Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Oldest first
  • Newest first
Select all
  • 1.
    Ede, Lena
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Eriksson, Bengt G
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Från missbrukstillvaro till Svenssonliv: Utvärdering av kurage-programmet, läkemedelsassisterad psykosocial behandling av heroinmissbruk2011Report (Other academic)
  • 2.
    Eriksson, Bengt G
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Utvärderingsverkstäder i välfärdsverksamheter – studier av verkstädernas kvalitet och nytta2011Conference paper (Other academic)
  • 3.
    Eriksson, Bengt G
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Häger, Birgit
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Salutogen omsorg och vård i praktiken: Slutrapport från projektet 'Omsorg och vård för ett helt liv'2012Report (Other academic)
  • 4.
    Eriksson, Bengt G
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Häger, Birgit
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Omsorg och vård för ett helt liv - deltagande och interaktiv forskning som redskap för en förändrad äldreomsorg.2011Conference paper (Other academic)
  • 5.
    Eriksson, Bengt G
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Häger, Birgit
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Thuresson, Ann-Charlotte
    Omsorgens vardag och villkor: ett personalperspektiv2009Report (Other academic)
  • 6.
    Eriksson, Bengt G
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Häger, Birgit
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Thuresson, Ann-Charlotte
    Dialogseminarier:: en arbetsmetod i förändringsarbete2010Report (Other academic)
  • 7.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Kön, hemtjänst och försörjningsstöd: Redovisning av ett uppdrag inom ramen för utvecklingsprojektet att implementera ett jämställdhetsperspektiv inom ifo och omvårdnadsförvaltningen i Kristinehamns kommun2010Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel: En utvärdering2009Report (Other academic)
  • 9.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Ett verksamhetsår vid Familjehuset: En utvärdering av en kommunal familjebehandlingsenhet2011Report (Other academic)
  • 10.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Projektet Gemet: Gemensam verksamhet för människor med psykisk ohälsa. En utvärdering2007Report (Other academic)
  • 11.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Modeller för lokala skattningar av missbruk: Delstudie två i utvärderingen av Modellkommun Karlstad2006Report (Other academic)
  • 12.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Projektet integrerad psykiatri i Värmland: En utvärdering2012Report (Other academic)
  • 13.
    Folkesson, Per
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Karlsson, Therese
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning: En fallstudie och brukarundersökning i Värmland2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultatet av en undersökning av tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar. Undersökningen har genomförts i Värmland av FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Den omedelbara bak- grunden till Hjälpmedelsinstitutets uppdrag var regeringens särskilda fler- åriga satsning på kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funk- tionsnedsättningar våren 2009. Huvudsyftet med undersökningen var att den skulle leda till åtgärdsinriktad kunskap för att förbättra tillgänglighe- ten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar.Undersökningen är en brukarundersökning och fallstudie. En brukarun- dersökning utgår från brukares egna erfarenheter. En fallstudie är en un- dersökning av en särskild enhet, i detta fall Värmlands län. Ett omfattan- de empiriskt material har samlats in, huvudsakligen genom intervjuer med brukare och yrkesverksamma inom området.Huvudresultat av undersökningen är att tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar är låg och att det tar tid att få ett hjälpmedel man behöver. Kompensationstanken, tanken att kognitiva hjälpmedel kan kompensera för psykiska funktions- hinder, är central när det gäller tillgång till kognitiva hjälpmedel. Förutom att man tänker denna tanke behövs information och kunskap hos såväl brukare och anhöriga som yrkesverksamma inom området och en till- gängliggörande organisering av resurser.Vår undersökning, dess resultat och våra slutsatser utmynnar i tre upp- maningar till uppdragsgivaren:- Sprid kompensationstanken!- Främja rehabiliterande organisationskulturer!- Etablera lokala kognitionscentra med en aktiv visningsmiljö!

  • 14. Granerud, Arild
    et al.
    Eriksson, Bengt G
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Lund, Inger Elisabeth
    Grönn omsorg fra deltakeres og tilbyderes perspektiv: Delrapport i projektet Recovery-orienterte grönn omsorgstjenester2012Report (Other academic)
  • 15.
    Häger, Birgit
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Mat är mer än bara mat: En utvärdering av Eda kommuns kostorganisation2009Report (Other academic)
  • 16.
    Häger, Birgit
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Minnet ej att förglömma:: En utvärdering av ett samverkansprojekt2011Report (Other academic)
  • 17.
    Häger, Birgit
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Eriksson, Bengt
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Salutogen omsorg och vård i praktiken – Omsorg och vård för ett helt liv2012Report (Other academic)
  • 18.
    Karlsson, Therese
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Arvika/Eda Samordningsförbund: en kvalitativ utvärdering av fyrpartssamverkan och dess projektverksamheter2012Report (Other academic)
  • 19. Kogstad, Ragnfrid
    et al.
    Eriksson, Bengt G
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Granerud, Arild
    Hummervoll, Jan Kåre
    Lauritzen, Tonje
    Batt-Rawden, Kari
    Håndbok for kjöpere av Grönne tjenester: Inn på tunet-tjenester, Naturbaserte tjenester, Grönn omsorg, Grönt arbeid2012Book (Other academic)
  • 20.
    Lindgren, Ola
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Psychology. Landstinget i Värmland.
    Folkesson, Per
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Psychology.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Psychology. Landstinget i Värmland.
    Psykoterapins "g-faktor": Sammanfattning av aktuell forskning2009In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, Vol. 106, no 37, 2285-2288 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Flera studier har visat att variationen i behandlingsresultat för olika psykoterapeuter inom samma terapimetod är betydligt större än variationen mellan olika terapimetoder.Mycket talar för att psyko terapeutisk behandling rymmer en metodövergripande »g-faktor« som snarare hör ihop med psykoterapeuten än med metoden.Det finns väsentliga luckor i kunskapen om interaktions effekter mellan psykoterapi metod, psykoterapeut, patientkaraktäristika, behandlingsrelation och kontext.Man bör vara uppmärksam på risken för ensidighet i implementering av enskilda psykoterapeutiska metoder på bred front inom hälso- och sjukvården.The American Psychological Associations Presidential Task Force on Evidence-Based Practice articulates a decision-making process based on the integration of the best available research, clinical expertise and patient characteristics. The treatment method, the individual psychotherapist, the treatment relationship and the patient are all vital contributors to a successful psychotherapy. Several studies have shown that the variation in treatment effect among psychotherapists using the same method is greater than the variation among different methods. This outcome pleads for a comprehensive psychotherapist-related g-factor of psychotherapy. In terms of decision-making for healthcare institutions and clinical practice, it would seem wise not to separate the psychotherapist, the patient or the relationship from the method as there seem to be extensive effects from interaction among these parameters. Parallel to a growing knowledge of evidence-based methods, there is still a decisive lack of scientific knowledge about these interactions

  • 21.
    Lönnfjord, Victoria
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    En undersökning av anhörigstöd i Säffle och Kristinehamns kommun2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2009 kom en ändring i socialtjänstlagen angående anhörigstöd. Förändringen gick från att kommuner bör ge stöd till att man ska ge stöd till anhöriga. Till följd av detta beslutade sig Kristinehamn och Säffle kommun för att utvärdera kommunernas befintliga stöd och dessutom undersöka vilket behov somfinns hos anhöriga. FoU Välfärd Värmland fick uppdraget att konstruera en enkät och därefter genomföra undersökningen i Kristinehamn och Säffle kommun.För uppbyggnaden av enkäten genomfördes sju stycken djupintervjuer med anhöriga från båda kommunerna. De analyserades enligt en Grounded theory ansats. Det framkom tre kategorier av behov och de var information, kunskap samt egen tid. Det framkom även viktiga faktorer för rollen som anhörig som inte direkt kan härledas till behov men som inte kunde uteslutas i undersökningen. Andra betydelsefulla fynd som framkom i intervjuerna var att fokus gärna var på dennärstående och dennes välbefinnande och det var som anhörig svårt att se sina egna behov. Så trots att undersökningens fokus var på anhörigas behov gick det således inte att utesluta att rollen som anhörig präglas av den närståendes välbefinnande och hur dennes situation såg ut. En annan faktor som framkom var att anhörigsituationen kan ses som en process med olika skeden. Anhöriga visade sig ha olika behov under olika faser. Det fanns även behov och faktorer som var mer eller mindre relevanta beroende på vilken funktionsnedsättning den närstående hade. Utifrån vad analysen av intervjuerna genererade konstruerades därefter enkäten.Totalt deltog 286 anhöriga i enkätundersökningen i Säffle kommun. Av de som besvarade enkäten utgjorde män 38,6% och kvinnor 61,4% och medelåldern var 63,7 år. I Kristinehamns kommun deltog 308 anhöriga varav 36,0% var män och 64,0% var kvinnor. Medelåldern bland dessa anhöriga var 62,6 år.Resultatet visade att det var samma fem behov som var viktigast för anhöriga i båda kommunerna. De hade behov av information om; hjälpmedel, trygghetslarm, vilka insatser som finns tillgängliga till den närstående och vilka krav den närstående kan ställa samt behov av färdtjänst. Resultatet visade också att de 13 främsta faktorernasom anhöriga tycker var viktiga var samma i båda kommunerna. Det tyder på att det är faktorer som anhöriga värderar som viktigt oberoende av hemkommun. Det anhöriga värderade främst var professionalitet, bemötande och kontinuitet bland personal som stöder deras närstående. De tyckte också att miljön på boendet varviktigt samt att boendet var rätt utrustat och anpassat. Information av olika slag var det som anhöriga var i behov av mest i båda kommunerna. Det var få anhöriga i Säffle kommun som sa sig inte behöva någon information alls. I praktiken var detöver 95% av alla anhöriga som på något sätt var i behov av information i rollen som anhörig. I Kristinehamns kommun var denna siffra 83%. Överlag var behovet av information stort bland anhöriga.Det fanns både positiva och negativa aspekter med att betrakta anhörigas behov med avseende på den närståendes funktionsnedsättning. För anhöriga till närstående med psykiskt funktionshinder samt missbruk/beroendeproblematik var det viktigt att behoven analyserades utifrån den närståendes funktionsnedsättning. Svårigheten var att närstående kunde ha fler än en funktionsnedsättning och därmed kunde en anhörig ”tillhöra” fler grupper.Det är komplext med stöd för anhöriga. Det finns insatser till närstående som indirekt blir till stöd för den anhörige. Men det är den närstående i slutändan som ansöker om detta. Vill inte den närstående ta emot hjälp, en insats, så kan det leda till att den anhöriga får ta konsekvenserna av detta.Enligt utvärderingen av Säffle kommuns befintliga stöd var det över 80% som var nöjda eller mycket nöjda med stöd som trygghetsplats, växelvård, dagvård för personer med minnesproblem samt dagverksamhet. De två sistnämnda stöden hade dock en mindre andel som var mindre nöjda eller inte alls nöjda än vad växelvårdenoch trygghetsplats hade. Stödet ”avlastning i hemmet” hade flest, 53,3% varit mycket nöjd med. Å andra sidan så var det 40% som var mindre nöjda eller inte alls nöjda med samma stöd. I Kristinehamns kommun var det fyra typer av stöd som över 82% av anhöriga var nöjda eller mycket nöjda med. Dessa var, rangordnat, trygghetsplats, hemvårdsbidrag, dagvård för personer med minnesproblem samtavlastning i hemmet.

  • 22.
    Lönnfjord, Victoria
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Hernell Blomqvist, Mia
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
    Hammarö kommuns fortbildningsorganisation för baspersonal inom äldre- och handikappomsorgen: Ta vara på och utveckla interna resurser genom ett dialogiskt förhållningssätt2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hammarö kommun har byggt upp en fortbildningsorganisation förfortbildning av sin baspersonal inom äldre- och handikappomsorgen.Alla kurser har samma format och samma pedagogiska upplägg ochden pedagogiska formen bygger på dialog. De första kurserna hölls2007. Fortbildningsorganisationen har också byggt på att rekryteralärare internt inom socialförvaltingen. Alla lärare har fått en gemensam pedagogisk utbildning.Studiens första syfte var att dokumentera och beskriva fortbildningsorganisationen och dess pedagogiska form. Studiens andra syfte var att sammanställa de kursutvärderingar angående fortbildningen som deltagare har besvarat genom åren. Mellan åren 2007 och 2011 hade 757 kursutvärderingar samlats in. Utvärderingen genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Typvärdet, det vill säga det vanligaste förkommande betyget för de tre delmomenten; kursen som helhet, genomförande/pedagogik samt möjligheterna att använda kunskapen var betyget fem. Vilket i sin tur representerade mycket bra. Vad som framkom i den kvalitativa analysen var att deltagare som valde att beskriva svårighetsgraden med enstaka ord eller korta fraser ansåg att den var lagom eller bra. Faktorer som underlättade svårighetsgraden var materialet, kursens upplägg, genomförandet, deltagarens tidigare erfarenhet samt innehållet.Studiens tredje syfte var att belysa hur både lärare och kursdeltagarevärderade Hammarö kommuns sätt att fortbilda baspersonalen, denså kallade Hammarömodellen. Det genomfördes åtta enskildaintervjuer med kursdeltagare samt två fokusgrupper med totalt åttalärare. Resultatet visade att ny kunskap uppstod genom erfarenhetsutbyte. Det dialogiska förhållningssättet kunde således betraktas som en framgångsfaktor för fortbildningsorganisationen. En faktor som främjade dialog och diskussion var att det var frivilligt för baspersonalen att delta. Detta skapade intresserade och engageradedeltagare som antogs bidra mer i diskussionerna. Gruppstorleken ochhuruvida deltagarna kom från samma arbetsgrupp hade ocksåinverkan på diskussionerna. Det dialogiska förhållningssättet var enförutsättning för att rekrytera lärarna internt. En faktor som i sin turpåverkades av att lärarna rekryterades internt var utbudet. Enförutsättning har varit att det finns någon person i socialförvaltingensom kan och vill hålla i kursen för att den ska bli av. Dessutom om enlärare slutar så kan det finnas en risk att kursen förvinner trots attbehovet av kunskap finns kvar. Den gemensamma kursstrukturen ochde gemensamma formella reglerna skapade trygghet åt de interntrekryterade lärarna.Studiens fjärde och sista syfte var att undersöka huruvidakursdeltagarna upplevde att kompetensutvecklingen hade kommit tillanvändning i arbetet och i så fall hur, samt undersöka vilkaförutsättningar som enligt dem krävdes för att tillämpa kompetensutvecklingen. Åtta deltagare intervjuades. Resultatet visade att det fanns flertal situationer där deltagarna ansåg att de användekunskapen. Det var i relation till brukaren, kollegor, anhöriga ellergod man. Kunskapen medförde även förändringar för deltagarensjälv. Det främsta användningsområdet var dock för att främjabrukarens välbefinnande. Kunskapen underlättade i bemötandet avbrukaren, den ökade förståelsen för brukarens sjukdom, symtom ellerproblematik. En ytterligare faktor som utvecklades i och med attpersonalen deltog i olika fortbildningskurser var de fick en ökadförståelse för människor i sin omgivning, förståelse för andrakollegors arbetsuppgifter samt förståelse för beslut och beslutsvägar.Resultatet visade också att förutsättningar som krävdes för atttillämpa kunskapen handlade om kunskapsinhämtningen, brukaren,deltagaren själv samt anhöriga. Det handlade också om vilkamöjligheter och resurser en person hade, hur mycket tid en personhade samt möjligheten att stöta på ett tillfälle då kunskapen kundeanvändas.Erfarenhetsutbyte som uppstod i och med att fortbildningsorganisationen har byggt på ett dialogiskt förhållningssätt var något som poängterades som positivt genomgående i de tre resultatdelarna. Ett annat resultat som var återkommande genom studien var att det var bra att kursdeltagarna kom från olika arbetsplatser. Det tillförde mer kunskapsmässigt. Ett tredje återkommande resultat var att det var bra om det åtminstone var två personer från samma arbetsplats som gick på samma kursomgång. Det var i sin tur något som deltagare ansåg ökade möjligheten att tillämpa kunskapen. En ytterligare aspekt som påtalades ett flertal gånger i de olika resultatdelarna var vikten av balans mellan utrymme för teori och utrymme för diskussion.Enligt deltagarna och lärarna saknades ett moment i den nuvarandekursstrukturen och det var ett uppföljningstillfälle. De efterlyste ocksåatt antagningen och rekryteringen av lärare skulle präglas avöppenhet. Det fanns andra faktorer som lärarna ansåg var viktiga förupprätthållandet och utvecklingen av fortbildningsorganisationen.Det var att lärarna ville ha stöd från chefen, ekonomisk kompensation, gemensamma träffar, egen fortbildning i sitt ämne samt tid att förbereda och revidera sin kurs.Chefernas inställning till fortbildningsorganisationen är av vikt, delsför att kunna tillgodose lärarnas önskemål, dels på grund av vilkasignaler de sänder ut till baspersonalen angående värdet av attfortbilda sig. Fortbildningsorganisationen ger även förutsättning föratt all baspersonal kan få samma möjlighet till fortbildning ikommunen. Utan fortbildningsorganisationen är det förmodligen upptill personalens respektive chef hur fortbildning ser ut för varjeindivid.Genom att rekrytera lärarna internt skapas en kostnadseffektivfortbildning. Om kostnaderna hålls nere innebär det att detgenomförs samt att fler personer kan fortbildas. Att fortbildningenhar organiserats innebär också att det blir en kontinuitet ikompetensutvecklingen för baspersonalen.

  • 23.
    Ovall, Hans
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Gnistan - Utvärdering av en verksamhet för unga/vuxna i Torsby2011Report (Other academic)
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf