Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
26272829 1401 - 1443 av 1443
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1401.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Den vidgade yttrandefriheten1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 1402.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Eleven som journalist - Publicistiskt arbetssätt2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 1403.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Internet publishing as a didactic method2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1404.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Publicistiska arbetssätt i skolan2008Bok (Refereegranskat)
  • 1405.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Pupils motivation to net publishing2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1406.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Texter från klassrummet och ut på nätet2008Ingår i: Svenskläraren nr 2 - 2008Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 1407.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Wiping out the White board in China2010Ingår i: Abstracts: Active Citizenship : NERA's 38th Congress, Malmö: Malmö Högskola , 2010, s. 68-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To have class room lessons in mathematics over the Internet in Göteborg and Shanghai at the same time.Online classrooms and distance education have been developed and discussed a lot during the last ten years; i.e. online lectures from one teacher to a group of distance students. But connecting two classrooms with each other on a regular basis through video conferencing and programs like Skype, are more of an exception. The question is why. After all, this technique has been around for a while; it is easy and works rather well even over rather poor conditions.A teacher in mathematics in Göteborg and her high school class has on a monthly basis a couple of lessons together with a high school class on the same level in Shanghai in China and she has taken the Skype technique a bit further. Today she works with a SmartBoard solution, where these electronic whiteboards are simultaneously updated, in China and in Sweden, together with sound and video connection with Skype and text messages on MSN. Between the lessons the students keep in touch with each other through MSN and e-mail.This poster will describe one of these events with photos together with interviews with students and teachers; hopefully on both ends. One part of the poster will conclude pros and cons, possibilities and problems and ask questions about what other advantages such a cooperation between class rooms can have apart from a deeper mathematical knowledge.

  • 1408.
    Åkerlund, Dan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Yttrandefrihet - för alla?1993Ingår i: Om medieverkstäder, lokal-TV och annat / [ed] K. Stigbrand, 1993Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1409.
    Åkerlund, Dan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Buskqvist, Ulf
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Enochsson, Ann-Britt
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Learning design when the classroom goes online2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract

    The Internet is increasingly being used by educators and educational institutions not only for information seeking, but also for communication and publishing students work. This paper explores how this can affect the learning situation and how we can understand the difference between an assignment carried out by a student and which is handed over directly, and only, to the teacher, compared to something that will be published and public on the net.

    The Learning Design Sequence developed by Selander (2008) has been used as an analytical tool when analyzing 5 examples from schools using web 2.0. Not having the teacher as the only addressee for a school assignment changes the value of the work and opens up for further development of knowledge, and we argue that the Selander model in some cases can be extended, when the classroom goes on line.

  • 1410.
    Åström, Carl
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bråth, Rikki
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Organisationsstruktur och internkommunikation efter en omorganisation: En fallstudie om Karlstads universitet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en fallstudie över konsekvenserna av omorganisationen som skedde i januari 2013 på Karlstads universitet. Syftet var att ta reda på medarbetarnas upplevelse av förändringarna inom internkommunikationen och organisationsstrukturen. Detta uppnåddes genom åtta stycken personintervjuer av strukturerad form med anställda ifrån olika institutioner. Stor vikt lades på de etiska övervägandena och för att skapa en trygghet och tillit under själva intervjutillfällena så att respondenterna kunde svara öppet och ärligt gällande sina åsikter och upplevelser.

    Det framgår att den ursprungliga visionen hade ambition; där man önskade effektivisering med hjälp av mindre administrativ personal och effektivare beslutsvägar. Enligt medarbetarnas uppfattning blev dock resultatet långt ifrån idealet. På det stora hela förbättrades effektiviteten i beslutsvägarna endast högt upp i hierarkin. Administrativa personalens uppgifter blev flyttade till nya medarbetare och en stor otydlighet uppstod. En avgörande anledning var att man misslyckades i kommunikationen under processens gång, vilket gjorde att många medarbetare motsatte sig förändringen. Man misslyckades då medarbetarna inte kände sig delaktiga i de beslut som fattades, och därmed upplevde processen som ogenomskinlig. Hoppet om en transparent organisation var stort inledningsvis vid omorganiseringen, men det har snarare blivit tvärt om då beslutsremisser inte kommer ut till medarbetarna förrän efter besluten är genomförda. Beslutsvägarna känns inte effektivare nere på ämnesnivå, och ett stort missnöje har uppstått då medarbetarna inte längre har rätt till att besluta kring saker som står nära dem, exempelvis sina egen kursplaner, något som de tidigare anser sig ha klarat av mycket bra själva. Det har således uppstått en detaljstyrning uppifrån som inte passar verksamheten och detta har skapat en känsla bland medarbetarna av att de inte längre är betrodda. Sammanslagningen av institutioner blev inte heller perfekt, då vissa kombinationer inte känns logiska och visionen om att bryta mark inte uppenbarat sig. Ämnena i sig har istället blivit stärkta snarare än samarbetet mellan dem, vilket kan grunda sig i att idén om samarbete inte kom som ett önskemål från ämnena själva utan uppifrån i hierarkin. Det finns således en otydlighet både i strukturen och kommunikationen. Det är oklart hur kommunikationen ska hanteras nerifrån och uppåt, och därför önskas tydligare riktlinjer och ansvarsområden. Slutsatsen är alltså entydig; effektiviseringen har enbart rört ledningen och inte underlättat eller förbättrat situationen för medarbetarna. Detta ifrågasätts då en organisation som ett universitet med aktiv forskning inom både organisationsstruktur och internkommunikation väl besitter kunskap och kompetenser, men inte lyckats omvandla dessa tillgångar från teori till praktik i sin egen verksamhet.

    Nyckelord: internkommunikation, organisationsförändring, organisationsstruktur

  • 1411.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Alias2009Ingår i: The Essential Cult Television Reader / [ed] David Lavery, Lexington: The University Press of Kentucky , 2009, s. 22-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1412.
    Örnebring, Henrik
    Reuters Institute for the Study of Journalism, University of Oxford, England.
    Alternate Reality Games and Convergence Culture: The Case of Alias2007Ingår i: International journal of cultural studies, ISSN 1367-8779, E-ISSN 1460-356X, Vol. 10, nr 4, s. 445-462Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Alternate Reality Games (ARGs) are a form of internet-based mystery game in which participants are immersed in a fictional                     world and engage in collective problem-solving. This article studies three ARGs connected to the TV series Alias (ABC, 2001—6), two of them launched by the network ABC as part of the marketing of the TV series, the third produced by fans.                     Previous research on ARGs has not sufficiently problematized the fact that many ARGs are marketing tools. While ARGs can be                     analysed as part of a wider context of convergence culture and fan culture, such an analysis must take into account the underlying                     commercial logic of popular culture production. Despite the differences found between industry-produced and fan-produced ARGs,                     they still share a framework of consumption that conforms to corporate goals of marketing and brand-building as well as fan                     audiences' goals of pleasurable interaction with fictional worlds

  • 1413.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Anything you can do, I can do better?: Professional journalists vs. citizen journalistsin six European countries2013Ingår i: International Communication Gazette, ISSN 1748-0485, E-ISSN 1748-0493, Vol. 75, nr 1, s. 35-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is based on 63 in-depth, semi-structured interviews with professional journalists across career stages and across media in six European countries (UK, Estonia, Germany, Italy, Poland and Sweden), and is concerned with how journalists answer the question: How is what you do different from what citizen journalists do? Based on existing literature on journalistic authority and the professional project, three areas where claims to professional legitimacy and distinction from amateurs are identified: expertise, duty and autonomy. The interview data show that while claims based on expertise and duty are common when professional journalists want to demarcate the boundary between them and citizen journalism, claims based on direct reference to autonomy are non-existent. However, claims based indirectly on reference to autonomy, but institutional or collective rather than individual autonomy, are common. Indeed the key result of this study is that legitimacy claims based on the collective nature of the journalistic endeavour are very common, in contrast to earlier constructions of journalistic professionalism, which emphasized individualism and individual autonomy.

  • 1414.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Clientelism, Elites and the Media in Central and Eastern Europe2012Ingår i: The International Journal of Press/Politics, ISSN 1940-1612, E-ISSN 1940-1620, Vol. 17, nr 4, s. 497-515Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article argues that the traditional political science definition of clientelism is insufficient for explaining how the media fit in with clientelistic systems in Central and Eastern Europe (CEE). It is suggested that a broader understanding of clientelism, looking in particular at how media are used as elite-to-elite communication tools as well as elite-to-mass communication tools, better explains the place of the media in the clientelistic systems of the CEE nations. Empirically, it is based on a set of 272 elite and expert interviews conducted across ten CEE countries (Bulgaria, the Czech Republic, Estonia, Hungary, Latvia, Lithuania, Poland, Romania, Slovakia, and Slovenia) in 2010 and 2011. The article presents some general findings on the nature and character of the linkages between political elites and the media, and the extent to which such linkages can be considered clientelistic. Then follows a discussion of specific practices of media instrumentalization, charting the many ways in which the media can function as a resource in conflicts and negotiations between clientelistic elite networks, directly as well as indirectly. Particular attention is given to the phenomena of advertorials and kompromat.

  • 1415.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Comparative Journalism Research: an Overview2012Ingår i: Sociology Compass, ISSN 1751-9020, E-ISSN 1751-9020, Vol. 10, nr 6, s. 769-780Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This overview focuses on the most common type of comparative journalism research, which is cross-national comparative research. The overview presents a typology for different types of comparative journalism research, based on whether the research interest is in journalism as an activity or as a product; and, in the case of journalism as an activity, whether the interest is in the system level, the organizational level, or the individual level of journalism. The overview finds that the analysis of journalism on the individual level and of journalism as a product are the most common types of comparative research, whereas comparative analysis of journalism on the organizational level is much under-studied.

  • 1416.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Det journalistiska arbetets förändring2015Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson & Jesper Strömbäck, Studentlitteratur AB, 2015, s. 497-513Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1417.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Epistemologies and Professional Roles2017Ingår i: Journalistic Role Performance: Concepts, Contexts, and Methods / [ed] Claudia Mellado, Lea Hellmueller & Wolfgang Donsbach, New York: Routledge, 2017, s. 75-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1418.
    Örnebring, Henrik
    University of Oxford faculty Politics and Int Relations.
    Introduction: Questioning European Journalism2009Ingår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 10, nr 1, s. 2-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article argues that previous research on European journalism (widely defined) to a large extent tells a story of failure. Journalism is characterised as having “failed Europe” in three ways: through failure of representation, failure of production and failure of participation. However, this image of media failure rests on certain descriptive and normative assumptions about Europe and about journalism—assumptions that are sometimes explicit but more often implicit. This article suggests some new ways of questioning these assumptions in order to move research on European journalism forward.

  • 1419.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Journalism and Change2018Ingår i: Journalism / [ed] Tim P Vos, Boston: Walter de Gruyter, 2018, s. 555-574Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1420.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Journalism as institution and work in Europe, circa 1860: A comparative history of journalism2013Ingår i: Media History, ISSN 1368-8804, E-ISSN 1469-9729, Vol. 19, nr 4, s. 393-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a comparative historical analysis of the relationship between journalism as institution (i.e., a particular set of organizations in society) and journalism as work (i.e., an activity practiced by individuals) in four European countries: Britain, Sweden, Germany, and Estonia. The analysis compares the institutional context of journalistic work in these four countries around 1860, focusing in particular on the organization of journalistic labor at the national newspaper of record. The historical comparison reveals how exceptional the British case is. The study finds that British journalism circa 1860 exhibited a high division of labor, high labor specialization, and was increasingly focused on news gathering and production. Swedish and German journalism exhibited an emerging division of labor and labor specialization, and was focused on political debate (rather than news gathering and production). Estonian journalism exhibited hardly any division of labor or labor specialization, and was focused on raising national awareness.

  • 1421.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Journalism cannot solve journalism's problems2019Ingår i: Journalism - Theory, Practice & Criticism, ISSN 1464-8849, E-ISSN 1741-3001, Vol. 20, nr 1, s. 226-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1422.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Journalists, PR Professionals and the Practice of Paid News in Central and Eastern Europe: An Overview2016Ingår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 9, nr 1, s. 5-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1423.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Journalists thinking about precarity: Making sense of the "new normal"2018Ingår i: # ISOJ Journal, ISSN 2328-0700, E-ISSN 2328-0662, Vol. 8, nr 1, s. 109-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study analyzes the effects of precarity on thinking about professionalism and professional identity among journalists, based on a re-analysis of three different datasets of semi-structured in-depth interviews (gathered in 2008-09, 2010-12 and 2017, respectively) with journalists (n = 63, 55 and 11, respectively) across 14 European countries. The study shows that journalists in this cross-national sample are “primed” for precarity; i.e. they largely accept precarity as natural part of journalism because precarity is in line with key professional norms such as norms of entrepreneurship and meritocracy.

  • 1424.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Newsworkers: A Comparative European Perspective2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 1425.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Reassessing journalism as a profession2010Ingår i: The Routledge Companion to News and Journalism / [ed] Stuart Allan, Abingdon: Routledge, 2010, 2, s. 568-577Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1426.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Review of Boguslawa Dobek-Ostrowska & Gunnar Nygren (eds.) Journalism in Change: Journalistic Culture in Poland, Russia and Sweden2016Ingår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 9, nr 1, s. 137-140Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 1427.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Technology and journalism-as-labour: historical perspectives2010Ingår i: Journalism - Theory, Practice & Criticism, ISSN 1464-8849, E-ISSN 1741-3001, Vol. 11, nr 1, s. 57-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Technological determinism is common among journalists when reflecting on changes in their profession; several studies show that journalists ascribe great power and independent agency to technology. There are at least two reasons for the persistence of technological determinism as an explanatory factor among journalists vis-a-vis their own work: first, technology is a highly integrated and therefore very tangible part of the everyday working life of journalists; and second, the technological paradigm for explaining change in journalism has deep historical roots. It is argued that analysing journalism as labour presents a way to address both the integration of technology in the everyday working practices of journalists, and the history of the inter-relations between journalism and technology. It is further argued that journalism studies as a field has not paid much attention to journalism as labour. This article is concerned with the second part of this programme for research, i.e. the historical analysis of journalism as labour. The framework of analysis is based on labour process theory, focusing on four themes in the history of journalism: (1) the importance of the separation of conception and execution of labour; (2) the increased differentiation of the labour process; (3) the use of technology to increase productivity; and (4) the deskilling of labour.

  • 1428.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    The Maiden Tribute and the Naming of Monsters: two case studies of popular journalism as alternative public sphere2006Ingår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 7, nr 6, s. 851-868Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute to the ongoing discussion about the critical potential of tabloid journalism. It does so through a comparison of two popular journalism campaigns: the “Maiden Tribute” campaign in the London newspaper the Pall Mall Gazette in 1885 (dealing with underage prostitution), and the “naming-and-shaming” campaign in the News of the World in 2000, concerning child abuse and paedophilia. The main research question is whether any or both of these campaigns can be viewed as contributions to an alternative public sphere, as defined using concepts from Örnebring and Jönsson (2004

    16.           Örnebring  ,   Henrik       and     Jönsson  ,   Anna Maria     (  2004  )   “Tabloid Journalism and the Public Sphere: a historical perspective on tabloid journalism”  ,    Journalism Studies    5  (  3  ), pp.   283  –  95  .[Taylor & Francis Online]View all references) and Atton (2002

    1.        Atton, Chris. 2002. Alternative Media, London: Sage. View all references). Three aspects of the campaigns are compared: (1) How they discursively frame the issue at hand, (2) How they discursively frame the key actors present in the texts, and (3) What mode of address is employed. The purpose of this comparison is to examine whether the campaigns open up alternative possibilities in how they frame and present the issue and the actors, and in how they address and give space to their audiences. The main result is that the Pall Mall Gazette campaign has the greater claim to being a contribution to an alternative public sphere in terms of how it frames the issue and the actors. The article further argues that while there is a distinct potential of tabloid journalism to contribute to an alternative public sphere in certain circumstances, this potential should not be overstated.

  • 1429.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    The producer as consumer – of what?: User-generated tabloid content in The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden)2008Ingår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 9, nr 5, s. 771-785Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rise of user-generated content (UGC) is often thought to blur further the distinction between (media) producers and (media) consumers. Many media organizations, in particular newspapers, have developed extensive sections of their Web pages based on UGC. But there is still relatively little discussion of the exact relationship between producing and consuming in these sections. What is being produced and what is being consumed? Does the blurring of the producer–consumer represent a real shift in power away from traditional media/news organizations, or is the rise of UGC just a way for newspapers to get content produced “for free”? This article analyses UGC provision in two tabloid newspapers, The Sun (UK) and Aftonbladet (Sweden)—both newspapers generally considered to be very successful in terms of their online presence—by comparing (1) the levels of involvement required by users, (2) the types of content produced, and (3) the modes of production used. The results show that both tabloids are similar in that they provide users with the opportunity to generate mostly popular culture-oriented content and personal/everyday life-oriented content, but little or no opportunity to generate news/information-oriented content.

  • 1430.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Transmedia histories: Disjunctions and continuities2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents two case studies of transmedial entertainment, one of the pulp franchise The Shadow and one of the contemporary franchise Transformers. The article argues that previous studies of transmedia entertainment have focused too much on narrative in a strict sense (plot/story), ignoring the interplay between the contexts of production and reception as well as narrative elements other than plot, notably those that create the greater narrative ‘world’. The article therefore focuses on an integrated analysis of the production/reception of the two transmedia properties, and the narrative disjunctions created by extending a transmedia world across different media platforms. The study finds that transmedia narratives cannot be understood without taking media industry objectives into account, and that previous studies have overemphasized the narrative integration of transmedial properties.

  • 1431.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ferrer Conill, Raul
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Outsourcing newswork2016Ingår i: Handbook of Digital Journalism / [ed] David Domingo, Tamara Witschge, Alfred Hermida, Chris Anderson, London: Sage Publications, 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1432.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Jönsson, Anna Maria
    Södertörns Högskola.
    User-generated content and the news: Empowerment of citizens or an interactive illusion?2011Ingår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 5, nr 2, s. 127-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The involvement of citizens in public life through the Internet, variously described by terms such as interactivity and user-generated content, is frequently held up as a democracy-enhancing development. However, these concepts say little about the exact nature and character of media–audience relations. We wish to introduce a more detailed taxonomy of user-generated content (UGC) that takes issues of power and influence into account. We examine the media–reader relationship (in online newspapers) by looking at (1) degree of participation and (2) type of content. We also suggest that it might be fruitful to think in terms of a political economy of UGC. Our results show that users are mostly empowered to create popular culture-oriented content and personal/everyday life-oriented content rather than news/informational content. Direct user involvement in news production is minimal. There is a clear political economy of UGC: UGC provision in mainstream media to a great extent addresses users-as-consumers and is part of a context of consumption

  • 1433.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    The labor of journalism: Challeneges of technological and economic restructuring2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper will analyze how the technological and economic restructuring of journalistic labor impacts on three key theoretical concepts in journalism:  routines, professionalism and autonomy. Journalistic labor will be analyzed along three dichotomous dimensions: paid/unpaid, skilled/unskilled and individual/collective.

    For most of the 20th century, defining journalism in terms of labor (for the purposes of this paper, “labor” is defined as exertion that generates surplus value, organized through a contractual employer-employee relationship) was straightforward: journalistic labor was done by those who were employed, commonly on permanent, full-time contracts, by traditional media organizations. It was essentially not possible to conduct the work of a journalist outside this system.

    Many of the key journalism scholars of the postwar era imported concepts and theories from the sociology of work and used them to analyze journalism – among them routines (e.g. Gans 1979, Tuchman 1978), professionalism and the related concept of professional roles  (e.g. Johnstone, Slawski & Bowman 1976, Tunstall 1971) and autonomy (e.g. Breed 1955, Merrill 1974). However, when reading these works today, it is striking that the intellectual foundation of these concepts is that journalism is conducted by people who are in stable contractual relationships with likewise stable, large organizations. This, as we know, is not true anymore.

    The introduction of digital technologies and networked communications poses many challenges to the understanding of journalism as labor. The barriers of entry for performing journalistic work (though not necessarily labor, see below) have all but disappeared. It is now possible for individuals to produce and distribute news content without the need for a large organization and expensive production equipment. Conversely, as distribution channels multiply and become more fragmented, audiences can also increasingly chose to not consume journalistic content, or to consume journalistic content that is available at no cost to the end-user. It is at once easier to perform journalistic work and harder to get (adequately) paid for it, i.e. to perform journalistic labor. Permanent full-time jobs in journalism are getting fewer in most of the Western world, and freelancing, part-time work and occupational fluidity (e.g. journalists producing news one day and PR material the next) are becoming more common. While journalism scholarship has had much to say about the challenges of the new digital, networked environment, less attention has been paid to the validity of the many underlying concepts and theories that presuppose a particular way of organizing journalistic labor (Deuze 2007, 2011 being notable exceptions).

                                 We focus here on three concepts in particular – routines,  professionalism, and autonomy.  The theoretical challenges to these concepts are examined using three dichotomous dimensions: paid vs. unpaid labor (and its close companion, work time vs. free time), skilled vs unskilled labor, and individual vs. collective labor. What types of journalistic labor can you be expected to be paid for, and what do you increasingly have to do for free? If journalism can be outsourced and journalists replaced by algorithms and software (see Clerwall, 2014), how “skilled” is journalistic labor? As employers shift risk and responsibility to employees, individual journalists have to spend more time on personal branding and marketing. This has consequences for the possibilities of doing collective work (as in a traditional newsroom setting) when you may be competing with colleagues for scarce resources. We argue that ongoing fundamental changes to how journalistic labor is organized also require fundamentally rethinking many of the key concepts of journalism studies.

  • 1434.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lindell, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    The Space of Journalistic Work: A Theoretical Model2018Ingår i: Communication Theory, ISSN 1050-3293, E-ISSN 1468-2885, Vol. 28, nr 04, s. 403-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Attempts to define journalism are often normative in nature but do not add to our theoretical understanding of what journalism is. There is a need for journalism scholarship to recognize explicitly that journalism is a space in which participants are not equal—or even similar—in terms of status, influence, work tasks, and working conditions. This paper offers a theoretical model combining the field theory of Pierre Bourdieu with recent insights from the sociology of work in order to articulate how journalistic work is stratified across three dimensions: journalistic capital, resource access, and material security. These dimensions create a space in which to place different types of journalistic work in order to make sense of contemporary journalism.

  • 1435.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Lindell, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Clerwall, Christer
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Autonomy from the inside: Journalists’ perceptions of workplace autonomy in five European countries2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1436.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lindell, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Clerwall, Christer
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Dimensions of journalistic workplace autonomy: A five-nation comparison2016Ingår i: Javnost - The Public, ISSN 1318-3222, Vol. 23, nr 3, s. 307-326, artikel-id 1215833Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines how journalists perceive workplace autonomy in five European countries, based on an email survey (N = 2238) conducted in the United Kingdom, Germany, Italy, Sweden and Estonia. The article argues that the workplace level functions as a link between the macro level of external pressures and the micro level of perceived influences on news work. Using principal component analysis we explore the dimensionality of workplace autonomy based on a set of 20 survey questions. Regression analysis is then used on the dimensions found in order to determine what affects perception of autonomy in the different dimensions. The most salient explanatory variables are found on the country and organisational levels, whereas the variables age, experience, gender, managerial role and medium have no or limited effects. The results show the organisational and country levels being integrated and that national journalistic culture is the most salient factor explaining perception of autonomy.

  • 1437.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Löfgren Nilsson, Monica
    Göteborgs universitet.
    Journalism under threat: Intimidation and harassment of Swedish journalists2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1438.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Mellado, Claudia
    Pontificia Universidad Católica de Valparaíso, Chile.
    Valued skills among journalists: An exploratory comparison of six European nations2016Ingår i: Journalism - Theory, Practice & Criticism, ISSN 1464-8849, E-ISSN 1741-3001, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cross-national comparative studies of journalists generally focus on the demographic characteristics and/or the values and role-perception of journalists. Systematic studies of journalistic skills have been rare, however. This article reports the findings from a comparative study of journalists from Britain, Estonia, Germany, Italy, Poland, and Sweden. Based on an email survey of 2238 news professionals, journalistic skills can be grouped into three distinctive dimensions: reporting, editing, and networking skills.

    The data also show a number of similarities, but also important differences regarding the importance journalists give to different professional skills in different European countries.

  • 1439.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Möller, Cecilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    In the Margins of Journalism: Gender and livelihood among local (ex-) journalists in Sweden2018Ingår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 12, nr 8, s. 1051-1060Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on journalists and journalistic work has focused on journalists with permanent, full-time employment. Given the rapid decrease of such employment opportunities, we argue that journalism research needs to pay more attention to those who those who have had to leave their jobs and either stopped doing journalism entirely, or who have switched to a freelance career (sometimes combining journalism with other work). This category of people is at once becoming more marginalized and “the new normal” within the occupation: In this paper, we furthermore focus on local (Swedish) journalists and ex-journalists. Based on a set of semi-structured interviews (n = 12) with ex-journalists who share the experience of having lost their permanent, full-time jobs, we use the concept of livelihood as an analytical tool. The concept of livelihood highlights the shift from journalism as a job practiced exclusive of other jobs to an activity conducted alongside other income-generating activities and makes it possible to analyse leaving the occupation from a context that incorporates the whole life situation of the respondents. This also contributes to the current wave of studies of journalism and job loss by adding qualitative data about individual experiences of job loss to the existing quantitative survey evidence.

  • 1440.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns Högskola.
    Journalistiken i ett jämförande perspektiv2015Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson & Jesper Strömbäck, Studentlitteratur AB, 2015, s. 23-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1441.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Rantanen, Terhi
    London School of Economics and Political Science.
    Editorial: Special issue on media in Central and Eastern Europe2013Ingår i: Global Media and Communication, ISSN 1742-7665, E-ISSN 1742-7673, Vol. 9, nr 3, s. 189-193Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 1442. Örtegren, Martin
    Den interna kommunikationen inom Arbetsmiljöverket: En fallstudie över hur medarbetarna uppfattar internkommunikationen inom organisationen2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 1443.
    Jansson, André (Författare till förord, introducerande material, etc.)
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Geomedia 2017, Spaces of the In-Between: An Interdisciplinary International Conference, Karlstad, Sweden, 9-12 May 20172017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
26272829 1401 - 1443 av 1443
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf