Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 151 - 200 av 222
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Vatten i skogslandskapet2004Ingår i: Inte bara träd – hållbart mångbruk av skogslandskapet / [ed] Olsson, Nyberg, Bladh och Månsson, Stockholm: Carlssons förlag , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 152.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bishop, K.
    Rodhe, A.
    Importance of hydrology in the reversal of acidification in till soils, Gårdsjön, Sweden1993Ingår i: Appl. Geochemistry, Suppl. Issue No. 2:61-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 153.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bishop, K.
    Rodhe, A.
    Importance of hydrology in the reversal of aci-dification in till soils, Gårdsjön, Sweden1993Ingår i: Appl. Geochemistry, Suppl. Issue No. 2:61-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 154.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Johansson, Magnus
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Influence of flood risk management measures on socio-economic and ecological vulnerabilities in a large water system - A case study of Lake Vänern and the Göta älv River, Sweden2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 155.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Johansson, Magnus
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Learning lessons from natural disasters sectorial or holistic perspectives?2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 156.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Johansson, Magnus
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Sustainability aspects of flood risk management - A case study of Lake Vänern and the Göta älv River, Sweden2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 157.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Grahn, Tonje
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Ekonomiska konsekvenser av kraftiga skyfall: tre fallstudier2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 158.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Halldin, Sven
    Hjort, Klas
    Centre for Natural Disaster Science Interdisciplinary cooperation to predict, mitigate, and prevent natural disasters2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 159.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Lundström, U.
    Danielsson, R.
    van Hees, P.
    Björk, E.
    Andersson, I.
    Holm, M.
    Bratt, A.
    Försurning av skogsmark i Östergötland1998Rapport (Refereegranskat)
  • 160.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Lundström, U.
    Söderberg, U.
    Danielsson, R.
    van Hees, P.
    Does soil acidification affect spruce needle chemical composition and tree growth?2001Ingår i: Water, Air and Soil Pollution: Focus, 1(1/2):241-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 161.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Lundström, U.
    van Breemen, N.
    Bain, D.C.
    van Hees, P.A.W.
    Giesler, R.
    Gustafsson, J.P.
    Ilvesniemi, H.
    Karltun, E.
    Melkerud, P-A.
    Olsson, M.
    Riise, G.
    Wahlberg, O.
    Bergelin, A.
    Bishop, K.
    Finlay, R.
    Jongmans, T.
    Magnusson, T.
    Mannerkoski, H.
    Nordgren, A.
    Advances in understanding the podzolisation process resulting from a multidisciplinary study at three coniferous forest soils in the Nordic countries1999Ingår i: Geoderma, 94:335-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 162.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Lundström, U.
    van Hees, P-
    Andersson, M.
    Skogsmarkens kemi i Värmland - En jämförelse av ståndortskarteringen och Värmlandsundersökningen1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Lundström, Ulla
    van Hees, Patrik
    Andersson, Madelen
    Skogsmarkens kemi i Värmland: En jämförelse av ståndortskarteringen och Värmlandsundersökningen1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en jämförelse av två markkemiska undersökningar i Värmland, Värmlandsundersökningen på 180 platser 1994, och den nationella ståndortskarte-ringen på upp till 89 platser 1983-87.



    I jämförelsen har data för mark-pH, utbytbart förråd av katjoner och mineraljordens totalinnehåll av element tagits med. Jämförelsen påverkades av ett antal faktorer som skiljde sig åt i de båda undersökningarna, t ex att antalet provpunkter var olika, att provtagningen i ståndortskarteringen omfattade olika typer av jordmåner medan Värmlandsundersökningen endast omfattade podsolerade jordar och att de kemiska analyserna utfördes med delvis olika metoder.



    För mark-pH och de olika katjonerna i det utbytbara förrådet var såväl medelnivåerna som de regionala variationsmönstren olika för ståndortskarteringen och Värmlands-undersökningen. Skill-naden i nivå kan förklaras av att rikare jordar ingick i ståndorts-karteringen. Dessutom kan surt ned-fall under de ca tio år som skiljde undersökning-arna i tiden ha sänkt mark-pH och minskat det utbytbara förrådet av baskatjoner, även om det sura nedfallet minskat under perioden. Jämförelser av huvudelementen i mine-raljorden visade på relativt god överensstämmelse mellan ståndortskarteringen och Värmlandsundersökningen, såväl vad gäller medelnivå i länet och vad gäller den geo-grafiska variationen. För spårelementen i mineraljorden skilde medelnivåerna stort mellan ståndortskarteringen och Värmlandsundersökningen, troligen beroende på att provtagningsdjupen var olika

  • 164.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Mariele, Evers
    Timm R, Geißler
    Scott, Arthur
    Capacity building on integrated water management Approach and activities in the European Project Strategic Alliance of Water Management Actions (SAWA)2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 165.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Mariele, Evers
    Timm R, Geißler
    Scott, Arthur
    Capacity building on sustainable flood risk and water management - transnational and transdisciplinary activities in the Northsea region2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 166.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Olsson, G.A.
    Månsson, B.
    Bladh, G.
    Skogslandskap för hållbar utveckling2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 167.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Rodhe, A.
    Bishop, K.
    Water transit times and flow paths from two line injections of 3H and 36Cl in a microcatchment at Gårdsjön, Sweden1999Ingår i: Hydrological Processes, 13:1557-1575Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 168.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Rodhe, A.
    Bishop, K.
    Water transit times and flow paths from two line injections of 3H and 36Cl in a microcatchment at Gårdsjön, Sweden1999Ingår i: Hydrological Processes, 13:1557-1575Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 169.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Stähli, M.
    Mellander, P.-E.
    Bishop, K.
    Soil frost effects on soil water and runoff dynamics along a boreal forest transect. 1. Field investigation2001Ingår i: Hydrological Processes, 15(6):909-926Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 170.
    Olsson, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Sustainability Consciousness Questionnaire (SCQ), Chinese version: Grade 6-7 and High School2017Dataset
  • 171.
    Olsson, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Young People's "Sustainability Consciousness": Effects of ESD Implementation in Swedish Schools2014Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestext:

    The UN Decade of Education for Sustainable Development is drawing to an end and it is important to investigate the effects of implementing education for sustainable development (ESD) nationally. This thesis contributes new knowledge on the implementation of ESD in the Swedish school system. The concept of sustainability consciousness (SC) is introduced and operationalized to measure the educational effects of ESD by taking a broad and inclusive approach in two studies with a total of 2 413 students in 6th, 9th, and 12th grades. The first study investigated differences in students’ SC by comparing students in schools with an explicit ESD approach and control schools without an explicit approach. The second study investigated if there is a dip in 9th graders’ SC in comparison with younger and older age groups. Results reveal that the implementation of ESD in the Swedish schools does not seem to have been particularly successful as there are only small effects of an explicit ESD approach. A dip in adolescent 9th graders’ SC is also confirmed. Different age groups respond to the prevailing traditional sustainability teaching in different ways, which suggest that ESD in schools need to be adapted to different levels.

  • 172.
    Olsson, Daniel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Investigating the dip in the adolescents’ sustainability consciousness2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 173.
    Olsson, Daniel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    The adolescent dip in students' sustainability consciousness: Implications for education for sustainable development2016Ingår i: The Journal of Environmental Education, ISSN 0095-8964, E-ISSN 1940-1892, Vol. 47, nr 1, s. 35-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that interest in and concern about environmental issues tends to decrease in adolescence, but less is known about adolescents' broader consciousness of sustainable development, also including economic and social issues. This study investigates students' sustainability consciousness in the transition to adolescence. This was done by surveying 2,413 Swedish students in the sixth, ninth and twelfth grades using an age-adapted questionnaire. The results unambiguously show that Swedish students' sustainability consciousness dips in adolescence, strongly indicating a need to modify the sustainability education for adolescents. Education for sustainable development is recommended as an approach to meet that need.

  • 174.
    Olsson, Daniel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Chang-Rundgren, Shu-Nu
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    The effect of implementation of education for sustainable development in Swedish compulsory schools: Assesing pupils' sustainability consciousness2016Ingår i: Environmental Education Research, ISSN 1350-4622, E-ISSN 1469-5871, Vol. 22, nr 2, s. 176-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the past decade, numerous schools in Sweden have implemented education for sustainable development (ESD) as an explicit guiding approach in teaching. In this paper, we investigate the effect of this approach in comparison with that of pupils taught in ordinary schools. Accordingly, we introduce the concept of sustainability consciousness to represent the holistic view of sustainability. Within the concept of sustainability consciousness, we combine and investigate the environmental, economic, and social dimensions of sustainable development in terms of sustainability knowingness, attitudes, and behavior. A Likert-scale questionnaire with 50 items was developed to evaluate pupils’ sustainability consciousness through a nationwide study in Sweden. A total of 1773 pupils from the 6th and 9th grades participated. The results indicated that the ESD profile schools had a small positive effect on the pupils’ sustainability consciousness, while in grade 9 the effect was negative. The implications for further ESD implementation are discussed.

  • 175.
    Olsson, Elin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Glava glasbruk: En undersökning av föroreningar i mark- och vatten samt ansvaret för dessa enligt miljöbalken2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska industrisamhället har efterlämnat flera områden med föroreningar i mark och vatten som idag är en fara för både människors hälsa och miljön. Ett av dessa är området kring Glava glasbruk som bedrev sin verksamhet mellan 1859 och 1939. I denna kvalitativa studie, där en kvalitativ innehållsanalys av relevant litteratur har använts, är syftet att undersöka hur ansvarsförhållandena ser ut för föroreningarna på glasbruksområdet där följande frågeställningar har legat som grund.

    1. Vilka är föroreningarna på Glava glasbrukområdet och vilka hälsoskador kan dessa ge upphov till?
    2. Vilka verksamheter har bedrivits på platsen som kan ha lett till uppkomsten av föroreningarna?
    3. Hur ser ansvarsförhållandena ut enligt miljöbalken för mark- och vattenföroreningarna vid Glava glasbruk?

    Föroreningar på platsen har konstaterats härstamma från bruket i och med en genomförd miljöteknisk markundersökning som gjorts på området under 2009. De föroreningar som hittats på platsen är bland annat arsenik, zink, bor och andra tungemetaller som kan ge allvarliga skador människors hälsa och på miljön. För att undersöka ansvarsförhållandena har en historisk analys av platsen gjorts. En djupdykning i miljöbalken har visat att tidsaspekten har varit avgörande. För att en ansvarig ska kunna ställas till svars måste föroreningarna ha uppkommit efter den 30 juni 1969 enligt 8 § Lag (SFS 1998:811) om införande av miljöbalken eller fastigheten måste ha förvärvats efter den 1 januari 1999 enligt 15 § samma lag (SFS 1998:811). Ingen av dessa kriterier uppfylls här vilket då innebär att ansvaret för undersökning och efterbehandling ligger hos staten.

  • 176.
    Olsson, Kristina
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Miljöarbete i förskoleklass: Jämförande studie om hur pedagoger integrerar miljöarbete i verksamheten och barnens kännedom om återvinning2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate what knowledge children in preschool have about recycling, and to examine how teachers work with environmental efforts to increase children's understanding of environment and sustainable development. And if there is differs between the two preschool classes, one of which has a environmental profile. The study is based on qualitative semi-structured interview methods of teachers and children, and observation of the children during a sorting exercise with a number of garbage objects. The result shows that teachers in the environment profiled preschool spend more time per week on work related to environmental and natural issues and worked more thematic. Similarity between this preschool classes is that the use of outdoor education to get into environmental awareness. Children's awareness of recycling and reuse are greater in the preschool class with environmental profile. Outdoor education gives children the opportunity to learn about nature and form their own feeling and opinion about it. Education is important in the knowledge of children in preschool age in environmental issues related to recycling.

  • 177.
    Olsson, Lars E
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, SAMOT.
    Gärling, Tommy
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för tjänsteforskning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, SAMOT.
    Staying Competitive While Subsidized: A Governmental Policy to Reduce Production of Environmentally Harmful Products2008Ingår i: Environment and Planning C: Government and Policy 2008, 26, 667-677, Vol. 26, nr 4, s. 667-677Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 178. Olsson, M.
    et al.
    Larkin, J.L.
    Maehr, D.S.
    Widén, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Wichrowski, M.
    Movements and activity patterns of reintroduced Elk (Cervus elaphus) on an active coal mine in Kentucky2007Ingår i: Wildlife Biology in Practice. In pressArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 179. Olsson, M.
    et al.
    Widén, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Effects of highway fencing and wildlife crossings on moose (Alces alces) movements and space use in soutwestern Sweden2007Ingår i: Wildlife Biology, in pressArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 180. Olsson, M.
    et al.
    Widén, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Larkin, J.
    Moose and roe-deer use of a highway over-pass in soutwestern Sweden2007Ingår i: Landscape and urban planning. In pressArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 181.
    Persson, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Sociala konsekvenser av lågt vattenstånd i Vänern2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen, för att minska risken för översvämningar i Vänern. I detta beslut stod att en risk förelåg för att vissa negativa miljömässiga och sociala konsekvenser skulle kunna uppstå som en följd av en ändrad tappningsstrategi.

    Under våren och sommaren 2009 var vattennivåerna i Vänern lägre än normalt och då många människor som på olika sätt nyttjar Vänern fick problem höjdes också röster mot den ändrade tappningsstrategin. I media kunde man läsa om människors problem med de låga vattennivåerna och deras farhågor om mer frekvent återkommande år med lågt vatten som en följd av den ändrade tappningsstrategin.

    Centrum för Klimat och Säkerhet vid Karlstads universitet inledde ett arbete med att kartlägga vilka kategorier av människor som drabbats samt vilka sociala konsekvenser de upplevt av det låga vattenståndet. Under juni, juli och augusti månad gjordes intervjuer med ett 20-tal människor som på olika sätt nyttjar Vänern.

    Resultatet av studien visade att ett stort missnöje fanns med den ändrade tappningsstrategin, att den upplevdes ha flera negativa sociala konsekvenser, i första hand på båtliv och boende, och att en önskan fanns om att finna en lösning som inte behövde drabba dem som nyttjar Vänern ur ett socialt perspektiv.

  • 182.
    Persson, Erik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Johansson, Magnus
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Den upplevda nyttan av den norska skreddatabasen Skrednett: Intervjuer med brukare2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    There is an increasing demand for more compatible and complete information to support evidence based risk management at the international level. At the moment, development in this direction occurs more successfully at the national level. In Europe, StorMe (Switzerland), AVI (Italy), the Swedish Natural Hazards Information System (Sweden), NSMES (Romania) and Skrednett (Norway) are good examples of natural hazard information systems where data on past events, frequency of events, hazard mapping of retrospective and potential endangered areas, multi-risk assessments, risk maps, etc., are compiled in user-friendly web solutions. The creation of integrated systems aim towards increased effectiveness in societal contingency planning at regional or local levels. Weather this goal is attained or not in society, or if the system is cost effective, is more or less impossible to measure quantitatively for free internet systems due to system owners lack of control on how their data is used. Qualitative measures from interviews with known end users can serve as indicators of success or failure. In this study, interviews were conducted with 11 recurrent users of the Norwegian database “Skrednett” (www.skrednett.no). Their answers show consensus around the database significance for societal needs in general, but also around a call for more compatible data to be used in other external map tools, or a development towards a more integrated, standalone, risk tool.

  • 183.
    Persson, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Lifestyle migrants or “environmental refugees”?: Resisting urban risks2019Ingår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, Vol. 25, nr 7, artikel-id e2254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A relatively large group of immigrants to rural parts of inner Scandinavia are of German and Dutch descent. Many are families with young children having moved to unpopular areas, characterised by declining populations and services. Seven households of Dutch and German descent were interviewed with a narrative approach to explore their decision to migrate. It is revealed that they do not fit the common explanations of lifestyle migration. A “tale” of escape emerges as they describe what they wanted to leave behind, primarily risks associated with a neoliberal urban environment such as stress, aggression, and competition. The rural is described as a restful and safe space, like Hobbiton, where urban environmental refugees can exhale and live life a bit more lugnt. Drawing on Focaults “care for the self,” their experiences of the negative effects, of the individualisation of risks, neoliberal competition, and an accelerating society render evasion to a new environment into a means of risk avoidance.

  • 184.
    Persson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    ”Att handla rätt från början”: En studie i miljömärkningens betydelse för konsumentval2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ordet konsumtion betyder förtära, förbruka och det som förbrukas är jordens resurser i snabbare och snabbare takt. ”Vi gör det varje gång vi handlar mat och kläder. Vi gör det varje gång vi reser, värmer våra bostäder eller köper nya prylar. Vi sätter mindre eller större ”fotavtryck” på jorden” (WWF, 2015:2). De senaste hundra åren har konsumtionen ökat kraftigt. Konsumtion av varor och produkter i alla olika dimensioner och egenskaper, kläder, elektronik och livsmedel, listan kan göras lång på saker som anses behövas för att kunna leva det materialistiska liv vi lever idag. Utvecklingen sker i snabbare takt än någonsin tidigare där dagens prylar är ute imorgon. Där överkonsumtion är ett vanligt fenomen i den rikare delen i världen, detta sätter ett avstamp i miljön, ekosystemen och det sociala på många olika sätt. Där nittionio procent av sakerna vi köper är förbrukade och slängda inom sex månader(Leonard, 2007). Trots den ökade konsumtionen och det materiella välståndet visar forskning att konsumtionen inte ökar människors lycka mer än kortvarigt (Johansson, 2007:7).Regeringen har lämnat övergripande mål för att kunna lämna över ett Sverige till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. En av prioriteringarna gäller produktions och konsumtionsmönstren. Detta skall styras upp genom att produkter och varor ska prissättas så att miljöpåverkan kan återspeglas (Corell & Söderberg, 2005).

    Miljömärkningar är till för att hjälpa oss att göra medvetna val, där märkningen visar att produkten påverkar miljön och hälsa i mindre utsträckningen under produktens hela livscykel. Det finns en mängd olika miljömärkningar för både produkter, varor och tjänster. Där miljömärkningar är en drivkraft för att utveckla och producera produkter som ger så liten belastning på miljön som möjligt och genom en symbol vägleda inköpare och konsumenter som är intresserade av att göra miljömedvetna val (Kemi, 2009).Denna studie har undersökt hur miljömärkningen av livsmedel, elektronik och kläder påverkar konsumenten vid val av produkt, då konsumtion är något som sker hela livet, vissa saker är nödvändiga medan andra saker konsumeras för att upprätthålla en viss status och identitet. Allt som konsumeras kräver resurser och energi för att tillverkas och tas hand om när det blir avfall men där miljömärkta produkter tar mer ansvar för produktens hela livscykel. Miljövarumärkningen hjälper många i deras dagliga konsumtionsval men samtidigt tycks kunskap, information och utbud vara bristfällig samt ett ofta högre pris kunna vara en orsak till att inte miljömärkta produkter är ännu mer säljande.

    ”Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om”(Hamilton, 2010).

  • 185.
    Persson, Ulrika
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Sopsortera mera genom att kommunicera till flera: En studie om hur miljökommunikation kan förbättra avfallshanteringen och främja miljömedvetenheten hos kommuninvånare2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt mer ansvar för att skapa ett hållbart samhälle läggs på individen, eftersom individens alla val i livet har en stor påverkan på miljön. Varje dag genererar hushåll matavfall, och matavfall ger upphov till en stor miljöpåverkan genom att mat som produceras kastas bort. För att förbättra avfallshanteringen och för att minska mängden osorterat avfall i Sverige har fler och fler kommuner börjat införa matavfallsinsamling, däribland den värmländska kommunen Filipstad. För att få så många hushåll som möjligt att sortera matavfall har Filipstads kommun försökt att påverka hushållen till att ansluta sig till insamlingen genom att informera hushållen om matavfallinsamlingen. Syftet med denna uppsats är att undersöker hur miljökommunikation kan använda för att påverka människors miljömässiga val. Det genom att undersöka denna miljökommunikation mellan Filipstads kommun och hushållen i kommunen för att se om kommunikationen har påverkat hushållen val att sortera matavfall eller inte. För att undersöka detta utfördes tematiska innehållsanalyser av informationsmaterial om matavfallinsamlingen, samt en intervju med Filipstads kommun och med ett antal hushåll i kommunen. Resultatet i uppsatsen visar att Filipstads kommun har kommunicerat till hushållen i kommunen genom att tillhandahålla informationsmaterial om matavfallsinsamlingen som uppmanar hushållen till att välja att sortera matavfall. Det genom att olika fördelar med att sortera matavfall uppmärksammas. Men resultatet visar att denna kommunikation inte har varit den främsta faktor som påverkat hushållens val, utan faktorer som tidigare vanor och bekvämlighet påverkade hushållen främst vilket överensstämmer med tidigare forskning. Slutsatserna som kan dras är att miljökommunikation kan användas för att påverka människor miljömässiga val men inte utan att kombineras med andra medel. Dessutom bör miljökommunikation anpassas efter de faktorer som påverkar människors miljömässiga beteenden.

  • 186. Pfeiffer, Michaela
    Industriutsläppsdirektivet: En gemensam miljölagstiftning inom EU2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett begrepp som idag ofta används inom den politiska miljödebatten är ”Hållbar utveckling”. Med en hållbar utveckling menas att man strävar efter en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social utveckling på ett hållbart sätt. Ett av den Europeiska Unionens (EU) sätt att försöka föra den hållbara utvecklingen framåt är införandet av ett industriutsläppsdirektiv. Industriutsläppsdirektivet syftar till att skapa konkurrensneutralitet inom EU och samtidigt driva på arbetet och användandet av teknik med minskad miljöpåverkan. Industriutsläppdirektivet riktar sig, precis som det låter, mot industrier inom EU och allt eftersom direktivet implementeras tvingas industrierna anpassa sig därefter.

    Denna studies syfte är att skapa förståelse för hur arbetet kring införandet av industriutsläppsdirektivet sker hos en tung industri i Sverige, hur de påverkas och hur de anpassar sig. För att uppfylla studiens syfta har undersökningar kring ämnet gjorts genom att enkäter skickats ut till järn- och stålindustrier i Sverige där de fått besvara frågor kring det aktuella ämnet kopplat till deras egen verksamhet. Observationer inom väggarna på en tung industri i Sverige har också gjorts för att skapa förståelse för hur arbetet kring industriutsläppdirektivet sker i praktiken.

    Genom undersökningarna som gjordes visade det sig att de flesta järn-och stålindustrierna i Sverige finner att extra akademisk arbetsbörda skapas för svenska industrier i och med att industriutsläppsdirektivet implementeras trots att de gillar syftet med det. Sveriges järn- och stålindustrier finner direktivet svårtolkat i och med att direktivets krav ställs på ett annorlunda sätt emot vad svenska järn- och stålindustrier är vana vid. De svenska järn- och stålindustrierna finner vissa av direktivets krav som överflödiga i och med att Sverige redan har bra gällande lagar sen tidigare gällande samma områden.

     

    Nyckelord: Industriutsläppsdirektivet, BAT-slutsatser, Statusrapport, Hållbar utveckling, Ekologisk modernisering, Tunga industrier, Järn- och stålindustrier.

  • 187.
    Pronnier, Timea
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Demokrati och deltagande vid vindkraftsetablering2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 188.
    Reynolds, J. E.
    et al.
    Uppsala University, Uppsala; Centre of Natural Hazards and Disaster Science (CNDS), Uppsala.
    Halldin, Sven
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Seibert, J.
    Uppsala University; Stockholm University; University of Zurich.
    Xu, C. Y.
    Uppsala University; University of Oslo.
    Grabs, T.
    Uppsala University.
    Robustness of flood-model calibration using single and multiple events2019Ingår i: Hydrological Sciences Journal, ISSN 0262-6667, E-ISSN 2150-3435, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Lack of discharge data for model calibration is challenging for flood prediction in ungauged basins. Since establishment and maintenance of a permanent discharge station is resource demanding, a possible remedy could be to measure discharge only for a few events. We tested the hypothesis that a few flood-event hydrographs in a tropical basin would be sufficient to calibrate a bucket-type rainfall-runoff model, namely the HBV model, and proposed a new event-based calibration method to adequately predict floods. Parameter sets were chosen based on calibration of different scenarios of data availability, and their ability to predict floods was assessed. Compared to not having any discharge data, flood predictions improved already when one event was used for calibration. The results further suggest that two to four events for calibration may considerably improve flood predictions with regard to accuracy and uncertainty reduction, whereas adding more events beyond this resulted in small performance gains.

  • 189. Rodhe, A.
    et al.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bishop, K.
    Transit times in a small till catchment from a step shift in the oxygen-18 content of the water input1996Ingår i: Water Resources Research, 32:3497-3511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 190.
    Rosén Sjökvist, Thea
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Palmolja - en gömd bov?: En enkätundersökning om konsumenters miljömedvetenhet och deras kunskap om palmolja i livsmedel2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1900-talet har jordbruket genomgått stora förändringar. Det har lett till att mycket av den mat som produceras idag inte är hållbar att konsumera. Oljepalmen är en gröda vars produktion ökat avsevärt de senaste åren och som har stor negativ påverkan på ekosystemen. Dess låga pris och många användningsområden har gjort den populär. För att odla oljepalmer avverkas enorma ytor regnskogar, vilket påverkar klimatet och den biologiska mångfalden negativt. Konsumentens roll är avgörande för produktionen och konsumtionen av palmolja, därför är det viktigt att veta vilka faktorer som påverkar konsumtionen och vilken kunskap konsumenter har. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med syftet att undersöka vilken kunskap konsumenter har om palmolja i livsmedel. Undersökningen visar hur miljömedvetna de är, om de agerar utifrån sin kunskap och om det skiljer sig beroende på kön och ålder. Resultatet visade att konsumenter har en grundläggande kunskap om palmolja i livsmedel och ser sig själva som relativt miljömedvetna. Resultatet visade också att det fanns skillnader i svaren mellan kön och ålder. Kvinnor och gruppen över 31 år i undersökningen hade högre kunskap och var mer miljömedvetna. Slutsatsen är dock att kunskapen om palmolja i livsmedel är för låg, det avgörande vid konsumtion blir därför andra faktorer.

  • 191.
    Rudell, Lisa
    Karlstads universitet.
    Hållbara resor med elcykel: En studie om att ersätta bensindriven bil med elcykel med avseende på miljö, hälsa och ekonomi för individ och samhälle2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I linje med Parisavtalet om en hålla den globala uppvärmningen av jorden under 2 °C sen industrialiseringen krävs att de globala utsläppen minskar. Sverige har klimatpolitiska mål om att år 2045 vara koldioxidneutralt. En tredjedel av utsläppen i Sverige kommer från transporter. För att erhålla nationellt sänkta utsläpp har Sverige som mål att reducera utsläpp från transport med 70 procent till 2030 med referens från år 2010.

    Hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än fem km vilket om dem ersätts med klimatneutrala alternativ skulle leda till sänkta utsläppen av växthusgaser. För transportsträckor där gång och konventionell cykel tar för lång tid eller är för krävande är elcykel ett alternativ. En individ har potential att ersätta många av sina bilresor med elcykel vilket kan leda till sänkt utsläpp för individen.

    I detta examensarbete undersöks hur elcyklar kan bidra till hållbara resor. I studien fokuseras det på ersättning av bensinbil med elcykel. En litteratursammanställning genomförs innehållande aspekterna miljöåtgärder, klimatpåverkan och hälsoeffekter. Aspekten miljöåtgärder sammanställer åtgärder på nationell och kommunal nivå i Karlstads kommun som kopplar till elcyklar och hållbara resor. En enskild individs och en elcykelns klimatpåverkan utreds. Erhållna hälsoeffekter av aktiv transport sammanställs. Litteratursammanställningen analyseras tillsammans med beräkningsexempel, fallstudier, som exemplifierar elcykelns potential. Fallstudierna redovisar reducerade utsläpp och utgifter vid ersättning av bensinbil med elcykel.

    Utsläppen för en genomsnittsindivid i Sverige är 11 ton CO2-ekv per år, vilket är långt över de nivåer som uppskattas som hållbara med 1-2 ton CO2-ekv per person och år. Transport står för 15 procent av en individs utsläpp och övriga ton fördelas över livsmedel, boende och övrigt. För att erhålla hållbara nivåer och en hållbar livsstil krävs en stor förändring i avseende på alla utsläppskategorier, det räcker inte att ersätta de 3,4 ton CO2-ekv som transport genererar för en genomsnittsperson.

    En enskild individ kan genom att ersätta resor i bensinbil erhålla en minskad klimatbelastning samtidigt som hälofördelar erhålls. Risken av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar reduceras med 24 procent. Transport med elcykel har potential att nå upp till den rekommendation som folkhälsomyndigheten har om aktivitet av måttlig intensitet 150 minuter i veckan.

    I examensarbetet redovisas goda förutsättningar för sänkta utsläpp av CO2-ekvivalenter genom att ersätta bensindrivna bilar med elcykel. Elcykeln bedöms verka för hållbara resor för den enskilda individen och för samhället. För varje km som elcykel ersätter bensinbil redovisas en utsläppsreducering på 0,2 kg CO2-ekvivalenter och minskade kostnad för drift med 1 kr. Dock begränsas implementeringen av elcyklar av funktion, elcykeln är i relation till en bil långsam samt att dess packyta är begränsad vilket gör att bara en del av resor i bil kan ersättas med elcykel. För att kunna ersätta hållbara resor nationellt krävs insatser som stärker infrastrukturen och skapar möjligheter för individen att välja klimatsmarta alternativ.

    Elcykeln verkar för hållbara resor oavsett den ersatta bilens storlek och oavsett vilken produktionsteknologi som elen genererats från. Elcykeln är i relation till en bil mindre i storlek och mindre tekniskt avancerad vilket leder till att oavsett om fordonsflottan består av bilar som drivs av el eller fossila bränslen så kommer elcykeln att ha en lägre klimatpåverkan och kostnad för både produktion och drift. Elcykeln är klimatkompenserad efter 100 km då den ersatt en bensindriven bil vilket ger den en god potential att verka för hållbara resor.

  • 192.
    Sahlén, Decibell
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Makt och hierarkier inom källsortering: En studie som undersöker källsortering inom äldreomsorgen.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avfall kan vara både ett problem och en tillgång. Hur samhället hanterar avfall har blivit en allt viktigare fråga i takt med att befolkningen växer och konsumtionen ökar. Därför regleras avfallshanteringsaktiviteter idag av bland annat lagar, föreskrifter, planer och rådgivning för att minska mängden avfall och där det är möjligt, att eliminera de negativa effekter som avfallet kan ha på människors hälsa och miljön. Inom hälso- och sjukvården genereras stora mängder avfall varje dag och i Sverige anses invånare vara allmänt bra på att sortera sitt avfall, men är människor lika bra på att göra det på sina arbetsplatser?

    I den här kvalitativa intervjustudien ligger fokus på källsortering inom äldreomsorgen. Totalt har tre ”walking/observations intervjuer” genomförts, med två olika vårdboenden och med en hemtjänst. Det insamlade materialet har analyserats, tillsammans med relevanta material från kommunen angående källsortering. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal inom äldreomsorg upplever att det är att följa kommunens miljöpolicy för avfall och hur kommunens miljöpolicy är utformad för att göra det enkelt för personal att följa. Genom att undersöka matchningen mellan arbetsmiljö och kommunens miljöpolicy syftar studien till att finna eventuella sociala relationer, problem och möjligheter för att på så sätt se vad som är nödvändigt för att realisera ytterligare förbättringar av källsortering inom denna sektor.

    Denna studie har producerat flera intressanta resultat. Det insamlade materialet pekar på en oväntad dynamik där ansvaret för avfallshantering förmedlas nedåt i organisationshierarkin. Det finns också stora skillnader i förutsättningarna för källsortering mellan kommunala- och privata verksamheter, vilket i sin tur påverkar verksamhetens förmåga att följa kommunens miljöpolicy. Studien visar även att det finns en skillnad i hur kommunala- och privata verksamheter upplever kommunikationen med kommunen och hur väl medarbetarna är medvetna om de riktlinjer som de följer för avfall. Denna studie avslutas med flera förslag som syftar till att förbättra och skapa en mer effektiv källsortering inom äldreomsorgen. Först, är det viktigt att se över hur ansvaret för avfallshantering är uppdelad mellan de olika nivåerna i organisationshierarkin. Åtgärdsförslag bör komma till för att minska de problem som orsakas av skillnader i förutsättningar för källsortering mellan kommunala- och privata verksamheter. Slutligen bör kommunen försöka förbättra sitt samarbete med personal inom äldreomsorgen, då det finns behov av deltagande, gemensamt lärande och kunskapsutbyte. 

  • 193.
    Sandmer, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Att resa hållbart på utlandssemestern - hur svårt kan det va'?: En studie om medias skildringar kring (o)hållbart semesterresande och dess potential att inverka på unga resenärers kunskaper, attityder och vanor2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbart semesterresande är en utmaning med flera dimensioner. På systemnivå finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och på individnivå handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförändring. Men ytterligare en utmaning kan sägas finnas, och det på samhällsnivå. Det handlar då om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhället formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts på den sistnämnda utmaningen, med media i fokus.

    Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för många turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövänliga livsstilar och konsumentbeteenden. Genom innehållsanalys av fyra svenska magasin och genomförande av en internetbaserad enkätundersökning bland ungdomar 18-30 år, besvaras följande frågeställningar: ”Hur skildras texter och bilder om (o)hållbart resande i rese- respektive livsstilsmagasin? Vilken potential har media i form av magasin att inverka på unga resenärers kunskaper, attityder och vanor kring (o)hållbart semesterresande?”

    Analysen visar att många texter cirkulerar kring aspekter som livsstil och rörlighet, transportmedel och miljöpåverkan samt framtidens teknikutveckling. Dessa skildras ofta på ett sätt som inte hävdas främja ett mer hållbart semesterresande. Texter om hållbar turism och alternativt resande är sällsynta, och enkäten bekräftar att många unga saknar kunskaper inom dessa områden. En viktig slutsats är dock att en majoritet av respondenterna har positiva attityder kring miljö, hållbar turism och alternativt resande, och efterfrågar mer information och inspiration om det. Således finns indikationer på att en positiv trend mot hållbarhet kan vara i antågande bland unga resenärer.

    Studien pekar också på att media i form av magasin inte används frekvent av unga resenärer som källa till inspiration för resande. Trots detta anses uppsatsens resultat som relevanta, och kan tillsammans med framtida forskning ge värdefulla insikter i hur media kan inverka på, och bidra till, resenärers inställningar och beteenden mot ett mer hållbart resande.

  • 194.
    Sandström, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hållbar upphandling: Hur organisationer inom järnvägssektorn tolkar miljökrav2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling. Det miljöarbete som förs inom och emellan organisationer är minst lika viktigt då marknadsdrivna insatser ses som ett möjligt komplement till lagar och krav. Miljökravens formuleringar görs utefter lagstiftning och en rad andra aspekter beroende på beställare och projekt.

    Syftet med studien är att undersöka hur tolkningen ser ut hos beställar- och utförarorganisationer för drift, underhåll och nybyggnation av järnväg. En kvalitativ studie förs via intervjuer och miljödokument och bearbetas med tematisk analys utifrån perspektiven struktur, kultur och processer ur organisationsteorin. Resultatet visar att organisationernas tolkningar utav miljökraven i hög grad präglas utav samma faktorer, dock med olika tyngdpunkt. Dessa berör miljökravens tydlighet, miljöpolitikens inverkan, kommunikationens betydelse, förändring- och läroprocessers effekter och viljan till miljöarbete. Om miljöfrågan tas på allvar i toppen av hierarkin inom organisationen, så kan denna förmedlas vidare genom deras beslut om vision, mål och strategi. Det ger ett tydligare ramverk där mål och mätbarhet i verksamheten realiseras. Detta samtidigt som vilja och förmåga hos alla aktörer förstärks och samsynen gällande miljöarbetet kvalitetssäkras.

  • 195. Seibert, J.
    et al.
    Bishop, K.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Testing TOPMODEL's ability to predict spatially distributed groundwater levels1997Ingår i: Distributed hydrological modelling: applications of the TOPMODEL concept, redaktör: Beven K., Ch.8: pp. 123-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 196. Seibert, J.
    et al.
    Bishop, K.H.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    A test of TOPMODEL's ability to predict spatially distributed groundwater levels1997Ingår i: Hydrological Processes, 11:1131-1144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 197. Seip, Anne-Lise
    et al.
    Ibsen, Hilde
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Family welfare, which policy?1991Ingår i: Maternity and Gender Policies. Women and the Rise of the European Welfare States, 1880s-1950s, London: Routledge , 1991Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 198.
    Shirafkan Nejad, Nina
    Karlstads universitet.
    Miljöfarlig verksamhet som samhällsutvecklare?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 199.
    Simule, Audrone
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Alvarez, D
    Polar Organic Chemical Integrative Sampler and Semi-permeable Membrane Devices2009Ingår i: Rapid Chemical and Biological Techniques for Water Monitoring / [ed] Catherine Gonzalez, Richard Greenwood, Philippe Quevauviller, John Wiley & Sons , 2009Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 200.
    Simule, Audrone
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Augulyte, L
    Kliaugaite, D
    Racys, V
    Jankunaite, D
    Zaliauskiene, A
    Bergqvist, P-A
    Andersson, L-P
    Multivariate analysis of a biologically activated carbon (BAC) system and its efficiency for removing PAHs and aliphatic hydrocarbons from wastewater polluted with petroleum products2009Ingår i: Journal of hazardous materials, ISSN 0304-3894 , Vol. 170, nr 1, s. 103-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
12345 151 - 200 av 222
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf