan på städer och samhällsplaneringen, såväl som tidigare forskning om nyliberal

planering i Malmö. Med hjälp av kvalitativ textanalys studeras dokument från Malmö stad i

den empiriska undersökningen. Det nyliberala fenomenet klargörs och kopplas till möjliga

igenkännande och inflytanden i stadens planering. Fenomenet uttrycker sig tydligt i

planeringen, dels genom strävan efter att öka den ekonomiska tillväxten, men också genom de

olika strategierna attraktivitet, konkurrenskraft, kreativa klassen och marknadsföring. Syftet

analyseras sedan i form av en sammanställning av teorin och empirin. Materialet och resultat

från föregående kapitel sammanställs och kopplas till varandra för en vidare diskussion.

Diskussionsdelen diskuterar hur nyliberala idéer påverkar samhällsutvecklingen i Malmö. De

effekter man möjligtvis kan se genom nyliberalismens påverkan, är bland annat ökade sociala

klyftor, bostadssegregation och social exkursion i samhället. Slutsatsen besvarar

frågeställningen kortfattad med en summering om hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös

samhällsplanering.

Den här studien är ett delprojekt i projektet Omställning och utveckling i gränsregionen, som är ett samarbete mellan svenska och norska forskare inom Interreg IIIA. Projektet syftar till att ge mer kunskap om centrala utvecklings- och omställningsprocesser i regionen Inre Skandinavien. I denna delstudie är syftet att kartlägga norskägda fritidshus i svenska delen av regionen, och att generera mer kunskap kring norrmäns ägande av fritidshus inom den svenska delen av regionen. De norskägda fritidshusen i svenska delen av regionen utgör ett väldigt konkret gränsöverskridande fenomen och som kan belysa flera aspekter av utveckling och omställning ur båda sidors perspektiv. Centrala frågeställningar är:

1) Hur ser mönstret ut för norska fritidshusbosättningar i de svenska kommunerna i regionen Inre Skandinavien? Vilka kommuner och vilka platser inom dessa väljer norrmännen huvudsakligen?

2) Vilka individuella och omgivande faktorer påverkar (valet av) norrmännens fritidshusbosättningar i svenska delen av regionen Inre Skandinavien?

Kartläggningen har gjorts utifrån en databas från Lantmäteriet med typkod ”Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer” (221), och som ligger under gruppen ”Småhusenheter”. På grund av att utländska ägare, av folkbokföringsskäl, saknar adress i databasen har ett stratifierat urval gjorts av den totala populationen fritidshusägare utan adress. Stratifieringen gjordes utifrån en subjektiv bedömning av vilka för- och efternamn som sannolikt kan kopplas till norrmän. Kartläggningen har kompletterats med ett antal intervjuer med norska fritidshusägare i kommunerna Årjäng, Hagfors och Älvdalen. Som ett intressant sidospår har intervjuer med kommuner och länsstyrelser gjorts i syfte att få en översiktlig bild av situation och utveckling kring strandnära boenden och annan fridtidshusbebyggelse.

I studien framträder ett generellt geografiskt mönster bland de norskägda fritidshusen i svenska delen av regionen Inre Skandinavien, och som främst präglas av närhet till sjöar eller vattendrag och större eller mindre (by-) samhällen. Förklaringar till detta mönster ligger troligtvis inte i något specifikt norskt ”hyttefenomen”, utan mer i en form av kontraurbanisering. Bakom (fritids-) husköpen visar sig individuella faktorer som kopplar till idealiserade bilder av landsbygden, och som i sin tur förefaller att bero på otillfredsställelse med vardagslivet i mer urbana miljöer. Fastighetspriser och avstånd anges av de intervjuade som betydelsefulla orsaker till att de skaffat fritidshus i Sverige, och en central avgörande (om än icke nämnd i intervjuerna) omgivande faktor torde vara underlättnader i regelverket kring utländska förvärv av fastigheter. 

Mobiliseringsprojektet ”Hela Värmland Växer” har syftat till att stimulera bygder till att få igång konkreta utvecklingsmål att arbeta mot. Med bygd avses här ett lokalsamhälle, inom vilket invånare medverkat till att identifiera realistiskt genomförbara framtida satsningar. Dessa förslag har sedan behandlats som olika projekt i olika arbetsgrupper. Genom mobiliseringsprojektet har arbetsgrupperna fått arbetsverktyg i form av kunskap om olika finansieringsformer samt uppgifter om kontaktpersoner.

Tolv bygder har ingått i projektet, och dessa har valts ut i samråd mellan organisationerna och lokala företrädare i respektive värmländsk kommun. Ingående kommuner är: Arvika, Eda, Årjäng, Säffle, Storfors, Filipstad, Sunne och Kristenhamn. Bygderna och deras respektive arbetsgrupper har skapat projekt om och kring bl a bredbandsutbyggnad, mobiltelefontäckning, bättre vägar, strandskyddslättnader och turismsatsningar.

Vid projekttidens utgång visar det sig att vissa mobiliseringsprojekt varit mer uthålliga än andra, i det att dessa fått fram konkreta handlingsplaner samt hållit liv i arbetsgrupperna och i relationen till projektledaren. Det är den här studiens syfte att söka finna orsaker till olika grad av mobiliseringsresultat i projekten, och som metod har använts den komparativa metoden The Method of Difference. Studien har undersökt följande bygder: Häljeboda, Brattfors, Stavnäs och Nykroppa.

Resultaten av studien visar att mobiliseringsutfall i de undersökta arbetsgrupperna tycks bero på två faktorer: att det i arbetsgruppen finns nyinflyttade, samt avsaknad av någon formell organisationsform av arbetsgruppen. Projektet måste också vara engagerande, att bygdens invånare känner att detta är någonting som berör dem. Det måste dessutom finnas en eldsjäl som har ork och tid att fungera som dynamo i denna process. Projektledarens roll och ansvar är också viktig. Denne måste förmedla syftet med projektet, och markera en tydlig gräns för sitt eget ansvars- och uppgiftsområde. 

This thesis examines the contemporary forest landscape of northern Värmland in Sweden in terms of practices, meanings and time-space relations. The increasing urbanization worldwide also affects the countryside landscape to produce what is generally referred to as  “new ruralities”, which are the result of changed conditions for livelihood and leisure. What does the concept new ruralities mean in relation to the sparsely populated forest landscape of northern Värmland, Sweden?

The thesis adopts a relational approach to landscape, which means that landscape entails and forms relations between the material, the immaterial, and the human. Landscapes stretches out in time and space, which means that they rests on and progresses from layers of earlier and contemporary activities. Landscape practices and meanings are therefore important for understanding changes as well as continuities in the context of new ruralities. Inspired by the Heideggerian basic assumption about dwelling the thesis methodologically draws on phenomenology, but also on ethnography to clarify the relation between the individual and the society. Interviews, field studies and participant observations with special focus on the settlement, community engagement, and forest and hunting were conducted in four parishes in northern Värmland.

Proximity and distance turn out to be the common denominators in the meanings of the forest landscape that emerge from the study, but attention is also clearly drawn to the problems of depopulation, changing social relations, and the tension between the private and the common good. The new ruralities of the northern Värmland forest landscape seem to rest on the tension between flow and fixity, between change and continuity, as traditional practices are performed with new meanings and extended time-space relations.

Since the 1990s and the headways of neoliberalism, the city is seen as the agent of creativity and innovation. In Sweden, the devolution of state power to the regional and city-level has implied enhanced focus on the city as the ideal entity for planning. These neoliberal policies have also led to increased urban and rural gentrification, and as a result widening gaps both within and between cities, regions and rural areas. At the same time wider neoliberal discourses and urban as well as regional policies promote city-regions, leading to the marginalization of rural areas in both policy and planning. Within policy circles, the countryside is seen mainly as an arena and resource for leisure and tourism, reinforcing images of rural areas as incidental or ancillary spaces. However we argue that humans are not passive receivers of policies about what constitutes the good life. Humans are landscapers in both an individual and collective sense. We experience and shape the world through the embodiment of practices and meanings constituted relationally with both other humans as well as the more-than-human world. The article discusses the gaps between current ideals of city and regional planning and the more-than-representational landscapes in the life and dwelling of human beings. We argue that regional and national Swedish polices are contested, especially in relation to notions of what constitutes the good life in rural areas.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.  

The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

Orter som har tillgång till kommunikationer har goda förutsättningar till ekonomisk tillväxt (Andersson m. fl. 2008). Mot bakgrund av ”Oslo-Stockholm 2:55”, som är ett infrastrukturprojekt för att förbättra järnvägsförbindelsen mellan huvudstäderna Oslo och Stockholm, syftar denna undersökning till att förstå kommunikationers betydelse för orters utveckling. Exemplet utgörs av två orter i Värmland, Arvika och Årjäng. Studiens frågeställningar inriktas på att förstå vilka fördelar som förbättrade kommunikationer medför, utifrån lokala och regionala perspektiv samt vilka effekter som sedermera kan identifieras.

Den teoretiska utgångspunkten och tidigare forskning utgår från rörlighet och vilka effekter som den för med sig. Undersökningen utgår från kvalitativa metoder, där vi genomför intervjuer och dokumentanalyser. Tre kvalitativa intervjuer utförs tillsammans med tjänstemän från Region Värmland, Årjängs kommun och Arvikas kommun. En genomgående dokumentanalys av Värmlandsstrategin är presenterad. De frågor som vi ställer till samtliga respondenter speglar våra teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning och ställs mot Värmlandstrategins visioner.

Undersökningens slutsatser är att goda kommunikationer är eftertraktade. Det finns uppfattningar om att förbättrade kommunikationer leder till en ökad tillgång till flera arbetsmarknadsregioner vilket således innebär större flexibilitet vad gäller sysselsättning och bostadsort. För näringslivet innebär det dessutom ökade möjligheter att anställa rätt kompetens.