Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678 301 - 350 av 356
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Sundqvist, Pia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Sylvén, Liss Kerstin
    Unveiling the force of learner-initiated informal language learning: Extramural learning2018Ingår i: Language Magazine, ISSN 1537-7350, Vol. 17, nr 5, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 302.
    Sundqvist, Pia
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Gamers and girls: Avancerad vokabulär i engelska uppsatser (årskurs 9)2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 303.
    Sundqvist, Pia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Out-of-school digital gameplay and in-school L2 English vocabulary outcomes2015Ingår i: System, ISSN 0346-251X, Vol. 51, s. 65-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to examine the relation between out-of-school digital gameplay and in-school L2 English vocabulary measures and grading outcomes. Data were originally collected from a sample of 80 teenage Swedish L2 English learners and comprise a questionnaire, language diaries, vocabulary tests, assessed essays, and grades. Using an observational post-hoc design, three Digital Game Groups (DGGs) were created based on frequency of gameplay: (1) non-gamers (0 h/week), (2) moderate gamers (<5 h/week), and (3) frequent gamers (≥5 h/week). Results show that DGG3 had the highest rated essays, used the most advanced vocabulary in the essays, and had the highest grades, closely followed by DGG1, while DGG2 trailed behind. For the vocabulary tests, DGG3 was followed by DGG2 and DGG1, indicating that gameplay aligns more directly with vocabulary test scores than vocabulary indicators drawn from essays. Due to the gender distribution of non-gamers (predominantly girls) and frequent gamers (exclusively boys), a subsidiary aim is to investigate how gameplay correlates with outcomes for boys and girls: significant correlations were found for gameplay–vocabulary tests/English grades for the boys.

  • 304.
    Sundqvist, Pia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013).
    Sandlund, Erica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013).
    Nyroos, Lina
    The teacher as examiner of L2 oral tests: A challenge to standardization2018Ingår i: Language Testing, ISSN 0265-5322, E-ISSN 1477-0946, Vol. 35, nr 2, s. 217-238Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present paper looks at the issue of standardization in L2 oral testing. Whereas external examiners are frequently used globally, some countries opt for test-takers’ own teachers as examiners instead. In the present study, Sweden is used as a case in point, with a focus on the mandatory, high-stakes, summative, 9th-grade national test in English (speaking part). The national test has the typical characteristics of standardized tests and its main objective is to contribute to equity in assessment and grading on a national level. However, using teachers as examiners raises problems for standardization. The aim of this study is to examine teachers’/examiners’ practices and views regarding four aspects of the speaking test – test-taker grouping, recording practices, the actual test occasion, and examiner participation in students’ test interactions – and to discuss findings in relation to issues concerning the normativity and practical feasibility of standardization, taking the perspectives of test-takers, teachers/examiners, and test constructors into account. In order to answer research questions linked to these four aspects of L2 oral testing, self-report survey data from a random sample of teachers (N = 204) and teacher interviews (N = 11) were collected and quantitative data were analyzed using inferential statistics. Survey findings revealed that despite thorough instructions, teacher practices and views vary greatly across all aspects, which was further confirmed by interview data. Three background variables – teacher certification, work experience, gender – were investigated to see whether they could provide explanations. Whereas certification and gender did not contribute significantly to explaining the findings, work experience bore some relevance, but effect sizes were generally small. The study concludes that using teachers as examiners is a well-functioning procedure in terms of assessment for learning, but raises doubts regarding assessment of learning and standardization; a solution for test authorities could be to frame the test as non-standardized.

  • 305.
    Sundqvist, Sofia
    Karlstads universitet.
    The Emancipation of Celie: The Color Purple as a womanist Bildungsroman2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The Emancipation of Celie: The Color Purple as a womanist Bildungsroman

    The purpose of this essay is to study The Color Purple as a Bildungsroman, focusing on the development of the protagonist, Celie. The Color Purple is related to both the traditional Bildungsroman and to the female Bildungsroman, but the essay shows that it can also be seen as a womanist Bildungsroman. Initially, Celie believes that being a woman inescapably means that she has to serve and obey men and she is oppressed by patriarchy. She is eventually introduced to another way of living by the strong female characters of Sofia and Shug who embrace her in a kind of sisterhood, which is vital for Celie as she has nothing else to help her liberate herself from the patriarchal values that keep her down. In conclusion, this essay shows how Celie has developed from being a young girl, forced to act in an adult way, into a woman who displays signs of all the criteria for having achieved a womanist development: she is grown up (not just acting as though she is), she is in charge of a business, a house and, in short, her life. She is serious, she has a universalist perspective, and most importantly, she loves. Furthermore, the essay highlights which characteristics of her development can be linked to the traditional and the female Bildungsroman and which characteristics can be seen as typical of a womanist Bildungsroman.

  • 306.
    Sundström, Sara
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    El Ecoturismo como instrumento para desarrollo sostenible: Un estudio comparativo de campo entre Suecia y Ecuador2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
  • 307.
    Svanlind, Jenny
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Förväntningar på läs- och skrivinlärningen: utifrån de yngsta barnens perspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 308.
    Svensson, Veronica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Grammatikens Vad, Hur och Varför: En undersökning i hur pedagoger definierar, undervisar och motiverar grammatik.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger definierar grammatik, hur de undervisar i grammatik och hur de motiverar grammatikundervisningen. Med fokus på de didaktiska frågorna vad? hur? varför? har intervjuer genomförts med sex verksamma pedagoger som alla arbetar i årskurserna F-3. I intervjuerna har pedagogerna fått dela med sig av sina erfarenheter och tankar om vad som innefattas i begreppet grammatik, hur de anser att undervisningen i grammatik ska genomföras på bästa sätt och de har fått uttrycka sina motiveringar och argument för grammatikundervisningen. Resultatet från undersökningen visar att pedagogerna ser på grammatik som regler och mönster i hur språket är uppbyggt och hur man använder ord. Undersökningen visar även att undervisningen i grammatik i första hand motiveras av att kunna göra sig förstådd och förstå i kommunikationen med andra människor. Ett nästan lika högt rankat argument för grammatikundervisningen är främmandespråksargumentet, som innebär att man har lättare att lära sig ett främmande språk om man kan grammatiken i sitt modersmål. Fler argument för grammatikundervisningen är att eleverna lär sig språkets uppbyggnad och att det leder till personlig utveckling, som i sin tur leder till att de lättare klarar av kommande studier. Pedagogerna argumenterar också för grammatikundervisningen med att lyfta fram att det står i läroplanen att undervisningen ska innehålla grammatik. Alla pedagogerna plockar material från olika läromedel för att undervisningen ska bli så varierad och individanpassat som möjligt. Pedagogerna tycker att grammatik bör undervisas både genom katederundervisning, individuellt och i grupp. För att befästa kunskaperna använder pedagogerna upprepad undervisning och de fyra olika sinnespreferenserna, som är det auditiva, det visuella, det taktila och det kinestetiska. 

  • 309. Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Computer-assisted language learning (CALL) in extracurricular/extramural contexts2017Ingår i: CALICO journal, ISSN 0742-7778, E-ISSN 2056-9017, Vol. 34, nr 1, s. i-ivArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 310. Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Extramural English in relation to CLIL: Focus on young language learners in Sweden2015Ingår i: CLIL in action: Voices from the classroom / [ed] David Marsh, María Luisa Pérez Muñoz och Juan Ráez Padilla, Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2015, s. 47-63Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 311.
    Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    Göteborgs Universitet.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för språk.
    Gaming as extramural English L2 learning and L2 proficiency among young learners2012Ingår i: ReCALL, ISSN 0958-3440, E-ISSN 1474-0109, Vol. 24, nr 3, s. 302-321Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today, playing digital games is an important part of many young people’s everyday lives. Claims have been made that certain games, in particular massively multiplayer online role-playing games (MMORPGs) provide L2 English learners with a linguistically rich and cognitively challenging virtual environment that may be conducive to L2 learning, as learners get ample opportunities for L2 input and scaffolded interaction in the L2. In this paper, we present empirical evidence that L2 English proficiency correlates with the frequency of gaming and types of games played. We base our observation on a study among young L2 English learners (N = 86, aged 11–12, Sweden). Data were collected through a questionnaire, a language diary, and three proficiency tests. The questionnaire provided demographic background information but was also targeted at measuring extramural English habits, i.e., learners’ out-of-school contact with English (cf. Sundqvist 2009). The diary measured how much time the learners spent on seven predetermined extramural English activities during one week, while the tests measured their achieved L2 proficiency regarding reading and listening comprehension, and vocabulary. Previous research among learners aged 15–16 (Sundqvist 2009) showed positive correlations between playing digital games and L2 proficiency, in particular with regard to vocabulary, and also identified gender-related differences regarding vocabulary (boys outperformed girls) as well as the frequency of gaming and types of games played. These results were corroborated in the present study. A clear pattern emerged from our data: frequent gamers (≥ 5 hours/week) outperformed moderate gamers who, in turn, outperformed non-gamers. Background variables could not explain the between-group differences. Even though the boys might have been more proficient or apt than the girls a priori and, therefore, chose to engage more in L2 gaming, the findings suggest that playing digital games at an early age can be important for L2 acquisition.

  • 312.
    Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    University of Gothenburg.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Needed: A vocabulary test for young learners of English2014Ingår i: Conference Proceedings from Early Language Learning: Theory and Practice 2014 / [ed] Janet Enever, Eva Lindgren, Sergej Ivanov, Umeå: Umeå University , 2014, s. 121-124Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    Göteborgs Universitet.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Playing World of Warcraft as extramural CLIL2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper argues that playing World of Warcraft (WoW) is a form of Content and Language Integrated Learning (CLIL) that we refer to as extramural CLIL. We base our argument on findings from three studies. The first (Sylvén, 2004/2010) is about CLIL and non-CLIL students at upper secondary school level (N=363, 99 CLIL and 264 non-CLIL students) and aims to investigate what effect, if any, CLIL has on the incidental acquisition of vocabulary. The second (Sundqvist, 2009) is about extramural English and aims to examine its potential impact on learners’ (N=80; 9th grade) oral proficiency and vocabulary. Extramural English is broadly defined as any type of contact that learners have with English outside (Lat. extra) the walls (Lat. mural) of the classroom. The third study (Sundqvist & Sylvén, forthcoming) focuses on young learners (N=102, 5th grade) and their extramural English habits and aims to see whether there is a relationship between what the learners do in English in their spare time and their learning outcomes in school, as measured by the national test of English and a written vocabulary test. A pattern regarding gaming and learning outcomes emerged from the three studies, making it possible to claim that playing WoW is a form of extramural CLIL. WoW supplies an authentic environment for learning where players can practice, develop, and test their interactive skills. Thus, it is an extramural and informal arena for an immersive L2 experience and as such constitutes an emerging learner context. Players (learners) focus on content and meaning in order to make progress in the game and acquire language while doing so. Moreover, we hypothesize that not only WoW but all similar massively multiplayer online role-playing games help learners automatize L2 use, in particular since language is an important and integral part of such games.

  • 314.
    Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Similarities between playing World of Warcraft and CLIL2012Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies, ISSN 1457-9863, Vol. 6, nr 2, s. 113-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 315. Sylvén, Liss Kerstin
    et al.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Validation of a test measuring young learners’ general L2 English vocabulary knowledge2016Ingår i: Novitas-ROYAL, ISSN 1307-4733, E-ISSN 1307-4733, Vol. 10, nr 1, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to present the validation of a test designed to assess young learners’ general L2 English vocabulary knowledge, the Young Learner Vocabulary Assessment Test (YLVAT). YLVAT consists of 37 items selected from the K1–2 frequency levels of the Productive and Vocabulary Levels Tests. In the study, Swedish learners (N = 52, age 12) took YLVAT and filled out an evaluation; scores from the national test of English (readingand listening comprehension) were also collected. Four validity measurements were used: the spread of YLVAT scores, correlation with the national test – reading, correlation with the national test – listening, and evaluation responses. YLVAT results point to a sufficient spread of scores (M = 18.9, SD = 6.5). There were significant correlations between YLVAT and (i) reading (r = .597**), (ii) listening (r = .541**), (iii) perceived test difficulty (rs = -.538**), and (iv) how fun it was to take the test (rs = .683**). An ANOVA showed that learners who found YLVAT “easy” or “very easy” scored significantly (p = .000) higher (26.1) than those who found it “difficult” (18.3) or “very difficult” (12.9). Finally, teachers found YLVAT to correlate with their own assessment of learners’vocabulary.

  • 316.
    Södermark, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Opposties Attract: Themes and Dualities in A Tale of Two Cities by Charles Dickens2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    One of Britain’s most famous authors is Charles Dickens and his books have been read by millions of readers all over the world. Dickens wrote fourteen novels, and the one that he, upon completion, hoped was “the best story ever written” was A Tale of Two Cities. It was first published in 1859 and has sold over 200 million copies worldwide. It is also one of Dickens’ most famous novels. The story is about the two cities of London and Paris during the period when the French revolution took place. The title of the novel is very carefully chosen; it not only indicates that the story will be about two different cities but also about different types of themes. The two cities of London and Paris are described and divided just as the novel’s different themes, which is suggested already from the title. Just like he portrays the differences between London and Paris Dickens also portrays the differences between each theme and its counterpart.

    This essay will investigate in what way the different themes are connected to the different characters and show how the author is using his characters to play out the different themes. This essay will point out how the themes of darkness/light, love/hate and good/evil connect to the characters and to the story and also to the two cities as the title suggests.

  • 317.
    Tengberg, Michael
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013).
    Borgström, Eric
    Lötmarker, Lena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Sandlund, Erica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013).
    Skar, Gustaf B.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Walkert, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Wikberg, Kristina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Likvärdig bedömning av elevers språkförmågor: Preliminära resultat från ett ämnesdidaktiskt forskningsprojekt2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 318.
    Tennö, Beatrice
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Indiana de George Sand, un roman sentimental?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 319.
    Tennö, Beatrice
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Is English in Swedish upper-secondary school different for students in different programs?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    My aim with this paper is to see whether there are any differences, when it comes to learning English, between students in practical and theoretical programs at upper secondary school in Sweden. I have looked at what differences there are when the students begin the programs and how the English A course differs in material, the students’ influence on their own studies and the atmosphere in the classrooms. Earlier studies have shown that adolescents from the lower social classes more often choose a practical program while students from higher social classes tend to choose a theoretical program. The students’ grades from lower-secondary school have an influence on the choice of program as well. Those with low grades from elementary school frequently choose a practical program whereas students with better grades more often choose a theoretical program. Though in my study, the students’ former grades did not differ that much. Further, studies have shown that students who would like to learn languages are divided into two types. The students are either so-called instrumental or integrative learners. My study showed that integrative exercises are used more often than instrumental exercises in upper-secondary school. Unfortunately, there are also some students that do not want to learn a second language at all and such students are in almost every class but they can be found more often in practical courses. To conclude, I found out in my study that there were differences between the courses in theoretical and practical programs. The differences affected the students in a way that made it easier to achieve a better grade in English in a theoretical program.

  • 320.
    Thorell, Richard
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Språksociologi i skolan: Sex svensklärares tankar om sin undervisning2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Thulin, Anneli
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Skriftspråk och självbild: En pilotstudie om kopplingen mellan 12-åriningens skriftspråk och självbild.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammandrag

    Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna.

    Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta. En sådan kan man se när det gäller enkätsvaren. De elever som skrev en mer avancerad text var mer utförliga och kom fram till mer självmedvetna och mer avancerade slutledningar i sina enkätsvar, än de som skrev en enklare text. Detta kan bero på att det kan vara lättare att visa fler nyanser av personligheten om man har lättare att uttrycka sig i skrift.

    Nyckelord: skriftspråk, självbild, elever

  • 322.
    Thörnstrand, Åsa
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    British or American English?: A survey of some upper secondary schools2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to find out what variety of English pupils in upper secondary schools are using, British English or American English, but also to see if there are any difference between boys and girls and if they are aware of their usage. British English used to be the only variety allowed in school, but now other varieties are taught as well and American English is gaining ground in Swedish schools. According to the curriculum, it is a part of the subject of English in upper secondary schools to study the different varieties and be aware of them. This study took place in Swedish upper secondary schools in the Stockholm area where 108 pupils in university preparing programs translated sentences with words that differ in British and American English, filled in a questionnaire which tested spelling and were also recorded when reading sentences. The survey showed that the tendency among these pupils is that they use American English more than British English in both vocabulary and pronunciation. The study also indicated that many pupils tend to mix their usage between the varieties, especially the girls. It was also seen that boys seem to be more aware of what variety they use.

  • 323.
    Tordebring, Suzzi
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Var det bättre förr?: En kvantitativ jämförelse av elevtexter från 1985, 2005 och 20062007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Abstract

    This essay deals with young people’s written language. It is often said that the student’s ability to write is worse today compared to earlier generations. The written language is an important condition for knowledge, therefore it is of great importance that all students, after finished secondary- and upper secondary school, have acquired an adequate language which is suitable in the public room.

    The fact that young people’s language is worse than earlier generations is a constantly recurrent assertion and often debated in school. Young people’s written language has never been so bad as it is today no matter when that time occurs. In order to find relevance in the statement, I have studied essays from 1985 and compared them with essays from 2005 and 2006.

    The parameters I have studied are spelling mistakes, the wrong use of small and capital letter, syntax errors, writing in two words and the presence of spoken language. In order to compare the texts with each other as well as with earlier research a quantitative method was chosen.

    The results show that the study’s ninth grade students ability to write is better today than twenty years ago. On the other hand, the study also shows that the written language among upper secondary students is worse today compared to 1985. Consequently, in order to answer this essay’s principal issue, if there is any relevance in the statement that it was better before, the question can be answered with both yes and no depending on which grade is referred to.

    Keywords: Written language, comparison, spelling mistakes, student’s essays.

  • 324.
    Tordegård, Anna
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Undervisning i läsförståelse: - en studie i årskurs fyra2010Studentuppsats (Examensarbete)
  • 325.
    Tranefeldt, Sophia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Verbanvändning vid skriftlig produktion hos avancerade inlärare av svenska som andraspråk2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk. Samtliga verb har extraherats, räknats och, i de fall det varit tillämpbart, satts in i ett av de 13 semantiska fält som undersökts i uppsatsen. De olika typer av inkorrekt verbanvändning som påträffats i materialet har kategoriserats utifrån feltyp. De typer av fel som varit av intresse i denna studie är konstruktionsfel i prefixverb, reflexivverb, partikelverb samt fel i verb + substantiv- kollokationer. Förutom konstruktionsfel undersöker uppsatsen även primärt semantiska fel, dvs. fel som i första hand har att göra med verbets semantiska betydelse. Undersökningsresultatet visar att verbfrekvensen hos L2-talarna är lägre i jämförelse med L1-gruppen. Orsaken därtill är att L1-uppsatserna i snitt är längre än L2-uppsatserna och därmed innehåller många fler verb. Det verkar inte föreligga någon anmärkningsvärd skillnad i verbvariationen om man ser till verben i sin helhet. Vissa semantiska fält är dock mer utbyggda och mer varierade i L1-gruppen.

            Verbfrekvenstabellerna visar att andelen partikelverb är hälften så stor i L2-gruppen jämfört med L1-gruppen. Listan över de 20 vanligaste verben visar att andraspråkseleverna, vid en jämförelse med L1-eleverna, underanvänder verben och ska och överanvänder säga, vilja och finnas. Eftersom inga fler indikationer på överanvändning av kärnverb ges i materialet måste just detta interimspråkdrag ses som en mycket begränsad företeelse hos de avancerade L2-eleverna.

            De allra vanligaste feltyperna hos såväl L1- som L2-talare är av primärt semantisk karaktär. Bland dessa fel är, i L2-gruppen, fel kopplade till det semantiska fältets betydelsesidoordning vanligast. Det innebär att studien pekar mot att det som ställer till mest problem för andraspråkseleverna, när det gäller verblexikonet, är sådant som har att göra med semantisk precisering och nyansering, dvs. att välja rätt synonym.

  • 326.
    Vallander, Rebecca
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Förskolebarns språkstrategier: Språkstrategier för inbjudning, uteslutning och förhandling i sociala interaktioner2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka språkstrategier barnen använder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa språkstrategier påverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnåendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrån tre frågeställningar som fokuserade på barnens språkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrån det sociokulturella perspektivet, då det verbala språket och interaktion med andra barn ses som nödvändigt för barns lärande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod då barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som är förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nära barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet. Dessa observationer genomfördes med fältanteckningar där jag kontinuerligt skrev ner barnens handlingar och uttalande i löpande text. Resultatet visade att barnen har en oerhörd kontroll och medvetenhet kring språk och vilka språkstrategier som ska användas när och hur. På denna förskola och i denna barngrupp upptäcktes åtta språkstrategier som barnen använde för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater under lek. Dessa språkstrategier synliggjorde även hur barnens kamratrelationer påverkades på olika sätt, beroende på om språkstrategin uteslöt, inbjöd eller rörde sig om förhandling i interaktionerna.

  • 327.
    Wahlis-Mattsson, Angelika
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    "Kinder sind unschuldig, wir sollten zu verhüten suchen, dass sie so werden wie wir": Wertevermittlung in Erich Kästners Kinderliteratur am Beispiel von Emil und die Detektive und Das fliegende Klassenzimmer2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [de]

    In meinem Ausatz habe ich am Beispiel von "Emil und die Detektive" und "Das fliegende Klassenzimmer" untersucht welche Werte der deutsche Kinderbuchautor Erich Kästner in seinen Kinderbüchern vermittelt. Meinen empirischen Studien beziehen sich auf die Aspekte Freundschaft, Schule, Familie und Gesellschaftskritik.

  • 328.
    Wallin, Linda
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Hur man genom kreativt arbetssätt kan gynna barn med läs- och skrivsvårigheter.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

     

    People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.

     

    Through  qualitative interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.

  • 329.
    Wernersson, Karin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Sprechen lernt man, wenn man spricht: Wie einige Lehrer mit der mündlichen Sprache im Deutschunterricht arbeiten2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [de]

    Das Sprechen ist ein wichtiger Teil im Sprachunterricht. Sprechen lernt man nur wenn man spricht. Man muss die Wörter und die Phrasen aktiv lernen und die Verwendung der Wörter in den Sätzen üben. In dem heutigen schwedischen Lehrplan stehen die funktionelle Sprachfähigkeit und das Vermögen des Schülers selbst die Sprache zu verstehen und sich verständlich zu machen im Vordergrund.

    In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von qualitativen Interviews, untersucht, wie einige Lehrer mit der mündlichen Sprache im Deutschunterricht arbeiten. Ich habe vier Lehrer interviewt, die in den Klassen 6 bis 9 arbeiten. Alle Lehrer arbeiten auf verschiedene Weise und arbeiten mehr oder weniger mit der mündlichen Sprache. Eine Lehrerin arbeitet meistens mit eigenen Übungen, während die anderen drei Lehrer das Lehrbuch verwenden. Wenn sie mit der mündlichen Sprache arbeiten, verwenden sie u.a. Rollenspiele, Spiele, Dialogübungen im Lehrbuch und verschiedene Projekte die mündlich präsentiert werden.

    Das, was ich gesehen habe, ist, dass die Kommunikation der Sprache im Unterricht betont wird, und die Lehrer versuchen der mündlichen Sprache eine wichtige Rolle im Unterricht zu geben. Es scheint doch, als ob die Schüler die mündliche Sprache nicht ernst nehmen. Alle Lehrer sprechen von der Schwierigkeit, die Schüler dazu zu zu bringen Deutsch zu verwenden. Die Schüler müssen verstehen, dass die mündliche Sprache ebenso wichtig ist wie die schriftliche Sprache, und dass sie die Übungen ernst nehmen müssen.

  • 330.
    Westerlund, Anna
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Le personnage de Don Juan: Étude de la comédie de Molière et de l'opéra de Mozart2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 331.
    Westin, Anette
    Karlstads universitet.
    Den svarta lådans pedagogik: En studie om läsinlärning på behavioristisk grund2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammandrag

    Traditionellt sett är ljudmetoden starkt förankrad inom läsinlärningen i svenska skolor. Läroplanen (Lpo 94) ger stor frihet angående metodfrågan och vi måste vara medvetna om vårt eget synsätt när beslutet angående läsinlärningsmetod ska tas. Är det tradition eller språksyn som är den avgörande faktorn? Genom litteraturstudien studeras olika texter från olika tider och idéerna och språksynen bakom ljudmetoden diskuteras. Genom att jämföra läroplaner som avlöst varandra samt också genom att följa språkdebatten och språk-forskningen, kommer en förändring i språksynen synliggöras. Således ges även en inblick i de psykologiska inriktningar som påverkat vårt sätt att se på språket i allmänhet och läsning i synnerhet. Det har visat sig att läsundervisningen historiskt sett gått från B.F. Skinners behavioristiska grundtanke, till att numera grunda sig på Noam Chomskys kognitiva teorier. Genom att ta del av andras språksyn ges möjligheten att reflektera över det egna sättet att se på språket, vilket är en grundläggande förutsättning och av avgörande betydelse när läsinlärningsmetod ska väljas i läraryrket.

    Nyckelord: Läsinlärning, ljudmetod, språksyn

  • 332.
    Westlund, Erik
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Engelsk hörförståelse i mellanstadiet1982Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker om mellanstadieelever förstår en högläst engelsk text och om det finns ett samband mellan grad av hörförståelse och den förmodade ökade ordkunskapen i engelska under mellanstadiet. Samma hörförståelseövning genomfördes i en klass vardera från åk 4, 5 och 6 på en mellanstadieskola för att kartlägga skillnader i engelsk hörförståelse när det gäller förmågan att återge innehållet i en avlyssnad berättelse. Resultatet visar att det var en progression från nivå till nivå när det gäller förståelse och antal ord som återgivits och att denna progression var mest markant mellan åk 4 och 5.

  • 333.
    Widén, Anders
    Karlstads universitet.
    Drives of death and sexuality in John Polidori´s "The vampyre" and Joseph Sheridan Le Fanu´s Carmilla2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 12 poäng / 18 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 334.
    Wigh, Helen
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Läs- och skrivinlärning: lärarens val av metod2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.

  • 335.
    Wiklund, Ami
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    "Ja men liksom, jag är så jävla chill!": En kvalitativ och kvantitativ undersökning om personalchefers och ungdomars attityd till ungdomsspråk vid formella situationer2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    We are becoming more globalized and borrowing words from other languages, which, among other things, are implemented in youth languages. However, it is not only loan terms that are common in the youth language, but also snake words, swear words and discourse articles occur. Research has shown that older generations have a negative attitude towards the expressions of youth in the youth language. It has also been found that it is beneficial if we adapt our language based on the situation we face, for example, by using a more formal language in situations that are perceived to be formal. The purpose of the present study was therefore to find out what staff managers have for the attitude that a job seeker speaks youth in a work interview or that an employee usually has a youth language at work. In order to get a youth perspective, it was also chosen to study, through a survey, what young people think about using youth languages in different situations, and what they consider to be formal situations. It was also chosen to have a certain gender perspective to see if the attitude to youth languages varied depending on the gender they "classified as". Six staff managers were interviewed; a chief executive officer, finance manager, real estate company president, preschool manager, HR manager and trotting coach. The current surveys were submitted to a total of 115 young people in grades 1 and 3 from the Social Science Program and the Care and Care Program. The results showed that most of the staff managers sometimes used youth-language features, but no-one was positive about using this during a work interview or at work. However, some of them thought that there was something more acceptable if it was a youth who spoke youth in a work interview than an elder. As for the youth's response, it turned out that the majority of young people thought that youth languages were okay to use mostly with friends and at home, while it was not okay at school or work interviews, and in part not in conversation with teachers. There was no significant difference between women and men's attitude. Personnel managers' results could in part be due to different attitudes to the words and expressions of others, depending on our own language usage. The results of the youth could be due to the fact that they have participated in a teaching that shows how we should adapt our language based on the situation.

  • 336.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    I tweet like I talk: Aspects of speech and writing on Twitter2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation investigates linguistic and metalinguistic practices in everyday Twitter discourse in relation to aspects of speech and writing. The overarching aim is to investigate how the spoken–written interface is reconfigured in the digital writing spaces of social media.

    The dissertation comprises four empirical case studies and six chapters. The first study investigates communicative functions of hashtags in a speech act pragmatic framework, focalizing tagging practices that not only mark topics or organize hypertextual interaction, but rather have more specific locally meaningful functions. Two studies investigate reported speech in tweets, focusing on quotatives typically associated with informal conversational interaction (e.g., BE like). The studies identify strategies by which Twitter users animate (Tannen, 2007) speech reports. Further, one of the studies explores how such animating practices are afforded (Hutchby, 2001). Lexically, orthographically, and with images, but primarily through typography, users make voice, gesture, and stance present in their tweets, digitally re-embodying the rich nonverbal expressivity of animation in talk. Finally, a study investigates notions of talk-like tweeting from an emic perspective, showing users' negotiations of how tweets can and should correspond to speech in relation to social identity, linguistic competence, and personal authenticity.

    Six chapters situate and synthesize the case studies in an expanded theoretical framework. Together, the studies show how Twitter's speech–writing hybridity extends beyond a mix of linguistic features, and challenges a traditional idea of writing as a mere representation of speech. Talk-like tweeting remediates (Bolter & Grusin, 2000) presence and embodiment, forgoing the abstraction of phonetic print literacy for nonverbal expressivity and an embodied written surface. Twitter talk is shown not simply to substitute literacy norms for oral norms, but to complicate and reconfigure these norms. Talk-like tweeting makes manifest an ongoing cultural renegotiation of the meanings of speech and writing in the era of digital social media.

  • 337.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Metalanguaging as resistance: The socially-mediated rejection of public apologies in the wake of #MeToo2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to investigate how local negotiations of linguistic normativity form part of a structure of civic engagement or political participation in today's socially mediated publics. The public apology is a discursive genre that has received much folk linguistic attention in public debate (e.g., Ancarno, 2015), especially in the wake of the #MeToo movement of 2017–2018. Several prominent examples of such public apologies have been characterized as empty apologies, pseudo apologies, or, simply, "non-apologies" (cf. Kampf, 2009). This paper presents a case study for a larger project focusing on metapragmatic negotiations and contestations in the reception of public apologies as non-apologies in social media spaces. While the larger project will mainly focus on post-#MeToo cases, this paper addresses a prominent ‘portal case,’ namely Donald Trump’s “Pussygate” apology video, which was published in October of 2016 on Trump’s Facebook page. The paper presents analyses of Twitter conversations (i.e. conversational reply-chains) about this apology video from the days immediately following its release, with a microanalytic (Giles et al., 2015) focus on how metalinguistic notions of real versus non-apologies are articulated in informal public discourse. Negotiations of the Trump video’s merits as an apology are rarely only that, but rather tend to be interwoven with affectively charged ideological positionings – in relation to party politics, progressivism, feminism, and more. Through articulating notions such as non-apology, social media interactants are in effect practicing a kind of layperson’s critical discourse analysis.

  • 338.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    No one is "pro-politically correct": Positive construals of political correctness in Twitter conversations2016Ingår i: Fact or fiction?: Studies in honour of Solveig Granath / [ed] Elisabeth Wennö, Marie Tåqvist, Peter Wikström, Johan Wijkmark, Karlstad: Karlstads universitet, 2016, s. 159-170Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates use of the contested term politically correct (PC) in written conversational exchanges on Twitter. PC is sometimes assumed to be entirely a fabrication by conservatives or the far right, not a label that anyone would voluntarily attach to themselves. This study focuses on discursive instantiations of PC that challenge this assumption by construing PC favorably. To this end, a small set of conversations featuring more-or-less clearly positive construals of PC, selected from an initial material of 184 Twitter conversations containing the target phrase “politically correct,” are analyzed in detail. The aim is to see how such construals appear and function in everyday discourse.

  • 339.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013).
    Nonpology unaccepted: Insincere apologies in social media discourse2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a pilot study of how social media interactants construct a notion ofnonpologies. Nonpology is a neologism sometimes found in social media discussions of what research has called, e.g., “non-apologies” or “quasi-apologies” (Kampf, 2009). Such concepts often relate to a socially recognized genre of “public apologies” (An- carno, 2015) by politicians, celebrities, or corporate spokespersons. Public apologies that rate as nonpologies may either lack an explicit moment of apologizing, or come across as insincere or self-serving in some way. This study focuses on how Twitter in- teractants construe public apology-framed events, for instance in wake of the #MeTooawareness raising campaign of late 2017. The material is a collection of Twitter conver- sations in which at least one interlocutor refers to an event specifically as a nonpology. This material is analyzed in a microanalytic framework with a focus on the emic (i.e., discourse participants’) construction of the concept. For example, talking about come- dian James Corden’s apology for a rape joke, two Twitter users orient to the apology as insufficient and insincere:

    1. A:  Ugh his apology is so shit. SNL did Weinstein jokes that ripped Weinstein. It can be done. Corden just acted like rape is hilarious.

    2. B:  Yup. He punched right down.

    B: And it’s a nonpology; I’m sorry IF you were offended.

    Here, A dismisses Corden’s apology as “so shit,” suggesting that the apology was inad- equate to make up for the transgression of the rape joke. B replies to A’s tweet twice. First, B aligns with A’s criticism of the rape joke itself. Second, B expands on A’s dis- missal of the apology by labeling it a nonpology. B elaborates on the nonpology concept by constructing a paraphrase of Corden’s apology. In the paraphrase, B conceptualizes the nonpology as being focused on the taking of offense rather than on the transgression itself, and as being conditional (B emphasizes “IF”).

    Through analysis of such instances, the pilot study aims to contribute to the develop- ment of a larger project on non-apologies in mediated interaction. Since the focus is on everyday interaction, the project will contribute to linguistic/interactional scholarship on the structure and felicity conditions of apologies in general. Further, since the con- cepts of nonpologies are formulated in response to events of critical political signifi- cance in the public’s view, the project will contribute to our understanding of everyday, micro-level, political participation in the context of digitally-mediated publics.

    Ancarno, C. (2015). When are public apologies “successful”? Focus on British and French apology press uptakes. Journal of Pragmatics, 84, 139–153.

    Kampf, Z. (2009). Public (non-) apologies: The discourse of minimizing responsibility. Journal of Pragmatics, 41(11), 2257–2270.

  • 340.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Not even real words: User construals of Twitter discourse as ‘talk-like’2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Linguistic research on computer-mediated communication has frequently addressed the supposed or actual orality (broadly, ‘spoken-likeness’ or ‘conversationality’) of written language in online contexts, and tends to construe orality in ‘discourse-external’ terms – e.g., in terms of theoretically or computationally motivated formal categories. This study presents an approach toward complementing extant research by focusing on ‘discourse-internal’ construals, or participant orientations (Schegloff 1997). The aim is to examine how Twitter users construe talk, on their own terms, when explicitly describing Twitter discourse as ‘talk-like’. The material comprises manually collected retrievals (via Twitter’s web-based search interface) of tweets containing the string “tweet/s like [pronoun] talk/s”, for the pronouns I, you, he, she, and they (N=300). Two research questions are addressed:

    i. When Twitter users refer to their own or their peers’ Twitter discourse as being talk-like, how, if at all, do they substantiate notions of talk-likeness?

    ii. What attitudes or values are attached to the notions talk-likeness expressed?

    The results show that construals are often left implicit, but sometimes elaborated either in the body of a single tweet or over the course of a conversational exchange between multiple users. When elaborated, the construals are very diverse, but sometimes directly pertinent to categories common in both popular debate and scholarly work, such as mode, register, correctness, and appropriateness (see e.g. Baron 2008; Crystal 2006, 2008; Hård af Segerstad 2003; Jonsson 2013; Meredith & Stokoe 2014; Wikström 2014). For instance, some users associate talk-likeness with grammatical or orthographic (in-) correctness (Example 1), and others associate it with orthographic or lexical representation of dialect or accent (2), or less tangible notions of voice or tone (3).

    1. I tweet like I talk so if I spell some wrong it was on purpose. ... shiiid I passed all my English classes.......
    2. Hate it when scots tweet like they talk, you're not even writing real words
    3. @username oh my. He tweets like he talks. I can literally hear his overly preachy tone in those tweets…
    4. The reason I know it's not really [Jennifer] is because she's too grammatically correct. [Jen] tweets like she talks.

    The expressed attitudes and values concern, inter alia, perceived problems of comprehensibility or appropriateness, both amusement and annoyance at the novelty of talk-like written language, and affiliation with identity categories or notions of authentic identity (Example 4; cf. Benwell & Stokoe 2006:245; Deumert 2014). Overall, the results suggest that a focus on users’ construals of their own computer-mediated discourse offers a window on how issues of theoretical interest to linguists, such as mode and register, are not only instantiated but also actively negotiated in online language use.

    References

    Baron, N. S. (2008). Always on: Language in an online and mobile world. Oxford: Oxford University Press.

    Benwell, B., & Stokoe, E. (2006). Discourse and identity Edinburgh: Edinburgh University Press.

    Crystal, D. (2006). Language and the Internet (2 ed.). Cambridge: Cambridge University Press.

    Crystal, D. (2008). Txtng: The gr8 deb8. Oxford: Oxford University Press.

    Deumert, A. (2014). The performance of a ludic self on social network(ing) sites. In P. Seargeant & C. Tagg (Eds.), The language of social media: Identity and community on the internet (pp. 23-45). Basingstoke: Palgrave Macmillan.

    Hård af Segerstad, Y. (2003). Use and adaptation of written language to the conditions of computer-mediated communication (2 ed.). Gothenburg: University of Gothenburg.

    Jonsson, E. (2013). Conversational writing: A multidimensional study of synchronous and supersynchronous computer-mediated communication. Uppsala University: Engelska institutionen.

    Meredith, J., & Stokoe, E. (2014). Repair: Comparing Facebook ‘chat’ with spoken interaction. Discourse & Communication, 8(2), 181-207. doi: 10.1177/1750481313510815

    Schegloff, E. A. (1997). Whose text? Whose context? Discourse & Society, 8(2), 165-187. doi: 10.1177/0957926597008002002

    Wikström, P. (2014). & she was like "O_O": Animation of reported speech on Twitter. Nordic Journal of English Studies, 13(3), 83-111. 

  • 341.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    & she was like "O_O": Animation of reported speech on Twitter2014Ingår i: Nordic Journal of English Studies, ISSN 1654-6970, E-ISSN 1654-6970, Vol. 13, nr 3, s. 83-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study relates discourse-pragmatic aspects of the use of the quotatives say, be like, be all, and go to the question of the supposed or actual spoken-likeness of written computer-mediated communication (CMC). 1,800 tokens of reported speech, collected from Twitter, were analyzed in a “constructed dialogue” framework (Tannen, 2007). The results show that users of Twitter employ various CMC devices to animate and modally enrich reported speech, especially in speech reports with be like, be all, and go. They perform a style of communication that is reminiscent of conversational speech, even while having qualities that seem to belong uniquely to CMC.

  • 342.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    #srynotfunny: Communicative functions of hashtags on Twitter2014Ingår i: SKY Journal of Linguistics, ISSN 1456-8438, E-ISSN 1796-279X, Vol. 27, s. 127-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates various communicative functions served by hashtags in written communication on Twitter from a linguistic pragmatic perspective. A tweet containing a hashtag links to, and is integrated into, a timeline of other tweets containing the same hashtag. Thus, hashtags are by default categorizing or organizing; a user of Twitter may add the tag #food to their tweet to integrate it into a general conversation about this topic. However, this study demonstrates that hashtags are also used creatively to perform other communicative functions. In the data presented, hashtags are employed as complexly multifunctional linguistic devices for, among other things, structuring information, playing games, and engaging in reflexive meta-commentary. Notably, while pragmatic methodology is typically applied to speech, this study indicates that a traditional speech acts framework may be profitably applied to written communication in new media.

  • 343.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Tweeting like one talks: Approaching 'talker identity' emically2016Ingår i: Research methods as practice: Current fieldwork strategies and methodological accountings, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper highlights methodological challenges involved in approaching the issue of online ‘orality’ from a novel emic perspective, based on material and analyses from an ongoing study of how users of Twitter construe the notion of ‘talk-like’ tweeting.

  • 344.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Twitter's affordances for animation of reported speech2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 345.
    Wikström, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    When I need/want to: Normativity, identity, and form in user construals of 'talk-like' tweeting2016Ingår i: Discourse, Context & Media, ISSN 2211-6958, E-ISSN 2211-6966, Vol. 14, s. 54-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this study is on how Twitter users construe talk-like tweeting in metalinguistic utterances. In a material of tweets containing or responding to explicit comparisons of tweeting to talking (N=520), a broad range of construals are identified, showing Twitter users associating talk-likeness with, e.g., notions of the textual representation of voice, of grammatical (in-)correctness, of accurately reflecting one׳s ‘real-life’ identity, and of regional or social variation in language use. These associations frequently serve normative functions, enforcing or contesting linguistic and discursive norms in both serious and playful ways. The findings offer a novel perspective on the oft-debated orality of computer-mediated discourse, providing a window on how a process of enregisterment (Agha, 2007) is instantiated and how language norms are actively negotiated by participants in everyday online language use on Twitter.

  • 346.
    Wikström, Peter
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Sandlund, Erica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Unacceptable non-apologies: The production and receipt of public apologies in mediated interaction in the wake of #MeToo2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Late 2017 saw the emergence of #MeToo, a social media-based campaign concerning sexual assault and harassment. #MeToo has resulted in several public statements from high-profile figures accused of transgressions ranging from inappropriate comments to outright assault. Such statements have frequently been treated in journalistic and social media as failed or absent apologies – as non-apologies. The present paper focuses on the mediated delivery of apologies and their receipt as non-apologies across traditional (broadcast and print) media and new social media. As empirical cases, we examine three media events from the global #MeToo movement: the Donald Trump “PussyGate” affair, a controversial joke about the Harvey Weinstein case by TV host James Corden, and public accusations of sexual harrassment leveled against a well-known Swedish TV show host. We specifically focus on the grounds for rejecting apologies by examining how the apology was 1)designed and launched, and 2) interpreted and assessed in media/social media. Using conversation analysis (CA) (Sacks, Schegloff & Jefferson, 1974; Clayman & Heritage, 2002) and textual discourse analysis, we demonstrate how responses orient to selected aspects of the apology in assessing it, such as blame-shifting, trivialization, accounts of intentions, or conditionalization. By examining the original apologies in their sequential and discursive contexts (e.g. Robinson, 2004; Drew et al, 2016), and contrasting their composition and delivery with the grounds for rejection brought forth in reactions, the study aims to enhance our understanding of the social delicacy of public apologizing and the selective recontextualization of such apologies in receipts and rejections.

  • 347.
    Wilén, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    How ESL Teachers Use EnglishLiterature in the Classroom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine the purpose of literature instruction in English 5, 6 and 7. The questions that are examined are; the purpose of literature instruction in English, which methods are used by the teachers and how teachers choose which literature to include. The study is qualitative and is based on an interview study in which three teachers that currently teach English 5, 6 and 7 participated. These interviews are presented and discussed in relation to the curriculum, GY11, course documents and research in the area. The results show that teachers use literature to achieve a number of goals set by the curriculum and course documents, and that they often choose to include extensive reading in courses even when it is not demanded. The teachers use several methods, where discussions and written assignments complement each other. Literature selection is based on a careful balance between getting students motivated to read the assigned literature and achieving the intended purpose.

  • 348.
    Windestål, Malin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Målbeskrivning eller självbild?: Bilden av eleven bakom kursplanens mål i svenska i grundskolans senare år2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att se vad kursplanen i svenska ställer för krav på elever i grundskolan jämfört med på fältet verksamma pedagogers syn på det hela. För att få reda på det har jag använt mig av en kvalitativ intervju, där jag har intervjuat fyra pedagoger som alla är utbildade svensklärare men som har olika lång yrkeserfarenhet.

    Efter regeringsskiftet 1991 fick den nya läroplanskommittén ett uppdrag där målsättningen var att utveckla Europas bästa skola. En nationell målstyrning infördes och målen föreslogs bli av två slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. En problematik i detta är att den kunskap som eleverna i årskurs nio ska tillägna sig är formulerat på ett sådant sätt så att inte ens experterna på respektive skolämne skulle kunna leva upp till de krav som ställs på eleverna. Det blir i många fall lärarnas uppgift att bryta ner dessa mål och presentera dem på ett språkligt enklare sätt så att eleverna kan nå upp till de mål som är ställda på dem, och ingenstans i målformuleringen tas det någon hänsyn till att många elever går igenom en stor förändring i sitt liv, nämligen puberteten.

  • 349.
    Wong, Yiu Tong
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    An Escap-ee from French to English who will never return: A semantic and syntactic study of the -ee suffix in English2017Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker -ee-suffixets semantiska och syntaktiska egenskaper i engelska. Suffixet lånades från det franska suffixet -é under senmedeltiden, när det franska språket började påverka engelska. Tidigare forskning hävdar att det engelska -ee-suffixet påvisar semantiska egenskaper såsom animacitet, episodicitet och passivitet. Syntaktiskt sett kan suffixet även tyda på ergativitet. Användning av suffixet är i viss mån förknippad med förankringen i kontexten. Ickestandardiserade -ee -avledda substantiv identifierades och deras semantiska och syntaktiska egenskaper undersöktes. Urvalet av icke-standardiserade och standiserade substantiv utfördes med hjälp av ett väletablerat lexikon och Internet. Resultatet visade att de flesta -ee-avledda substantiven uppvisar episodicitet och majoriteten även animacitet. Passivitet är ett viktigt kännetecken av suffixet när det gäller substantiveringen av transitiva verb. Betydelserna av vissa mer svårtydda eeavledda substantiv förankras ibland i kontexten med exempelvis förekomsten av er-/-or-avledda motsvarigheter. Syntaktiskt sett är ergativitet inte ett tydligt särdrag av -ee-suffixet. Sammanfattningsvis kan det hävdas att -ee-suffixets användning styrs framför allt av samverkan mellan flera olika semantiska aspekter, medan den syntaktiska egenskapen, ergativitet, är relativt oväsentlig.

  • 350.
    Zetterlund, Jessica
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Barns språkutveckling och olika sätt att stimulera den2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Abstract

    The purpose with my examination paper was to investigate how children’s language are developed and how to stimulate it as a pedagogue in preschool.

    In my investigation I have used qualitative interviews of four preschool teachers. The interviews were taped, and the questions were written in advance and used as support.

    In the literature I have chosen to describe how children’s language development seems, different language theories, what the curriculum (Lpfö98) says about language development and the role pedagogue’s has in stimulating children’s language.

    I found it most interesting to study this literature and to take part of different preschool teachers’ views on children’s language development. The results of my interviews show that all the pedagogues are well aware of children’s language and they have many suggestions of how to stimulate it in their work at preschool. They also claimed that this stimulation is a continuous work.

    Some of the observations I made was that all pedagogues express difficulties depending on stress and lack of time due to big groups of children. All the teachers wish to have more time for each child.

45678 301 - 350 av 356
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf