Endre søk
Begrens søket
12345 151 - 200 of 210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Rapport från en konferens om skatteflyktsregler2014Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 12, s. 977-980Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 152.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Redovisningsnormer i bank och finansbolag2015Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1/2, s. 16-31Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 153.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Redovisningsrätt: En introduktion2012 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 154.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Review of Cristina Trenta: ”VAT in Peer-to-peer Content distrbition”2013Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 12, s. 870-878Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 155.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Review of: Ásgeir B. Torfason “Cash Flow Accounting in Banks”2014Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 9, s. 712-716Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 156.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Rättsvetenskaplig termbildning – några exempel2018Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1-2, s. 15-33Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 157.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    RÅ 2008 ref 66 och Regeringsrättens dom 2008-11-28, mål nr 1555-1556-08. Ny tidpunkt för beskattning enligt kontantprincipen?2009Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 7/8, s. 500-503Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 158.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Sanktioner vid avvikelser från god redovisningssed2010Bok (Fagfellevurdert)
  • 159.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skattemässig bedömning av civilrättsliga upp- och nedskrivningar2005Inngår i: Svensk Skattetidning 2005, s. 399 - 409Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 160.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Summary of thesis2002Inngår i: Årsbok for nordisk skatteforskning 2002, s. 303 - 306, Oslo: Universitetsforlaget AS , 2002Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 161.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Svenska skattenyheter 20002001Inngår i: Årsbok for nordisk skatteforskning 2001, s. 225 - 231, Oslo: Universitetsforlaget AS , 2001Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 162.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Svenska skattenyheter 20012002Inngår i: Årsbok for nordisk skatteforskning 2002, s. 273 - 278, Oslo: Universitetsforlaget AS , 2002Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 163.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Sweden2010Inngår i: Separation of powers in tax law / [ed] Ana Paula Dourado, Amsterdam: EATLP International Tax Series , 2010, nr 7, s. 213-216Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 164.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Sweden2016Inngår i: Corporate Income Tax Subjects / [ed] Daniel Gutmann, Amsterdam: International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD), 2016, s. 467-486Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 165.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Sweden2016Inngår i: GAARs - A Key Element of Tax Systems in the Post-BEPS World / [ed] Michael Lang et al, Amsterdam: International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD), 2016, s. 683-700Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 166.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Swedish Legal National Report2006Inngår i: Yearbook for Nordic Tax Research 2006, Oslo: Universitetsfortlaget , 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 167.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Swedish tax news 20022003Inngår i: Årsbok for nordisk skatteforskning, s. 283 - 289, Oslo: Universitetsforlaget , 2003Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 168.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Swedish tax news 20032004Inngår i: Årsbok for nordisk skatteforskning 2004, s. 259 - 264, Oslo: Universitetsforlaget , 2004Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 169.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Swedish tax news 20042005Inngår i: Yearbook for nordic tax research 2005, Oslo: Universitetsforlaget , 2005Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 170.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Swedish Tax News 20052006Inngår i: Yearbook for Nordic Tax Research 2006, Oslo: Universitetsforlaget , 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 171.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Swedish Tax News 20062007Inngår i: Yearbook for Nordic Tax Research 2007, s. 253 - 259, Köpenhamn: DJOF Publishing , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 172.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    The Congestion Tax2005Inngår i: Yearbook for nordic tax research 2005, Oslo: Universitetsforlaget , 2005Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 173.
    Olsson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Trängselskatten, en uppdatering2007Inngår i: Svensk Skattetidning 2007, s. 562 - 566Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 174.
    Olsson, Stefan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kirsch, Hanno
    Specific accounting rules for small and medium-sized entities: The IFRS for SMEs-Standard of the IASB in comparison2011Inngår i: Skattenytt Akademiska årsskrift, ISSN 2000-9801, s. 102-117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 175. Persson, Annina H.
    et al.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Är lagen om företagsrekonstruktion en papperstiger?2000 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 176.
    Persson, Kristin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Corporate Social Responsibility: Inbegrips hållbart företagande i bolagsstyrelsens ansvar enligt ABL?2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som ett svar på en pågående globalisering och de miljörelaterade, sociala och ekonomiska kriser som delvis uppstått på grund av denna har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Aktiebolagens eventuella hållbarhets- och sociala ansvar har trätt in i samhällsdebatten gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Debatten är emellertid splittrad och åsikter av skilda slag har framförts kring huruvida bolagen och dess styrelser kan åläggas att i större utsträckning ta ansvar för samhället och miljön. Principen om vinstmaximering, som i huvudsak går ut på att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinstgenerering, står mot en alltmer framträdande intressentteori i vilken vikten av andra värden än just vinst betonas och tillåts styra verksamheten. I sammanhanget har det lyfts frågor såsom vilket handlingsutrymme bolagets styrelse ska anses ha mot bakgrund av etiska och moraliska överväganden. Vidare har frågor kring CSR-konceptets rättsliga förankring och behovet av lagstiftningsåtgärder tillkommit.

    Utgångspunkt för dessa frågor är i huvudsak den vinstsyftespresumtion som framgår indirekt av 3 kap. 3 §  aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Vinstsyftespresumtionen innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett uttryckligen föreskrivet undantag i bolagsordningen, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Agerande i strid med vinstsyftet är inte tillåtet och således fungerar bestämmelsen som en skyddsregel för ägarna som försäkras om att styrelsen agerar i linje med deras intresse av maximal vinst. Det presumerade vinstsyftet utgör en handlingsram som styrelsen har att förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Rättsliga konsekvenser kan komma att aktualiseras för de fall styrelsen fattar beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget och som således är att anse som vinstsyftesstridiga ageranden.

    Trots att ABL tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ageranden i strid med vinstsyftet har lagstiftaren genom ett antal rättsliga konstruktioner möjliggjort för en helt eller delvis avvikande syftesbild. Mot bakgrund av ett tämligen brett formulerat vinstsyfte i vilket en långsiktig vinstmaximering kan bejakas och med hänsyn tagen till de verktyg som finns att tillgå, där  bl.a. gåvoregeln är värd att nämna, tycks styrelsen ha ett betydande utrymme att inom ramen för ABL verka för hållbart företagande. Även om rådande reglering inte direkt kan sägas uppmana bolagets styrelse till ett ökat ansvarstagande, kan den heller inte anses motarbeta hållbart företagande. Lagstiftningsåtgärder tycks därför inte påkallade för att CSR-hänsyn ska kunna tas inom ramen för ABL. 

    Fulltekst (pdf)
    Corporate Social Responsibility - Inbegrips hållbart företagande i bolagsstyrelsens ansvar enligt ABL?
  • 177.
    Persson, Kristin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Wagell, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Juridiskt beslutsfattande: - Ur ett psykologiskt perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Juridiskt beslutsfattande ska, inom rättsvetenskapen och rättsväsendet, ske objektivt och rättssäkert. Domare förväntas döma inom de ramar lagstiftaren ställt upp. Vidare råder uppfattning om att vissa s.k. utomrättsliga omständigheter, e.g. känslor av sympati, inte ska ingå i eller påverka den juridiska argumentationen, i synnerhet inte juridiskt beslutsfattande. Det går emellertid inte att bortse från det faktum att domare varje dag ställs inför obehagliga situationer och olika dilemman, såsom att bevittna emotionella brottsoffer och ta del av obehaglig bevisning. Detta kan förväntas medföra åtskilliga anledningar och tillfällen för domarna att bli utomrättsligt påverkade. Något som i sin tur uppenbarligen skulle kunna riskera deras objektivitet. Möjligheten att juridiska beslutsfattare påverkas av utomrättsliga omständigheter, tycks emellertid inte särskilt uppmärksammad inom den svenska rättsvetenskapen och det svenska rättsväsendet.

    Problem uppstår när juridiska beslut avviker från det rättsliga resonemang som den juridiska metoden föreskriver. Trots förväntan och krav på objektivitet förekommer fall, i vilka domare verkar påverkas av utomrättsliga omständigheter. Dessa fall ter sig inom rättsvetenskapen ofta överraskande, främmande och svårförklarliga, då besluten i fallen varken kan föreskrivas, rättfärdigas eller beskrivas utifrån den juridiska metoden.

    I syfte att söka förklara och förstå dessa till synes egendomliga beslut, måste således teorier finnas på annan väg. I framställningen aktualiseras såväl juridisk som psyko- logisk forskning, i syfte att söka förstå vad påverkan av utomrättsliga omständigheter i grund och botten beror på. Vidare studeras både kognitionspsykologiska och social- psykologiska teorier som generellt förklarar hur människan gör bedömningar och fattar beslut.

    Inom ramen för framställningen företas en studie i vilken dessa psykologiska teorier appliceras på rättsfall, innehållande beslut som uppenbart avviker från det rättsliga resonemang som, enligt den juridiska metoden, förväntas föras inom rättsvetenskapen. Studien avser utreda huruvida psykologisk teoribildning kan förklara de, enligt den juridiska metoden, överraskande och svårförklarliga juridiska beslut som stundom fattas. Det påvisas härvid att dessa psykologiska teorier många gånger förklarar juridiskt beslutsfattande bättre än vad den juridiska metoden gör.

    Framställningen visar att ett samband existerar mellan psykologiska teorier och juridiskt beslutsfattande. Slutsatserna som dras är entydiga. Juridiska beslutsfattare påverkas av omständigheter utanför den juridiska metoden. Detta trots den uppfattning som råder att domare, inom rättsväsendet, fattar objektiva beslut grundade i den juridiska metoden. Denna påverkan har ofta sin förklaring i de mentala tankeprocesser som omedvetet pågår i människans hjärna, varför psykologiska teorier, både kognitiva och sociala, om mänskligt beslutsfattande kan hjälpa oss att förstå rättsliga resonemang i praktiken. Med största sannolikhet kan vidare denna påverkan, av utomrättsliga omständigheter vid juridiskt beslutsfattande, inte undvikas. Likt vilken annan människa som helst, påverkas även juridiska beslutsfattare. Detta kan inte bortses från och är kanske inte heller önskvärt att söka undvika. Istället bör psykologisk kunskap integreras i rättsvetenskapen och rättsväsendet, i syfte att öka medvetenheten om vad som påverkar juridiska beslutsfattare samt att förbättra beslutsprocesser. Rättsvetenskapen och rättsväsendet, på området för juridiskt beslutsfattande, kan inte (längre) blunda för det behov av psykologisk kunskap som onekligen föreligger. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Petersson, Evelina
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Personlig assistans: Hur ska tolkningen av grundläggande och personliga behov göras?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka och fastställa vad som menas med de grundläggande behoven som anges i 9 a § 1 st. LSS, nämligen personlig hygien, måltid, att ta på och av kläder, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. För att uppfylla syftet har jag för det första valt att undersöka vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att någon ska ha rätt till personlig assistans. Slutsatsen som jag här kunnat dra är att det krävs att många förutsättningar är uppfyllda för att assistans ska beviljas. En person behöver till att börja med omfattas av personkretsen i 1 § LSS och därefter behöver det hjälpbehov som föreligger innefatta de grundläggande behoven. Att dessa två förutsättningar är uppfyllda är emellertid inte tillräckligt, för att kunna beviljas assistans måste hjälpbehovet dessutom anses vara av privat och känslig karaktär och således känslig för den personliga integriteten. Rätten till personlig assistans kan dessutom begränsas av föräldraansvaret och om ett hjälpbehov ska bli tillgodosett genom en hälso- och sjukvårdsinsats som således åligger ett landsting att tillgodose.Angående vad de grundläggande behoven innefattar har jag för det första kommit fram till att det som avses med personlig hygien är sådant som faller inom begreppet renlighet, nämligen att tvätta sig, sköta toalettbestyr, tandborstning och nagelklippning. Det måste dock anses vara av den privata och känsliga karaktären. Varma bad och massage har inte ansetts ingå i detta behov då det inte ansetts vara av denna karaktär. Behovet hjälp med måltid innefattar endast själva näringstillförseln. Med detta avsågs tidigare endast att få hjälp att föra maten till munnen men numera är hur näringen tillförs kroppen inte avgörande. Att behöva hjälp med på- och avklädning innefattas även det i grundläggande behov endast om det är av privat och känslig natur. Det som vanlig anses vara av denna karaktär är den på- och avklädning som sker av kläderna närmast kroppen, såsom underkläder och byxor. Den på- och avklädning av ytterkläder och skor innefattas vanligen inte. Hjälp med kommunikation anses endast ingå i de grundläggande behoven om en assistent måste finnas tillgänglig för att kommunikation överhuvudtaget ska anses vara möjlig. Detta kan vara fallet då den funktionshindrade kommunicerar genom bilder, signaler i beteende eller ansiktsuttryck som någon utan kunskap om denne inte har möjlighet att förstå. Av det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade omfattas sedan 2015 endast personer med psykiska funktionshinder. Den hjälp som här innefattas är så kallad aktiv tillsyn av övervakande karaktär, vilket kan behövas antingen för att övervaka att personen tillgodoser sina andra grundläggande behov genom så kallade kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser eller för att hindra den enskilde från att skada sig själv, andra eller egendom.Vid arbetet med min andra frågeställning, hur grundläggande och personliga behov förhåller sig till varandra, kom jag fram till att detta är ett hjälpbehov utöver de grundläggande behoven. För att beviljas assistans krävs att det föreligger ett hjälpbehov som innefattar de grundläggande behoven och först då kan assistans beviljas även för andra personliga behov. Det har av HFD och Försäkringskassan anförts att de behov som efter deras bedömning kan anses gå utöver de grundläggande behoven kan anses ingå i andra personliga behov. Detta innebär att även om matlagning, inköp och bestämmande av mat inte ingår i det grundläggande behovet måltid så kan en funktionshindrad beviljas assistans för detta utöver den hjälp som denne behöver med intagandet av måltiden. Från och med april 2018 är det dessutom uttryckligen reglerat i LSS att assistans för andra personliga behov avser även väntetid, beredskap och tid mellan olika hjälpbehov vid aktiviteter utanför den funktionshindrades hem.

    Fulltekst (pdf)
    Personlig assistans
  • 179.
    Prochazka, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Köperbjudande - något som förbjuder frånpriser?2013Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 1, nr 1, s. 163-174Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 180.
    Pålsson, Oscar
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Gustavsson, Christoffer
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    MARKNADSFÖRING RIKTAD MOT BARN GENOM INTERNET2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Internet är ett relativt nytt fenomen och det finns idag inte någon specifik eller självständig lagstiftning som reglerar marknadsföring på detta område. Det var länge en allmän uppfattning att Internet var ett laglöst territorium som inte omfattades av den nationella lagstiftningen eller kunde regleras. Idag har det dock konstaterats att det inte finns någon begränsning av MFL:s tillämplighet och det är således oväsentligt vilket medium som används vid marknadsföringen. Genom den rättsdogmatiska metoden utreder vi gällande rätt för området och redogör för de regleringar som finns att tillgå då det kommer till marknadsföring riktad mot barn genom Internet.

    Marknadsföringen har parallellt med samhällsutvecklingen genererat nya kommunikationstekniker att tillgå. Resultatet blir att konsumenter dagligen utsätts för kommersiella påtryckningar, framförallt genom Internet som blivit en mycket potent marknadsföringskanal. Till skillnad från konventionella marknadsföringskanaler har Internet och dess interaktivitet utvecklat en sofistikerad form av marknadsföring och därmed försvårat själva reklamidentifieringen. Problemet med reklamidentifiering blir särskilt tydligt när marknadsföringen är riktad mot barn till följd av deras brist på kritisk granskning, oerfarenhet och mognadsgrad.

    Det är allmänt vedertaget att barn skall ses som en särskild skyddsvärd grupp då det kommer till marknadsföring till följd av barns godtrogenhet och oerfarenhet. För att skydda barn mot otillbörlig marknadsföring finns främst Direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG), MFL, praxis från MD samt utomrättsliga regler vilka utformas av bland annat FN, ICC och RO.

    I all marknadsföring riktad mot barn är det förbjudet att rikta direkta köpuppmaningar till barn eller uppmana barnen att uppmuntra föräldrarna till köp. Det är även förbjudet att skicka direktadresserad reklam till barn under 16 år samt ska reklamidentifieringen vara extra tydlig när marknadsföringen riktas till barn med hänsyn till deras brist på kritisk granskning, oerfarenhet och mognadsgrad. Ovan nämnda regleringar måste tas i beaktande vid all marknadsföring riktad mot barn. I radio och TV finns dock ett bredare reklamförbud då det är förbjudet att rikta reklam med syfte att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år i radio och TV. Över Internet finns inget motsvarande förbud trots att Internet är ett massivt ”multimedialt interaktivt medium med stor attraktionskraft” som i kombination med barn och ungas okritiska förmåga utgör en risk för deras enskilda tänkande.

    Marknadsföring riktad till barn regleras främst genom MFL. MFL blir tillämplig på all form av marknadsföring som helt eller delvis riktas till en svensk publik, vilket avgörs genom en helhetsbedömning, enligt effektlandsprincipen. Om en marknadsföring har effekt på en svensk publik skall marknadsföringen således anses falla inom ramen för MFL. Ofta kan effektlandsprincipen komma i konflikt med etableringsprincipen då sen sistnämnda ska tillämpas enligt e-handelslagen.

    Markandsföringsrätten är starkt influerad av EU och då MFL stiftades gjordes detta i syfte av harmonisera EU:s gemensamma marknadslagstiftning. Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är grundpelaren i europeisk marknadsföringsrätt. Då fullharmoniseringsdirektivet implementerades uppkom problem med en enhetlig och konsekvent implementering till följd av medlemsländernas varierande preferenser, politik och rättssystem. Genom en rapport framförd av Kommissionen konstateras det att problemet med Direktivet inte var själva innehållet eller implementeringen utan själva tillämpningen.

    Som slutsats på uppsatsen konstaterar vi, efter att ha utrett gällande rätt, att nuvarande lagstiftning är av tillräcklig karaktär. Problematiken beror således inte på om, men väl hur, aktuella regleringar skall tolkas och tillämpas på nätet. På internet krävs det en anpassning till dess egenskaper, således att vi frigör oss från idémässiga kopplingar till traditionella medier och anpassar tillämpningen av gällande regelverk till den nya miljön.

    Fulltekst (pdf)
    MARKNADFÖRING RIKTAD MOT BARN GENOM INTERNET
  • 181.
    Quach, Wing
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Sahlgren, Alfred
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Överlåtelse av rättigheter.: Särskilt om den konsumenträttsliga reklamationsrättens övergång vid andrahandsköp.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Secondhand trade is nowadays common because of several reasons. It has also been common that secondhand products are sold in new conditions with an unbroken package including a warranty. In theory it can be problematical when different legal rights comes with different contractual obligation and a including warranty can therefore be useless.

    There is applicable legislation that require within obligatory relation to be able to benefit from privileges according to the consumer law. Firsthand buyers are those who can benefit from this kind of protection. While secondhand buyers legal rights are much more limited when it's secondhand trade.

    According to a research we made, the result shows that there is divided opinion among individuals, about secondhand buyers right to complain a defect to the businessman who was the prime seller. The main purpose with this bachelor thesis is to investigate if, and if so, under what conditions and to what extent, the right to complaint a defect according to the Swedish consumer protection legislation can be transferred to a secondhand buyer.

    To be able to analyze this complex situation it requires a survey of relevant legal rules, legal principles and case law. Contractual principles are essential and matters if legal rights according to the Swedish consumer law, at all, can be invoked.

    Myresjöhus is an example of case law, which is significant to the purpose of this thesis. The case is about disposal of small house contracts, which proved to contain insufficient functional requirements because of the wall construction. The Supreme Court still has, at this moment, a question left to consider whether secondhand buyers have the right to demand compensation from the prime seller because of the defect. There is no guarantee, according to the Swedish legislation, that secondhand buyers will get what they demand. In such cases, series of consequences that would have an impact in the future can be speculated.

    No matter how the outcome turns out in this case, it is desirable to get an explicit answer for the sake of predictability if it’s possible, or not, for a secondhand buyer to complain a defect to the prime seller.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Redzic, Almedina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Chaolampang, Chenni
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Rekonstruktörens roll vid företagsrekonstruktion: En utredning av gällande rätt och de förslag som ges i SOU 2016:72 Del 2.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Regnér, Per-Olof
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skattefrihet vid drivande av fristående skola i ideell föreningsform2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begränsa inkomstskattskyldigheten och för detta krävs att man lever upp till vissa förutbestämda kriterier som innebär att man genomför verksamhet av allmännyttig karaktär.

    De skattesubjekt som i första hand kommer ifråga för skattebefrielse är stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrån lite olika grunder och vid sidan om de generella bestämmelserna som gäller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmännyttig verksamhet kan skattebefrielse också beviljas med tillämpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen. Dessa bestämmelser kan medföra att även andra juridiska personer har rätt till skattebefrielse när man verkar för ett allmännyttigt ändamål. Bestämmelserna är tillämpliga för en heterogen grupp av olika juridiska personer såsom olika sjukvårdsinrättningar, allmänna undervisningsverk m.fl. och även olika namngivna subjekt ingår. Uppräkningen benämns den s.k. katalogen.

    Ett av de områden som kan anses som allmännyttigt är när man bedriver något slag av utbildning och vanligtvis sker detta inom ramen för det offentliga utbildningsväsendet. När utbildningen bedrivs i offentlig regi är denna från början skattebefriad. Utbildning genomförs också av andra institutioner och vanligt är att t.ex. ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller någon annan juridisk person driver skola, en s.k. fristående skola.

    Ur ett neutralitets- och likabehandlingsperspektiv är det intressant att fråga sig på vilka grunder skattebefrielse kan medges när man bedriver undervisning eller utbildning och det är syftet med denna uppsats. Fokus läggs på vad som gäller för en fristående skola som drivs i ideell föreningsform där jag ska försöka redogöra för alla de olika villkor som gäller. Eftersom bestämmelserna ofta är otydliga och svårtolkade kräver detta en genomgång av förarbete, litteratur och rättspraxis. Skattebefrielsen är omgärdad av många olika villkor och för att klara ut hur beskattning kan ske måste också en rad andra frågeställningar besvaras, både av civilrättslig och av förvaltningsrättslig karaktär. Även dessa olika förutsättningar undersöks.

    Som nämnts finns vid sidan av de generella bestämmelserna om skattebefrielse även möjlighet för en ideell förening som bedriver skola att få befrielse som ett katalogsubjekt, ett av de subjekt som ingår i den s.k. katalogen. Innebörden av detta är att den ideella föreningen inte söker skattebefrielse i egenskap av sin rätta driftsform utan som ett allmänt undervisningsverk. Villkoren för skattebefrielse för en ideell förening och ett allmänt undervisningsverk utgår delvis utifrån lite olika grunder och även dessa undersöks och hur skillnaderna kan påverka vid beskattning.

    En stor och viktig fråga är också hur bestämmelserna tillämpas i praktiken, d.v.s. hur ser rättstillämpningen ut. Regelverket som styr skattebefrielsen är som sagt ganska diffust och otydligt och många av bestämmelserna måste tolkas ur rättspraxis. I uppsatsen undersöker jag ett antal rättsfall och försöker visa på hur våra domstolar tillämpar bestämmelserna, vilka fallgropar som finns och hur följsamheten mot bestämmelserna ser ut m.m.

    Fulltekst (pdf)
    Pers D-uppsats
  • 184. Runvik, Britt-Marie
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Bolagsplundring1996Inngår i: Svensk Skattetidning 1996 s. 470 - 481Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 185.
    Sedighha, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Frivillig rättelse och dubbelbestraffning ur rättssäkerhets perspektiv : En studie om rättstillämpningar vid frivillig rättelse, skattebrott samt skattetillägg.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Juristexamen
  • 186.
    Sjöberg, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Shilekani, Sabina
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Vad krävs för att försätta en verksamhet i konkurs?: What is required to file for bankruptcy in a company?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konkurser ökar allt mer i Sverige och de bakomliggande skälen granskas allt för lite. Kredit och obeståndsrätt är ett område som ständigt utvecklas, trots det så finns inga riktlinjer kring tillämpningen gällande särskilda skäl. En gäldenär som inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning är på obestånd och blir därför föremål för en företagsrekonstruktion eller konkurs. Företagsrekonstruktion genomgår företag innan de föremål för en konkurs. Med företagsrekonstruktion avses att bolaget får hjälp med att rekonstruera bolaget så att skulderna betalas i den mån det är möjligt. Borgenärerna som har fordringar på gäldenären får betalt i turordning. Bolag som inte har möjligheten att betala de förfallna skulderna och som under en längre tid varit på obestånd blir således föremål för en konkurs. Vid en konkurs så utser rätten en konkursförvaltare till konkursboet. Vidare ska förvaltaren vidta de åtgärder som krävs för att främja en förmånlig och snabb avveckling av boet enligt 7 kap. 8 § KonkL. En konkursansökan uppstår i samband med att en borgenär eller en gäldenär ansöker om det hos tingsrätten. Tingsrätten är den domstol som sedan prövar ansökan. Oftast beviljas konkursansökningar utan vidare utredning, vissa av ansökningarna upphävs även vid en överklagan till hovrätten eller högsta domstolen. En konkursansökan som avslås kan bero på att det finns särskilda skäl för det, exempelvis att personen ifråga saknar behörighet att ansöka om konkurs.

    Behörighetskravet är tämligen vagt i svensk konkurslagstiftning, vilket är ett återkommande problem för många näringsidkare. Detta leder till att domstolar dömer olika, vissa har mer erfarenhet än andra. Det förekommer även att konkursdomare förbiser behörigheter för att istället fokusera på om bolaget är på obestånd eller inte. Domstolen förutsätter enligt presumtionsregeln att de uppgifter som inkommer från gäldenären själv vid en konkursansökan är riktiga i sak. Vidare finns det inte skäl att anta att företaget inte är på obestånd när en ansökan inkommer från gäldenären själv. Problemet kan grundas i att en ställföreträdare ansöker om konkurs utan styrelsen vetskap. Beslut om att ansöka om konkurs ska tas på bolagssammanträdet.

    Syftet med uppsatsen är att utreda gällande rätt samt uppger reflektioner till ett framtida lagförslag för att förebygga att bolag försätts i konkurs. En lagändring bör ske i form av omarbetning av 2 kap. 7 § KonkL, eftersom vidare utredning när särskilda skäl föreligger, inte fungerar i praktiken. En form av legitimering bör ske i form av protokoll från bolagssammanträdet, angående konkursen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Sjölén Hermansson, Linnea
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Eriksson, Mikaela
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Offentlighetsprincipen: Elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.

    Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.

    Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det. Bland annat skyndsamhetskravet som stadgas i 2 kap. 12 TF motiverar en sådan skyldighet. I 2 kap. 13 TF stadgas emellertid att en sökande enbart har rätt att få ta del av en handling i utskrift, vilket innebär att någon skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form inte föreligger.

    Vi har i uppsatsen gjort en undersökning mellan fem olika myndigheter och det harvisat sig att det förekommer elektroniskt utlämnade av allmänna handlingar. Utredningen visade dock att en myndighet inte lämnade ut i annan form är utskrift.  Detta kan tänkas eftersätta förutsebarheten, då den enskilde inte kan förutse hur en begäran om att få ta del av allmän handling i elektronisk form kommer behandlas. Detta skulle kunna påvisa ett behov av reglering på området, så att alla myndigheter jobbar enhetligt. 

     

    Uppsatsen belyser behovet av att skapa en mer förutsebar och rättssäker hantering av allmänna handlingar i elektronisk form. Vår mening är att det finns ett behov av en lagändring som stadgar att de handlingar som kan lämnas i utskrift också bör kunna lämnas ut i elektronisk form. Risken för att uppgifter ska behandlas eller bearbetas på felaktiga sätt kan inte längre ligga till grund för varför handlingar inte ges ut elektroniskt, då merparten människor idag har tillgång till exempelvis scanner. Vi anser därför att en skyldighet att göra en lämplighetsprövning bör föreligga.

     

    Ett annat problem är att det inte finns tydliga regler som medger uttag av avgift för handlingar som lämnas ut i elektronisk form. Detta är nödvändigt att se över både för att underlätta för myndigheterna, men också för att öka rättssäkerheten. Att få en allmän handling i elektronisk form via e-post borde inte vara något problem så länge en handling är offentlig och redan finns lagrad i elektronisk form. Det finns flera länder som redan idag har en skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Ett exempel är Finland, som lämnar ut handlingar i elektronisk form förutsatt att handlingen finns i sådan form. I Nederländerna har myndigheterna skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökande begär det, oavsett om handlingen finns i sådan form. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Spector, Jonatan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Priba, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Moment 22: Vilka faktorer påverkar den rådande ungdomsarbetslösheten i Sverige?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 – 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till lagens uppkomst var att regeringen kunde se en negativ utveckling på de äldre arbetstagarnas sysselsättningsgrad och ville stävja problemet. En av anledningarna till varför det såg ut som det gjorde var att det skedde allt snabbare strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den mer statiska industrisektorn som många livnärde sig på var i rörelse. Ytterligare en anledning till att regeringen ansåg att en skyddslag behövdes var att man såg stora svårigheter för de äldre arbetstagarna att kunna förflytta sig geografiskt. Uppfattningen var att om en yngre arbetstagare blev arbetslös har de större möjlighet att flytta till annan ort för att där hitta ett nytt arbete.Inledningsvis presenteras ett större kapitel som beskriver turordningsreglernas gällande rätt med de paragraferna vi anser vara relevanta för uppsatsen. Kapitlet är grunden för uppsatsen och ett resonemang kommer föras om turordningsreglernas inverkan på ungdomsarbetslösheten.I Sverige idag finns framför allt två större aktörer med stort inflytande på arbetsmarknaden. Den ena är Landsorganisationen, LO som består av arbetstagarorganisationer som i sin tur representerar en del av arbetstagarsidan. Den andra är Svenskt Näringsliv som utgörs utav arbetsgivarorganisationer vilka representerar arbetsgivarsidan. De båda intresseorganisationer har två helt skilda syner på anledningarna till den rådande ungdomsarbetslösheten. LO menar att det handlar bristen på utbildning medans Svenskt Näringsliv anser att LAS, för höga ingångslöner och att utbildningssystemet inte är i fas med arbetsmarknaden ligger till bakgrund för hur situationen ser ut idag. I uppsatsens andra kapitel återfinns de båda aktörernas syn och lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet. Vidare följer en utredning över hur det ser ut i Danmark och hur deras arbetsmarknad är uppbyggd. Flexicurity-systemet som används i Danmark skiljer sig relativt mycket från det arbetsmarknadssystem som återfinns i Sverige och utredningen ämnar se om det finns några för- och nackdelar med det danska systemet. Vidare vill vi också utreda huruvida flexicurity har någon inverkan på ungdomsarbetslösheten. I sista kapitlet återfinns en analys där vi kommer attSida | VIreflektera över det vi tidigare behandlat för att på så redogöra för vår uppfattning om varför ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är i Sverige.I den avslutande diskussionen har vi kommit fram till bland annat att de svenska turordningsreglerna har en negativ effekt på ungdomsarbetslösheten. En statisk arbetsmarknad och en princip som gör att den förste som måste sägas upp är den sist anställda missgynnar per automatik den yngre befolkningen. Det är dock inte den direkta effekten av sist-in-först-ut-principen som vi tror är det stora problemet. Istället tror vi att verkningarna av principen leder till en arbetsmarknad där arbetskraften tenderar att bli stillastående, vilket i sin tur minskar detta möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få trygga anställningar.

    Fulltekst (pdf)
    Moment 22
  • 189.
    Spånberg, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Tjänstekoncessioner: Är ett lagstiftningsinitiativ motiverat?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Tjänstekoncessioner
  • 190.
    Ståhlberg, Rikard
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Dokumentationsskyldighet: Anpassning av dokumentationsskyldigheten i svensk rätt utifrån Base Erosion and Profit Shifting2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Dokumentationsskyldighet Rikard Ståhlberg
  • 191.
    Susanna, Pettersson
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Linda, Måredh
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Yasemin, Oktav
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Arbetsdomstolens bedömning av bevis och bevisbörda2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Svantesson, Jörgen
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Internprissättningens dokumentationskrav: Ur ett konstitutionellt perspektiv2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Magisteruppsats Internprissättningens dokumentationskrav
  • 193. Söderlund, Charlotte
    et al.
    Wong, Rebecca
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Könsdiskriminerande reklam: - Lagstiftarens ovilja att lagreglera och de samhälleliga konsekvenserna2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam har varit föremål för diskussion sedan 1970-talet. Trots att drygt 40 år passerat sedan den första utredningen har rättslig reglering ännu inte genomförts. Det har visat sig problematiskt att anpassa lagstiftning efter tryck- och yttrandefrihet. Könsdiskriminerande reklam skyddas av grundlag då den påstås innehålla åsikter och värderingar. Inte heller marknadsföringslagen kan angripa denna typ av reklam. I det första och enda rättsfallet på området, MD 1976:8, menade domstolen att marknadsföringslagens skyddsintresse är begränsat till konsumenter och inte till tredje man. Könsdiskriminerande reklam omfattas istället av näringslivets egen självreglering, Reklamombudsmannen. Självregleringen har till uppgift att bedöma reklam enligt Internationella Handelskammarens regler. Reklamombudsmannens beslut är inte bindande och sanktioner kan inte heller utdömas. För att utreda huruvida argumenten mot lagstiftning är legitima har uppsatsens första tes utformats, “Det finns konstitutionella hinder som omöjliggör lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam.” Tesen angrips med den rättsdogmatiska metoden.

    Ett land som däremot genomfört lagstiftning på området är Norge trots tryck- och yttrandefriheten. Bestämmelsen som reglerar könsdiskriminerande reklam finns i deras motsvarighet till generalklausulen i marknadsföringslagen. Regleringen innehåller tre rekvisit vilka hindrar marknadsförare att använda könsdiskriminerande framställningar. Norge uppställer därtill högre krav för könsdiskriminering av män. Lagregleringen föranleder ett kritiskt förhållningssätt till Sveriges argument att lagstiftning inte är möjlig. Genom komparativa inslag utreds hur Norges reglering utformats och motiverats vilket föranleder uppsatsens andra tes, “Norges lagreglering mot könsdiskriminerande reklam visar att yttrandefriheten inte nödvändigtvis är något hinder för lagstiftning på området.”

    Könsdiskriminerande reklam är inte enbart problematisk ur juridisk synvinkel. Även ur samhällsperspektiv finns konsekvenser med att sådana framställningar fortfarande tillåts.  För att utreda lagstiftningens samhälleliga konsekvenser presenteras problematiken ur rättssociologiskt och genusrättsvetenskapligt perspektiv. Könsdiskriminerande reklam uppvisar stereotypa könsroller och inte minst motverkar ett jämställt samhälle. Lagstiftning på området är en betydande samhällsmarkering men frågan är om lagstiftning snarare skulle stjälpa än hjälpa. I vår utredning framkommer bland annat risk att färre ärenden prövas, att sanktionsmöjligheterna inte förbättras och att lagstiftaren inte skulle följa utvecklingen.  Det föranleder uppsatsens tredje och sista tes, “Lagstiftning på området kan leda till negativa samhälleliga konsekvenser.”

    Könsdiskriminerande reklam ger upphov till problem för såväl juridiken som samhället. Debatten på området pågår kontinuerligt och en enkel lösning synes inte föreligga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194. Tegnander, Hans
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Nedsättning av fastighetsskatten - kritisk granskning av RSV:s promemoria1999Inngår i: Skattenytt 1999, s. 96 - 107Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 195.
    Thunholm, Patrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Lag om vård av missbrukare (LVM): Självständiga polisiära omhändertaganden2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 1 juli 2005 upphörde polisens befogenheter till självständiga omhändertaganden med stöd av lag (1988:870) om vård av missbrukare (LVM). Förändringen var ett resultat av lagstiftarens önskan av att renodla beslut av social karaktär till socialtjänsten. Eftersom socialtjänsten står för såväl utredningen som senare ansökan om tvångsvård i rätten ansågs förslaget naturligt i en sammanhängande vårdkedja. För den enskilde polismannen på fältet innebar den nya lagen inte bara att befogenheten av ingripa för att säkerställa vård nu gavs en mer akut utformning, utan också att den hamnade såsom en bestämmelse i polislagen med hänvisning till det tidigare lagrummet (13 § LVM). Enligt tidigare ordning kunde poliser på fältet fatta självständiga och interimistiska beslut om LVM i brådskande situationer och i andra fall överlåta eventuella beslut åt till företrädare för polismyndigheten. Beslutsordningen möjliggjorde för polismannen att föredra ett ärende och i förekommande fall rådgöra kring innebörden av ett enskilt rekvisit och huruvida rättsfakta i det enskilda fallet svarade mot det. Det kan därför finnas skäl att tro att polismännens kunskaper om LVM kan ha varit större innan förändringen, och att risken är stor att dessa självständiga beslut resulterar i viss kunskapshämning. Det ”nya” lagrummet, 12a § polislag (1984:387) ger en polisman rätt att under vissa förutsättningar omhänderta missbrukare genom att först göra en självständig bedömning av rättsfakta i situationer av brådskande karaktär. Genom lagrummet har polismannen inte bara att ta ställning till rena skyndsamhets-, och skaderekvisit utan också till att göra en prognos om det kan bli aktuellt med tvångsvård. Prognosen om tvångsvård sker i två steg där det första kommer av frågan om det skäligt att anta att socialnämnden omedelbart kommer att omhänderta missbrukaren. Av den lagtekniska överlappningen följer också att beakta portalparagrafen i LVM frågan om huruvida det är sannolikt att rätten kommer att besluta om vård. Polismannen måste således självständigt och i en isolerad situation söka sätta sig in i hur en annan myndighet och en domstol kan komma att besluta, något mynnar ut i att flera frågor är tvungna att ställas. Gällande rätt ger vid handen att de situationer som åsyftas för att ett lagligen grundat omhändertagande ska kunna ske är att de ska vara av mycket allvarlig karaktär och kräva en omedelbar åtgärd.

    I förarbetena till den nya lagen låg bland annat en statlig utredning som kvantitativt undersökte i vilken omfattning polisen beslutade om omedelbara omhändertaganden med stöd av 13 § LVM. En av flera slutsatser var att städerna Umeå och Sundsvall stod för anmärkningsvärt många omhändertaganden sett till vad som var fallet i övriga landet. Enbart Sundsvall svarade under en period för mer än 10 procent av samtliga beslut om omedelbara omhändertaganden som polisen gjorde i hela landet. Genom den kvantitativa undersökning som denna studie presenterar kan konstateras att Sundsvall fortfarande står för anmärkningsvärt många omhändertaganden i förhållande till andra orter. Rättstillämpningen bland de undersökta städerna och länen har i regel samtidigt sjunkit avsevärt jämfört med vad som var fallet med den gamla beslutsordningen. I en studie av kvalitativt slag där 70 omhändertagandeblad från Sundsvall och sju länspolismyndigheter undersökts, kan konstateras att det föreligger en anmärkningsvärd diskrepans mellan gällande rätt och de rättsfakta som följer av undersökt empiri. Trots en mycket vid bedömning av rättsfakta och en extensiv bedömning av gällande rätt rörande begreppen ”fortgående missbruk” och ”överhängande och allvarlig risk för missbrukarens hälsa” lever den undersökta dokumentationen bara upp till gällande rätt i 41 procent av fallen. Slutsatsen är att en komplex lagteknisk konstruktion av överlappande slag resulterar i färre antal polisiära omhändertaganden och att majoriteten av den polisiära dokumentationen inte lever upp till lagstadgade krav.

    Fulltekst (pdf)
    Lag om vård...
  • 196.
    Thurne Svensson, Hans Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Indirekt ägande vid gränsöverskridande resultatutjämning inom EES2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Thårlin, Joakim
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Framtida förändringar i det förebyggande diskrimineringsarbetet: Med utgångspunkt i gällande rätt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 198.
    Timmerfors, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K32014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap. 2 § första stycket IL. Vidare framgår det i 14 kap. 2 § andra stycket IL att inkomster skall tas upp som en intäkt och utgifter dras av som en kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed. Sambandet som här finns mellan redovisningen och beskattningen kallas för det materiella sambandet. Sambandet innebär att redovisningen ligger till grund för beskattningen.

     

    Enligt de nya regelverken skall företagen redovisa på olika sätt, detta kommer att innebära vissa skattemässiga skillnader mellan företagen beroende på vilket av regelverken som tillämpas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka skattemässiga skillnader som förekommer mellan regelverken K1, K2 och K3.

     

    I det uppmärksammade rättsfallet Rå 1999 ref. 32 även kallat Key Code fallet, visade det sig att om god redovisningssed ger ett utrymme för flera olika redovisningsprinciper godtas skatterättsligt den redovisningsprincip som företaget tillämpat i redovisningen. Uppsatsen behandlar även hur det skulle bli skattemässigt för företagen om de använde sig av just denna princip.

     

    Metoden som används i uppsatsen är den rättsdogmatiska. Som utvärderingsverktyg för K1, K2 och K3 används beskattningsprinciper samt redovisningsprinciper. Tillvägagångssättet för att identifiera skillnader har i uppsatsen skett med hjälp av konstruerade typfall. Typfallen behandlade områdena intäkt av försäkringsersättning, kostnad under 5 000 kr,immateriella anläggningstillgångar, varulager, avsättning och arbete enligt entreprenadavtal till fast pris. För att undersöka vilka skattemässiga skillnader som fanns mellan regelveken tillämpade jag regelverken K1, K2 och K3 på mina typfall, för att slutligen se resultatet av tillämpningen av principen från Key Code fallet.

     

    Resultatet av uppsatsen visade på att det fanns skattemässiga skillnader mellan K1, K2 och K3. Vid intäkt av försäkringsersättning blev det en högre skattekostnad för dem som tillämpade K3. Likaså blev det vid kostnader som understeg 5 000 kr då detta belopp i K1 och K2 kunde kostnadsföras med en gång. Vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar blev skattekostnaden också lägre vid tillämpning av K1 och K2. Lägre skattekostnad fick företaget också om det tillämpade K1 och K2 vid värdering av varulager samt vid uppdrag till fast pris. Det enda typfall där K3 gav en lägre skattekostnad var vid avsättning där fick företaget göra avsättning för både legala och informella förpliktelser.

     

    Vid analysen av regelverken utifrån beskattningsprinciperna samt redovisningsprinciperna såg detta ut på olika sätt. Från resultatet och analysen drogs slutsatsen att regelverken inte stämmer överens med de principer som finns inom beskattningen. Stridigheter kunde identifieras på många plan. Slutsatsen gällande redovisningsprinciperna kunde göras på det sätt att vissa av principerna stämde mer överens med K1 och K2 medans vissa av principerna stämde mer överens med K3.

    Fulltekst (pdf)
    Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3
  • 199.
    Trpkovski, Filip
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Nilsson, Oscar
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förnyad rangordning under ett ramavtals löptid2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per år, när något av dessa avtal sluts sker det genom en så kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rättvis och fungerande marknad där alla anbudsgivare ska ha samma förutsättningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta är det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra så effektiva upphandlingar som möjligt.

    Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar är baserad på EU rättsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet är således begränsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förståelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.

    När ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns två allmänt antagna upphandlingsförfaranden. I det första tillvägagångssättet ingår myndigheten i ett ramavtal där villkoren är fasta och att leverantörerna rangordnas utifrån dessa. När ett avrop sedan utförs så görs det från den högst rankade leverantören. Problemet med detta tillvägagångssätt är möjligheterna att frångå den prioriterade leverantören. Om leverantören av någon anledning förlorar sin expertkompetens eller åsidosätter sina åtaganden kan således konsekvenser för myndigheten bli stora. Det andra tillvägagångssättet är förnyad konkurrensutsättning vilket är mer flexibelt än den första metoden men också är mer tidskrävande då en "mini-upphandling" ska äga rum vid varje avrop. Eftersom den är tidskrävande är den inte lämplig då många små avrop ska göras kontinuerligt och inte heller då avrop måste göras på kortvarsel.

    Tillvägagångssätten skulle kunna vara en anledning till varför regelverket bedömts som oflexibelt. Som eventuell lösning på problemet finns modellen Förnyad rangordning och gäller ramavtal med fasta villkor. Skillnaden här är dock att rangordningen är anpassningsbar, modellen ger således myndigheterna efter planerad utvärdering en möjlighet att ändra rangordningen beroende på utvärderingens utfall. Syftet med detta är att bibehålla konkurrens under avtalsperioden och därigenom öka möjligheten att fullfölja sina statliga åtaganden. Syftet med uppsatsen blir att svara på huruvida modellen är förenlig med gällande rätt, att undersöka och behandla de problem som innefattas med användandet av den. Detta för att underlätta förståelsen för de problem lagstiftningen medför, för att förtydliga problematiken och möjligheterna kring förnyad upphandling.

    I vår slutsats konstaterar vi att det ges möjlighet för en upphandlande myndighet att anpassa tillvägagångssättet så länge någon form av rangordning föreligger. Problematiken uppstår huruvida metoden förnyad rangordning är förenlig med principen om öppenhet. För att uppnå kravet på öppenhet i upphandlingsförfarandet måste de villkor som gäller för avtalet tydligt framgå i förfrågningsunderlaget. Problemet uppkommer under ramavtalets löptid då möjligheten att justera rangordningen kan leda till osäkerhet för leverantörerna, då de inte vet hur rangordningen kan komma att se ut. Ett argument för att öppenhetsprincipen skulle vara uppfylld är att parterna har accepterat avtalsvillkoren samt att utvärdering sker enligt tidigare godtagna utvärderingskriterier. Vad som krävs för att kravet på öppenhet ska vara uppfyllt kan vi enbart spekulera i då en vägledande dom inte förekommer.

    Fulltekst (pdf)
    Förnyad rangordning
  • 200.
    Tysklind, Anton
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Isaksson, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Renommésnyltning: En gränsdragning ur ett marknadsrättsligt perspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Renommesnyltning Tysklind/Isaksson
12345 151 - 200 of 210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf