Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2322
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Karlstads universitet.
    Hedin, Lina
    Karlstads universitet.
    Kontorsmiljöns betydelse för produktivitet i kunskapsintensiva företag2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Titel – Kontorsmiljöns betydelse för produktivitet i kunskapsintensiva företag

    Problemformulering – Kontorsmiljön har under åren genomgått omfattande förändringar och är idag en plats vars utformning kräver noggrann planering och omtanke. Det har på grund av kontorets föränderliga miljö blivit allt viktigare att fastställa kontorets inverkan på företags produktivitet. Kontorets fysiska och psykologiska miljö har konstaterats ha en inverkan på dess användares produktivitet, men det förekommer av avsaknad av svar kring hur kontorets fysiska och psykologiska miljö påverkar produktiviteten.

    Syfte – Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fysiska och psykologiska faktorer i kontorsmiljön kan påverka produktiviteten hos anställda i kreativa kunskapsintensiva företag.

    Metod – Studien är genomförd med en kvantitativ enkätundersökning där tre reklambyråer deltog. Svaren från undersökningen har sammanställts och analyserats ihop med relevant teori på området.

    Slutsats – Undersökningen har bekräftat att produktivitet i kreativa kunskapsintensiva företag påverkas av faktorer i kontorets fysiska och psykologiska miljö. I kontorets fysiska miljö har ljusinsläpp och termisk komfort konstaterats vara de faktorer som har en övervägande inverkan på produktiviteten. Studien har emellertid visat att det är komponenterna i den psykologiska kontorsmiljön som har störst påverkan på de anställdas produktivitet, med sociala element såsom interaktion och kommunikation i ledning. 

  • 52.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet.
    Badh, Elsa
    Karlstads universitet.
    Småföretagarens affärsmodell: Ett individualistiskt perspektiv på affärsmodeller2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Affärsmodeller utgår från att företag ska vinstmaximera, vilket kan göra att affärsmodeller inte passar de företag som inte har vinstmaximering som utgångspunkt eller fokus. Vinsten i dessa företag ses “bara” som något sekundärt som måste finnas för att företaget ska finnas kvar. Detta synsätt på vinst är ofta kopplat till småföretagares sätt att driva företag. Småföretagare har ofta en nära koppling till sitt företag och det kan närmast beskrivas som deras identitet. Det är därför viktigt för dem att verksamheten finns kvar trots ett högt pris i form av att de arbetar mycket och hårt, för relativt liten ekonomisk vinst. Det viktigaste för dessa individer är inte pengar, utan det är livet som småföretagare de vill ha. De värderar ett liv där de är fria och självständiga att bestämma hur de vill ha det. Detta är även en orsak till att de inte vill att deras verksamhet ska växa eller utvecklas i storlek. De vill behålla verksamheten liten eftersom de vill ha kvar kontrollen samt att de vill fortsätta verka i det lokala området på grund av deras personliga anknytning dit.

    Affärsmodellen skulle kunna omformuleras eller breddas i sitt fokus för att fånga upp och beskriva fler verksamheter än de som vinstmaximerar. I modellen skulle det kunna tas hänsyn till hur en individ, alltså företagaren, lever sitt liv och det är därför olika livsformer används i denna studie. Kopplingen mellan individ och företag är ofta stark när det handlar om småföretag och därför vore det önskvärt att fokuset flyttas från företaget till individen i affärsmodellen. När fokuset är bytt, eller åtminstone mer nyanserat, skulle en affärsmodell kunna användas för att på ett meningsfullt sätt beskriva en småföretagares verksamhet.

    Det största bidraget i denna studie är att ett perspektiv som utgår från individen istället för företaget används för att försöka förstå att en affärsmodell skulle kunna utvecklas till att omfatta fler fokusområden än vinstmaximering. Individen och dennes sätt att leva sitt liv påverkar hur företaget drivs och utifrån det vore det lämpligt att affärsmodeller anpassas för att beskriva verksamheten på ett mer användbart och rättvisande sätt.

    Nyckelord: småföretag, affärsmodell, livsstil, individualistisk,

  • 53.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet.
    Martinsson, Madeléne
    Karlstads universitet.
    Empowerment: En kvalitativ studie av dess roll för innovativt beteende bland medarbetare i en bransch med olika lönesystem2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 54.
    Andersson, Emma
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Arndt, Viktoria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Konsten att skapa den lilla innovativa världen: Hur företag driver fram hållbara innovationer2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den tilltagande oron för vår planets välmående har medfört ett ökat samhällsfokus på hållbar utveckling. Det är av vikt att företag engagerar sig i hållbar utveckling delvis eftersom de orsakar många hållbarhetsrelaterade problem, och delvis eftersom de har de resurser som krävs för att lösa problemen. För att påverka hållbar utveckling behöver företag driva fram hållbara innovationer för att förändra deras produkter, processer och affärsmodeller. Forskningsfältet gällande hållbara innovationer är dock i en initial uppbyggnadsfas, och därmed behövs fler studier. Framförallt är forskningsområdet i behov av fler kvalitativa studier som belyser hur hållbara innovationer utvecklas på företagsnivå.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur hållbarhet införlivas i företags innovationsprocesser.

    Metod: En kvalitativ studie med åtta respondenter fördelade över sju semistrukturerade intervjuer.

    Slutsatser: Studien visar på tre faktorer som behövs för att skapa en organisationskultur där lärande uppmuntras. De tre faktorerna är hållbarhetsramverk, tillit till anställdas förmåga samt frihet i att utforma arbetsprocesser. Tillsammans leder faktorerna till att skapa en lärande kultur som driver införlivande av hållbarhet i innovationsprocessen. Studien visar också att tvärfunktionella grupper behöver skapas i de initiala faserna av innovationsprocessen. De tvärfunktionella grupperna bör tillåtas inneha ett explorativt idésökande som arbetssätt. Det explorativa sökandet efter innovationer kan ske internt inom företagen eller genom externa samarbeten.

  • 55.
    Andersson, Emma
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lundkvist, Angelica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Institutionella investerares syn på hållbarhetsredovisningar: Hållbarhetsredovisningens betydelse i en analys.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

  • 56.
    Andersson, Erika
    et al.
    Karlstads universitet.
    Mellqvist, Stina
    Karlstads universitet.
    Kvinnor i revisionsbranschen: En kvalitativ studie om kvinnors karriärsmöjligheter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Revisionsbranschen karaktäriseras av en hierarkisk organisation med tydliga karriärsteg för medarbetare att följa. För att nå den högsta positionen, partner, är en betydande faktor att medarbetare har en viss storlek på sin kundstock och därmed kan generera intäkter till byrån. Traditionellt har revisionsyrket dominerats av män, men de senaste decennierna har allt fler kvinnor etablerat sig i branschen vilket resulterat i en jämn könsfördelning. På de högre positionerna, såsom partner, dominerar trots det fortfarande männen. Jämställdhet är ett omdebatterat område och förändringar sker kontinuerligt. Syftet med studien är därför att skapa en djupare förståelse för orsakerna till kvinnors underrepresentation på partnernivå inom revisionsbranschen. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader mellan storstads- och småstadskontor som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen.

    Den teoretiska referensramen består dels av en grundläggande beskrivning av revisonsyrket och dess organisation, dels av genusteorier som kan förklara varför kvinnor inte återses i samma utsträckning som män på toppbefattningar i arbetslivet. Genom intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från småstads- respektive storstadskontor framkommer det att det finns goda möjligheter, oavsett kön, att avancera i karriären. Vår studie tyder på att flera av de teorier som förklarar kvinnors underrepresentation på högre positioner, såsom glastak och homosocialitet, inte upplevs förekomma i någon större omfattning i praktiken, istället är det till stor del är en tidsfråga innan även toppositionerna inom revisionsbranschen är könsbalanserade. Den främsta förklaringen till att kvinnor hamnar efter män i karriären tycks ändå vara att de är föräldralediga längre samt att deras karriärsambitioner förändras i samband med bildandet av familj. Den tydligaste skillnaden som framgår mellan storstads- och småstadskontor är att kvinnor på småstadskontor har begränsad tillgång till kvinnliga förebilder och kvinnliga mentorer vilket kan ha en negativ påverkan på deras karriär.   

  • 57. Andersson, Fredrik
    et al.
    Carlsson, Martin
    En alternativ årsredovisning för bostadsrättsföreningar: Framtagen för att underlätta bostadsrättsköparens förståelse av finansiell information2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 240 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract A housing society’s annual report is referred as the main document in which buyers can obtain information about the housing society’s financial position. However, previous research shows that households find it difficult to understand the financial information in an annual report.  In addition, the investigation on strengthened consumer protection in the cooperative flat market (SOU 2017:31) shows that buyer’s in Sweden have insufficient ability to understand the risks combined with a tenant-owner acquisition, which could have far-reaching consequences. One reason why households do not understand the annual report can be that the report does not contain sufficient descriptive information, which can demonstrate a prevailing information gap between the producer of information and its receivers.

    The purpose of this study is to create an adjusted annual report based on information from interviews with interest organizations for housing societies, and then examine whether a buyer’s financial understanding can be increased based on the expanded information in the adjusted management report. 

    In this study, qualitative interviews with individuals at different interest organizations to housing societies have been conducted, which has resulted in relevant information being added in a housing society’s management report, hoping to make the annual report more understandable. The adjusted annual report has then been tested in a quasi-experiment. In the experiment, participants in an experimental group received the adjusted annual report while participants in a control group received the original un-adjusted annual report. The participants in respective group then responded to questions about which extent they considered to understand the information in specific annual report. The results for each group have then been analyzed to measure and compare the understanding between both groups to see if there is a connection between extended information and increased understanding in an annual report.

    The result of the completed experiment showed that the average understanding of the annual report’s content was 81 percent higher in the experimental group compared to the control group. The conclusion is, therefore, that there is a connection between expanded information and increased understanding of the information in the adjusted annual report for the participants in the experiment.

  • 58.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Hellsing, Oskar
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Jonasson, Andreas
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Att marknadsföra en plats: En studie hur mindre kommuner kan arbeta med marknadsföring2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kranskommunerna till Karlstad använder sig av en begränsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskränkt förankring i de teorier som är skrivna kring ämnet. Deras arbete baseras på olika stor budget samt olika förutsättningar. En genomgående röd tråd i undersökningen är att imagen av en kommun speglas av åskådarens erfarenheter. Beroende på vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bär med sig förändras bilden sändaren kommuniceras ut. Det gör att deras arbete formas på olika sätt. Syften med uppsatsen är att undersöka hur kranskommunerna arbetar med marknadsföring mot barnfamiljer och om kranskommunernas identitet stämmer överrens med barnfamiljernas image.

    Den teoretiska referensramen är indelad i två delar. Den första behandlar kranskommunerna och de olika verktyg som finns att tillgå vid marknadsförandet av en kommun. Den andra delen behandlar åskådaren, barnfamiljerna i Karlstads syn och flyttbenägenhet till de tre kranskommunerna, där identitet och image är två centrala begrepp.

    Både en kvalitativ och kvantitativ undersökning har gjorts. Den kvalitativa tog sin form utifrån kranskommunerna och de ansvariga för marknadsföringen hos dem. Det gjordes två öppna intervjuer på respektive kranskommun. Den kvalitativa grundade sig i 186 barnfamiljer som alla fick besvara en enkätundersökning. De två ansatsernas uppbyggnad arbetade vi fram utifrån vår problematisering och operationalisering

    Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från den visar att kranskommunerna arbetar för lite och på ett felaktigt sätt när de kommunicerar till sin målgrupp. De största fel de gör är att de inte segmenterar marknaden. De fokuserar helt enkelt inte på en målgrupp utan riktar sitt budskap till alla. Ett annat fel två av kranskommunerna gör är att de inte inser att de är på en konkurrerande marknad. I den andra delen kom vi fram till att Forshaga är den kommun som lyckats bäst med arbetet och har den bästa imagen hos barnfamiljerna. Grums är den kranskommun med den mest negativa imagen. Attribut som påverkar personens image gentemot kommunen beror mycket på vilken relation den har till platsen. En person som besöker kommunen ofta eller bott där förut har en mycket bättre bild än en som aldrig besökt kommunen.

  • 59.
    Andersson, Johan
    et al.
    Karlstads universitet.
    Larsson, Jonathan
    Karlstads universitet.
    Konsumenters preferenser vid valet av köpkanal2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Internet is a part of everyday life and most people are now used to shopping online. This in turn has led to the fact that companies with traditional stores lack knowledge of what their customers wants and their preferences about buying. Creating an understanding of what customers wants has always been the focus of business to maintain and create loyalty towards consumers. The purpose of the study is therefore to investigate which preferences determine loyalty within traditional stores and online stores.  The factors studied are pricequality, price awareness, service, time efficiency, trust and choice. These variables are the independent variables of the study which will be tested against the dependent variables which is loyalty in traditional stores and loyalty online. The study is limited to consumers who bought clothes last year. The design of the study is based on quantitative methodology were surveys have been the source of data collection. 187 people responded to the survey which has then been analyzed in SPSS using multivariate regression. The result of the study shows that the preferences regarding loyalty within traditional stores were service and pricequality. The results also show that the preferences regarding loyalty within online stores are service, time efficiency and trust.

    The study contributes to research by measuring which preferences affect loyalty when shopping in traditional stores and in online stores. By providing an understanding of which preferences determine loyalty within traditional stores and online stores, companies can understand why consumers are loyal and use the information to support strategical decisions within companies.

  • 60.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Karlsson-Alalahti, Elina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Ekonomisk information ur ett internt perspektiv: En kvalitativ studie ur både företags och anställdas perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ekonomisk information är användbar för samtliga företag och deras intressenter som beslutsunderlag och för att ge information om företagets ekonomiska ställning. Företag måste ta hänsyn till de olika intressenternas informationsbehov och intressen med den ekonomiska informationen för att kunna förse samtliga intressenter med relevant information. De anställda är en intern primär intressent som har väsentlig betydelse för ett företag. Dock har tidigare forskning mestadels fokuserat på företagets kommunikation av den ekonomiska informationen till de externa intressenterna. Därför är det intressant att istället studera hur kommunikationen av ekonomisk information till de anställda ser ut och om de anställda har tillräcklig kunskap angående den ekonomiska informationen. Syftet med denna uppsats blir följaktligen att skapa en förståelse för hur kommunikation av ekonomisk information ser ut internt i företag. Syftet uppnås genom kvalitativa intervjuer med både sändaren av den ekonomiska informationen samt de anställda, alltså mottagarna. Studiens resultat visar att det föreligger ett kunskapsgap på grund av den bristande interna kommunikationen av ekonomisk information. Detta har sin grund i att de anställda har begränsad kunskap angående den ekonomiska informationen och sändarna av den ekonomiska informationen inte alltid tar hänsyn till de anställdas kunskap. Resultatet visar också att det föreligger ett informationsgap även om de anställdas informationsbehov av den ekonomiska informationen anses vara uppfyllt. Detta beror på att det överlag inte finns tillräcklig med förståelse vad ekonomisk information innebär och därav uppstår ett informationsgap då de anställda inte förstår vilken ekonomisk information som behövs för att tillgodose deras intressen.

  • 61.
    Andersson, John
    et al.
    Karlstads universitet.
    Nilsson, Niklas
    Karlstads universitet.
    Svenska fastighetsmäklarkontors syn på sociala medier som marknadsföringskanal2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Titel: Svenska fastighetsmäklarkontors syn på sociala medier som marknadsföringskanal.

    Författare: John Andersson och Niklas Nilsson

    Handledare: Johan Netz

    Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi

    Problemformulering: Då fastighetsmäklarkontor arbetar i en konservativ bransch men vill vara nytänkande, är användningen av sociala medier ett steg i den riktningen. Eftersom fastighetsmäklarkontoren är nya vid denna användning är det intressant att se deras användarkunskap samt riskhantering kring denna nya marknadsföringskanal.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika fastighetsmäklarkontor använder sociala medier som marknadsföringskanal, samt hur de hanterar de utmaningar som uppkommer i användandet av sociala medier.

    Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie. Primärdatan utgår från sex semistrukturerade intervjuer med representanter från sex olika fastighetsmäklarkontor i Karlstad och sekundärdatan baseras på vetenskapliga artiklar samt böcker.

    Teori: Här beskrivs övergripande tidigare forskning om marknadsföring och sedan om sociala medier som marknadsföringskanal.Resultat: Resultatet från de sex intervjuade representanterna av fastighetsmäklarkontoren genererade i tre kategorier, modernisering, kännedom och hantering av sociala medier. Modernisering och kännedom hänsyftar till hur och varför fastighetsmäklarkontor använder sig av sociala medier medan hantering av sociala medier tar hänsyn till hur fastighetsmäklarkontoren ser på de utmaningar som sociala medier innefattar och hur de hanterar dessa.

    Diskussion: Här jämförs den tidigare forskningen om sociala medier med fastighetsmäklarkontorens åsikter.

    Slutsats: Sociala medier är en del av fastighetsmäklarkontorens moderniseringsarbete och fastighetsmäklarkontor bör använda sig av sociala medier som marknadsföringskanal. Sociala medier är en utmaning och tidskrävande för fastighetsmäklarkontoren men samtliga anser att sociala medier kan förbättra deras ställning på marknaden om det hanteras korrekt.

  • 62.
    Andersson, Jonny
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Nordenberg, Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Energieffektiv nyproduktion?: "It´s an ecenomic thing"2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Författare: Jonny Andersson och Anders Nordenberg

    Handledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing – Energieffektivt byggande

    Inledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel. En byggentreprenör som producerar bostadsrätter i egen regi saknar det långsiktiga ägarperspektivet då förvaltningen när byggnaden är färdigställd övergår till bostadsrättsföreningen. Det gör det följaktligen svårt för byggentreprenörerna att motivera en mer kostsam grundinvestering i syfte att uppnå en mer energieffektiv byggnad.

    Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om det finns någon skillnad i hur energieffektivt hyres- och bostadsrätter produceras. Vidare ämnar uppsatsen att undersöka de ekonomiska incitament som kan möjliggöra en mer energieffektiv nyproduktion av hyres- och bostadsrätter.

    Metod:Uppsatsen bygger på både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa delen gjordes genom fem intervjuer där tre respondenter var byggentreprenörer och två var fastighetsbolag. Den kvantitativa delen genomfördes genom att studera statistik som inhämtats från Boverket angående energiförbrukning för nyproducerade fastigheter under åren 2006-2008. Slutligen analyserades och diskuterades denna empiri utifrån uppsatsens referensram.

    Slutsats:Utifrån uppsatsen kan vi fastslå att hyresrätter inte produceras mer energieffektivt än bostadsrätter. Det råder ett omvänt förhållande. Vi kan vidare dra slutsatsen att flerbostadshus med bostads- och hyresrätter överlaginte produceras så energieffektivt som idag är rimligt. Samtidigt som det kan konstateras att en mer energieffektiv nyproduktion inte nödvändigtvis är förenad med en väsentligt högre initial grundinvestering. Vi kan avslutningsvis dra slutsatsen att ett det finns ekonomiska incitament för aktörer i den svenska bygg- och fastighetssektorn att vara miljöprofilerade.

  • 63.
    Andersson K, Pernille
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning.
    Gustafsson, Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning. BI Norwegian Sch Management, Oslo, Norway.
    Kristensson, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning.
    Wästlund, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi.
    The effect of frontline employees' personal self-disclosure on consumers' encounter experience2016Inngår i: Journal of Retailing and Consumer Services, ISSN 0969-6989, E-ISSN 1873-1384, Vol. 30, nr May, s. 40-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate how frontline employee self-disclosure influences consumers’ reciprocal behavior. To investigate the effects of frontline employee self-disclosure, two experiments were conducted with a total sample of 475 participants. The results show that when frontline employees disclose personal information in one-time encounters, they are perceived as less competent and more superficial. The results also show that self-disclosure negatively affects reciprocal behavior, but that this is mediated through liking, competence, superficiality, and satisfaction. These findings suggest that it is not always beneficial for employees to use self-disclosure as a strategy for garnering a consumer's trust or satisfaction, which counters previous research that suggest that disclosure of personal information is a good way to positively influence consumers in the retail environment.

  • 64.
    Andersson K, Pernille
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    Nöjd, Sture
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    Otterbring, Tobias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    Westman, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    Wästlund, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    The How, What, and Why of Digitalizing Physical Retail Spaces2019Inngår i: The 16th International Research Symposium on Advancing Service Research and Practice, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This aim of this study is to enhance the understanding of customer behavior and customer experience in the context of city centers and peripheral shopping centers and how the use of digitalized services affects this experience. In this paper we adopt a qualitative approach to explore consumers´ activities when visiting a city and/or a shopping center and the experiences connected to the visit. The study is based on data from 832 (55% female) with a M age = 48 years (range 17-91 years) consumers.

    When visiting a city center and/or a shopping center, customers engage with a variety of different touchpoints (Socchi, Hart and Haji, 2016). From a customer perspective these touchpoints create experiences that generates many types of values. In recent years, the mass media has warned for the demise of city and shopping centers commerce. This purported demise is mainly due to the strong growth of e-commerce. To meet this competition, the retail and hospitality industry has developed strategies to create new customer experiences and thus attract customers back to the city center’s physical places. As a consequence of the technical development, companies frequently try to influence customers’ experiences through various digitalized services, where these digitalized service have the potential to improve customer experience by providing superior and personalized services (Roy et al. 2016). The question is what impact such services have on customers’ experiences and how this, in turn, affects the profitability of the retail and hospitality industry as a whole.

    In order to shed light on the activities and experiences of visitors to city and shopping centers regular consumers were approach during a regular visit to such an area and asked to answer a few open ended questions.  The data was analyzed using thematic analysis. Thematic analysis aims to identify and report on thematic patterns across the sample, which allows researchers to make interpretations of the data that reflect the reported reality of participants (Braun and Clarke, 2006; Hayes, 2000; Ruane and Wallace, 2013).

    The preliminary analysis of the data shows a variety of activities and touchpoints when visiting the city and shopping center. Seven themes emerged in our analysis of the participants´ responses: Relationship, Goal fulfillment, Experiences, Physical venue, Milieu, Practical usability and Non-intrusive.

    In order to make more sense of the seven themes a model were developed. In this model three of the themes were connected to the customer, two connected to the service provider and the last two connected to digital technology. These three clusters interact in different ways.

    The customer cluster contains the themes relationships, goal fulfilment and experiences. The themes in this cluster describe and vivifies the customer. The customer is not just a “shopping robot” jumping from touchpoint to touchpoint along a customer journey. The customer instead is a person with goals to fulfil but at the same time someone who has a great need of relationships on different levels and a person who will and want to experience things.

    The service provider cluster contains two themes. One were named physical venue and this is where the service provider, be it a storeowner or a restaurant owner for example, has the most direct control. It is also where the customer will go to fulfil his or her goals. Here the direct contact between customer and service provider can and will take place. The second theme in this cluster were named “milieu”. The milieu can be the space the customer needs to pass in order to get to the physical venue or other factors that the service provider do not have control over (e.g. public spaces and weather)

    The third and most interesting cluster concerns the digital technology, named practical usability and non-intrusive. Digitalization is highly interesting when it comes to the relationship between the customer and the service provider. The first theme described the importance of the usefulness of digital technology, and  in regards to digitalization the results indicates that digitalized services mostly fulfill utilitarian needs and works best in functional touchpoints. The theme called non-intrusive describes the relation between the customer and the digital technology. It may be somewhat drastic to talk about a two edged sword but on the one hand digital technology makes life easier and sometimes more joyful and at the same time the technology may disturb goal activities which leads to negative experiences.

    These findings is important because it offers help to those managing city and shopping centers in identify touchpoints that need to be digitalized and those who need to be reinforced through social activities This knowledge could also help managers develop strategies to create new customer experience, i.e. create good valuescapes, and thus tease customer back to the city and shopping center´s physical places.

    REFERENCES

    Braun, V. and Clarke, V., (2006), 'Using thematic analysis in psychology’, Qualitative Research in Psychology, 3 (2) 77-101

    Hayes, N. (2000), Doing Psychological Research, Open University Press, Buckinghamshire.

    Ruane, L. and Wallace, E., (2013), 'Generation Y females online: insight from brand narratives', Qualitative Market Research: An International Journal, 16 (3) 315-335

    Roy, S. K., Balaji, M. S., Sadeque, S., Nguyen, B., and Mlewar, T. C., (2016), 'Constituents and consequences of smart customer experience in retailing', Technological Forecasting and Social Change, 124 257-270

    Stocchi, L., Hart, C., and Haji, I., (2016), 'Understanding the town centre customer experience (TCCE) ', Journal of Marketing Management, 32 (17-18) 1562-1587

  • 65.
    Andersson, Karl-Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Jarnemo, Christina
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Zetterström, Johan
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    En studie om användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way.

    The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies.

    The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ.

    Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay.

    In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader.

    From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report.

  • 66.
    Andersson, Linn
    et al.
    Karlstads universitet.
    Mattsson, Louise
    Frivillig redovisning enligt GRI:s riktlinjer G4: Hur den sociala aspekten redovisas inom textil- och klädesbranschen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Företag vill uppfattas som legitima och redovisar därför information om sitt sociala arbete, men beroende på vilken typ av information som presenteras kan företagen uppfattas på olika sätt av en intressent. Upprättandet av hållbarhetsrapporter enligt GRI:s ramverk skapar en grad av legitimitet, men inom den sociala aspekten finns utrymme för tolkning och informationen blir ofta subjektiv. Syftet med uppsatsen är att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen, som företagen väljer att offentliggöra. I den teoretiska referensramen beskrivs CSR-konceptet, organisationen Global Reporting Initiative och dess ramverk G4 samt ett antala redovisningsteorier. För studien har en kvalitativ metod används och insamlingen av data har genomförts med dokumentundersökningar. Fyra hållbarhetsrapporter från företag inom kläd- och textilbrnschen har granskats med utgångspunkt i den sociala aspekten. I det empiriska materialet presenteras hurvida företagen uppfyller ramverkets rekomendationer om vilken information som ska redovisas enligt de valda indikatorerna i rapporterna. Vidare analyseras rapporternas innehåll med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att företag tenderar att endast delvis redovisa den information som de utger sig ha med enligt ramverket. Vid granskning av rapporterna ansågs heller inte mängden information ha ett direkt samband med rapportens trovärdighet. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. Studiens slutsats är således att en intressent inte har möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att endast läsa deras hållbarhetsrapport och bör granska dessa kritiskt.

  • 67.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Karlsson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Meningsskapande verk: En studie av redovisning, kommunikation och kultur2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.

    Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet. I båda organisationerna bottnar många problem i att medarbetarna inte skapar mening med händelser i organisationen. Då kommunikationen inte fungerar aktörer emellan, minskar möjligheterna för gemensamt meningsutbyte gällande bland annat den ekonomiska informationen. Inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk önskar medarbetare fler möten där utbyte av åsikter och synpunkter kan ske. Detta skulle kunna öka medarbetarnas möjlighet till att uppnå en gemensam förståelse kring ekonomisk information och redovisningsfrågor.

    Även kulturen har visat sig påverka meningsskapandet, då det inom båda organisationerna finns olika normer och värderingar. För att få till stånd ett meningsutbyte och gemensam förståelse finns det därför behov av en kulturförändring inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk, där olika kulturer möter varandra.

    Undersökningen har visat att förståelsen för ekonomisk information kan ökas genom användandet av händelseberättelser. Berättelserna är en form av händelseredovisning, och kan fungera som kommunikationsmedel. Medarbetarna på Terminalen fick under en utvecklingsresa, våren 2006, ta del av två lokalt anpassade händelseberättelser gällande olika situationer på avdelningen. Undersökningen visade att dessa berättelser fungerade som diskussionsunderlag, vilket ledde till ett ökat meningsskapande och till gemensamma beslut om åtgärder för att lösa problem på avdelningen.

  • 68.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Karlsson, Jenny
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Terminalen - en teamorganisation?: En undersökning på Uddeholm Tooling AB2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga ämnesområdet i denna uppsats är teamorganisation. En kvalitativ studie har utförts i form av tre dagars observationer och tre gruppintervjuer på plats i Terminalen, en avdelning på järnverket, Uddeholm Tooling AB, i Hagfors. Syftet med studien är att undersöka om Terminalen fungerar som en teamorganisation eller inte.

    Teamorganisationer är en organisationsform som är uppbyggd av flera team och har en ledare som fungerar som samordnare. Teamen i en teamorganisation har i jämförelse med traditionella organisationer ett större ansvar för sina arbetsuppgifter.

    Det finns ett uttalat problem kring materialhanteringen på Terminalen och medarbetarna får ofta söka efter material som kommit på villovägar. Problemet i sig har blivit en viktig del i studien då frågor kring varför problemet existerar, är relaterat till Terminalen som en teamorganisation. Uppsatsen är baserad på fem nyckelord med syfte att undersöka Terminalen som en teamorganisation. Nyckelorden är team, kommunikation, ansvar, tillit och kultur. De fyra första är baserade på teori medan det sista är empiriskt baserat. Nyckelorden har visat sig samspela med varandra och åskådliggör både positiva och negativa aspekter. Såväl medarbetarnas egna uttalanden som uppfattningar från observationerna, har uppenbarat vissa brister i agerande förknippade till nyckelorden.

    Under studiens gång har det framkommit att medarbetarna ser Terminalen som uppdelad i olika team, vilket en teamorganisation skall vara. Dock visar undersökningen att den gemensamma teamkänslan och det gemensamma ansvarstagandet för hela avdelningen som en helhet, kan bli bättre. Förutom detta skulle även en fördjupning av tilliten kunna ske.

    I relation till problemet med materialhanteringen har kommunikation blivit en uppmärksammad faktor. Såväl observationer som intervjuer har visat på att kommunikationen kan förbättras.

    Kulturen på Terminalen lever kvar sedan många år tillbaka. I Hagfors finns en bruksmentalitet, vilken återspeglas på Terminalen. Kulturen har i studien inte diskuterats öppet, då intresset var att se hur den framträder i medarbetarnas handlande.

    Vår slutats är att Terminalen idag inte fungerar som en teamorganisation. Förutsättningar finns dock för att de belysta problemen skall kunna lösas, så att Terminalen i framtiden skall fungera som en teamorganisation.

  • 69.
    Andersson, Malin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Gunnarsson, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Fastighetsmäklarens sidotjänster: Sidotjänsternas påverkan på kundernas val av fastighetsmäklare2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En ny fastighetsmäklarlag trädde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmäklare att förmedla sidotjänster. Detta innebär att de vid sidan av själva förmedlingsuppdraget får erbjuda andra tjänster till kunderna. De får för sidotjänsterna ta ut en mindre summa i ersättning. Tidigare har sidotjänster ansetts som förtroenderubbande och därmed har det varit olagligt. Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka sidotjänster som finns och hur det påverkar kundernas val av fastighetsmäklare utifrån ett förtroendeperspektiv. Vi har också studerat hur marknadsföringen påverkas. De vanligaste sidotjänsterna är förmedling av bolån, säljarförsäkring, försäkring av dubbel boendekostnad, flyttstädning, visningsstädning, flytthjälp, homestyling och yrkesfotograf. Eftersom fastighetsmäklaren kan erbjuda sidotjänster kan kunden få en helhetslösning som gör det komfortabelt. Fastighetsmäklarna tycker det är viktigt med bra samarbete, då det påverkar deras eget rykte. Det gör att kunderna kan lita på att samarbetet som fastighetsmäklaren har är bra. Samarbete som uppstår genom sidotjänster medför en bättre och mer kostnadseffektiv marknadsföring för fastighetsmäklare. Fastighetsmäklaren rekommenderas till andra eventuella kunder och därmed ökar chansen till fler förmedlingsuppdrag. En enkätundersökning har genomförts där 200 fastighetsmäklare och kunder från olika mäklarbyråer som Svensk Fastighetsförmedling, Fastighetsbyrån, Skandiamäklarna, Husmanhagberg, Mäklarringen, Mäklarhuset och Länsförsäkringar har blivit kontaktade. Vi har avgränsat oss till medelstora städer i Sverige; Karlstad, Örebro, Falun, Uppsala, Växjö och Lund. Svarsfrekvensen var låg och enbart 31 fastighetsmäklare och 17 kunder besvarade enkäten. Enkäterna analyserades och sammanfattades. Med hjälp av de teorier som vi funnit och de svar som erhållits från enkäterna har olika intressanta slutsatser kunnat dras. En av dessa är att sidotjänster anses vara positivt för både fastighetsmäklare och kunder.

  • 70.
    Andersson, Marcus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Tysklind, Christian
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Marknadsanalys av ETS: den listiga funktionen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 71.
    Andersson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Schill, Alexandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Vad har den vinnande budgivaren för strategi i budgivningen i en fastighetsaffär?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 72.
    Andersson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Sellin, Madeleine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Frikoppling eller samordning?: En studie om avskaffandet av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2 företag.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.

    Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.

    För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.

    Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.

    För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning. Om SamRoBs förslag anpassas till K2 reglerna kommer det nya regelverket i längden innebära en förenkling för K2 företagen. I stora drag kommer inte revisorernas arbete att förändras även om dagens revisorer kan tycka att arbetsbördan blir tyngre.

  • 73.
    Andersson, Micaela
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Karlsson, Lisa
    Upprustning av miljonprogram: En undersökning om kommunala bostadsbolag2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 74. Andersson, Mikaela
    et al.
    Hermansson, Kristin
    Har stram budgetstyrning någon påverkan på finansiella budgetavvikelser?: En studie inom Sveriges landsting2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 75. Andersson, Mikaela
    et al.
    Hermansson, Kristin
    Har stram budgetstyrning någon påverkan på finansiella budgetavvikelser?: En studie inom Sveriges landsting2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 76. Andersson, N.
    et al.
    Arnerup-Cooper, B.
    Carlsson, Carin
    Haglund, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, SAMOT. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Studenter om studier och arbete2000Rapport (Fagfellevurdert)
  • 77.
    Andersson, Pernille
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    Kristensson, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    Gustafsson, Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    Wästlund, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    How friendship might create reciprocal effects in terms of purchases2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 78.
    Andersson, Pernille
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    Wästlund, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    Gustafsson, Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning.
    Kristensson, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi.
    Background music as part of the servicescape: A study of the effect of music on the shopping experience2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 79.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Gustavsson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Varumärkesprofilering: En fallstudie gjord på varumärket Westra Wermlands Sparbank2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Westra Wermlands Sparbank är en fristående Sparbank som är verksam i västra Värmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affärsidé bygger på att vara lokala, finnas nära till hands för sina kunder och verka för bygden.

    För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ändå en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder är inte tänkbart då detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nämnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nämligen att Swedbank inverkar på Westra Wermlands Sparbanks varumärke och identitet.

    Syftet med denna uppsats är därför att få en djupare förståelse för varumärkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank.

     

    För att få förståelse och kunskap inom ämnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumärkets funktioner, brand equity, brand identity – brand image samt kommunikation. Denna teori användes växelvis med metoden då ett abduktivt angreppssätt valdes. Studien är uppbyggd på kvalitativ data utifrån en personlig intervju och tre stycken fokusgrupper.

    Kontentan i uppsatsen är att Westra Wermlands Sparbank huvudsakligen jobbar teoretiskt rätt internt med uppgiften att hantera sitt varumärke. Vi ifrågasätter dock den något knapphändiga hanteringen av feedback från kampanjer och kundrespons. Den uppfattning som konsumenterna har av varumärket skiljer sig markant från person till person, samtidigt finns det en synbar okunskap hos merparten av respondenterna om banken och dess verksamhet. Externa faktorer såsom samarbetet med Swedbank, referensgrupper m.m. har en betydande roll för den generella uppfattningen, men vi kan likväl inte utesluta att banken själv alltid agerar helt korrekt utåt i sin marknadsföring.

  • 80.
    Andersson, Therese
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Sandberg, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Facility Management: en studie av sex organisationer och företag2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I och med att intresset ökat för produktivitetsförbättringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta då de insett vikten av att stödjande funktioner måste hinna med i utvecklingen av kärnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhållas. FM beskrivs som ett sätt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krävs för att kärnverksamheten skall kunna bedrivas och bli så effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kärnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.

    Den här uppsatsen är skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svårgreppbart. Vi vill även undersöka hur privata företag och offentliga organisationer har valt att använda sig av FM-begreppet och om det finns någon skillnad mellan privat och offentlig sektor gällande FM-strukturen och synsättet. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi undersökt vad FM är enligt branschen, företagen och organisationerna, hur FM-strukturen ser ut i undersökningens företag och organisationer och vad som har integrerats i FM hos dessa. Vi har även undersökt varför FM har införts i undersökningens företag och organisationer och vilka mål som finns med FM efter införandet, samt hur dessa mål mäts. Vidare har vi tagit reda på hur studiens företag och organisationer själva upplever att FM har mottagits av respektive aktörs kärnverksamhets personal (aktörens egen kund), kundernas kund samt vilka för- och nackdelar det finns med FM.

    Metoden som använts för att belysa dessa frågor, är kvalitativ med en blandning av induktiv och deduktiv datainsamling. Detta då delar av teoribildningen inom vårt ämnesområde inte är särskilt utvecklad. Vår insamling av empiri skedde genom sex semistrukturerade intervjuer, tre med privata företag samt tre med offentliga organisationer. Den insamlade empirin samt den teori som fanns strukturerades sedan och analyserades.

    Av undersökningen framgår att FM sträcker sig över ett mycket stort område med många olika sorters tjänster. Huvudsakligen är teori och empiri överens om vad FM är. Våra respondenters åsikter om FM går dock isär gällande frågan om fastigheten skall vara det viktigaste eller enbart en del i FM. Hos de företag/organisationer som intervjuats har ett företag varit en extern FM-enhet, de övriga fem har varit interna enheter. Vi har i vår empiri fått en bild av att effektivitet oftast är den grundläggande orsaken till varför företag/organisationer inför FM, men även andra faktorer såsom t.ex. förtydligande för företaget har spelat roll. Ökad effektivitet är även ett av målen med FM för företagen/organisationerna. Exempel på andra mål med FM är att kunskapen om stödfunktionerna ska öka. Gällande mål syns en stor skillnad mellan de interna FM-enheterna och den externa FM-enheten, då de interna enheterna inte har något vinstsyfte. Företagen/organisationerna valde att mäta sina mål på olika sätt.

    Det finns främst positiva attityder angående FM-begreppet. Enligt våra respondenter har FM övervägande varit positivt för de som är anställda i kärnverksamheterna. Två av våra respondenter har dock uttalat sig om att en viss negativ inställning finns hos personalen.

    Hur kundernas kund, alltså kärnverksamhetens kunder upplever FM har vi inte vid vår undersökning fått reda på, eftersom ingen av våra respondenter egentligen kunde svara på vår fråga. Enligt oss borde det ligga i FM-enhetens intresse att mäta kundernas kunds uppfattning.

  • 81.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Gunnarsson, Josefin
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Karlstads universitet: studenten som en del av universitetets marknadsföring2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 82.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Gunnarsson, Josefin
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Rask, Johanna
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Användardriven tjänsteutveckling: FöreningsSparbankens projekt Ständiga förbättringar2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
  • 83.
    Andersén, Jim
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.
    Andersén, Annelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Deconstructing resistance to organizational change: A social representation theory approach2014Inngår i: International Journal of Organizational Analysis, ISSN 1934-8835, E-ISSN 1758-8561, Vol. 22, nr 3, s. 342-355Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose - Social representation theory (SRT) is a growing theory in social psychology research. SRT is about how individuals co-construct representations of various objects in different social settings. These social representations govern the attitudes and actions of individuals and groups. In spite of the growing interest in SRT in various fields, no studies have used SRT to understand resistance to organizational change. Thus, the purpose of this work is to illustrate how SRT can be used to understand the concept of resistance to change.

    Design/methodology/approach - Review of the relevant literature on resistance to change and SRT in order to develop a conceptual framework for understanding resistance from the standpoint of SRT.

    Findings - We develop a model that illustrates how three interrelated objects, i.e. the organizational process and the pre- and post-change situation, are co-constructed in social contexts. Also, we discuss how representations of these objects can co-exist (cognitive polyphasia). Our study illustrates the complexity of resistance to change by deconstructing the concept.

    Originality/value - Application of SRT in order to analyze resistance to organizational change is a novel approach that provides several new insights. For example, whereas most publications regard advocates of change as sense-givers in the change recipient’s sense-making process, we argue for a more constructionist approach. Thus, all actors involved in the change process will affect each other and together co-construct the social representations. These social representations govern attitudes to change.

  • 84. Andreasson, Caroline
    et al.
    Sålder, Emma
    Vad påverkar påverkansprincipen?: En kvantitativ studie om påverkansprincipens förekomst i svenska organisationer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 85.
    Andreasson, Christian
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Bengtsson, Björn
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Verkligt värde: En rättvisande eller missvisande bild av ett fastighetsbolags faktiska verklighet?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 86.
    Andreasson, Christian
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Isaksson, Oscar
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Fastighetsvärdering enligt IAS 40 vid ett förändrat ränteläge: en studie av fyra börsnoterade fastighetsbolag åren 2005-20072008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 87.
    Andreasson, Kristina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Pettersson, Benitha
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Canell, Caroline
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Appraising Investment Property at Fair Value: Practice in Listed Swedish Property Companies2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    On January 1, 2005 a new accounting standard became the valid standard for all listed companies within the EU and among them the property companies. This means that the real estate business now appraise their property holdings at fair value, using the IAS 40 – Investment Property standard.

    The new IAS/IFRS standards opens up for a more subjective judgment, and appraisal at fair value is used to a greater extent. An important problem which should be acknowledged when appraising properties at fair value is the uncertainty that the appraisal is associated with.

    A description whether the property companies use the sales comparison approach or the income approach when appraising their property holdings have been given. And by reading annual reports and sending questionnaires to the listed property companies on the Swedish market a study has been made about how properties are appraised. Another aim was to find out if the standard has led to an increased comparability and a true and fair view.

    In the frame of reference, information taken from annual reports and other literature has been presented, in order to form statements further on. The types of references used are accounting concepts, standards and models of appraisal. A number of definitions as well as the meaning of having an appraisal made internally and externally have been discussed.

    The frame of reference is then followed by the empirical studies, where information derived from the annual reports has been combined with information provided by the respondents to our questionnaires. The respondents are not only represented by 13 companies but also by two auditors and Bo Nordlund, who is doing research within this field.

    The result of the study is first of all that the cash flow model is the one used by all companies, whereas the sales comparison approach is used only to estimate certain components in the cash flow model. Secondly, property appraisal will always be surrounded by a high degree of subjectivity and uncertainty. This is why we question the expression ‘fair value’, will it ever be possible to reach a fair value when appraising?

  • 88.
    Andres, Stefan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Prantl, Nina
    Impact of Sport Sponsorship on a Brand: Investigated in the Case of Löfbergs Lila AB2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The underlying motivation of this paper is the investigation of the impact sport sponsorship has on a brand. As sport sponsorship is scholarly considered to be a powerful brand equity building method, this communication tool gains globally in importance by contributing essentially to business success. While the popularity increases, simultaneously the investments, necessary for an efficient realization, rise. Nonetheless even though sponsorship is frequently applied, the evaluation is mainly based on quantitative terms (e.g. media tracking), neglecting the qualitative impacts.

    In order to gain meaningful data, which allows generalization, the study is based on the sport sponsorship involvement of Löfbergs Lila AB at the hockey club Färjestad BK. A quantitative research strategy is applied by the conduction of a survey within the pre-defined target audience of hockey affine people.

    Three propositions from different perspectives are used to investigate the main research question and provide a broader picture of the topic. Therefore in order to answer the research question, Does sport sponsorship especially in terms of brand image and brand awareness in a particular target group affect the sponsor’s brand?, brand awareness, brand image and sponsor-fit are examined separately.

    The study has shown that brand knowledge (brand awareness, brand image) is directly influenced by sport sponsorship efforts. The findings state a positive impact and associations, whereby no direct effect in terms of customers’ brand loyalty can be observed. Nevertheless according to the in the paper developed conceptual model, an influence on brand loyalty building variables is not dependent on sponsorship efforts, rather on the brand’s underlying product attributes, satisfying customer needs and requirements.

    In general sport sponsorship is a meaningful tool, but requires integration in a diversified marketing communication-mix in order to tap the full potential.

  • 89.
    André, Linn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Pettersson, Zandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    IAS 40 - förvaltningsfastigheter: Hur ser bolagens redovisning ut två år efter införandet?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Från och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, värdera dessa till verkligt värde. Tillämpningen innebär att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga värdet i resultaträkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning används den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 är att framförallt underlätta för investerare när det gäller jämförandet av de olika bolagen.

    Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på vilka förändringar införandet av IAS 40 har åstadkommit i årsredovisningarna samt hur Revisorskåren ser på IAS 40. Vi upptäckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas värde ökade markant. Det är dock inte bara fördelar med att värdera till verkligt värde utan det finns även en del nackdelar. Det visade sig att det råder en stor osäkerhet när det gäller värderingsmetod och värderingsman. Vi har studerat två artiklar ur tidskriften Balans och då kan vi se att väldigt många av fastighetsbolagen använder sig av en blandad form av funktions- och kostnadsslagsindelad resultatredovisning. Förhoppningsvis kan det i framtiden bli en homogen resultatredovisning. Vilket åter för oss in på investerarna som skulle få ett bättre underlag vid jämförandet av olika bolag.

    För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av den kvalitativa metoden. Vi intervjuade en auktoriserad revisor som har sin speciallitet inom IAS 40 och studerade årsredovisningar från fyra slumpmässigt utvalda fastighetsbolag. Dessutom har vi använt oss av två artiklar ur tidskriften Balans.

    Vi kom fram till att soliditeten har ökat i samband med införandet av IAS 40. Vi har även sett att det egna kapitalet har ökat men där kan vi inte se någon direkt koppling till IAS 40. Utan det beror på mer indirekta faktorer. Vi har även fått tagit del av problematiken kring värdering av fastigheter. Det råder en stor osäkerhet vilket det inte finns någon direkt lösning på i nuläget. Genom vår intervju och genom artiklar ur tidskriften Balans har vi fått tagit del av Revisorskåren synsätt på IAS 40.

  • 90.
    Andréasson, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Johansson, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Bolån: Har nischbankernas inträde på marknaden förändrat storbankernas agerande vid utlåning till bolån?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.

    Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.

    Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet. Bankerna ser gärna sina kunder som helkunder, de flesta bankerna förutsätter att kunden flyttar över alla sina tillgångar och skulder till den ”nya banken”. Om kunden flyttar alla konton till den nya banken kan personen få en bättre helhetslösning än vad de skulle ha fått om de enbart tog ett lån hos den ”nya banken”. Alla banker betonade att de jobbar med helhetslösningar.

    Storbankerna har en fördel jämfört med nischbankerna då det är lättare för kunden att ha en relation till banken och den personlige bankmannen. Nischbankerna har inga lokala kontor och därför blir det svårt för kunden att inleda en relation till banken överhuvudtaget.

    Trots att konkurrensen ökar så kan inte banken bevilja ett bolån enbart av konkurrensskäl, de måste känna ett förtroende för kunden och veta att de klarar av att betala den kostnad som bolånet innebär i nuläget.

  • 91. Andréasson, Sofia
    et al.
    Karlsson, Sandra
    Gröna hyresavtal: Den kommersiella fastighetsmarknanden2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Energi- och miljöfrågor är idag viktigare än någonsin då bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hållbarare samhälle måste utvecklingen gå framåt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rätt riktning. Därefter utvecklades de gröna hyresavtalen på den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering på den svenska marknaden är idag relativt färsk i jämförelse med vissa andra länder, exempelvis Australien.

    Syftet med vår studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprättas och hur parterna i hyresförhållandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen på den kommersiella fastighetsmarknaden och även vad det är som gör att företag väljer att använda gröna hyresavtal. Vi har gjort en kvalitativ studie genom att intervjua fyra hyresvärdar och en av deras respektive fyra hyresgäster.

    Vår slutsats resulterade i att samverkan har en betydande roll under upprättandet av det gröna hyresavtalet. Det krävs ett samarbete mellan hyresvärden och hyresgästen för att åstadkomma bästa miljöarbete. Det gröna hyresavtalet minskar problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen då missförstånd mer sällan förekommer. Dessutom uppförs regler för att båda parter ska känna sig trygga. Det som gör att företag väljer att använda gröna hyresavtal är inte den enkla oron över miljön utan kraven som kommer från samhället.

  • 92.
    Andrée, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning.
    Personligt bemötande: Hur ändras kunders beteende när de välkomnas av en kundvärd?: En experimentell studie i Telias butik i Karlstad2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 93.
    Andén, Malena
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Nilsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Åtgärder mot svartarbete: verktyg för ommålning från svart till vitt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.

     

    Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.

     

    I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.

     

    Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.

  • 94.
    Anstensén, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Hållbarhetsredovisning: Vad påverkar omfattning av och kvalitet på svenska börsnoterade företags hållbarhetsredovisning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är allmänt känt att företag påverkar sin omgivning när det gäller miljö och social påverkan och detta är även ett flitigt debatterat ämne. Det ökade intresset för hållbar utveckling har även bidragit till att förekomsten av hållbarhetsredovisning ökar. Vad hållbarhetsredovisningens omfattning och kvalitet beror på är dock debatterat.

    Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorers inverkan på omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning. De förklarande faktorerna, även kallade variablerna, som undersöks är företagens storlek, risk och prestation. Valet av dessa variabler har gjorts utifrån legitimitetsteori, signalteori samt tidigare studier. En kvantitativ metod har använts för att undersöka frågeställningen och studien har en deduktiv ansats.

    Variablerna mäts genom att såväl redovisningsbaserade som marknadsbaserade mått används. Svenska börsnoterade företags storlek mäts genom omsättning och marknadsvärde, risk mäts genom volatilitet i rörelseresultat och betavärde, prestation mäts genom räntabilitet på eget kapital och effektivavkastning. Omfattningen av hållbarhetsredovisning mäts genom beräkning av den andel sidor hållbarhetsredovisningen upptar av ett företags totala antal sidor årsredovisning.

    Efter analys av empiri framkom att variabeln storlek har en positiv linjär påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning. Båda de använda måtten på storlek är adekvata. Variabeln storlek har även en positiv linjär påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, vilket innebär att ju större ett företag är desto mer och bättre hållbarhetsredovisning producerar företaget. Variation i företagens storlek kan på egen hand förklara ca 20-30 % av variationen i hållbarhetsredovisningens omfattning och kvalitet.

    Variabeln risk kan till viss del förklara variation i både omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning när det redovisningsbaserade måttet volatilitet i rörelseresultat användes.

    Även vad gäller variabeln prestation var det endast det redovisningsbaserade måttet, räntabilitet på eget kapital, som till liten del kunde förklara variation i både omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning. Effektivavkastning, det marknadsbaserade måttet, uppvisade ingen förklarande kraft. Dock indikerar resultatet att någon annan variabel påverkar prestation och förtar dess verkan.

  • 95.
    Anstensén, Sara
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Eriksson, Annelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde: Kreditinstitutens användande av verkligt värde vid värdering och redovisning av förvaltningsfastigheter2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan. Dock anser kreditinstituten att hur bolagen redovisat sina förvaltningsfastigheter är av underordnad betydelse. Kreditinstituten påverkas inte i någon större utsträckning av bolagens val av redovisningsprincip.Genom intervjuerna framkom att kreditinstituten anser sig vara mer försiktiga i värderingssituationer idag än externa värderare. Det framkommer även att kreditinstituten är medvetna om att värdering till verkligt värde är subjektiv och att de accepterar detta trots att subjektivitet kan leda till mer flexibel redovisning. En flexibel redovisning kan leda till manipulation och övervärdering vilket kan ses som en risk med verkligt värde.

  • 96. Antoni, M.
    et al.
    Witell, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, SAMOT.
    Dahlgaard, J.
    Inter-Project Improvement in Product Development2005Inngår i: , International Journal of Quality and Reliability Management, vol. 22, issue 9, pp. 876-893Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 97.
    Aprili, Fredrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Johansson, Björn
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Avskrivningar i privata och kommunala fastighetsbolag: En jämförande studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anläggningstillgång med begränsad nyttjandeperiod skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anläggningstillgång och ska således skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) förespråkar däremot att en sådan tillgång ska skrivas av med hänsyn till dess ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden kan härledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgången anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnämnden och redovisningsrådet, och dess råd BFNAR 2001:3 och RR 12, så ska nyttjandeperioden beräknas till den tidsrymd som en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål av företaget. Avskrivningsprocenten i ett fastighetsföretag utgår således från hur länge en byggnad förväntas kunna användas för sitt ändamål i företaget.

    Ett kommunalt fastighetsföretag har som mål med sin verksamhet att verka som allmännyttiga och har då som syfte att skapa förutsättningar för att alla ska kunna leva i goda bostäder i kommunen. De privata har däremot ett mer renodlat vinstintresse som syfte. Kan dessa skilda mål med verksamheten skapa en skillnad i avskrivningsprocenten mellan de privata och kommunala företagen?  Syftet med uppsatsen är att jämföra avskrivningstakten mellan privata och kommunala fastighetsföretag. Vi har i ett inledande skede utfört en kvantitativ undersökning genom att jämföra sju olika privata fastighetsbolag med statistik från Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) avseende avskrivningsprocent. Sedan har vi utfört en kvalitativ undersökning genom personintervjuer med två privata och två kommunala företag som är verksamma inom länet. Vi har även intervjuat en revisor med bred kunskap inom området. Både de privata och kommunala företagen är starka aktörer på fastighetsmarknaden inom länet.

     

    Resultatet från undersökningen visar att det finns en skillnad mellan de privata och kommunala företagen i avskrivningsprocent. De privata tenderar att ha en nyttjandeperiod för sina fastigheter på 100 år och då en avskrivning på 1 %. De kommunala hade däremot en nyttjandeperiod på cirka 50 år och då en avskrivning på cirka 2 %. Skillnaden kunde främst härledas till olika syn på vad som direkt ska kostnadsföras eller aktiveras. De privata fastighetsföretagen tenderade att kostnadsföra utgifter i större grad än de kommunala som i sin tur valde att aktivera mer utgifter. Verksamhetens syfte kan även vara en faktor som påverkar vald avskrivningsprocent. Då de privata företagen har ett direkt vinstintresse framgick det att de vill ha ett högt resultat över tid vilket skulle kunna motivera en låg avskrivning. Ytterligare en faktor som kan påverka är om ett bolag är långsiktigt i sin förvaltning eller om de avser att hålla fastigheterna endast för värdestegring.

  • 98.
    Arapovic, Luka
    et al.
    Karlstads universitet.
    Blixt, Tommy
    Karlstads universitet.
    Goodwill: revisorers tankar om granskning av börsnoterade bolags goodwill efter införandet av IFRS2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 99.
    Arapovic, Luka
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Fjellman, Emilie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Värdering av immateriella tillgångar: Hur tolkar banker betydelsen av immateriella tillgångar vid en kreditbedömning?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 100.
    Arezina, Zeljka
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Persson, Sofia
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    “Good citizenship” - The IKEA-Way?: – En studie som bygger på berättelser om IKEA:s arbete med etnisk mångfald2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234567 51 - 100 of 2322
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf