Change search
Refine search result
12 51 - 96 of 96
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Iwarsson, Malin
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Communicare: en samhällsresurs2007Report (Other academic)
  • 52.
    Iwarsson, Malin
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Det goda samtalet: om metodutveckling inom fysisk planering och demokrati i en del av Bygga-bo-dialogen2005Report (Other academic)
  • 53.
    Iwarsson, Malin
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Näringslivsperspektiv på utbyggnaden av bredband i Sörmland2008Report (Other academic)
  • 54.
    Jerkeby, Stefan
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Delutvärdering av forskningsprojektet långtidsfrisk i Värmland2004Report (Other academic)
  • 55.
    Kardemark, Gunnel
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Business Administration. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Bjurklo, Margareta
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Business Administration.
    Nyckelord: en nyckel vid kompetensutveckling1998Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Qualification is the competence that is required for tasks related to wage labour. Competence is all the forms of knowledge possessed by the staff as well as their personal abilities. When qualification is related to competence, possible competence deficiencies become apparent. The first step in the process of describing competence deficiency is to specify the concept of qualification. This is achieved by means of Õsocial testsÕ, which may be considered as relevant data for controlling the improvement of competence. Empirical data are used to develop Õsocial testsÕ relating to qualification for two staff categories

  • 56.
    Karlsson, Daniel
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Ack Värmeland du sköna: regionala utvecklingsinsatser inom värmländsk besöksnäring2002Report (Other academic)
  • 57.
    Karlsson, Daniel
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Den förberedde överlever: omvärldsfaktorer och framtidsutsikter i Hagfors och Munkfors kommuner2003Report (Other academic)
  • 58.
    Karlsson, Daniel
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Evenemang i strålkastarljuset: en utvärdering av Uddeholm Swedish Rally 20032003Report (Other academic)
  • 59.
    Karlsson, Svante
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism.
    Sahlin, Emanuel
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Kultur på nätet: förstudie2009Report (Other academic)
  • 60.
    Lönnbring, Gunilla
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Dahlgren, Bengt
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development (from 2013).
    Två räta och en avig: Samhällsentreprenörskap och lokal utveckling2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhällsentreprenörskapet kännetecknas av samhälleligt engagemang och entreprenöriellt handlande i förening. I rapporten ges samhällsentreprenörskapet sammanhang och perspektiv genom resonemang om vad som ligger i tidsandan och i platsens betydelse som bra eller dålig jordmån för företagsamhet och lokal utveckling. I dess karaktärsdrag ligger att det ofta sker underifrån och möjligen på tvären mot tingens ordning i form av spelregler och dominerande trender. Det handlar om förnyelse och förändring med samhälleliga och hållbara förtecken.

    Rapporten bygger på möten, samtal och intervjuer samt enkäter. Empirin handlar om Värmland och Torsby kommun. Utgångspunkten är två frågeställningar om samhällsentreprenörskapets samspel med vad som kan kallas systemet å ena sidan och den lokala omgivningen å den andra. Begreppen systemet och den lokala omgivningen spelar roll och sätter spelregler för samhällsentreprenörskapet och bör kunna användas för en slags självreflektion från olika aktörers sida som går bortom enskildheter och exempel var för sig. Samhällsentreprenörskapet skulle säkerligen vinna på att ges legitimitet i övergripande programdokument på regional och lokal nivå.

  • 61.
    Nilsson, Lennart
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Aronsson, LarsKarlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.Norell, P OKarlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Värmländska landskap: politik, ekonomi, samhälle, kultur, medier2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I boken Värmländska landskap medverkar 21 forskare från Göteborgs och Karlstads universitet. I det politiska landskapet behandlas den värmländska flernivådemokratin och värmlänningarnas attityder till globalisering. I ett särskilt kapitel studeras medborgarnas inställning i regionfrågan och valen i Värmland 2010 analyseras i ett historiskt och nationellt perspektiv. I de ekonomiska och sociala landskapen riktas fokus mot regional utveckling där medborgarnas syn på viktiga faktorer för Värmlands utveckling analyseras liksom den högre utbildningens och universitetens roll som tillväxtmotor. Särskilt uppmärksammas sysselsättningsfrågan som värmlänningarna anser vara den klart viktigaste frågan.

    I kulturlandskapet studeras värmlänningars upplevelser av kultur och konst samt evenemang och besöksmål i olika delar av Värmland. Den värmländska identiteten, den geografiska tillhörigheten samt den lokala livsmiljön analyseras. Inom detta område uppmärksammas också värmlänningarna och rovdjursförvaltningen. Mot bakgrund av undersökningar på 1980-talet och förhållandena i övriga Sverige behandlas dagens medielandskap i Värmland: nyhetskonsumtionen i olika typer av medier liksom tidningsstrukturen i länet och den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon. I särskilda kapitel uppmärksammas radiolyssnandet och internetvanorna. Vidare analyseras nyhetsvärdering, omvärldsorientering och regional identitet. I det avslutande summerade kapitlet Ack Värmeland diskuteras det sköna Värmland men också de problem som Värmland står inför.

    Forskningen baseras på en medborgarundersökning i Värmland som genomfördes 2010 och motsvarande undersökningar i Västsverige och hela Sverige. Undersökningen genomfördes i samarbete mellan SOM-institutet, Samhälle Opionion Media, Göteborgs universitet och Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, Karlstads universitet.

  • 62.
    Norell, P O
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Värmland och Karlstad: Struktur, finanser och förutsättningar för politik2012In: Värmländska landskap: Politik, ekonomi, samhälle, kultur, medier / [ed] Lennart Nilsson, Lars Aronsson och P O Norell, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, p. 25-56Chapter in book (Other academic)
  • 63.
    Norell, P O
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Värmländska val: struktur, politik och förtroende2012In: Värmländska landskap: Politik, ekonomi, samhälle, kultur, medier / [ed] Lennart Nilsson, Lars Aronsson och P O Norell, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, p. 125-168Chapter in book (Other academic)
  • 64.
    Olsson, Eva
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Gränsbunden livsstil: om genusrelationer och social polarisering2011In: Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland / [ed] Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson, Karlstad: Karlstad University Press , 2011, p. 73-88Chapter in book (Other academic)
  • 65.
    Olsson, Eva
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    I skuggan av den Norske Lykken: ambivalens, insiders och outsiders2011In: Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland / [ed] Eva Olsson, Sune Berger & Hans Olof Gottfridsson, Karlstad: Karlstad University Press , 2011, p. 53-71Chapter in book (Other academic)
  • 66.
    Olsson, Eva
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Studiens föorskningsmetoder -surveyundersökningar, intervjuer och observationer2011In: Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland / [ed] Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson, arlstad: Karlstad University Press , 2011, p. 26-34Chapter in book (Other academic)
  • 67.
    Ranke, Ingrid
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Att ta makten över sitt liv: Följeforskning om projektet Socialt företagande i Värmland2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sociala företag är företag som syftar till att skapa arbete för personer som av olika skäl har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Medarbetare i sociala företag är ofta personer med tidigare långvarig arbetslöshet, långa sjukskrivningsperioder, missbrukarbakgrund eller personer som av andra skäl har någon form av arbetshinder. I sociala företag står de sociala vinsterna i förgrunden och de bedrivs ofta i kooperativ form.Värmlandskooperativen har mellan augusti 2008 och juli 2011 drivit projektet Socialt företagande i Värmland. I kommunerna Grums, Torsby, Forshaga, Sunne, Kil, Filipstad, Storfors, Säffle, Arvika och Hammarö genomfördes en utbildning med syfte att ge deltagarna möjlighet att starta och arbeta i sociala företag. Empowerment har varit ett nyckelbegrepp.Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet har bedrivit följeforskning i projektet. Frågeställningarna har handlat om vilka krafter som stärker en individs självkänsla och därmed främjar sociala företag, och vilka faktorer som utgör hinder och kan motverka framgången. Kvalitativa intervjuer har utgjort det viktigaste underlaget.Rapporten redogör för hur utbildningen har fungerat och vilka som är de framgångsfaktorer som lett till att människor kunnat ta makten över sina liv, bryta utanförskapet och i vissa fall starta sociala företag. Ett resultat är att socialt företagande är ett attraktivt alternativ för många personer ur målgruppen. Dock har det visat sig att de kunskaper och attityder som finns hos de myndigheter och andra beslutsfattare som deltagarna kommer i kontakt med ofta är avgörande för de sociala företagens möjligheter att etablera sig. Det behövs ytterligare informationsspridning och bättre samarbeten för att hitta de individuella lösningar som socialt företagande är beroende av.

  • 68.
    Ranke, Ingrid
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Harkman, Linda
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism.
    Steget till eget: Följeforskning om Communicares projekt Attityd 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den ideella organisationen Communicare beviljades år 2008 medel från regionalfondsprogrammen för Norra Mellansverige och Östra Mellansverige inom ramen för åtgärden Entreprenörskap. Syftet med projektet Attityd 2010 har varit att öka det entreprenöriella tänkandet och därmed utveckla det personliga entreprenörskapet hos ungdomar, med särskilt fokus på unga kvinnor och invandrare. Projektet omfattar Värmlands, Örebro, Västmanlands, Sörmlands och Östergötlands län. Följeforskning har under projektperioden bedrivits av Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Frågorna har handlat om projektets måluppfyllelse och effekter på kort och lång sikt samt om hur de horisontella målen uppnåtts. Följeforskningen har använt sig av såväl kvalitativa som kvantitativa data. Projektets karaktär har inneburit att de kvalitativa data som insamlats via framför allt intervjuer gett de tydligaste resultaten vad beträffar attitydförändringar.Metoder som projektet använt sig av för att påverka ungdomar till en positiv attityd till eget företagande har bestått av uppsökande verksamhet för att nå ut till ungdomar samt av inspirerande aktiviteter till dessa. Ett viktigt inslag har varit att lyfta fram unga entreprenörer som förebilder som ungdomar kan ta till sig. Projektet har även samarbetat med en rad aktörer som på olika sätt arbetar med att främja entreprenörskap. Enligt de samarbetspartners som intervjuats så är en av projektets styrkor just att man når ut till unga människor. Enligt de intervjuade ungdomarna så är inspiration det som projektet bidragit mest med. Föreliggande undersökning visar bland annat att processen från att en person fått en positiv attityd till det att hon eller han verkligen startar företag är väldigt utdragen i tid. En slutsats är därför att projektet varit mer framgångsrikt vad det gäller långsiktiga än vad det gäller kortsiktiga mål.

  • 69.
    Ranke, Ingrid
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Sandström, Sara
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Business Administration. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Man tar tag i sitt liv och utvecklas som person: Följeforskning om Communicares projekt Job College2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Communicare är en ideell förening som arbetar för att unga människor ska göra det de vill genom att stimulera entreprenörskap, handlingskraft och motivation i de olika projekt som organisationen bedriver.Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet fick i oktober 2008 i uppdrag att följeforska om Communicares projekt Job College. Avsikten med föreliggande studie, som utgör följeforskningens slutrapport, har därför varit att följa upp och utvärdera Job Colleges verksamhet samt effekterna av verksamheten.Job College startades i augusti 2008 i de två distrikten Södermanland/ Östergötland och Örebro/Västmanland (Östra Mellansverige). Vid årsskiftet 2008/09 startades ytterligare Job Collegekontor i kommuner i Norra Mellansverige. Det övergripande målet för projektet, som ligger i linje med den regionala planens mål, är att unga människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma in i arbetslivet med hjälp av coachning. En utgångspunkt för studien har varit en önskan från Communicares ledning att dels få en analys av projektets samhällsekonomiska lönsamhet och dels få information om vad som utgör organisationens framgångsfaktorer. Studien bygger på enkät till deltagande ungdomar samt intervjuer med ungdomar, medarbetare på Communicare och samarbetspartners på kommun och arbetsförmedling.Studien visar att Communicares projekt Job College varit ekonomiskt lönsamt för samhället och att några av de framgångsfaktorer som funnits inom projektet varit coachernas trovärdighet hos ungdomarna, ett långsiktigt förhållningssätt till coachningen som även gett kortsiktiga resultat, samt att den värderingsstyrning som Communicare anser sig ha, verkligen ger måluppfyllelse i form av att ungdomar tar tag i sitt liv och finner sig en sysselsättning. De framgångsfaktorer och svagpunkter som identifieras diskuteras avslutningsvis i förhållande till Communicares målsättningar och egen syn på verksamheten.

  • 70.
    Rosenberg, Kerstin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Culture and Gender studies.
    Iwarsson, Marin
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Det är politiskt korrekt att arbeta med jämställdhet: en utvärdering av det externa jämställdhetsarbetet i Karlstads kommun2007Report (Other academic)
  • 71.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Karlstadsregionen: statistiskt underlag inför ett framtida samarbete2004Report (Other academic)
  • 72.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    RTP i Värmland: en utvärdering av det regionala tillväxtprogrammet i Värmland inför det kommande RUP-arbetet2007Report (Other academic)
  • 73.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Strategisk kompetensförsörjning i Värmlands kommuner2008Report (Other academic)
  • 74.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Validering i Värmland: en utvärdering av en länstäckande valideringsmodell2005Report (Other academic)
  • 75.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Värmland i ett storregionalt sammanhang: en studie av potentiella samarbetspartners vid en framtida regionförstoring2004Report (Other academic)
  • 76.
    Sahlin, Emanuel
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Förstudie till strategiplan för skärgårdsutveckling i Karlstads kommun2009Report (Other academic)
  • 77.
    Sandström, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Communicare, en samhällsresurs: Resultat och effekt2008Report (Other academic)
  • 78.
    Sandström, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Kooperativt företagande i Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län: en utvärdering av Entrecoop2011Report (Other academic)
  • 79.
    Sandström, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Technology-based service experiences: A study of the functional och emotional dimensions of telecom services2008Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 80.
    Sandström, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Turismutveckling i Värmlands och Örebros län2011Report (Other academic)
  • 81.
    Sandström, Sara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Berger, Sune
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Näringslivsutveckling i en föränderlig värld: Globalisering och omställning i Värmland2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatomställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:

     

    • Vilka är de avgörande faktorer som medför en lyckad omställning, för värmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld?
    • Hur behandlas globaliseringsfrågan i de studerade värmländska företagens strategier, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och investeringar?
    • Hur ser samspelet ut mellan företag, myndigheter, universitet och offentliga organisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsättningar?
    • Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrategiskt arbete?

     

    Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på agglomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos kluster och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel.

    För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets anpassning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer genomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att intervjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor.

    Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara inomregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträffande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande.

    På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och klimatstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska näringslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet.

     

    Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras.

    Studiens resultat ger följande slutsatser:

     

    • Samverkan mellan företag, myndigheter och universitet, Triple Helix, underlättar omställning till globalisering och hållbar utveckling
    • De värmländska företagen har god anpassningsförmåga och är aktiva i pågående processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategier
    • De intervjuade företagen pekar på styrkan med platsidentitet och lokala nätverk för att bli globalt konkurrenskraftiga
    • Klusterföretagens konkurrensförmåga i förhållande till andra företag är svår att påvisa

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 82.
    Sandström, Sara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Hagsmo, Leena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Aronsson, Lars
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Kulturella sektorn i Arvika: En kartläggning av kulturell verksamhet och samarbete inom Arvika kommun2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas en kartläggning av den kulturella sektorn i Arvika kommun i Värmland. Studien har genomförts av Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet. Syftet är att ge underlag för Region Värmland och Arvika kommuns fortsatta arbete med att initiera och stödja utvecklingsprocesser inom denna sektor. De delmoment som ingick i uppdragets omfattning är följande:

     

    • kartlägga den kulturella sektorns omfattning och nätverk i Arvika kommun
    • undersöka utvecklingspotentialen hos den kulturella sektorn i form av nätverksträffar samt undersöka möjligheterna för innovativa processer och mikrokluster
    • undersöka behovet av kunskaps- och kompetensutveckling för den kulturella sektorn
    • diskutera strategier för hållbar platsutveckling – en helhetsstruktur som tillvaratar platsens särarter och identitet i samklang med utveckling av kreativa miljöer till gagn för invånare, besökare, företag och andra organisationer
    • bidra till metodutveckling med ett verktyg som är användbart i bland annat övriga Värmland

     

    Det finns en problematik runt definitionen gällande begreppen kulturella och kreativa näringar. I skilda undersökningar och utvärderingar runt om i landet så förekommer en viss variation bland dessa definitioner beroende på olika faktorer, en av dessa faktorer kan vara de olika inspirationskällor ur ett nationellt/internationellt perspektiv som legat till grund för avgränsningen. Det kan även handla om hänsynen till den specifika platsen som sådan, samt syftet med själva undersökningen eller utvärderingen. Vi ger några kortfattade exempel på olika undersökningar angående kulturella och kreativa näringar där definitionerna av begreppet skiljer sig något åt. Syftet har varit, med tanke på den metodutveckling som ligger till grund för föreliggande undersökning, att visa på olika definitioner och metoder utifrån skilda undersökningar utförda av olika intressenter. Det begrepp vi valt att använda i föreliggande undersökning är den kulturella sektorn.

     

    Metoden som den här studien bygger på är en enkätundersökning, sex intervjuer och en översiktlig genomgång av den kulturella sektorn i Arvika enligt SNI-koder.

     

    Enligt den empiriska studien visade det sig att den kulturella sektorn i Arvika består av många små en- eller fåmansföretag, i huvudsak enskilda firmor men det finns också många ideella föreningar. Till den största delen består den kulturella sektorn i Arvika av företag som är inriktade på kultur-/naturarv, scenkonst och konst, design och hantverk. Detta är också förenligt med den tradition som startade förra sekelskiftet då det var en immigrering av konstnärer, konsthantverkare och musiker till Arvikatrakten. Man kan också se tydliga indicier på hur kulturarvet i Arvika påverkar traditionen inom konst och musik än idag.

     

    Sammanfattningsvis kan resultatet av denna studie tolkas som att det finns många positiva sidor för företag inom den kulturella sektorn av att vara lokaliserad just i Arvika kommun. Den positiva andan, det gynnsamma föreningsengagemanget och traditionen vad det gäller konsthantverk och musik har stor betydelse.

     

  • 83.
    Sandström, Sara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Karlsson, Svante
    Förutsättningar för landsbygdsboende: En undersökning om befolkningsutveckling och arbetsliv i församlingarna runt Glaskogen2008Report (Other academic)
  • 84.
    Sandström, Sara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Nilsson, Mats
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for the Studies of Social Sciences Didactics.
    Idrottens roll i samhället II: En modell för evenemangsgenererande social och monetära effekter på samhället2008Report (Other academic)
  • 85.
    Skomsöy, Gunnar
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Värmland midt mellom Stockholm og Oslo2004Report (Other academic)
  • 86.
    Skomsöy, Gunnar
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Sundin, Alf
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Varför inte mer samarbete när möjligheter finns?2005Report (Other academic)
  • 87.
    Stenman, Lennart
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Bättre rätt till land och vatten i Lappland?2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Marken i Lappland har fördelats på administrativ väg. Enligt statliga regler har marken skattlagts av statliga tjänstemän som också föreslagit, hur marken skulle fördelas. Utslag har sedan meddelats av regionala myndigheter, och om någon markägare överklagat beslutet, har en central myndighet meddelat det slutgiltiga utslaget, som påståtts ha rättskraft och av den anledningen inte ansetts kunna ändras, även i de fall, då det varit uppenbart felaktigt.För att kunna genomföra denna markfördelning måste staten ursprungligen ha varit ägare till all mark i Lappland och därför haft rätt att utfärda reglerna, men staten saknar såväl laga fång som lagfart. Staten har aldrig behövt bevisa sin äganderätt, men alla andra måste kunna det. I Sverige har doktrinen tillämpats, att all mark, som ingen annan bevisligen äger, tillhör staten.Ibland brukar Gustav Vasas brev från år 1542, 1683 års skogsordning och avvittringsstadgan från 1873 med senare tillägg åberopas som bevis för statens äganderätt till land och vatten. Men moderna forskare anser, att Gustav Vasa endast åberopade överhöghetsrätt och inte äganderätt, och dessutom berörs inte Lappland av detta brev. Skogsordningen från år 1683 tillerkände staten äganderätt endast till ödemark, men då var hela Lappland redan indelat i lappskatteland, vilket delvis bevisas av en karta från år 1671 över Ume lappmark. Av denna karta framgår lappskattelandens namn och gränser samt innehavarnas namn. En förrättning som påstås ge staten bättre rätt till land och vatten är avvittringen enligt 1873 års stadga med senare tillägg, men avvittringen förändrade inte jordnaturen, varför mark som inte tidigare var av krono natur inte heller blev det genom avvittringen.Lappmarksreglementet från 1749 har styrt Lapplands kolonisation, tills avvittringen inleddes på 1870-talet. Enligt reglementet kunde kronan styra kolonisationen, men det gav inte staten några andra rättigheter. Det är en efterhandskonstruktion från 1870-talet, när det påstås, att reglementet gav nybyggarna en svagare rätt till utängarna, och denna rätt gällde endast ”tills vidare”. Detta gav staten möjlighet att utfärda nya regler, som resulterade i tilläggsavvittring och ströängsindragning. Utredningar har visat, att vid dessa förrättningar drogs mer än 80 % av de privata markägarnas inägor in till staten mot liten eller obefintlig kompensation. Tyvärr har staten i direktiven till de moderna markutredningarna förbjudit, att frågan om äganderätten till land och vatten utreds, fastän markkonflikterna i Lappland ytterst beror på frågan om vem som har bättre rätt till land och vatten.

  • 88.
    Stenman, Lennart
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Rennäringslagstiftningen i teori och praktik med Nordmalingsrättegången som belysande exempel2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Enligt rennäringslagstiftningen är renskötselrätten en brukningsrätt som vilar på urminnes hävd, men det finns ingen definition som visar vad som krävs för att urminnes hävd skall uppkomma. Motsvarande begrepp fanns redan i 1734 års lag, men hade där en helt annan betydelse. Den gällde endast för uppodlad mark och var individuell.

    Den som åberopar urminnes hävd måste kunna bevisa, att urminnes hävd föreligger, dvs bruket skall ha varit långvarigt, kontinuerligt och opåtalat. Rent praktiskt brukar 90 års utnyttjande av marken anses vara långvarigt, och om ett avbrott har varit mindre än 30 år, har brukandet varit kontinuerligt.

    Tyvärr finns även andra centrala begrepp i rennäringslagstiftningen, vilka inte definieras t ex trakt och utmark. Detta skapar komplicerade tolkningsproblem vid tvister och ger domstolarna en stor makt.

    En domstol skall tillämpa lagen och lagens förarbeten och även tolka dessa, göra bevisvärdering samt tillämpa tidigare domar, som vunnit laga kraft, fastän de kanske varit felaktiga, men felet anses inte ha varit uppenbart. Men Hovrätten för Övre Norrland har i nordmalingsdomen  gått ett steg längre än andra domstolar har gjort. "Kvar finns en lagstiftning som formellt är tillämplig men som inte på ett balanserat och genomtänkt sätt tar hänsyn till samtliga inblandades intressen." Man "måste hålla i minnet, att hovrätten därvid agerar i syftet att skapa rätt." Det inryms också "ett moment av politiskt ställningstagande." Hovrätten har alltså fattat politiska beslut och försökt skapa rätt, dvs styra andra domstolar. Följden blir, att ingen i förväg kan bedöma utgången av en domstolsprövning eller förutse konsekvenserna av denna. Nordmalingsdomen förefaller utgöra ett hot mot rättssäkerheten, om den vinner laga kraft.

  • 89.
    Stenman, Lennart
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Skogsallmänningar i Västerbottens län2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västerbottens län avsattes skogsallmänningarna vid den allmänna avvittringen och utgjorde en tvångsavsättning, sedan 1873 års avvittringsstadga kompletterats med en kunglig kungörelse, efter det att området nedanför odlingsgränsen redan hade avvittrats. Avsättningen hade delvis en politisk bakgrund. Skogsbolagen skulle förhindras att förvärva skogsmark och köpa avverkningsrätter. Officiellt skulle skogsallmänningar avsättas för att stödja jordbruket och den bygd, där de låg. De fyller inte numera sin ursprungliga funktion. Jordbruket är nästan bortrationaliserat, och ungefär hälften av delägarna bor på annan ort.

    Olika intressen skapar konflikter mellan delägare men främst mellan styrelserna och grupper av delägare - konflikter som redan lett till processer och för att inte behöva ta ställning i själva sakfrågan, har domstolarna skickligt utformat domarna. Då de åtalade "vunnit" målen, kan de inte överklaga. Detta kommer att leda till nya processer, eftersom sakfrågan inte prövats.

    Länsstyrelsen har fastställt ett reglemente, som ger allmänningsstyrelsen fullmakt att in blanco fatta nästan alla beslut. För delägarna återstår i stort sett bara att välja styrelse. Genom att från stämmoprogrammet utesluta punkten "Övriga frågor" och i stället rekommendera delägarna att lämna in motioner, kan all opposition tystas, eftersom styrelsen kan bestämma, vilka motioner som skall tas upp på stämman.

    Många av konflikterna är kopplade till jaktfrågor. Bortglömd är den urgamla principen, att jakträtten vanligen tillhör markägaren, medan fiskerätten innehas av strandrättsinnehavaren.

    Ett alternativt förslag till reglemente finns inlämnat. Enligt detta är det stämman som fattar besluten, och styrelsen blir närmast ett verkställande organ.

    I forskningsrapporten redovisas ett antal domar.

  • 90.
    Sundin, Alf
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Politics and History. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Hagen, Svein-Erik
    Gränskommunernas villkor och utveckling i Inre Skandinavien: En studie av kommunernas handlingsutrymme och omvärldsberoende samt dess betydelse för den regionala utvecklingen2006Report (Other academic)
  • 91.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Branäs: En studie om turismanläggningens betydelse2004Report (Other academic)
  • 92.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Fortum Ski Tunnel Torsby: En studie om processen från idé till färdig skidtunnel2006Report (Other academic)
  • 93.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Utvecklingsinsatser i Klarälvdalen2005Report (Other academic)
  • 94.
    Åberg, Annika
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Service Research Center. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Working Life Science. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, The Service and Market Oriented Transport Research Group.
    Sandström, Sara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Hagsmo, Leena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Utvärdering av Sunt Liv: Ett arbetsmiljöprojekt inom Landstinget i Värmland2008Report (Other academic)
  • 95.
    Åkerberg, Björn
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Bredbandsutbyggnaden: en studie av attityder och förväntningar i Värmland2005Report (Other academic)
  • 96.
    Åkerberg, Erica
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Åkerberg, Björn
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Bredbandsutbyggnaden i Värmlands län: en studie av effekter på fyra orter2006Report (Other academic)
12 51 - 96 of 96
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf