Endre søk
Begrens søket
332333334335336 16701 - 16750 of 16795
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 16701.
    Ölund, Linnea
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för nationalekonomi och statistik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden: Risk för teknologisk arbetslöshet eller chans till nya jobbmöjligheter?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Nya dator– och robotsystem utvecklas ständigt och är på väg in i så gott som alla branscher. En mycket omdiskuterad artikel från USA har med anledning av detta beräknat en så kallad automatiseringssannolikhet för samtliga yrkesgrupper i landet. 2010 gjorde författarna ett försök att förutspå framtiden och drog slutsatsen att 47 procent av alla yrken i USA kommer att försvinna till följd av automatisering under de kommande 20 åren. Denna studie undersöker, med hjälp av måttens svenska motsvarighet, i vilken utsträckning digitaliseringen påverkat sysselsättningsfördelningen i Sverige mellan 2001-2013. Då fler faktorer naturligtvis kan ha betydelse har variabler såsom sannolikhet för att flytta delar av produktionsprocessen utomlands (offshoring) och grad av rutinmässighet (RTI) också tagits med i modellerna. Resultatet visade att det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan förändringen i andel sysselsatta i ett yrke och yrkets automatiseringssannolikhet, även om effekten är svag. Ju högre automatiseringssannolikhet ett yrke har, desto sämre har sysselsättningsutvecklingen i termer av yrkets andel av den totala sysselsättningen varit. Även RTI och offshoring uppvisar ett negativt samband med sysselsättningsutvecklingen.

  • 16702.
    Ölund, Linnea
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Finansiell förmåga och utbildning: Hur ekonomistudier påverkar finansiell förmåga och privatekonomi. 2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande.

  • 16703.
    Ölvestam, AnnSofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Motivation för matematiken: Hur lärare arbetar med barnens motivation i grundskolans tidigare år2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna själva anser att de ska arbeta för att försöka bibehålla elevernas motivation och väcka deras intresse för skolämnet matematik under skolåren ett till fem samt vad de anser om sina förutsättningar att bedriva den undervisning de vill bedriva för att lyckas med detta. Fem lärare svarade på min enkät. Deras svar analyserades med hjälp av fenomenografisk metod då jag ville beskriva hur de uppfattar att deras arbete ökar motivationen hos eleverna. Jag letade efter likheter och skillnader i utsagorna som sedan låg till grund för mina resultat.Resultaten som framkommit från enkätsvaren tyder på att lärarna behöver utvidga sina kunskaper om hur de ska lära ut sitt ämne. De behöver ta del av den senaste forskningen, läsa rapporter, gå kurser eller Lärarlyftet. De behöver få mer tid till att sätta sig in i Lgr 11 för att kunna lägga upp en bra och tydlig undervisning. Det behövs också mer undervisningstid för att kunna uppfylla alla krav som ställs på lärarna. Både krav från Skolverket men också krav från eleverna som vill ha roliga, intressanta och lärofyllda lektioner. Om detta uppfylls kommer framtidens elever känna ett större intresse och en större motivation för ämnet matematik.

  • 16704.
    Örbring, David
    Lunds universitet, Campus Helsingborg.
    Geografiska perspektiv i utbildning av lärare i samhällskunskap2014Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2014:1, s. 41-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teachers in Social Studies can benefit from geographical perspectives in their teaching of Social Studies in elementary and high school. The aim is to connect geographical perspectives to various social processes and to integrate it in teaching of Social Studies. But how can the relevance of geographical perspectives in an education for teachers in Social Studies be motivated and to what benefits can it be internalized? I will try to answer that question in this article. This relevance is mainly, with basis in a literature study, focused on democracy, sustainable development and digital literacy. It is also relevant by giving teachers a broader teaching skill and thus they are able to help pupils achieve higher-order skills.

  • 16705.
    Ördberg, Oscar
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Granlund, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Ett nytt Lhiv: En undersökning om HIV, kris och livsformsanalys2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats.

    För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum.

    Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier.

    Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats. Slutsatserna från detta har varit en skiss på en ny kärleksform som vi har valt att nämna de bemötandes kärleksform. I de bemötandes kärleksform handlar det inte om en tillägnelsepraktik som i de bemyndigandes kärleksform eller en omsorgspraktik som i de bekräftandes kärleksform utan här kan vi argumentera för en kompromisspraktik.

    Den tredje och sista slutsatsen handlar om att vi inte kan påvisa någon livsformsspecifik krisbearbetning av HIV utan det verkar vara något som ligger utanför ramen för den realistiska livsformsanalysen och grundar sig helt på individuella egenskaper.

  • 16706.
    Örgesvik, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Barn samtalar om miljö: En socialkonstruktivistisk analys av förskolebarns miljödiskurs.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om barns miljödiskurs utifrån en observation av en lärandesituation utformad efter den pluralistiska utbildningstraditionen med fokus på miljömässig hållbar utveckling.

    Som datainsamlingsmetod valdes deltagandeobservation i en selektivt återkommande form. En aktivitet grundad i den pluralistiska utbildningstraditionen utformades där barn i grupper av tre eller fyra fick diskutera miljöfrågor utifrån ett förutbestämt bildmaterial. Aktiviteten videoinspelades och barnens ord transkriberades. Därefter analyserades den insamlade data genom en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori. Resultaten från studien visade att barnen besitter en viss kunskap om hållbarhetsfrågor, miljödiskursen beskrivs som huvudsakligen normativ med positiva och negativa handlingar för miljön. Barnens miljödiskurs kretsar huvudsakligen kring nedskräpning och tycks prioritera omsorg av miljön framförallt för djurens skull, men lyfter även fram naturens estetiska värden och växtlighet. Studiens resultat visar att det finns utrymme för mer pluralistisk miljöundervisning från en tidig ålder då en normativ syn på miljön verkar ha fått fäste redan i de senare åren i förskolan. Förslag ges på hur fortsatt forskning om miljöundervisning i förskolan kan bedrivas med fokus på pluralism och demokrati.

    Nyckelord: Hållbar utveckling, miljömässig hållbar utveckling, miljödiskurs, pluralism, socialkonstruktivism.

  • 16707.
    Örhall, Inger
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Faktorer som påverkar barns läsutveckling2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 16708.
    Örnborg, Zandra
    Karlstads universitet. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Koncentrationssvårigheter utifrån pedagogens perspektiv: Hur påverkas klassen och den enskilda individen?2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet var att undersöka utifrån några pedagogers perspektiv hur koncentrationssvårigheter beskrivs samt hur elevers koncentrationssvårigheter påverkar andra elever/klassen. Jag valde att göra en intervjustudie, där jag intervjuade fyra pedagoger utifrån deras erfarenheter och upplevelser. Jag ställde frågor som berörde svårigheter och yttrande av koncentrationssvårigheter, de andra elevernas reaktioner samt påverkan på klassen.

    Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna upplever att elever kan tycka att det är jobbigt och kan själva bli störda av barnet med koncentrationssvårigheter. Det framkom också att barnen runtomkring lär sig att hantera situationen genom att t.ex. ignorera. Pedagogerna tryckte på en öppen och rak kommunikation och värderade diskussioner med klassen högt, allt detta för att skapa en förståelse barnen emellan.

    Forskning kring koncentrationssvårigheter finns det en uppsjö av. Den medicinska, sociala och den pedagogiska delen finns oftast med, men hur koncentrationssvårigheterna påverkar omgivningen finns det sämre av. Därför valde jag att också belysa eleverna runtomkring elever med koncentrationssvårigheter utifrån pedagogers perspektiv.

  • 16709.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Alias2009Inngår i: The Essential Cult Television Reader / [ed] David Lavery, Lexington: The University Press of Kentucky , 2009, s. 22-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16710.
    Örnebring, Henrik
    Reuters Institute for the Study of Journalism, University of Oxford, England.
    Alternate Reality Games and Convergence Culture: The Case of Alias2007Inngår i: International journal of cultural studies, ISSN 1367-8779, E-ISSN 1460-356X, Vol. 10, nr 4, s. 445-462Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Alternate Reality Games (ARGs) are a form of internet-based mystery game in which participants are immersed in a fictional                     world and engage in collective problem-solving. This article studies three ARGs connected to the TV series Alias (ABC, 2001—6), two of them launched by the network ABC as part of the marketing of the TV series, the third produced by fans.                     Previous research on ARGs has not sufficiently problematized the fact that many ARGs are marketing tools. While ARGs can be                     analysed as part of a wider context of convergence culture and fan culture, such an analysis must take into account the underlying                     commercial logic of popular culture production. Despite the differences found between industry-produced and fan-produced ARGs,                     they still share a framework of consumption that conforms to corporate goals of marketing and brand-building as well as fan                     audiences' goals of pleasurable interaction with fictional worlds

  • 16711.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Anything you can do, I can do better?: Professional journalists vs. citizen journalistsin six European countries2013Inngår i: International Communication Gazette, ISSN 1748-0485, E-ISSN 1748-0493, Vol. 75, nr 1, s. 35-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is based on 63 in-depth, semi-structured interviews with professional journalists across career stages and across media in six European countries (UK, Estonia, Germany, Italy, Poland and Sweden), and is concerned with how journalists answer the question: How is what you do different from what citizen journalists do? Based on existing literature on journalistic authority and the professional project, three areas where claims to professional legitimacy and distinction from amateurs are identified: expertise, duty and autonomy. The interview data show that while claims based on expertise and duty are common when professional journalists want to demarcate the boundary between them and citizen journalism, claims based on direct reference to autonomy are non-existent. However, claims based indirectly on reference to autonomy, but institutional or collective rather than individual autonomy, are common. Indeed the key result of this study is that legitimacy claims based on the collective nature of the journalistic endeavour are very common, in contrast to earlier constructions of journalistic professionalism, which emphasized individualism and individual autonomy.

  • 16712.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Clientelism, Elites and the Media in Central and Eastern Europe2012Inngår i: The International Journal of Press/Politics, ISSN 1940-1612, E-ISSN 1940-1620, Vol. 17, nr 4, s. 497-515Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article argues that the traditional political science definition of clientelism is insufficient for explaining how the media fit in with clientelistic systems in Central and Eastern Europe (CEE). It is suggested that a broader understanding of clientelism, looking in particular at how media are used as elite-to-elite communication tools as well as elite-to-mass communication tools, better explains the place of the media in the clientelistic systems of the CEE nations. Empirically, it is based on a set of 272 elite and expert interviews conducted across ten CEE countries (Bulgaria, the Czech Republic, Estonia, Hungary, Latvia, Lithuania, Poland, Romania, Slovakia, and Slovenia) in 2010 and 2011. The article presents some general findings on the nature and character of the linkages between political elites and the media, and the extent to which such linkages can be considered clientelistic. Then follows a discussion of specific practices of media instrumentalization, charting the many ways in which the media can function as a resource in conflicts and negotiations between clientelistic elite networks, directly as well as indirectly. Particular attention is given to the phenomena of advertorials and kompromat.

  • 16713.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Comparative Journalism Research: an Overview2012Inngår i: Sociology Compass, ISSN 1751-9020, E-ISSN 1751-9020, Vol. 10, nr 6, s. 769-780Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This overview focuses on the most common type of comparative journalism research, which is cross-national comparative research. The overview presents a typology for different types of comparative journalism research, based on whether the research interest is in journalism as an activity or as a product; and, in the case of journalism as an activity, whether the interest is in the system level, the organizational level, or the individual level of journalism. The overview finds that the analysis of journalism on the individual level and of journalism as a product are the most common types of comparative research, whereas comparative analysis of journalism on the organizational level is much under-studied.

  • 16714.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Det journalistiska arbetets förändring2015Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson & Jesper Strömbäck, Studentlitteratur AB, 2015, s. 497-513Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16715.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Epistemologies and Professional Roles2017Inngår i: Journalistic Role Performance: Concepts, Contexts, and Methods / [ed] Claudia Mellado, Lea Hellmueller & Wolfgang Donsbach, New York: Routledge, 2017, s. 75-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16716.
    Örnebring, Henrik
    University of Oxford faculty Politics and Int Relations.
    Introduction: Questioning European Journalism2009Inngår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 10, nr 1, s. 2-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article argues that previous research on European journalism (widely defined) to a large extent tells a story of failure. Journalism is characterised as having “failed Europe” in three ways: through failure of representation, failure of production and failure of participation. However, this image of media failure rests on certain descriptive and normative assumptions about Europe and about journalism—assumptions that are sometimes explicit but more often implicit. This article suggests some new ways of questioning these assumptions in order to move research on European journalism forward.

  • 16717.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Journalism and Change2018Inngår i: Journalism / [ed] Tim P Vos, Boston: Walter de Gruyter, 2018, s. 555-574Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16718.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Journalism as institution and work in Europe, circa 1860: A comparative history of journalism2013Inngår i: Media History, ISSN 1368-8804, E-ISSN 1469-9729, Vol. 19, nr 4, s. 393-407Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a comparative historical analysis of the relationship between journalism as institution (i.e., a particular set of organizations in society) and journalism as work (i.e., an activity practiced by individuals) in four European countries: Britain, Sweden, Germany, and Estonia. The analysis compares the institutional context of journalistic work in these four countries around 1860, focusing in particular on the organization of journalistic labor at the national newspaper of record. The historical comparison reveals how exceptional the British case is. The study finds that British journalism circa 1860 exhibited a high division of labor, high labor specialization, and was increasingly focused on news gathering and production. Swedish and German journalism exhibited an emerging division of labor and labor specialization, and was focused on political debate (rather than news gathering and production). Estonian journalism exhibited hardly any division of labor or labor specialization, and was focused on raising national awareness.

  • 16719.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Journalism as Institution and Work in Europe, Circa 1860: A Comparative History of Journalism2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper analyses the relationship between journalism as institution (i.e. the collective of organizations involved in the production of journalism) and journalism as work (i.e. as an activity performed by individuals) by comparing and contrasting journalism – as exemplified by the ‘newspaper of record’ in each respective country – in four European countries, Britain, Sweden, Germany and Estonia, around 1860. The focus is on the organization of journalistic work and on journalism as salaried labour. In particular Britain has been studies extensively in this regard before, so this paper uses Britain and the Times as its prime example but also highlights the exceptional nature of this case and uses comparative analysis to demonstrate key differences in the journalism-as-work/journalism-as-institution relationship between these four countries.

  • 16720.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Journalism cannot solve journalism's problems2019Inngår i: Journalism - Theory, Practice & Criticism, ISSN 1464-8849, E-ISSN 1741-3001, Vol. 20, nr 1, s. 226-228Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16721.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Journalistic Ideals Versus Journalistic Practice: The Relationship Between Role Perception and Valued Skills Among Journalists in Six European Countries2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research into the role perceptions of journalism is well-established, but there is significantly less research on whether such perceptions translate into actual journalistic practice. This presentation explores this link between journalistic ideals and journalistic practice by studying the relationship between role perceptions and valued skills among journalists. Do the skills journalists place value on somehow match the perceptions they have of their societal role? This is examined using comparative survey data from six Europan countries: Britain, Estonia, Germany, Italy, Poland, and Sweden.

  • 16722.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Journalists, PR Professionals and the Practice of Paid News in Central and Eastern Europe: An Overview2016Inngår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 9, nr 1, s. 5-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16723.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Journalists thinking about precarity: Making sense of the "new normal"2018Inngår i: # ISOJ Journal, ISSN 2328-0700, E-ISSN 2328-0662, Vol. 8, nr 1, s. 109-127Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study analyzes the effects of precarity on thinking about professionalism and professional identity among journalists, based on a re-analysis of three different datasets of semi-structured in-depth interviews (gathered in 2008-09, 2010-12 and 2017, respectively) with journalists (n = 63, 55 and 11, respectively) across 14 European countries. The study shows that journalists in this cross-national sample are “primed” for precarity; i.e. they largely accept precarity as natural part of journalism because precarity is in line with key professional norms such as norms of entrepreneurship and meritocracy.

  • 16724.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Newsworkers: A Comparative European Perspective2016Bok (Annet vitenskapelig)
  • 16725.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Participation or outsourcing?: Some reflections on the space and status of newswork in the digital news ecosystem.2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    When discussing the contemporary changing media environment, participation is often viewed as a good in and of itself (e.g Rosen 1999, Bruns, Allan 2013) – various forms of citizen participation in various news/journalistic ventures are viewed as a type of fulfillment of the normative ideals of journalism as a democratic institution. Many researchers have noted the limits of such participation, as well as analyzed the problems (of quality, of trustworthiness, of inclusion, etc) inherent in different forms of ‘pro-am’ production of news content and news texts (e.g. Singer et al 2011, Paterson & Domingo 2005, Reich 2008, to mention but a few examples), but the overall perspective on participation is positive.

    I am here presenting an alternative view on participation on journalism, arguing that the democratic good of participation can easily become the democratic problem of outsourcing. Today, many forms of journalistic labour are unpaid or paid at very low rates, as well as produced outside the news organization per se: journalistic production is becoming outsourced. Based on existing research on outsourcing and on contemporary journalistic production, I argue that the shift to fluid, casual labor where more of the risk is borne by the individual employee (Benner 2002; Deuze 2007) that is increasingly characterizing news work in the new digital ecosystem will thus have far-reaching consequences for the emergence and continued health of something usually considered to be a key part of journalism as a democratic institution: professional values.

  • 16726.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Reassessing journalism as a profession2010Inngår i: The Routledge Companion to News and Journalism / [ed] Stuart Allan, Abingdon: Routledge, 2010, 2, s. 568-577Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16727.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Reporters, Editors, and Networkers: Trends in Journalistic Work Roles and Journalistic Labour Across Europe2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper reports the findings from a comparative study of journalists from Britain, Estonia, Germany, Italy, Poland and Sweden. Based on an email survey of 2,238 news professionals, we found that journalistic skills can be grouped into three distinctive dimensions: reporting, editorial and networking skills. The data also show some key similarities – reporting skills are the most highly valued across all six countries, and editorial skills the least valued. But there are also important differences, which we suggest can mainly be explained by historical differences in how the functional role of journalism has been viewed. Editorial skills are more highly valued in Germany, Italy and Poland and reporting skills are accorded the highest value in Britain and Sweden. The most interesting finding is perhaps the emergence of what seems like a new or at least somewhat different functional role of the journalist: that of the networker (emphasizing social skills like networking, teamwork and time management). Complementary data from a qualitative interview study of journalists in the same six countries indicate that this role is most prevalent among younger journalists and to a great extent is a response to changes in the organization of journalistic labor, e.g. increased prevalence of project work and work in ad hoc groups, increased labor precariousness, and the gradual convergence of the newsroom.

  • 16728.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Review of Boguslawa Dobek-Ostrowska & Gunnar Nygren (eds.) Journalism in Change: Journalistic Culture in Poland, Russia and Sweden2016Inngår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 9, nr 1, s. 137-140Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 16729.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Technology and journalism-as-labour: historical perspectives2010Inngår i: Journalism - Theory, Practice & Criticism, ISSN 1464-8849, E-ISSN 1741-3001, Vol. 11, nr 1, s. 57-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Technological determinism is common among journalists when reflecting on changes in their profession; several studies show that journalists ascribe great power and independent agency to technology. There are at least two reasons for the persistence of technological determinism as an explanatory factor among journalists vis-a-vis their own work: first, technology is a highly integrated and therefore very tangible part of the everyday working life of journalists; and second, the technological paradigm for explaining change in journalism has deep historical roots. It is argued that analysing journalism as labour presents a way to address both the integration of technology in the everyday working practices of journalists, and the history of the inter-relations between journalism and technology. It is further argued that journalism studies as a field has not paid much attention to journalism as labour. This article is concerned with the second part of this programme for research, i.e. the historical analysis of journalism as labour. The framework of analysis is based on labour process theory, focusing on four themes in the history of journalism: (1) the importance of the separation of conception and execution of labour; (2) the increased differentiation of the labour process; (3) the use of technology to increase productivity; and (4) the deskilling of labour.

  • 16730.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    The Maiden Tribute and the Naming of Monsters: two case studies of popular journalism as alternative public sphere2006Inngår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 7, nr 6, s. 851-868Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute to the ongoing discussion about the critical potential of tabloid journalism. It does so through a comparison of two popular journalism campaigns: the “Maiden Tribute” campaign in the London newspaper the Pall Mall Gazette in 1885 (dealing with underage prostitution), and the “naming-and-shaming” campaign in the News of the World in 2000, concerning child abuse and paedophilia. The main research question is whether any or both of these campaigns can be viewed as contributions to an alternative public sphere, as defined using concepts from Örnebring and Jönsson (2004

    16.           Örnebring  ,   Henrik       and     Jönsson  ,   Anna Maria     (  2004  )   “Tabloid Journalism and the Public Sphere: a historical perspective on tabloid journalism”  ,    Journalism Studies    5  (  3  ), pp.   283  –  95  .[Taylor & Francis Online]View all references) and Atton (2002

    1.        Atton, Chris. 2002. Alternative Media, London: Sage. View all references). Three aspects of the campaigns are compared: (1) How they discursively frame the issue at hand, (2) How they discursively frame the key actors present in the texts, and (3) What mode of address is employed. The purpose of this comparison is to examine whether the campaigns open up alternative possibilities in how they frame and present the issue and the actors, and in how they address and give space to their audiences. The main result is that the Pall Mall Gazette campaign has the greater claim to being a contribution to an alternative public sphere in terms of how it frames the issue and the actors. The article further argues that while there is a distinct potential of tabloid journalism to contribute to an alternative public sphere in certain circumstances, this potential should not be overstated.

  • 16731.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    The producer as consumer – of what?: User-generated tabloid content in The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden)2008Inngår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 9, nr 5, s. 771-785Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The rise of user-generated content (UGC) is often thought to blur further the distinction between (media) producers and (media) consumers. Many media organizations, in particular newspapers, have developed extensive sections of their Web pages based on UGC. But there is still relatively little discussion of the exact relationship between producing and consuming in these sections. What is being produced and what is being consumed? Does the blurring of the producer–consumer represent a real shift in power away from traditional media/news organizations, or is the rise of UGC just a way for newspapers to get content produced “for free”? This article analyses UGC provision in two tabloid newspapers, The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden)—both newspapers generally considered to be very successful in terms of their online presence—by comparing (1) the levels of involvement required by users, (2) the types of content produced, and (3) the modes of production used. The results show that both tabloids are similar in that they provide users with the opportunity to generate mostly popular culture-oriented content and personal/everyday life-oriented content, but little or no opportunity to generate news/information-oriented content.

  • 16732.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Transmedia histories: Disjunctions and continuities2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents two case studies of transmedial entertainment, one of the pulp franchise The Shadow and one of the contemporary franchise Transformers. The article argues that previous studies of transmedia entertainment have focused too much on narrative in a strict sense (plot/story), ignoring the interplay between the contexts of production and reception as well as narrative elements other than plot, notably those that create the greater narrative ‘world’. The article therefore focuses on an integrated analysis of the production/reception of the two transmedia properties, and the narrative disjunctions created by extending a transmedia world across different media platforms. The study finds that transmedia narratives cannot be understood without taking media industry objectives into account, and that previous studies have overemphasized the narrative integration of transmedial properties.

  • 16733.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ferrer Conill, Raul
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Outsourcing newswork2016Inngår i: Handbook of Digital Journalism / [ed] David Domingo, Tamara Witschge, Alfred Hermida, Chris Anderson, London: Sage Publications, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16734.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Jönsson, Anna Maria
    Södertörns Högskola.
    User-generated content and the news: Empowerment of citizens or an interactive illusion?2011Inngår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 5, nr 2, s. 127-144Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The involvement of citizens in public life through the Internet, variously described by terms such as interactivity and user-generated content, is frequently held up as a democracy-enhancing development. However, these concepts say little about the exact nature and character of media–audience relations. We wish to introduce a more detailed taxonomy of user-generated content (UGC) that takes issues of power and influence into account. We examine the media–reader relationship (in online newspapers) by looking at (1) degree of participation and (2) type of content. We also suggest that it might be fruitful to think in terms of a political economy of UGC. Our results show that users are mostly empowered to create popular culture-oriented content and personal/everyday life-oriented content rather than news/informational content. Direct user involvement in news production is minimal. There is a clear political economy of UGC: UGC provision in mainstream media to a great extent addresses users-as-consumers and is part of a context of consumption

  • 16735.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    The labor of journalism: Challeneges of technological and economic restructuring2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper will analyze how the technological and economic restructuring of journalistic labor impacts on three key theoretical concepts in journalism:  routines, professionalism and autonomy. Journalistic labor will be analyzed along three dichotomous dimensions: paid/unpaid, skilled/unskilled and individual/collective.

    For most of the 20th century, defining journalism in terms of labor (for the purposes of this paper, “labor” is defined as exertion that generates surplus value, organized through a contractual employer-employee relationship) was straightforward: journalistic labor was done by those who were employed, commonly on permanent, full-time contracts, by traditional media organizations. It was essentially not possible to conduct the work of a journalist outside this system.

    Many of the key journalism scholars of the postwar era imported concepts and theories from the sociology of work and used them to analyze journalism – among them routines (e.g. Gans 1979, Tuchman 1978), professionalism and the related concept of professional roles  (e.g. Johnstone, Slawski & Bowman 1976, Tunstall 1971) and autonomy (e.g. Breed 1955, Merrill 1974). However, when reading these works today, it is striking that the intellectual foundation of these concepts is that journalism is conducted by people who are in stable contractual relationships with likewise stable, large organizations. This, as we know, is not true anymore.

    The introduction of digital technologies and networked communications poses many challenges to the understanding of journalism as labor. The barriers of entry for performing journalistic work (though not necessarily labor, see below) have all but disappeared. It is now possible for individuals to produce and distribute news content without the need for a large organization and expensive production equipment. Conversely, as distribution channels multiply and become more fragmented, audiences can also increasingly chose to not consume journalistic content, or to consume journalistic content that is available at no cost to the end-user. It is at once easier to perform journalistic work and harder to get (adequately) paid for it, i.e. to perform journalistic labor. Permanent full-time jobs in journalism are getting fewer in most of the Western world, and freelancing, part-time work and occupational fluidity (e.g. journalists producing news one day and PR material the next) are becoming more common. While journalism scholarship has had much to say about the challenges of the new digital, networked environment, less attention has been paid to the validity of the many underlying concepts and theories that presuppose a particular way of organizing journalistic labor (Deuze 2007, 2011 being notable exceptions).

                                 We focus here on three concepts in particular – routines,  professionalism, and autonomy.  The theoretical challenges to these concepts are examined using three dichotomous dimensions: paid vs. unpaid labor (and its close companion, work time vs. free time), skilled vs unskilled labor, and individual vs. collective labor. What types of journalistic labor can you be expected to be paid for, and what do you increasingly have to do for free? If journalism can be outsourced and journalists replaced by algorithms and software (see Clerwall, 2014), how “skilled” is journalistic labor? As employers shift risk and responsibility to employees, individual journalists have to spend more time on personal branding and marketing. This has consequences for the possibilities of doing collective work (as in a traditional newsroom setting) when you may be competing with colleagues for scarce resources. We argue that ongoing fundamental changes to how journalistic labor is organized also require fundamentally rethinking many of the key concepts of journalism studies.

  • 16736.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lindell, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    The Space of Journalistic Work: A Theoretical Model2018Inngår i: Communication Theory, ISSN 1050-3293, E-ISSN 1468-2885, Vol. 28, nr 04, s. 403-423Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Attempts to define journalism are often normative in nature but do not add to our theoretical understanding of what journalism is. There is a need for journalism scholarship to recognize explicitly that journalism is a space in which participants are not equal—or even similar—in terms of status, influence, work tasks, and working conditions. This paper offers a theoretical model combining the field theory of Pierre Bourdieu with recent insights from the sociology of work in order to articulate how journalistic work is stratified across three dimensions: journalistic capital, resource access, and material security. These dimensions create a space in which to place different types of journalistic work in order to make sense of contemporary journalism.

  • 16737.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Lindell, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Clerwall, Christer
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Autonomy from the inside: Journalists’ perceptions of workplace autonomy in five European countries2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16738.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lindell, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Clerwall, Christer
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Dimensions of journalistic workplace autonomy: A five-nation comparison2016Inngår i: Javnost - The Public, ISSN 1318-3222, Vol. 23, nr 3, s. 307-326, artikkel-id 1215833Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines how journalists perceive workplace autonomy in five European countries, based on an email survey (N = 2238) conducted in the United Kingdom, Germany, Italy, Sweden and Estonia. The article argues that the workplace level functions as a link between the macro level of external pressures and the micro level of perceived influences on news work. Using principal component analysis we explore the dimensionality of workplace autonomy based on a set of 20 survey questions. Regression analysis is then used on the dimensions found in order to determine what affects perception of autonomy in the different dimensions. The most salient explanatory variables are found on the country and organisational levels, whereas the variables age, experience, gender, managerial role and medium have no or limited effects. The results show the organisational and country levels being integrated and that national journalistic culture is the most salient factor explaining perception of autonomy.

  • 16739.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Löfgren Nilsson, Monica
    Göteborgs universitet.
    Journalism under threat: Intimidation and harassment of Swedish journalists2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16740.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Mellado, Claudia
    Pontificia Universidad Católica de Valparaíso, Chile.
    Valued skills among journalists: An exploratory comparison of six European nations2016Inngår i: Journalism - Theory, Practice & Criticism, ISSN 1464-8849, E-ISSN 1741-3001, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cross-national comparative studies of journalists generally focus on the demographic characteristics and/or the values and role-perception of journalists. Systematic studies of journalistic skills have been rare, however. This article reports the findings from a comparative study of journalists from Britain, Estonia, Germany, Italy, Poland, and Sweden. Based on an email survey of 2238 news professionals, journalistic skills can be grouped into three distinctive dimensions: reporting, editing, and networking skills.

    The data also show a number of similarities, but also important differences regarding the importance journalists give to different professional skills in different European countries.

  • 16741.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Mellado, Claudia
    University of Santiago de Chile.
    Valued Skills Among Journalists: An Exploratory Comparison of Six European Nations2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cross-national comparative studies of journalists generally focus on the demographic characteristics and/or the values and role-perception of journalists. Comparisons of journalistic skills have been rare, however. This paper reports the findings from a comparative study of journalists from Britain, Estonia, Germany, Italy, Poland and Sweden. Based on an email survey of 2,238 news professionals, we found that journalistic skills can be grouped into three distinctive dimensions: reporting, editorial and networking skills. The data also show some key similarities – reporting skills are the most highly valued across all six countries, and editorial skills the least valued. But there are also important differences, which we suggest can mainly be explained by historical differences in how the functional role of journalism has been viewed. Editorial skills are more highly valued in Germany, Italy and Poland and reporting skills are accorded the highest value in Britain and Sweden.

  • 16742.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Möller, Cecilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    In the Margins of Journalism: Gender and livelihood among local (ex-) journalists in Sweden2018Inngår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 12, nr 8, s. 1051-1060Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research on journalists and journalistic work has focused on journalists with permanent, full-time employment. Given the rapid decrease of such employment opportunities, we argue that journalism research needs to pay more attention to those who those who have had to leave their jobs and either stopped doing journalism entirely, or who have switched to a freelance career (sometimes combining journalism with other work). This category of people is at once becoming more marginalized and “the new normal” within the occupation: In this paper, we furthermore focus on local (Swedish) journalists and ex-journalists. Based on a set of semi-structured interviews (n = 12) with ex-journalists who share the experience of having lost their permanent, full-time jobs, we use the concept of livelihood as an analytical tool. The concept of livelihood highlights the shift from journalism as a job practiced exclusive of other jobs to an activity conducted alongside other income-generating activities and makes it possible to analyse leaving the occupation from a context that incorporates the whole life situation of the respondents. This also contributes to the current wave of studies of journalism and job loss by adding qualitative data about individual experiences of job loss to the existing quantitative survey evidence.

  • 16743.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns Högskola.
    Journalistiken i ett jämförande perspektiv2015Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson & Jesper Strömbäck, Studentlitteratur AB, 2015, s. 23-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16744.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Rantanen, Terhi
    London School of Economics and Political Science.
    Editorial: Special issue on media in Central and Eastern Europe2013Inngår i: Global Media and Communication, ISSN 1742-7665, E-ISSN 1742-7673, Vol. 9, nr 3, s. 189-193Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 16745.
    Örnstedt, Michael
    Karlstads universitet.
    Förståelse för och attityder till matematik2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.

    Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.

    Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.

    Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m. uppleva ångestkänslor i samband med matematik.

    Både närmiljö (familj, vänner) och media påverkar i viss utsträckning attityden till ämnet.

  • 16746.
    Örnvald, Claes
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Objektivitet vid skatteutredning och förundersökning om skattebrott: En jämförelse av kraven på objektiv undersökning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 16747.
    Örnvald, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Frommelt, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Revision och oberoende: En undersökning av intressenters svar på EU-förslag om icke-revisionstjänster2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ”Grönboken: Lärdomar från krisen”. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet. Vi undersöker även vad de har för åsikter om hur oberoendet kommer att påverkas av förbudet.För att uppfylla syftet har vi genomfört en dokumentundersökning genom att samla in remissvaren från olika intressenter. De som hade påpekande om oberoendet eller förbudet har vi sedan tagit hänsyn till i vår empiri.En revisors oberoende är viktigt för att skapa tillförlitlighet för att de finansiella rapporterna stämmer. Oberoendet kan delas in i faktiskt och synbart där det faktiska syftar på att revisorn ska agera utan att låta objektiviteten påverkas, detta oberoende går inte att mäta. Det synbara innebär vad en tredje part anser om revisorns oberoende och en faktor som kan påverka det är om revisorn utför andra tjänster än revision till sina kunder. Sådana tjänster kan nämligen stärka ett band mellan revisor och kund vilket skapar ett beroende.Empirin består av svar från olika intressenter på dels grönboken som kom ut 2010 och på förslaget till förordningen som kom ut i slutet av 2011. Många argument som tas upp används av flera intressenter, men det finns även vissa som sticker ut.Slutsatsen är att EU:s arbete inte är fulländat och att förbudet skulle möta en del motstånd om det genomfördes i sitt nuvarande skick.

  • 16748. Örtegren, Martin
    Den interna kommunikationen inom Arbetsmiljöverket: En fallstudie över hur medarbetarna uppfattar internkommunikationen inom organisationen2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 16749.
    Örtegren, Mats
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Motivation och studiedisciplin på ett yrkesinriktat gymnasium: Ett arbetssätt för lärare, att motivera sina yrkeselever2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt utvecklingsarbete handlar om motivation och studiedisciplin hos yrkeselever på Fordons- och transportprogrammet. Problemet är att studiemotivationen är låg hos en del elever. Syftet med mitt utvecklingsarbete är att försöka hitta en arbetssätt för lärare att öka motivationen i skolarbetet. Det står följande i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:144) ”en livslång lust att lära”. Arbetssättet innebär att eleverna ska kunna se alla kurser i gymnasieutbildningens karaktärsämnen uppdelade i små pusselbitar som i slutet ska sammanfogas till en helhet.

     

    I min undervisning har jag visat eleverna slutmålet på en av deras kurser. Sedan har jag delat isär kursen i små lektioner från start till slut. Eleverna ser hur lång kursen är och vilket innehåll och vad de får för kunskap med från varje tillfälle och att det finns en verklighetsförankring. Jag har tillsammans med dem planerat in ett antal lektioner under terminen och de har fått välja innehåll vid olika lektionstillfällen.

     

    Arbetssättet i skolan som jag genomfört har varit att strukturera utbildningen mer vilket leder till att eleverna vet vad de ska göra. Det kan vara tillfälligheter men jag anser att motivationen i den här gruppen har ökat när de fått nya uppgifter. Detta kan ha lett till att eleverna jobbar mer disciplinerat. Eleverna har tagit större ansvar och delaktighet. Att ge ut listor med arbetsuppgifter så att eleverna vet vad de ska jobba med och vad som är med i utbildningen har styrt eleverna mot att jobba självständigt och att de vet var i utbildningen de befinner sig för att nå målet.

     

  • 16750. Örtegren, Mikael
    En pedagogisk syn på värdegrunden: Hur omsätter förskolepedagoger värdegrunden i praktiken2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet. Resultatet i arbetet bygger på enkäter från tjugo stycken respondenter där frågorna har varit av både en kvantitativ och kvalitativ sort. Resultatet som framkom beskriver bl.a. vikten av en gemensam och stabil värdegrund att utgå ifrån och vikten i en öppen och daglig dialog. Ser man till pedagogernas yrkesetik är även här dialogen viktig. I verksamheterna förekommer temaarbeten, sånger och lekar i arbetet för att lära barnen grunderna i vad som är rätt/fel, empati, ansvar och respekt.

332333334335336 16701 - 16750 of 16795
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf