Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
15161718 851 - 855 av 855
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 851.
    Åhlfeldt, Rose-Mharie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi.
    Fischer-Hübner, Simone
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för matematik och datavetenskap.
    Carlén, Urban
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Eriksson, Nomie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Björck, Fredrik
    Stockholms Universitet.
    Förstudie kompetensbehov informationssäkerhet2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en förstudie genomförts med syftet att sammanställa forskningsresultat om kompetenshöjande åtgärder inom informationssäkerhetsområdet för att kartlägga utbildningsbehov och identifierade nyttoeffekter. Arbetet har genomförts av forskare från tre olika lärosäten, Högskolan Skövde, Karlstad Universitet och Stockholms Universitet, samt inom tre forskningsdiscipliner nämligen pedagogik, informationssäkerhet och företagsekonomi.

    Förstudien har haft i uppdrag att besvara följande frågeställningar:

    • Hur definieras kompetens?

    • Hur mäter man kompetens?

    • Hur skiljer sig olika typer av utbildningsinsatser avseende nyttoeffekter? Vilka erfarenheter,

      utvärderingar förklaringsfaktorer kan identifieras?

    • Hur och i vilken utsträckning tillgodogörs olika typer av utbildningar?

    • Vad kännetecknar framgångsrika utbildningsinsatser?

      Resultatet visar att kompetensbegreppet är svårdefinierat och det finns ingen tydlig definition av begreppet. Ett försök till en sammanfattande beskrivning av kompetensbegreppet utifrån granskningen är att kompetens innebär en viss uppsättning kunskaper, färdigheter, etik och attityder i en viss kontext. Kompetens innefattar både egenskaper och intentioner där egenskap inkluderar kunskap och färdighet, och intentioner innefattar etik och attityder. Allt måste dock relatera till en kontext och alltid ses i sitt sammanhang.

      Ytterst få studier har fokus på mätning av kompetens både generellt och inom informationssäkerhetsområdet. De studier som genomfört någon form av mätning mäter främst kompetens utifrån det akademiska fältet och då i första hand utifrån ett kunskapsperspektiv. Forskning av mätning på yrkesverksamma är minimal inom de sökområden som granskats i denna förstudie.

      Avseende kompetensbehov, nyttoeffekter, erfarenheter och framgångsfaktorer visar granskningen att framgångsfaktorer generellt är när utbildningsinsatserna för yrkesverksamma har ett praktiknära fokus. Motivationen och engagemanget hos de som går en utbildning är av avgörande betydelse. Det går inte direkt att avgöra vilka utbildningstyper eller aktiviteter som är av störst betydelse utan granskningen visar att en kombination av olika utbildningsformer och aktiviteter är att föredra. Vidare är dialog och diskussion i den dagliga verksamheten av stor betydelse för att bygga upp en hållbar säkerhetskultur i organisationen. Den s k tysta kunskapen ska inte underskattas utan behöver tas i beaktande och stödjas.

      Ytterligare är ledningens engagemang, delaktighet och stöd för utbildningens genomförande av avgörande betydelse om en utbildning ska uppnå en tydlig effekt i verksamheten.

      Granskningen visar att det finns behov av ytterligare forskning avseende kompetensbehov och på vilket sätt olika utbildningsinsatser ger effekt i organisationer. Förslag på ett diskussionsunderlag för framtida arbete har tagits fram. Förslagen innefattar bl a behov av kompetensanalyser, metoder och verktyg för att mäta utbildningseffekter, riktade kompetenshöjande insatser för managementnivån, longitudinella studier för uppföljning av effekter samt utveckling av metoder och verktyg för ett situerat lärande.

    Granskningen har genomförts inom olika disciplinområden vilket har uppfattats mycket positivt av de deltagande forskarna. Eftersom informationssäkerhet är ett interdisciplinärt område krävs också att bredare perspektiv och ytterligare discipliner bör ingå i framtida fördjupade analyser i området. Exempel på tillkommande discipliner är beteendevetenskap, psykologi och juridik. Behovet av kompetens inom informationssäkerhetsområdet lär inte minska i framtiden och ytterligare forskning behövs för att rätt utbildning ska nå rätt person vid rätt tidpunkt och på rätt plats.

    Skövde i mars 2014

  • 852.
    Åsberg, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Mänskliga och sociala framgångsfaktorer för att uppnå en positiv förändringsprocess vid införande av affärssystem: En fallstudie av en kund–systemimplementatörsrelation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Organisationer och företag arbetar dagligen med förändring av verksamheten för att hålla sig fortsatt konkurrenskraftiga. Organisationer använder idag affärssystem för att effektivisera processer och minska kostnader. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem tar lång tid och innebär hög risk för organisationer, vilket gör införandeprocessen mycket svår. Ca 2/3 av alla IT-projekt misslyckas, enligt definitionen att alla tre utvärderingskriterierna i den klassiska projektledningstriangeln, tid, budget och resultat, ska vara uppfylld. Affärssystemprojekt syftar ofta till att rationalisera någon del av verksamheten, vilket kan påverka arbetsfördelningen i en verksamhet. Vid ett affärssystembyte uppstår det ofta oro inom verksamheten eftersom användarna vet hur de ska hantera det befintliga affärssystemet men inte det nya affärssystemet. Ett vanligt och kritiskt problem vid affärssysteminföranden är motstånd från användare. För att nå ett lyckat införande av affärssystem är det därför viktigt att förstå användarnas eventuella motstånd. 

    Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva mänskliga och sociala framgångsfaktorer för att uppnå en positiv förändringsprocess vid införande av affärssystem, ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts för denna uppsatsstudie. Fem personliga intervjuer har genomförts med företrädare för de två fallföretagen. Fallet är ett införandeprojekt mellan ett kundföretag och en systemimplementatör, med denna relation som analysenhet. 

    De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att dessa framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla: att användarmedverkan är avgörande för en positiv förändringsprocess, att det finns samsyn både internt och i dyaden, kommunikationen är A och O. Användarmedverkan är viktigt under införandeprocessen av ett affärssystem eftersom användarna är de som använder och vet hur affärssystemet som ersätts fungerar. För att öka förståelsen hos användarna för införandeprocessen är det viktigt att det finns en intern samsyn hos kundorganisationens medarbetare. Att det finns samsyn i dyaden är viktigt för att underlätta och effektivisera förändringsarbetet. Kommunikationen mellan alla parter i ett affärssystemprojekt är en central förutsättning för att nå ett bra samarbete mellan kundorganisationens medarbetare och systemimplementatörens företrädare. 

  • 853.
    Åslund, Isabelle
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Kritiska framgångsfaktorer som bidrar till lojala kunder för små detaljistföretag via e-handel: En explorativ kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats i Informatik belyser olika framgångsfaktorer som kan bidra till att skapa lojala kunder, för små detaljistföretag, med e-handel som säljkanal. Uppsatsen har inspirerats av projektet ”Hållbar handelsutveckling i staden”, som är ett Region Värmland-projekt i vilket flera kommuner i Värmland, med respektive näringslivskontor, är delaktiga. 

     

    Uppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer som kan bidra till lojala kunder för små detaljistföretag vid användning av e-handel. Studien har ett explorativt angreppssätt, där primära empiriska data samlats in genom tre kvalitativa intervjuer samt en sonderande intervju. Under den inledande litteraturstudien identifierades kritiska framgångsfaktorer, vilka resulterade i en egen-designad analysmodell. Baserat på analysmodellen utformades en semistrukturerad intervjuguide, vilken användes för personliga intervjuer med två små detaljistföretagare och en i-ShopMall-expert. 

     

    De viktigaste slutsatserna från kandidatuppsatsens resultat och analys är att kundlojalitet vid e-handel och kundlojalitet vid fysisk handel kan skilja sig åt. Det är svårare för kunder att vara lojala via e-handel om det är stora konkurrenskraftiga detaljistföretag med stora utbud. För små detaljistföretag blir relationen med kunder starkare och mer personliga. Genom användning av de kritiska framgångsfaktorerna som kandidatuppsatsen belyser, hjälper det små detaljistföretag att skapa lojala kunder med e-handel som säljkanal. Även kombinationen att driva både e-handel och fysisk handel stärker handeln i sig på så vis att det ger ett företag ”två ben” att stå på. Det i sin tur bidrar till den personliga kontakten, som endast säljkanalen e-handel i samma utsträckning inte ger.

  • 854.
    Öhberg, Torbjörn
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Undersökning av transformationsmetoder inom Ammenäs området, Uddevalla kommun2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktskoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V).

    Databasens koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V.

    För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V).

    Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat.

    När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig.

    När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet.

  • 855.
    Öhrström, Jeanette
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    En utvärdering av användbarheten hos Itslearning och DigiExam: Användartest med gymnasieelever för att identifiera möjliga användbarhetsproblem2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverket har fått ett uppdrag från regeringen att digitalisera de nationella proven till år 2022. Dessutom så sker en stor del av undervisningen mer digitalt och det i sig medför att elever ska utveckla en god digital kompetens som de kan ha med sig i vidare studier och arbetsliv. Digitaliseringen har fått större genomslag i gymnasieskolan gentemot grundskolan och gymnasiet Älvkullen i Karlstad är en av de skolorna i Värmland som använder sig av olika digitala verktyg under sin undervisning. Problem kring de digitala verktygen har uppmärksammats men inget som vidare har utvärderats. Användartester genomförs för att utvärdera vad användarna upplever är problem med systemet, samt upptäcka om webbplatserna besitter några problem eller brister. Älvkullen i Karlstads kommun har två digitala verktyg för eleverna som de använder frekvent under sin studietid. Den ena är webbplatsen Itslearning, som är en lärplattform där elever kan komma åt undervisningsmaterial samt ladda upp sina egna arbeten och uppgifter. Den andra webbplatsen är DigiExam som är ett verktyg där eleverna kan utföra digitala prov.

    De problem som eleverna har uttryckt med dessa två verktyg har lett till att Karlstads kommun gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning utfärdat ett uppdrag där dessa två webbplatser ska utvärderas. Det som utvärderas är den upplevda användbarheten hos eleverna på Älvkullen i Karlstad. Användartester sker i form av att eleverna utför realistiska uppgifter på de båda webbplatserna som observeras och skärminspelas. Efter avslutat användartest får testpersonerna besvara en enkät om hur testet gick samt hur de upplever användbarheten på Itslearning och DigiExam.

    Resultaten visar främst problem med webbplatsen Itslearning kring otydlighet vid strukturen på information samt navigeringen för att hitta rätt till saker. Webbplatsen DigiExam upplevs inte ha några direkta svårigheter, dock används Itslearning mer omfattande på olika områden än vad DigiExam används. På grund av användningsområdena för de olika webbplatserna så utvärderas Itslearning i större utsträckning än DigiExam som beror på att webbplatsen Itslearning erbjuder fler funktioner och används på fler områden gentemot DigiExam som har sitt primärsyfte att agera verktyg vid digitala prov.

15161718 851 - 855 av 855
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf