Endre søk
Begrens søket
12345 51 - 100 of 210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Hjelm, Ann-Christine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kriminalvetenskapliga inslag i svensk straffverkställighet2001Inngår i: Rättslig integration och pluralism : nordisk rättskultur i omvandling : rättshistoriskt seminarium för yngre nordiska forskare med anledning av professor Kjell Å Modéers sextioårsdag / [ed] Modéer, Kjell Å, Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning , 2001Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 52.
    Hjelm, Ann-Christine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kvinnoanstalter:: : gemensamhet under verkställighet av frihetsstraff ur ett kvinnoperspektiv1999Inngår i: / [ed] Granström, Görel, Uppsala: Iustus , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Hjelm, Ann-Christine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Är kulturgenererad grov brottslighet myt eller eller verklighet?: Brottsoffer och gärningsmän vid grova brottmål i Svea2006Bok (Fagfellevurdert)
  • 54.
    Holte, Fredrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ånesjö, David
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Upphovsrättslagens genomslagskraft mot fildelaren: Vad påverkar möjligheterna att fälla en fildelare?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan på upphovsmän och rättighetsinnehavare vad gäller möjligheterna att såväl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intåg i samhället har på senare tid ställt förhållandet mellan de båda på sin spets.Fildelningen är idag ett stort problem för såväl rättighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det än svårare att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första språng med lanseringen av tjänsten Napster men idag är det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrätten påverkas till stor del av EU-rättsliga direktiv men också av utom-EU-rättsliga konventioner och internationella avtal. På senare år har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att återta kontrollen över immateriella rättigheter.För Sveriges del har detta bl.a. resulterat i tämligen långtgående rättigheter för en upphovsman att ta till rättsliga medel för att skydda sin rätt. Kränks dessa rättigheter kan detta leda till straff som sträcker sig så långt som till fängelse.Trots ansträngningar som gjorts i form av ny lagstiftning är det förhållandevis få som dömts för brott mot upphovsrättslagen. Fildelningen har visat sig svår att kontrollera, inte minst på grund av svårigheterna att binda en person till brottet. Dessa svårigheter har viss anknytning till den grad av anonymitet som Internet medför. På senare tid har en användares möjlighet till vara anonym blivit i det närmaste total genom nya anonymitetstjänster på Internet.

    Fulltekst (pdf)
    juridikfildelning
  • 55.
    Höglund, Mats
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Tredjemansrevision grundad på bankkontonsslutsiffra2011Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 7-8, s. 552-565Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skatteverket har krävt in uppgifter om SE-bankens klientkonton med en slumpmässigt vald slutsiffra. Detta innebär att ca 280 av totalt 900 klientkonton samt 18 000 transaktioner omfattas av Skatteverkets föreläggande. Några frågor som ställs i uppsatsen är om Skatteverkets föreläggande kan anses strida mot artikel 8 i Europakonventionen eller proportionalitetsprincipen, om bank- och advokatsekretess kan anses förhindra tredjemansrevision och om Skatteverket kan begära in omfattande uppgifter utan att ange vilka som omfattas av förfrågan, d.v.s. om Skatteverkets förfrågan kan jämställas med otillåtna s.k. fishing expeditions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Höglund, Mats
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Larsson, Ylva
    Morgell, Nils-Bertil
    Preskription av skattefordringar2019 (oppl. 1)Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Preskription av skattefordran innebär att staten förlorar sin rätt att kräva ut sin fordran och att någon åtgärd för att få betalt för denna inte får göras. Detta är av stort intresse för såväl staten som den skattskyldige. Staten riskerar att förlora stora skatteintäkter om preskriptionsreglerna är alltför generöst utformade. Men om reglerna verkar alltför ensidigt till statens fördel riskerar den skattskyldige att drabbas av oproportionerligt hårda ekonomiska påföljder som i värsta fall kan försätta honom i konkurs eller medföra andra irreparabla skador. Boken behandlar framför allt preskription av skattefordringar, men även andra viktiga näraliggande områden som misstagsbetalning (condictio indebiti) till skattekonton och preklusion tas upp. Boken vänder sig såväl till praktiskt verksamma ekonomer och jurister som till studenter.

  • 57.
    Ibrahim, Jonas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ghalam, Maya
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Konkursförvaltarens entledigande och skadeståndsansvar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Download (pdf)
    bilaga
  • 58.
    Ihlberg, Sofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Föräldraledighet: En studie om föräldrars rättigheter och skyldigheter samt dess påverkan på arbetsmarknadens parter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett anställningsförhållande bygger på en avtalsfrihet vilket innebär att ett anställ-ningsavtal ingås av två parter av egen fri vilja. Det är fritt för båda parter att välja vem de vill ingå detta avtal med. Arbetsgivaren har dock en del inskränkningar på sin rätt, den största inskränkningen är diskrimineringslagen (DiskL) och föräldraledighet-slagen (FLL). Vid ett ingåenda av anställningsavtal är det arbetsgivarens fria rättighet att leda och fördela arbetet, det vill säga att det är arbetsgivarens rätt att fatta ensidiga beslut om arbetstagarens arbetsuppgifter, var och när arbetstagaren skall utföra dessa arbetsuppgifter. Arbetstagren är i och med avtalet skyldig att utföra de arbetsuppgif-ter arbetsgiveren tilldelat arbetstagaren, denne är även skyldig att arbeta på de tid-punkter och de platser arbetsgivaren beslutat. Det får dock inte röra sig om arbete som faller utanför ramen för anställningen.

    I och med medlemskapet i EU förband sig Sverige att, enligt lojalitetsprincipen, tolka de svenska lagarna ur ett EU-rättsligt perspektiv. Det innebär att det är ett antal för-ordningar, direktiv men även domar från EU-domstolen, som bildat praxis, de svenska domstolarna har att ta hänsyn till vid ett domslut. De viktigaste direktiven för en förälder på arbetsmarknaden är rådets direktiv 89/391/EEG

    ,rådets direktiv 92/85/EEG (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG ),rådet 96/34/EG och europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG.

    Bland de viktigaste reglerna i DiskL och FLL är missgynnade förbudet som innebär att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren beslutar om anställnings-frågor, befordran, utbildningar, yrkespraktik, leder eller fördelar arbetet, säger upp, avskedar eller permitterar.

    Avsikten med uppsatsen är att tydliggöra den starka lagstiftning som finns för föräld-rars rätt i arbetslivet, vad den säger och vad den innebär i praktiken. Syftet är att un-dersöka och granska gällande rätt och praxis vad gäller föräldraskap på arbetsmark-naden men även diskriminering på grund av kön, då det oftast är kvinnan som för-knippas i dessa avseende med föräldraskapet.

  • 59.
    Janson, Ralf
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Friköp av fastighet från bostadsrättsförening: inkomstskattekonsekvenser för förening och medlemmar2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Johansson, Björn
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Användande av vissa tvångsmedel: Anhållande på recidiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Polisens arbete mot brottsligheten är alltid aktuellt. Nästan dagligen kan vi läsa om hur rättsväsendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. Tyvärr är övervägande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Även inom poliskåren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i åklagarnas tvångsmedelsanvändning som gör det svårare respektive enklare att nå resultat i arbetet. Särskilt irriterande uppfattar man från polisens sida att det är då åklagarna inte anhåller och begär misstänkta häktade på recidivfara i så stor utsträckning som man inom polisen hade önskat. Recidivfara är den juridiska benämningen på en persons bedömda risk att återfalla i fortsatt brottslighet.Recidivfaran infördes i svensk lag 1948 i och med rättegångsbalkens ikraftträdande. Man grundade utformningen enligt utländskt mönster och syftet med införandet var kriminalpolitiska skäl där skyddsaspekt och process-effektivitet var de centrala delarna. Recidivfaran blev snabbt det mest frekvent använda häktningsskälet och försök gjordes vid två tillfällen, 1977 och 1985, att inskränka i rättsväsendets möjligheter att anhålla och häkta på recidivgrund. Inget av dessa två försök lyckades i sitt syfte och recidivfarans användning och syfte förändrades högst marginellt. I motsats till det föreslagna utfallet kan man säga att det kriminalpolitiska syftet med recidivfaran istället stärktes.Finns det då fog för de tankar som finns hos enskilda inom polisväsendet att recidivfara som anhållningsgrund är underutnyttjad och skiljer sig åt mellan olika delar av landet? I undersökningen har 321 livsstilkriminella från 20 polismyndigheter följts under en tidsperiod av tre år och sammanlagt 1140 gripanden har undersökts. Undersökningen visar att recidivfara var anhållningsskäl i 55 procent av fallen i genomsnitt och att hela 89 procent av de som sedermera häktades, gjordes så med recidivfara angiven som häktningsskäl. Recidivfara som skäl för anhållning och häktning är alltså mycket vanligt förekommande. Räknat i antal personer som anhålls och häktas blir siffrorna något annorlunda. I snitt 24 procent av de gripna blir till sist häktade på recidivfara. Undersökningen visar också att det finns mycket stora skillnader i utfall mellan olika polismyndigheter. Skillnad syns även i statistiken över åklagarnas jourområden men är något jämnare fördelad då jourområdena omfattar ett flertal polismyndigheter och det större urvalet gör resultatet mindre känsligt för extremt höga eller låga värden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Johansson, Felizia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Johansson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skyddet mot missbruk av upprepade visstidsanställningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då arbetslösheten under lång tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsättningspolitiken fått en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka både flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet på arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rådet och mynnade ut i Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanställningar och har två syften. Dels att säkerställa att principen om icke-diskriminering omsätts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar.

    Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). När ändringarna trädde i kraft anmäldes den svenska regeringen till Europeiska Kommissionen (Kommissionen) av Tjänstemännens centralorganisation (TCO), då de ansåg att LAS inte uppfyllde direktivets krav avseende visstidsanställdas skydd mot missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. Anmälan ledde till att Kommissionen inledde ett överträdelseärende mot Sverige.

    Den svenska regeringen har konsekvent framhållit att de inte delar TCO och Kommissionens ställningstagande. Regeringen har trots skiljaktigheten vidtagit åtgärder och lagt fram två förslag till ändringar av LAS. Förslagen har inte vunnit stöd i den politiska processen och har således inte kunnat genomföras. De har inte ansetts åtgärda de bestämmelser som, enligt Kommissionen, står i strid med visstidsdirektivet. Kommissionen riktade ett kompletterande motiverat yttrande mot Sverige där de påpekade att rättsläget fortfarande är oförändrat och uppmanade återigen den svenska regeringen att vidta ytterligare åtgärder. Regeringskansliet har gett SCB i uppdrag att genomföra en statistisk undersökning om förekomsten av på varandra följande visstidsanställningar under längre tid, Regeringen har i sitt svar på Kommissionens kompletterande motiverade yttrande framhållit att de inte avser att vidta ytterligare åtgärder förrän man fått resultatet på undersökningen som beräknas vara färdig i slutet av år 2014.

    Vårt syfte med uppsatsen är att, med utgångspunkt i visstidsdirektivet och EU-rättslig praxis, undersöka huruvida skyddet mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar i LAS är förenligt med direktivet. I vår undersökning har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden.

    Vi har funnit att LAS vid en helhetsbedömning inte kan anses uppfylla de krav som enligt visstidsdirektivet ställs på skyddet mot missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. Den nuvarande regleringen möjliggör för en arbetsgivare att kombinera visstidsanställningar på ett sådant sätt att en arbetstagare kan vara visstidsanställd under obestämd tid utan att anställningen övergår till en tillsvidareanställning.

    I uppsatsen identifieras brister i LAS reglering och således finns det ett behov av lagändringar. I ett avslutande kapitel med egna synpunkter diskuterar vi hur viktigt det är att arbetsmarknaden är flexibel och underlättar för visstidsanställningar. Bland annat då de är en viktig väg in på arbetsmarknaden för unga och nyutbildade. Dock har missbruk från en arbetsgivares sida stor påverkan på den enskilde arbetstagaren. Strävan mot en flexibel arbetsmarknad får inte ske på bekostnad av den enskilde arbetstagarens skyddsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Johansson, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Bevisföring och bevisprövning i följdändringsmål2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The most common type of additional taxation today is a thoroughly investigated part of the Swedish  tax  law, even  the  evidence  related  quandaries  has  been  answered.  Other  kinds  of additional taxation, such as through consequential changes, has however not been examined. This  might  be  because  of  that  these  kinds  of  additional  taxations  up  until  recently  only represented a small part of the court cases. That came to change after a sentence in 2010 by the Court  of  Justice  of  the  European  Union.  Today  there  are  hundreds  of  ongoing  cases regarding  consequential  changes  and  large  amounts  of  money  at  stake.  However,  from  the courts’ verdicts  and  grounds  for  the  decisions  it  is  clear  that  there  are  different  views  on which of the parties that bears the burden of proof for a certain fact and what the evidence requirements  are  for  that  party.  It  also  seems  to  be  unclear  to  which  extent  the  Tax  Office must  investigate  these  cases. This  uncertainty  might  be  due  to  the  fact  that  these kinds of questions  never  have been  debated,  neither  in  the  legislative  histories,  the  small  amount  of court practice nor the legal doctrine.In this thesis one quantitative and four qualitative studies has been undertaken in an effort to investigate the legal position of the above explained uncertainties in cases of consequential changes as well as the related question of how far the Tax Offices obligation to investigate reaches in these kinds of cases. The purpose of this thesis is to investigate the presentation and assessment  of  evidence  in  cases  of  consequential  changes. Some  other  kinds  of  additional taxation, such as correction of miscalculations and misspellings, has many aspects in common with consequential changes, which is why this thesis also might give some guidance even for those kinds of cases.The studies that have been undertaken shows that despite that the Tax Offices obligation to investigate  is  laid  down  in  law,  the  Tax  Offices  ability  to  investigate  the  cases  is  severely limited. The only kind of investigation that the Tax Office can carry out is on a principle level without  assessments  in  the  individual  case.  The  Tax  Office  as  well  as  the  taxpayer often initiates court actions without evidence to support their claim. To the extent that evidence is referred to, it emanates from the investigation regarding the main decision. There are however great  differences  in  the  presentation  of  evidence  in  the  recent  cases  of  value  added  tax  for printing offices compared to other cases of consequential changes.In  cases  of  additional  taxation  through  consequential  changes  the  Tax  Office  bears  the burden  of  proof  for  the  fact  that  the  decision  is  an  immediate  consequence  of  the  main decision  while  as  the  tax  payer  bears  the  burden  of  proof  for  the  fact  that  an  additional taxation would be unreasonable. The evidence requirements for the Tax Office is of the grade ‘likely’,  or  in  some  situations  even ‘probable’ which  is  the  lowest  evidence  requirement  in cases of taxation, while the evidence requirements for the tax payer is of the grade ‘obvious’ which is the highest evidence requirement in cases of taxation.Compared  to  the  main  kind  of  additional  taxation  the  burden  of  proof  and  the  evidence requirements are distributed in a highly uneven manner to the disadvantage of the tax payer. Since the underlying reasons for the institute of consequential changes were discussed there has  been  a  great  deal  of  changes  made  within  the  branch  of  taxation  law  as  well  as  other branches of the law. These changes have led to the legal position of today no longer appearing as satisfactory from a legal rights point of view.One  possible  way  to  improve  the  taxpayer’s  security  before  the  law  is  by  changing  the wording of chapter 66 article 28 in the Tax Procedures Act so that the evidence requirements for when an additional taxation is to be considered unreasonable is reduced to the grade of ‘shown/substantiated’.

  • 63.
    Johansson, Fredrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ernebratt, Niclas
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Rabatt- och upplevelsesajters civilrättsliga ansvar vid konsumentköp: särskilt om rabattsajten Groupon2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet – att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer – har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.

    Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.

    Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.

    Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.

    I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av. Dessa affärsmodeller ligger sedan till grund för de diskussioner som förs i arbetets analysdel.

    Rabattföretagens ansvar visar sig vara beroende av vilken affärsmodell som tillämpats vid försäljningen. Företagen kan dels betraktas som återförsäljare alternativt kommissionärer vilket leder till ett fullständigt civilrättsligt ansvar, dels som handelsagenter med underliggande fullmakt vars enda ansvar är att ta emot och vidareförmedla reklamationer, dels som en oreglerad typ av mellanman som enligt dagens gällande rätt enbart ansvarar för lämnad information gällande de vouchrar som företagen säljer. Detta sistnämnda ansvar är visserligen dispositivt men förefaller utgöra en allmän rättsgrundsats varför det ligger nära till hands att betrakta friskrivningar från lämnad information som oskäliga.

    Ett tänkbart sätt att stärka konsumentskyddet inom det aktuella problemområdet är att utvidga den så kallade förmedlingsregeln i konsumentköplagens inledande paragraf samt att eventuellt införa en liknande regel även i konsumenttjänstlagen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Johansson, Jimmi
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Vad får jag egentligen skriva om min arbetsgivare på facebook och andra sociala medier?: Yttrandefrihet möter Lojalitetsplikt2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?

    For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.

    In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer.

    Fulltekst (pdf)
    jimmijohansson
  • 65.
    KAPPENLUND, KATRIN
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    LÖVENDAL, MALIN
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    HUVUDENTREPRENÖRSANSVAR -en kartläggning av gällande arbetsrätt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Tanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond.

    Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin. För att få en så god inblick som möjligt i vilka möjligheter som finns har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden där även kollektivavtalet behandlas som en rättskälla.

    Eftersom Sverige sedan år 1995 är en del av den europeiska unionen och därmed faller under den europeiska unionens regelverk kan den svenska Arbetsdomstolen begära förhandsavgöranden från europeiska unionens domstol om det uppstår osäkerhet hur den europeiska rätten bör tolkas. Ett sådant avgörande begärdes av Arbetsdomstolen i det uppmärksammade Laval-målet där svenska Byggnadsarbetareförbundet försökte påtvinga ett lettiskt byggbolag att ansluta sig till svenskt kollektivavtal. Detta stod i strid med europarätten och Sverige tvingades göra ändringar i svensk lag.

    För att få en så fullständig bild som möjligt har vi sedan kartlagt den svenska arbetsrätten där såväl lag som kollektivavtal presenteras. Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadsparterna har en stark ställning och kollektivavtalet likaså, då lagstiftningen skapar förutsättning för tillämpning av kollektivavtal. Vidare har vi uppsatsen komparativa inslag då vi gjort en internationell jämförelse med delar av rättssystemen i tre länder som vi finner intressanta för uppsatsen i form av Finland, Norge och Tyskland. I Finland används ett system där det solidariska ansvaret inte omfattas, men där annan reglering omsluter frågan bland annat i form av beställaransvar. Norge och Tyskland har däremot system där företag kan bli solidariskt ansvariga för underentreprenörens löneskulder. I en avslutande analys och slutsats besvarar vi vår frågeställning genom att dels jämföra gällande rätt inom området i Finland, Norge och Tyskland och dels analysera och dra slutsatser om vad som gäller inom svensk arbetsrätt.

    Fulltekst (pdf)
    DIVA c-uppsats Katrin Kappenlund och Malin Lövendal
  • 66.
    Karlberg, Linus
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Den svenska exitbeskattningen: Är den förenlig med EU:s etableringsfrihet?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 67.
    Karlsson, Linn
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    FASTIGHETSPAKETERING: Alltid ett godkänt förfarande?2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Fastighetspaketering - Alltid ett godkänt förfarande?
  • 68.
    Karlsson, Pernilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Fastighetsmäklarbranschen - en fristad för penningtvätt?2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Penningtvätt är ett gränsöverskridande problem som genom att årligen omsätta enorma belopp utgör ett stort hot mot världsekonomin. Den organiserade brottsligheten utvecklas ständigt både vad gäller omfattning och komplexitet, såväl nationellt som internationellt. För de kriminella utgör penningtvätt ett viktigt och många gånger avgörande inslag i den organiserade brottsligheten. Pengar tvättas världen över genom olika tillvägagångssätt, genom nyttjandet av olika aktörer i samhället och med metoder av varierande svårighetsgrad. Målet är dock alltid detsamma. Att få illegalt intjänade medel att framstå som legala. När pengarna väl är omsatta på marknaden går det inte längre särskilja de illegalt intjänade medlen från de legala. Det utgör ett allvarligt hot mot det finansiella systemet och dess institutioner.    Bekämpningen av penningtvätt sker i stor utsträckning genom globala samarbeten. Internationella rekommendationer ligger till stor del till grund för EU-direktiv som implementerats nationellt genom främst penningtvättslagen och penningtvättsbrottslagen. I takt med att riskerna utvidgas åläggs även fler verksamhetsutövare att verka brottsförebyggande genom att vidta en rad åtgärder. Upptäcker verksamhetsutövaren misstänkt penningtvätt i sin verksamhet inträder ett förbud mot att inleda eller fortsätta affärsförbindelsen eller transaktionen samt en rapporteringsskyldighet till Finanspolisen.    Genom en nationell riskbedömning med syfte att kartlägga penningtvättsriskerna i landet identifierades särskilt fastighetsmarknaden som ett område där lite är känt men där omfattande risker mycket väl kan dölja sig. I en bransch som genererar enorma belopp årligen och där en fastighetsmäklare anlitas i nio av tio fall av fastighetsförsäljningarna blir mäklaren en oundviklig risk som ett led i penningtvättsprocessen. Även om fastighetsmäklarbranschen globalt anses utgöra en given risk råder stor kunskapsbrist om hur problemen de facto ser ut i Sverige. För att på ett så effektivt sätt som möjligt förhindra penningtvätt krävs kunskap om brottsupplägg för att identifiera indikationer där riskerna kan anses störst. En källa till sådan kunskap är rapporter om misstänkt penningtvätt. Samtidigt är kunskap om potentiella brottsupplägg en förutsättning för att fastighetsmäklare ska kunna identifiera misstänkt penningtvätt och för en eventuell rapportering som följd.    Syftet med undersökningen är att undersöka rapporteringsfrekvensen av misstänkt penningtvätt inom fastighetsmäklarbranschen och vilka eventuella konsekvenser det får för det brottsbekämpande arbetet. Det förutsätter kunskaper om hur och var processen förekommer varför även potentiella brottsupplägg undersöks. Mot bakgrund av den osäkerhet kring penningtvättens omfattning såväl som om brottsupplägg har ett internt såväl som externt perspektiv legat till grund för undersökningen. För att utvidga perspektivet av hur regelverket både tillämpas och uppfattas har den rättsdogmatiska metoden kompletterats med en samhällsvetenskaplig metod inom ramen för den rättssociologiska metoden i undersökningen.    Med anledning av den låga rapporteringsgraden som visar sig har en rad bakomliggande faktorer analyserats. Faktorer som bland annat mäklarens särskilda ställning och ovissheten kring frånträdandet av en affärsförbindelse diskuteras. Men även definitionsproblem kring rekvisit som transaktion, affärsförbindelse och kund analyseras närmare. Med kunskap som en förutsättning för rapportering identifieras ett antal potentiella brottsupplägg. Nyttjande av handpenning, återgångsklausuler eller kontantbetalning är exempel på tillvägagångssätt som penningtvättaren kan tänkas använda. Som konsekvenser av den låga rapporteringsfrekvensen diskuteras bland annat fortsatt kriminalitet, ökad penningtvätt inom fastighetsmäklarbranschen samt tillsynsmyndighetens utökade ansvar i form av påföljder och utökad granskning. 

    Fulltekst (pdf)
    Fastighetsmäklarbranschen - en fristad för penningtvätt?
  • 69.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Den skuldsatta damen: Några insolvensrättsliga spörsmål under medverkan av Annina H. Persson2018 (oppl. 1)Bok (Fagfellevurdert)
  • 70.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Stockholms universitet.
    Det obeståndsrättsliga trollspöet, en replik2002Inngår i: Ny juridik, ISSN 1400-3007, Vol. 1, s. 61-70Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ekonomisk brottslighet vid företagsrekonstruktion och konkurs2011 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Globaliseringen och europarättens betydelse för svensk insolvensrätt de lege ferenda2018Inngår i: Nordiska förmögenhetsrättsdagarna / [ed] Jan Kleineman, Stockholm: Jure, 2018, 1, s. 133-145Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 73.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Gäldenärens avtal: vid företagsrekonstruktion och konkurs2010Inngår i: Festskrift till Gertrud Lennander / [ed] Johan Gernandt, Jan Kleineman, Stefan Lindskog, Stockholm: Wolters Kluwer, 2010, 3, , s. ca 200s. 141-156Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gäldenärens avtal utgör en av de viktigaste tillgångarna vid såväl företagsrekonstruktion som vid konkurs. Det är ett rättsområde som är komplext och som regleras på flera olika ställen i lagstiftningen. Vid företagsrekonstruktion finns bestämmelsen 2 kap. 20 § i lagen om företagsrekonstruktion. Bestämmelsen reglerar samtliga avtal utom anställningsavtal och avtal som rör handel med finansiella instrument. Bestämmelsen är partsneutral och det saknar betydelse om man är kund eller leverantör, säljare eller köpare, hyresvärd eller hyresvärd, leasegivare eller leasetagare, Lagrummet är och har varit relativt svår tillämpat i praktiken. Det saknas bestämmelser om hur gäldenärens avtal ska hanteras i konkurslagen. Vid konkurs tillämpas Istället lagrum från andra lagstiftningar såsom bl.a. 63 § köplagen och vissa regler i jordabalken analogt för andra avtalstyper än köp och hyra av fast och lös egendom. Vid hyresavtal tillämpas 12 kap. 31 § Jordabalken. I boken behandlas de flesta avtalstyperna var för sig. Det har under senare tid uppkommit en praktisk tillämpningsfråga när det gäller gäldenärens avtal och det är frågan om fordrans uppkomst i samband med avtalets ingående. Det får bl.a betydelse för om en motparts fordran på ett eventuellt skadestånd ska omfattas av ett offentligt ackord i enlighet med 3 kap. om offentligt ackord i lagen om företagsrekonstruktion Boken vänder sig till såväl teoretiker som praktiker och är lämplig att använda som kurslitteratur på obeståndskurser på fördjupmningsnivå på jurist- och rättsvetenskapliga program.

  • 74.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Gäldenärens avtal: vid företagsrekonstruktion och konkurs2003 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    IT-bolagen och de immateriella tillgångarna: Vid företagsrekonstruktion och konkurs2002 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Lagen om företagsrekonstruktion: en papperstiger II2006 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Offentligt ackord under företagsrekonstruktion; några rättsliga spörsmål2010Inngår i: Festskrift till Torkel Gregow, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2010, s. 135-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 78.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar: en jämförande studie av svensk och amerikansk insolvensrätt2001 (oppl. 2)Bok (Fagfellevurdert)
  • 79.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Överskuldsättning för privatpersoner och företag2018Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Akademien för insolvensrätt på Handelshögskolan vid Karlstads universitet samlar kompetens från juridik, ekonomi och andra ämnen för att utveckla och stärka forskning, utbildning och samverkan kring ämnet insolvensrätt. Akademien för insolvensrätt har bildats för att öka fokus på insolvensrätt och förbättra förutsättningarna för tvärvetenskap mellan rättsvetenskap och företagsekonomi och andra ämnen.

     

    Akademien har inrättat en skriftserie som utkommer med två böcker om året med olika teman. Skriftseriens första bok har temat överskuldsättning. Många människor lever med skulder som de saknar förutsättningar att kunna betala tillbaka. Om fler kan få sina skulder sanerade innebär det en lättnad inte bara för de skuldsatta och deras familjer, utan även för borgenärerna och samhället i stort. Den 21–22 september 2017 hölls en två-dagars tvärvetenskaplig konferens om överskuldsättning där bl.a. ämnena juridik, ekonomi och socialt arbete medverkade. På konferensen behandlades flera teman; Konsumentskydd och kreditgivning i ett juridiskt perspektiv. Konsumentverkets arbete mot överskuldsättning. Kronofogdens förebyggande arbete med fokus på barn och unga. Överskuldsättning och jämlikhet i ett ekonomiskt perspektiv. Företagsrekonstruktion och lagarna om skuldsanering för privatpersoner och företagare samt avslutningsvis Skuldsatt och skamsen i ett socialt perspektiv. Boken består av två delar. I den första delen återfinns de föredrag som hölls på konferensen med därtill hörande Power-Points. Den andra delen är en antologi med artiklar om skuldsanering och företagsrekonstruktion som tidigare har publicerats i Insolvensrättslig Tidskrift.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 80.
    Karlsson-Tuula, Marie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Persson, H, Annina
    Stockholms universitet.
    Företagsrekonstruktion i teori och praktik2012 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 81. Kirsch, Hanno
    et al.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Financial accounting and tax accounting: Germany and Sweden as examples2008Inngår i: Skattenytt 2008, s. 746 - 757Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 82.
    Kjörnsberg, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Avdrag för ingående mervärdesskatt vid ond tro2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Avdrag för ingående mervärdesskatt vid ond tro
  • 83.
    Kokkinis, Nadia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Magnusson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Surrogatmödraskap: En komparativrättslig studie om juridisk- och etisk problematik till följd av det gränsöverskridande surrogatarrangemanget2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 84.
    Källman, Mikaela
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Altruistiskt surrogatmoderskap: Det altruistiska surrogatmoderskapets förenlighet med självbestämmanderätten och människovärdesprincipen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Altruistiskt surrogatmoderskap
  • 85.
    Källman, Mikaela
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Halvarsson, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Skriftlighetskravets betydelse och fortlevnad i AB 04: En analys av huruvida skriftlighetskravet i AB 04 har urholkats och bör ersättas av allmänna avtalsrättsliga regler för avtalsbundenhet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    1986 blir det enklare att deklarera1984Inngår i: Balans 1984, s. 8 - 11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 87.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Aktuellt om ekobrottsbekämpning1995Inngår i: Svensk Skattetidning 1995 s. 268 - 271Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Bevisprövning i taxeringsmål1995Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Bevisvärdering1992Inngår i: Svensk Skattetidning 1992, s. 403 - 410Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Bevisvärdering1992Inngår i: Svensk Skattetidning 1992, s. 410 - 402Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 91.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Den nya lagen (2002:1227) om självdeklarationer och2002Inngår i: Skattenytt 2002, s. 479 - 489Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Den nya taxeringslagen - några reflexioner1994Inngår i: Skattenytt 1994, s. 537 - 541Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ersättning för kostnader i skatteärenden och skattemål1986Inngår i: Balans 1986, s. 19 - 23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 94.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ersättning för kostnader i skatteärenden och skattemål1986Inngår i: Skattenytt 1986, s. 455 - 460Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 95.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förhandsbesked avseende mervärdeskatt under andra halvåret 19931994Inngår i: Skattenytt 1994, s. 105 - 112Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förhandsbesked avseende mervärdeskatt under första halvåret 19931993Inngår i: Skattenytt 1993, s. 620 - 625Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förhandsbesked avseende mervärdesskatt andra halvåret 19941995Inngår i: Skattenytt 1995, s. 92 - 98Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 98.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förslaget till ny inkomstskattelag - något om bevisprövningen1998Inngår i: Skattenytt 1998, s. 41 - 51Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 99.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Gränsdragningen mellan skatt och avgift inom2001Inngår i: Skattenytt 2001, s. 104- 121Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Något om korrigeringsregelns tillämpning i rättspraxis2001Inngår i: Svensk Skattetidning 2001, s. 839 - 851Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
12345 51 - 100 of 210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf