Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 220
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Johansson, Per-Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Solar powered water treatment: Examining solar evaporation as a sustainable water treatment method in rural areas in Ghana2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då den i nuläget vanligaste metoden att distribuera rent dricksvatten i Ghana består av försäljningen av vattenpåsar á 0,5 liter, finns det stora ekologiska problem till följd av plastkontaminering av miljön. Det relativt höga vattenpriset som tillkommer av att köpa vatten på påse orsakar även ekonomiska problem för en stor del av befolkningen.För att minska konsumtionen av plast såväl som den resulterande föroreningen av miljön och den ekonomiska belastningen på befolkningen, undersöktes en ny solvärmedriven metod för vattenrening som en möjlig hållbar vattenreningsmetod i landsbygdsområden i Ghana.För att utvärdera denna metod konstruerades en prototyp, baserad på en kombination av principerna bakom soldrivna avsaltningsanläggningar och vanliga solfångare, som testades på plats i Ghana.Examensarbetet består av en fältstudie och simuleringsdel. Fältstudien består i sin tur av en undersökande och en experimentell studie, där den undersökande delen såg över möjligheterna och kostnaderna av att konstruera fler anläggningar på plats. Detta är av stor vikt för att få en klar bild över vilka ekonomiska effekter anläggningen har på den hållbara utvecklingen.I den experimentella studien testades prototypens reningsförmåga med avseende på koliforma bakterier, arsenik, klorid och järn samt dess effekt på vattnets pH värde. Det undersöktes även hur mycket vatten prototypen kan producera under en dag, och i samband med den undersökande studien, hur mycket detta skulle kunna minska användandet av plastpåsar.Simuleringsdelen av arbetet genomfördes för att undersöka möjliga förbättringsåtgärder av prototypen samt utvärderat olika faktorers inverkan på prototypens effektivitet.Studien visade att prototypen, som mäter 92x68x18cm, kunde producera ca 3 liter dricksvatten per dag (motsvarande förbrukningen av 6 påsar vatten) och klarade att rena vattnet från alla undersökta föroreningar, utan någon förändring av vattnets pH värde.

  • 102.
    Johansson, Tobias
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Stoppa det svindlande överflödet: En kvalitativ studie om olika aktörers möjligheter att reducera matsvinn2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En tredjedel av all mat som produceras i världen blir till svinn. Problemet är uppmärksammat av FN och en konkret målsättning för att reducera matsvinnet finns uttryckt i FNs Globala mål för Hållbar Utveckling, mål 12.3. Matsvinn är ett slöseri med resurser som leder till stora påfrestningar på den naturliga miljön och sker samtidigt som människor i vissa delar av världen fortfarande lider av undernäring. Denna studie undersöker vilka policyer som används av svenska aktörer för att reducera matsvinnet, samt hur de resonerar kring lösningar på matsvinnsproblematiken. Två aktörer som dagligen arbetar med att reducera matsvinn, skolmatsbespisningen och dagligvaruhandeln, undersöks i denna studie genom två kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att båda aktörerna använder sig av framgångsrika policyer för att reducera matsvinn, men även att det finns hinder i form av målkonflikter som uppstår från svinndrivande formuleringar i lagstiftning som behandlar livsmedel. 

  • 103.
    Jonsson, Carl
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    När hjulen slutat snurra: Hur principer för hållbar utveckling appliceras i tillsyn och tillståndsprocesserna för småskaliga vattenkraftverk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland.

  • 104.
    Jonsson, Gustav
    Karlstads universitet.
    Är det lätt att göra rätt?: En studie om studenters kunskap och upplevelse av miljömärkningar2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 105.
    Karlsson, Emil
    Karlstads universitet.
    Fairtrade i Karlstad: En undersökning om utbudets utveckling och karlstadsbornas upplevelse av märkningen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 106.
    Karlsson, Jennie
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Miljöinspektioner, företagare och inspektörer: Hur företagare och inspektörer upplever tillsyn under miljöbalken och effekter det kan ha på företagare2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har sedan miljöbalken blev antagen 1 januari 1999, efter nya EU-direktiv, utövat tillsynen efter denna. Detta som ett led i utvecklingen mot hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur miljötillsyn upplevs av företagare och miljöinspektörer och vilka effekter miljöinspektioner har på företag. Det ska även undersökas om eller hur långvarig erfarenhet av inspektioner påverkar företagares attityder och verksamhet. Dokumentanalys och intervjuer har varit grunden till undersökningen. Tre inspektörer och sex företag har blivit besökta och intervjuade. Dokumentanalysen bestod i att analysera tidigare inspektionsloggar och detta lade sedan grunden till intervjufrågorna. Resultaten visar att både inspektörer och företag är relativt nöjda med den tillsyn som bedrivs. En viss skillnad kan man se när det gäller tidigare erfarenheter av inspektioner där de som haft liten, oregelbunden eller ingen tillsyn tidigare tycker tillsynsmomentet är mer oroande än de företag som har stor vana av tillsynen. 

  • 107.
    Karlsson, Johan
    Karlstads universitet.
    Koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv under 2016: Karlskoga Kraftvärmverk2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In 2016, Karlskoga Combined Heat and Power  (CHP) Plantreleased 46 374 tonnes of CO2 through its energy conversion from household waste, oil and peat to a total of 349 675 MWh of energy distributed by electricity, steam and district heating. (Lidell[1]). RT chips, chips, biomass and bio-oil were also used in the energy conversion process, but according to the Swedish Environmental Protection Agency (2017) these fuels do not give rise to CO2- emissions. Each year, CHP plants with an installed power of more than 20 MW must report their CO2- emissions to the Swedish Environmental Protection Agency's Single Act 2004: 656 (Swedish Environmental Protection Agency 2004). This report charts CO2-emissions from a life cycle perspective from the fuels used in CHP in 2016. By examining the carbon dioxide emissions from a lifecycle perspective according to the SS-ISO 14040 standard method, this report shows that Karlskoga CHP in 2016 generated 75,067 tonnes of CO2. 38% of total CO2 emissions occurred before the combustion process in the CHP, these emissions derive from production and transport of fuels. The fuels that caused the most CO2 emissions in 2016 were household waste and peat. The report discusses a scenario where plastics in household waste are sorted out and instead recycled. The result of the scenario shows that carbon dioxide emissions can be reduced as fossil parts of household waste like plastics are sorted out and recycled instead of combustion. Energy conversion without combustion and production of fossil fuels reduces CO2-emissions significantly from Karlskoga Kraftvärmverkverk. If all fossil fuels were removed and replaced by biofuels, CO2-emissions would decrease sharply, but significant emissions would still remain, as the report shows that production and transport account for a large proportion of total CO2 emissions. In a sensitivity analysis, the report also summarizes the importance of choosing the right emission factor during combustion. Depending on how CO2 emissions are calculated on combustion, it is a major part of the total CO2 emissions from Karlskoga CHP in 2016.

    [1]  Lidell, Per. Kraftvärmechef Karlskoga Kraftvärmeverk AB. Interjuv februari 2017.  <per.lidell@karlskogaenergi.se>

  • 108.
    Karlsson, Lina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    Termokemisk förbehandling av slam från pappers- och massabruk för ökad metangasproduktion vid rötning2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Totalt 80 % av världens energianvändning kommer från förbränning av fossila bränslen. Användningen tros också öka med tiden vilket skulle påverka den förstärkta växthuseffekten ytterligare. De ökade utsläppen av växthusgaser påverkar klimatförändringarna och är någonting som alla borde bidra till att minska. I Sverige är det mindre än 30 % av den totala energianvändningen som kommer från fossila bränslen. Det är dock inte tillräckligt för en hållbar utveckling.

     

    Tillverkningen av papper och massa förbrukar stora mängder vatten som senare måste renas för att kunna släppas ut. Vid reningen bildas slam som ofta förbränns. Istället för att förbränna slammet går det att ta till vara på energin genom att röta slammet och få ut biogas. Dock är det svårt att få detta ekonomiskt hållbart. Studier visar att med hjälp av förbehandling av bioslammet kan större mängder biogas produceras och därmed göra processen mer lönsam. Biogasen som bildas genom rötning kan sedan ersätta en viss del av de fossila bränslen som används i olika processteg i bruken och därmed föra pappers- och massaindustrin ett steg närmare ett hållbart koncept.

     

    Förbehandlingar som visats gynna biogasproduktionen är kombination av kemisk och termisk behandling som sönderdelar slammet innan rötningen. Då kan biogasproduktionen öka och mer fossila bränslen kan fasas ut.

     

    I studien behandlas bioslam kemiskt och termiskt innan rötning. De kemikalier som undersöktes var natriumhydroxid (NaOH), kaliumhydroxid (KOH) och kalciumhydroxid Ca(OH)2 som användes för att ge slammet pH 10 eller 12. De termiska förbehandlingarna utfördes i 100 °C respektive 140 °C. Som referenspunkter användes obehandlat slam och endast värmebehandlat slam. Bioslammet som användes hämtades på Stora Ensos bruk i Skoghall och det kommunala rötslammet från Fiskaretorpets reningsverk i Kristinehamn då de använder mesofil rötning.

     

    Rötningen har skett satsvis med hjälp av en AMPTS2 (ett analytiskt instrument för rötningsprocesser) i tre rötningsomgångar. Den förbehandling som gav allra mest metangas var NaOH pH 12 i 100 °C. Detta skedde i rötningsomgång två. I de andra rötningsomgångarna var det förbehandlingen med NaOH pH 12 i 140 °C respektive KOH pH 12 i 140 °C som genererade mest metangas. Vid jämförelse av de olika rötningsomgångarna användes rötning av cellulosa för respektive omgång som referens. Skillnaderna mellan de tre som producerade mest metangas var små. Förbehandling med pH 12 gav mer metangas än med pH 10. Förbehandlingar med NaOH producerade mer metangas vid 100°C än vid 140 °C, medan det motsatta gällde för förbehandlingarna med Ca(OH)2

  • 109.
    Klasemark, Tommy
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hur ekologisk är ekologisk modernisering?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 110.
    Klint, Viktoria
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Mötets möjligheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 111.
    Knutsson, Sofia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hästköttskandalens konsumtionspåverkan: Konsumtion kopplat till miljörelaterade märkningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The discovered horse meat scandal has had great impact in the media and given many question marks as to how consumers should be facing meat labels. In the survey made lead consumers to ask themselves, whether they think about their consumption of reliable markings discovered at a risk and, if they have changed their consumption habits since discovered horse meat scandal. The survey was carried out in a grocery store in Karlstad city central, where the results show consistent numbers. People do not like change, and in this case, do not like to change their consumption patterns. The same patterns of consumption before and after the horse meat scandal reflects the results but with only three respondents exception. Confidence in organic and locally produced meat is high, but that is however not an agreement among all the respondents. Even though it says organic or locally produced on the package, some of the respondents still felt like they could not rely on these labels. They did not consider changing their consumption habits solely because of the fact that they doubted the products ingredients.

  • 112.
    Kristoffersson Widalm, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Analys och metodutveckling av densitetmätningar för träbränslepellets2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pelletsuppvärmning konkurrerar idag med fjärrvärme och värmepumpar. Det är därför viktigt att reducera de problem som kan uppstå vid användandet av pellets. Ett vanligt problem som kan uppstå är söndersmulad pellets som kan sätta igen pelletspannan. När pelletsen smulas sönder innebär det att pelletsen har en för låg hållfasthet.

    Målet med arbetet är att analysera pellets med olika kvalitéer gällande hållfasthet, fukthalt, bulkdensitet samt enskild densitet. Även undersöka om enskild densitet för pellets har ett samband med dess hållfasthet. Enskild densitet kommer analyseras med två olika analysmetoder ”fila och mäta”-metoden och ”doppa pellets” i trögflytande vätska-metoden. Målet är vidare att eventuellt vidareutveckla metoden ”doppa pellets”.

    Resultaten för metoden ”fila och mäta” visar ett samband mellan pelletsens enskilda densitet och hållfasthet. Där visas en tendens att med ökad enskild pelletsdensitet ökar hållfastheten. Däremot visar inte resultaten för metoden ”doppa pellets” något samband mellan pelletsens enskilda densitet och hållfasthet. Metodutveckling av ”doppa pellets” visade inga framsteg. 

  • 113.
    Kvist, Jessica
    Karlstads universitet.
    Årsvärmefaktor för bergvärmepumpar i Norden: En undersökande studie av prestanda enligt EU:s standard för energimärkning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Europeiska Unionen, EU, har som mål att år 2020 skall minst 20 % av energianvändningen i medlemsstaterna vara från förnyelsebar energi. En stor del av energianvändningen idag är för uppvärmning av hus och vatten. Samtidigt som allt sker strålar solen energirika strålar mot jordklotet.

    En metod för uppvärmning är att använda en bergvärmepump. Bergvärmepumpen kräver el till sin kompressor. För en energieffektiv samt god lösning ur ett förnyelsebart energi-perspektiv kan bergvärmepumpen drivas av el som genererats från solceller.

    Idag redovisas bergvärmepumpars effektivitet med nyckeltalen SCOP och hwh som visar hur effektivt bergvärmepumpen jobbar när den tillgodoser rumsuppvärmningsbehov respektive varmvattenberedning. Årsvärmefaktorn är en kombination av dessa två. SCOP och hwh beräknas idag enligt en 4 stycken standarder som EU framtagit. För att värmepumpsleverantörer ska få sälja bergvärmepumpar inom EU måste de ha beräknat SCOP och hwh enligt dessa standarder.

    Standarderna utgår från relativt konstanta yttre förutsättningar. Denna studien ska undersöka hur årsvärmefaktorn påverkas då dessa yttre förutsättningar varierar. Faktorerna som kommer undersökas är framledningstemperatur, tappvarmvattensbehov, dimensionerande värmebehov och geografisk placering.

    Resultatet visar att samtliga av de undersökta faktorerna har mer eller mindre en påverkan på årsvärmefaktorn. I en undersökning på en bergvärmepump var årsvärmefaktorn 4,5 för den systemlösning som standarden går efter. För samma bergvärmepump men med varierade yttre förutsättningar kunde årsvärmefaktorn variera mellan 1,2 till 6,3.

    Systemlösningen med den årsvärmefaktor 1,2 hade i förhållande till standardens systemlösning högre tappvarmvattensbehov samt var underdimensionerad. Systemlösningen med årsvärmefaktor 6,3 hade i förhållande till standardens systemlösning inget tappvarmvattensbehov, var överdimensionerad, hade lägre framledningstemperatur samt var placerad på en ort med kallare klimat. Resultatet tyder på att tappvarmvattensbehovet har den största påverkan på årsvärmefaktorn. 

  • 114.
    Kylén, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hållbart byggande – Ett led i den hållbara utvecklingen?: Studie kring Bo01:s och Hammarby Sjöstads väg från vision till byggd realitet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bebyggelsens utformning anses idag vara en avgörande del för målet om den hållbara utvecklingen. Forskning kring hållbart samhällsbyggande anses vara ett svenskt styrkeområde och utvecklingsprojekt som Hammarby Sjöstad och Bo01 pekas ofta ut som de svenska paradexemplen. Samtidigt menar vissa att dessa projekt inte alls borde presenteras som hållbara på grund av dess inkompetens att uppfylla målen. Denna motsägelse har väckt min nyfikenhet och jag vill med denna studie gå till botten med Hammarby Sjöstads och Bo01:s svårigheter och vad dess betydelse är för den hållbara utvecklingen. De frågeställningar jag valt som förhoppningsvis kan besvara detta är:

    • Finns det skillnader mellan uppfattningen av hållbart byggande i de två valda utvecklingsprojekten (se avsnitt 1.4.3) baserat på deras respektive visioner och mål?
    • Varför har dessa studerade projekt för hållbart urbant byggande svårt att nå sina uppsatta mål?
    • Är Hammarby Sjöstad och Bo01 i teori och praktik ett led i den hållbara utvecklingen enligt teorier för hållbart byggande (se avsnitt 1.4.3)?

     

    För att kunna besvara dessa frågor har en komparativ fallstudie gjorts. I uppsatsens resultat framkommer det att projekten är relativt lika i hänsyn till visioner och mål, det som skiljer dem är att projektet i Hammarby Sjöstad syftade till att skapa ett område med hög funktionsblandning och främja ett ekologiskt ansvarstagande, vilket inte beaktades i skapandet av Bo01. När projektens visioner och resultat studerades mot teori för hållbar utveckling gick det att se att dess svaga externa förankring samt brister i förmågan att skapa attityd- och beteendeförändringar är betydande problem som projekten omfattas av. Att påstå att projekten är ett led i den hållbara utvecklingen kan därför tyckas svårt, men avgörandet ligger i synen på hur hållbarhet kan skapas, inte resultatet. I och med att det skapats en dialog och strävan om det hållbara byggandet är projekten ett led i den hållbara utvecklingen. De har dock kvar en avgörande utmaning, att hålla dialogen om den hållbara utvecklingen levande. 

  • 115.
    Ladekvist Zetterfeldt, Karl-Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Vitvarueffektivisering med hjälp av värmelagring: Simuleringsstudie kring energiförsörjning av vitvaror med hjälp av värmepump & ackumulatortank2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tillgången på energi eller snarare behovet av den är något som genomsyrar hela vår tillvaro. Vare sig vi tar bilen till jobbet, hissen upp till lägenheten eller värmer på maten i ugnen så gör vi oss beroende utav den. Hela vårt samhälle strävar kontinuerligt efter att effektiviseras oavsett om drivkraften är nyfikenhet, tvång eller ökad förtjänst och energitillförsel är inget undantag. Vikten av vitvaror i vår vardag kan knappast överdrivas och därför har också effektiviseringen av dem prioriterats högt.

    Idag jobbar industrin för fullt med att finslipa tekniken för att pressa energiförbrukningen allt lägre och man har även valt att börja utnyttja värmepumpen som ett sätt att värma apparaturen ännu effektivare. Värmepumpen är ett lysande verktyg för att flytta energi ifrån en plats med överskott till en situation med behov och att utnyttja exempelvis den energi vi annars vädrar ut ur huset till att värma hushållets vitvaror skulle innebära en betydligt effektivare resurshantering.

     

    Studien syftar till att undersöka huruvida det totala energibehovet från ett genomsnittligt hushålls vitvaror gemensamt kan lösas utav en ensam värmelagringslösning. En ackumulatortank skall förses med värmeenergi som sedan bygger en buffert stor nog för en diskmaskin, en tvättmaskin och en torktumlare under vardaglig användning. Energitillförseln kommer att ske med hjälp utav en värmepump. Systemet är dimensionerat med hjälp utav beräkningsprogramvaran Comsol och har tagit hänsyn till variationer i såväl tankstorlek som tillförd värme från värmepumpen.

    Resultatet visar att lösningen är fullt möjlig och att en kompressoreffekt på ca 290W krävs för att flytta 1000W värme från en valfri källa, förslagsvis frånluften i hushållet, till vitvarorna. Den tänkta lösningen blir olika effektiv beroende på källan till värmen men visar sig vara en energisnålare lösning än konventionell eldrift. Nyckeln i sammanhanget blir ackumulatortanken som ser till att energin finns tillgänglig när den behövs och att den normalt höga effekten som krävs från vitvaror istället fylls på över tid och hanteras momentant genom tankens buffert.

  • 116.
    Laring, Oskar
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    34 hektar runt Acksjön: En studie om kontraurbana migranters föredragna platser för boende i Karlstads kommun2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skuggan av urbaniseringen pågår den trend vilken benämnts kontraurbanisering som betecknar migrationen av grupper och individer från tätort till glesbygd. Kontraurbaniseringen är välbehövlig för att bibehålla levande landsbygd och mildra tätortsproblematik. Men glesbygden är stor till ytan och potentiella platser att migrera till kan vara svåra att hitta, om de alls existerar. Både migrerande individer och grupper och samhällsansvariga organisationer kan därför ha nytta av en kartlagd glesbygd i kontraurbaniseringens perspektiv. Den här rapporten frågar sig därför om det går att utforma en metod för sådan kartläggning. Detaljerna ur kontraurbaniseringens perspektiv eftersöks i samtida svensk forskning på kontraurbanisering. De för kontraurbana migranter föredragna platser funna i undersökningen bearbetas genom rasteranalys i GIS-programmet ArcGIS. Resultaten visar att en metod kan utvecklas för kartläggning av föredragna platser av en statistiskt sannolik hypotetisk kontraurban migrant.

  • 117.
    Larsson, Lina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Internt ansvar för extern utveckling: En studie om sambandet mellan miljöarbetet i NCC Construction AS och Corporate Social Responsibility2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 118.
    Linzie, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Väneramplitud – Lönsamhet?: Kvalitativ studie av åtgärder, genomförda för att reducera risker och kostnadspåföljder av en förändrad vattenregim2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen år 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvämningar i Vänern.  Åtgärden var föreslagen av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförändringar för Vänern i ett framtida förändrat klimat. I utredningen används en metod för att mäta kostnader. Metoden är en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som användes för att utvärdera bland annat Vänern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det värdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning. Denna uppsats försöker kommentara detta faktum. Det behövs andra, eller möjligtvis förändrade metoder för att kunna värdera naturmiljön. Uteblivna ekologiska och biologiska värderingar, får konsekvenser för helheten. Den förminskade vattenamplituden kommer att få konsekvenser som ej blivit värderade, den grund som beslut fattas på är då inkomplett vilket leder till att besluten också får konsekvenser som kan vara mycket kostsamma för samhället.

    Denna uppsats efterfrågar via intervjuer samt en litteraturstudie, vilka ekologiska värden som förväntas påverkas och vilka metoder som kan användas eller bör användas för att uppnå en helhetssyn.

    Det saknas idag tillräckliga data för att ge en konsekvensanalys av denna åtgärd. Därför borde man i enlighet med denna uppsats avvaktat med ny vattenregim i Vänern, tills alla fakta i målet finns att tillgå. 

  • 119.
    Ljunggren, Johanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Environmental related projects at Nxuba Senior Primary School in South Africa: Constraints and possibilities2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Since the end of apartheid South Africa has been rebuilding the country with the aim to create a society based on equality. In the rebuilding and formation of a new constitution the aim to build a society based on the principles of sustainable development is evident. Education is an important part in the rebuilding. This thesis is a case study of Nxuba Senior Primary School in the traditionally black township Lingelihle in Eastern Cape. The objective is to analyse how the school management can engage in environmental issues and take the role of promoting values, attitudes and lifestyles for sustainable development to its learners. There are three research questions: What environmental related projects are being done at Nxuba Senior Primary School? How do the school management motivate the projects? How do these projects affect the learners’ environmental awareness and ability to act pro-environmentally? The thesis is based on a field study where school documents were analysed and in-depth interviews with the school management and a questionnaire among the learners were carried out. The theoretical framework that is presented discusses what factors influence sustainable behaviour and what conditions foster pro-environmental behaviour among children.

    Four environmental related projects are identified at the school; a recycling project, an environmental awareness club, a vegetable garden as well as an indigenous garden and greening of the school. Based on the questionnaire the learners’ attitudes towards environmental issues and their pro-environmental behaviour are examined. In the discussion the motives behind the projects concluded to be a combination of environmental and social motives. The projects are put in relation to Stern’s four factors influencing pro-environmental behaviour and Chawla and Cushing Flanders’ six conditions for fostering pro-environmental behaviour among children. 

  • 120.
    Longnell, Frida
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Environmental Performance from Circularity in Products: A Case Study on LED Lighting Fixtures2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirkulär ekonomi är introducerat av EU, länder och företag över hela världen som ett koncept för att nå en hållbar framtid. Den cirkulära ekonomin är en del av arbetet mot agenda 2030 för hållbar utveckling och strävar efter att frånkoppla ekonomisk tillväxt från miljöpåverkan. Det har forskats mycket på cirkulär ekonomi under de senaste åren men studier som undersöker det miljömässiga utförandet av konceptet saknas. För att fortsätta att utveckla konceptet och för att nå en hållbar framtid så måste den miljömässiga påverkan från cirkularitet undersökas.

    I denna studie undersöks miljöpåverkan från cirkularitet hos produkter genom att jämföra miljöpåverkan från ett cirkulärt och ett linjärt fall. Miljöpåverkan och cirkularitetsgraden beräknas med två olika metoder. Cirkulariteten beräknas med cirkularitetsindikatorn Linear Flow Ratio och miljöpåverkan analyseras men livscykelanalys. I livscykelanalyserna värderas miljöpåverkan för de två fallen för olika påverkanskategorier (t.ex. global uppvärmning). Produkten som undersökt är en LED-armatur från företaget 2P1. Det cirkulära fallet basers på uthyrning av armaturerna och innehåller renovering, återanvändning och återvinning. Det linjära fallet innehåller produktion, försäljning, användning och bortskaffande av produkten.

    Resultaten från livscykelanalyserna visar att det cirkulära fallet medför mindre miljöpåverkan för alla kategorier. Miljöpåverkan kommer nästan enbart från produktion (inklusive material) samt användning. Cirkularitetsresultaten från Linear Flow Ratio visar motsägelsefulla resultat då det linjära fallet har en högre cirkularitetsgrad än det cirkulära fallet. Genom att jämföra resultaten med beräkningar från en annan cirkularitetsindikator (Material Circularity Indicator) kan det fastställas att ett enhetligt ramverk för beräkning av cirkularitet är nödvändigt framöver.

  • 121.
    Lund Björnås, Kristine
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Spatially explicit models: planning salmonid habitat restoration in regulated rivers2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Lundström, Petter
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Anställdas tankar om miljöarbetet: Inflytande, förutsättningar, hinder och en ny metod på arbetsplatsen.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer. Resultaten visar att dessa offentliganställda är medvetna av konsekvenserna av sitt agerande. De är beredda att ta ansvar och har god motivation till att arbeta på ett ansvarsfullt sätt ur miljösynpunkt. Intervjuerna visade på en mer komplex situation där respondenterna gav uttryck för fem förutsättningar som främjar eller hindrar miljövänligt beteende. Dessa resultat diskuteras i relation till Theory of Planned Behavior (Ajzen 1991). De främsta hindren mot miljövänligt beteende upptäcktes inom faktorer som styr faktisk förmåga att utföra beteendet (Actual Behavioral Contro), och till viss mån uppfattad förmåga at utföra beteendet (Perceived Behavioral Control), som Ajzen beskriver dem i sin teori. De tydligaste var okunskap om vilka specifika ageranden man skulle företa sig, vilka ageranden som var bättre än andra, ekonomiska begränsningar och budget processer, men framför allt; fysiska faktorer som direkt hämmar beteenden.

  • 123. Lundström, U.
    et al.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Danielsson, R.
    van Hees, P.A.W.
    Andersson, M.
    Forest soil acidification: Monitoring on the regional scale exemplified in Värmland, Sweden1998Ingår i: Ambio, 27(7):551-556Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 124. Lundström, U.S.
    et al.
    Bain, D.C.
    Taylor, A.F.S.
    van Hees, P.A.W.
    Geibe, Ch.E.
    Holmström, S.J.M.
    Melkerud, P.-A.
    Finlay, R.
    Jones, D.L.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Gustafsson, J.P.
    Riise, G.
    Tau Strand, L.
    Effects of acidification and its mitigation with lime and wood ash on forest soil processes in southern Sweden. A joint multidisciplinary study2003Ingår i: Water, Air and Soil Pollution: Focus, 3(4):167-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 125. Maehr, D.
    et al.
    Widén, Per
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Enhance Secondary and Post-secondary Conservation Learning With International Guest Lectures2004Ingår i: The American Biology Teacher 66(5):340-345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 126. Magnusson, Linnéa
    Hushållsavfall i vardagen: En komparativ studie av tre svenska kommuners plockanalyser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 127.
    Mester Pirttijärvi, Josefin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Miljömärkningar och medvetenhet: En studie om unga vuxnas medvetenhet kring miljömärkningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet. Utfallet av undersökningen visar att medvetenheten kring miljömärkningar är stor hos respondenterna och att respondenterna känner igen många av miljömärkningarna. Allmän kunskap om människans miljöpåverkan och om konsumentansvar visas i de flesta fallen vara knutna till val av miljömärkta produkter. En anledning till att köpa miljömärkta produkter är ansvarskänsla, vilket tyder på ekologiskt medborgarskap hos respondenterna. En anledning till att inte köpa miljömärkta produkter är för högt pris, vilket visar att det kan vara kontextuella faktorer som gör att vissa respondenter inte köper miljömärkta produkter. 

  • 128.
    Mohammadi, Ali
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Sandberg, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Govindarajan, Venkatesh
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Eskandari, Samieh
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Dalgaard, Tommy
    Aarhus University, Denmark.
    Joseph, Stephen
    University of New South Wales, Australia.
    Granström, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Environmental performance of end-of-life handling alternatives for paper-and-pulp-mill sludge: Using digestate as a source of energy or for biochar production2019Ingår i: Energy, ISSN 0360-5442, E-ISSN 1873-6785, Vol. 182, s. 594-605Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper evaluates the environmental impacts of different alternatives for handling of sludge from paper and pulp mills in Sweden, using Life Cycle Assessment (LCA). The common practice of incineration of biosludge with energy recovery followed by landfilling of ash (System A) was compared with the alternative of digesting sludge anaerobically to produce biogas using different digestate residue management options. The digestate produced from anaerobic digestion (AD) was assumed to be incinerated for heat energy recovery in System B or pyrolyzed for biochar production in System C to be mixed with forest soils. The impact categories considered in this work are climate change, non-renewable energy use, mineral extraction, aquatic ecotoxicity, carcinogens and non-carcinogens. The LCA results demonstrate that the two proposed systems significantly reduce the environmental impacts of biosludge management relative to incineration. An 85% reduction in the aquatic ecotoxicity impact is achieved in System C, due to the reduced mobility of heavy metals in biochar relative to ash. System C, on the whole, outperformed the other two, leading the authors to the recommendation that the use of pulp and paper mill biosludge in biogas-biochar production systems is preferable to merely recovering energy from it.

  • 129.
    Molina-Besch, Katrin
    et al.
    Department of Design Sciences, Lund .
    Wikström, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Williams, Helén
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    The environmental impact of packaging in food supply chainsdoes life cycle assessment of food provide the full picture?2019Ingår i: The International Journal of Life Cycle Assessment, ISSN 0948-3349, E-ISSN 1614-7502, Vol. 24, nr 1, s. 37-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PurposeDue to the urgency and the magnitude of the environmental problems caused by food supply chains, it is important that the recommendations for packaging improvements given in life cycle assessment (LCA) studies of food rest on a balanced consideration of all relevant environmental impacts of packaging. The purpose of this article is to analyse the extent to which food LCAs include the indirect environmental impact of packaging in parallel to its direct impact. While the direct environmental impact of food packaging is the impact caused by packaging materials' production and end-of-life, its indirect environmental impact is caused by its influence on the food product's life cycle, e.g. by its influence on food waste and on logistical efficiency.MethodsThe article presents a review of 32 food LCAs published in peer-reviewed scientific journals over the last decade. The steps of the food product's life cycle that contribute to the direct and indirect environmental impacts of packaging provide the overall structure of the analytical framework used for the review. Three aspects in the selected food LCAs were analysed: (1) the defined scope of the LCAs, (2) the sensitivity and/or scenario analyses and (3) the conclusions and recommendations.Results and discussionWhile in packaging LCA literature, there is a trend towards a more systematic consideration of the indirect environmental impact of packaging, it is unclear how food LCAs handle this aspect. The results of the review show that the choices regarding scope and sensitivities/scenarios made in food LCAs and their conclusions about packaging focus on the direct environmental impact of packaging. While it is clear that not all food LCAs need to analyse packaging in detail, this article identifies opportunities to increase the validity of packaging-related conclusions in food LCAs and provides specific recommendations for packaging-related food LCA methodology.ConclusionsOverall, we conclude that the indirect environmental impact of packaging is insufficiently considered in current food LCA practice. Based on these results, this article calls for a more systematic consideration of the indirect environmental impact of packaging in future food LCAs. In addition, it identifies a need for more packaging research that can provide the empirical data that many food LCA practitioners currently lack. In particular, LCA practitioners would benefit if there were more knowledge and data available about the influence of certain packaging characteristics (e.g. shape, weight and type of material) on consumer behaviour.

  • 130.
    Mörtberg, Ulla
    et al.
    KTH, Mark- och vattenteknik.
    Deal, Brian
    Cvetkovic, Vladimir
    KTH, Mark- och vattenteknik.
    Balfors, Berit
    KTH, Mark- och vattenteknik.
    Azcarate, Juan
    KTH, Mark- och vattenteknik.
    Haas, Jan
    KTH, Geoinformatik.
    Pang, Xi
    KTH, Mark- och vattenteknik.
    Integrating ecosystem services in urban energy trajectories2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 131.
    Mörtberg, Ulla
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology.
    Haas, Jan
    KTH Royal Institute of Technology.
    Zetterberg, Andreas
    KTH Royal Institute of Technology.
    Franklin, Joel
    KTH Royal Institute of Technology.
    Jonsson, Daniel
    KTH Royal Institute of Technology.
    Deal, Brian
    University of Illinois at Urbana-Champaign, USA.
    Urban ecosystems and sustainable urban development-analysing and assessing interacting systems in the Stockholm region2013Ingår i: Urban Ecosystems, ISSN 1083-8155, E-ISSN 1573-1642, Vol. 16, nr 4, s. 763-782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to build competence for sustainability analysis and assessment of urban systems, it is seen as essential to build on models representing urban form, landuse and transportation, urban metabolism, as well as ecological processes. This type of analysis of interacting sub-systems requires an advanced model integration platform, yet open for learning and for further development. Moreover, since the aim is to increase urban experience with ecosystem management in the wide sense, the platform needs to be open and easily available, with high visualisation capacity. For this purpose, the LEAM model was applied to the Stockholm Region and two potential future scenarios were developed, resulting from alternative policies. The scenarios differed widely and the dense urban development of Scenario Compact could be visualised, destroying much of the Greenstructure of Stockholm, while Scenario Urban Nature steered the development more to outer suburbs and some sprawl. For demonstration of the need for further development of biodiversity assessment models, a network model tied to a prioritised ecological profile was applied and altered by the scenarios. It could be shown that the Greenstructure did not support this profile very well. Thus, there is a need for dynamic models for negotiations, finding alternative solutions and interacting with other models. The LEAM Stockholm case study is planned to be further developed, to interact with more advanced transport and land use models, as well as analysing energy systems and urban water issues. This will enable integrated sustainability analysis and assessment of complex urban systems, for integration in the planning process in Stockholm as well as for comparative sustainability studies between different cities, with the goal to build more sustainable urban systems and to increase urban experiences in ecosystem management.

  • 132.
    Nilsson, Annika
    Karlstads universitet.
    Småbarnsföräldrars medvetenhet om kemikalier: Medvetenheten bland småbarnsföräldrar om hur kemikalierna kan påverka deras barn i vardagen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 133.
    Nilsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    "Vår teknik hjälper indonesiska barn": -En studie om kunskapsöverföring, ansvarstagande och hållbar utveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar avfallsproblemen i Palu och hur problemen har hanterats. Svenska aktörer som Biogassystems AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört revolutionerade projekt i staden Palu på ön Sulawesi, Indonesien. Utöver det växandeavfallsproblemen i Palu, så bor många människor på stadens soptipp under extremt dåliga förhållanden. För att få bukt med avfallsproblemen och hjälpa dessa människor till en bättre livssituation så har flera projekt genomförts av de svenska aktörerna. Bland annat har en biogasanläggning byggts på soptippen för att ta hand om den skadliga växthusgasen, metan. Anläggningen omvandlar metangasen till biogas som genererar ström till de nybyggda huslängorna som SP tillsammans med Palu kommun har uppfört. Dessa nybyggda huslängor har blivit nya hem för alla familjer på stadens soptipp, som tidigare bodde i skjul byggt på material från soptippen. Syftet med studien är att undersöka hur svenska aktörer arbetar för att skapa hållbar utveckling genom teknologisk kunskapsöverföring i Indonesien. En lämplig metod för att analysera detta är intervjuer med de aktörer som är inblandade i projekten. Att intervjua de svenska aktörerna och Palu kommun har varit av betydelse främst för att få två perspektiv på projekten och stärka tillförlitligheten. Projekten i Palu har lyckats ge nya möjligheter för de människor som bor på soptippen. Deras livssituation och välmående har tydligt förbättrats, samt att barnen till familjerna som bor på soptippen har fått möjlighet att gå i skolan.

  • 134.
    Nilsson, Johanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Individen och viljan om en hållbar livsstil: Vad är lättast respektive svårast att förändra i dagens livsstilar?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens livsstilar har påverkan på miljö och klimat. Människor lever som om att det fanns flera jordklot. Det behöver ske förändringar i människors sätt att leva. Det för att främja en hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka människors vilja att förändra sin livsstil i riktning mot en mer hållbar sådan. För att kunna göra det så lyder frågeställningarna: Vilka hinder upplever människor för omställning till en mer miljövänlig livsstil, och varför är det så? Vilka förändringar är människor beredda att göra respektive att inte göra? Metod som använts är tematisk analys i jämförande syfte. Analyserat material består av fyra dokument. Tre stycken är sammanställningar och analyser av olika livsstilsprojekt och ett dokument är en sammanställning av en undersökning som gjorts på allmänheten. Områden som är svårast att förändra är transporter och att effektivisera värmelösningen i bostaden. Tid och bekvämlighet är hinder för ett förändrat bilåkande. Ekonomi spelar roll för att förändringar ska ske i bostadens värmelösning. Att konsumera medvetet såsom ekologiska, närproducerat, rättvisemärkta produkter har ett skiftande resultat, från inte så bra siffror till ganska bra. Enklare åtgärder som att släcka lampor, stänga av apparater som inte används verkar vara lätta att utföra. Att sortera sitt avfall är den åtgärd med bäst resultat. Det för att åtgärden är gratis, relativt enkel och konkret handling.

  • 135.
    Nilsson, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Faror i varor: En studie av unga vuxnas medvetenhet om kemikalier i hygienprodukter och kosmetika2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Chemicals are everywhere in todays society, in humans, animals as well as nature, and they are difficult to avoid. The chemical industry is regarded to be the fastest growing industrial sector, accounting for ten percent of the global economy. A large amount of chemicals are used to produce hygiene products and cosmetics, products that in Sweden only are consumed in quantities of 110 tons per day. Researchers find it increasingly difficult to determine which chemicals that are dangerous and which that are safe, and how they might affect us in the long run. Correlations have been found between chemicals, diseases and other health effects such as cancer, allergies, reproductive and endocrine disorders. The large amount of chemicals that people come into contact with every day both give and could give major consequences on life in the future.

    This paper aims to examine how aware young adults are of chemicals in hygiene products and cosmetics and their negative effects on both people and the environment. This is done by the means of a questionnaire survey.

    The survey showed that the respondents quite frequently used a relatively large amount of hygiene products and cosmetics, and at the same time were little aware of any harmful chemicals in them. The vast majority of the respondents answered that they do believe there are harmful chemicals in the hygiene products and cosmetics that they use, but they found it hard to know what these chemicals were. This was mainly due to the fact that the respondents do not read the ingredient list on the products they buy, primarily because they do not prioritize or have interest in it, because they trust that companies only produce safe products, because habits control what they consume and also because they consider it difficult knowing what chemicals to avoid.

    For young adults to become more aware of chemicals that either are or may be harmful to humans and the environment, knowledge needs to increase: a greater responsibility as well as a strengthened cooperation must take place between the public sector, the market and people. Legal requirements for chemicals in hygiene products and cosmetics need to be strengthened, the market need to phase out harmful chemicals and products and people need to break their habits and start to read the ingredient list of the products they consume as well as place greater demands on the companies that produce these products.

  • 136.
    Nohrstedt, Daniel
    et al.
    Uppsala Univ, Dept Govt, SE-75120 Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, CNDS, SE-75120 Uppsala, Sweden..
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Centrum för klimat och säkerhet.
    Do floods drive hazard mitigation policy?: Evidence from swedish municipalities2015Ingår i: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 97, nr 1, s. 109-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well established that continuous development of local-level mitigation policy plans and actions increases the chances of effective responses to natural hazards. What is less well known is how and why policy development, including the scope and pace of changes in municipality crisis mitigation programs, varies across local-level crisis mitigation systems. Using survey data on municipality hazard mitigation policy in Sweden, this study documents patterns of policy development and explores candidate explanations. Special attention is devoted to floods, which present local managers with opportunities to learn and adjust local mitigation policies. To investigate floods along with other hazards as potential drivers for local mitigation policy, the study examines three approaches to policy development: external shocks, transformation without disruption, and regional diffusion. Overall, in this case, the transformation without disruption model and the regional diffusion model do better than the external shocks model. Important precursors of policy development include collaboration, learning and diffusion effects from events and policy adoption in nearby municipalities. The study demonstrates the value of a broader analytical approach to policy development, which takes into account the interplay between events, collaborative management, and learning.

  • 137. Noren, Viveca
    et al.
    Hedelin, Beatrice
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Bishop, Kevin
    Flood risk assessment: Practices in flood prone Swedish municipalities2016Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction, E-ISSN 2212-4209, Vol. 18, s. 206-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Risk assessments are important to ensure efficient and effective flood risk management. Methods and strategies for flood risk assessment are described in the literature, but less is known about how assessments are actually performed. We have studied local flood risk assessments in Sweden by interviewing flood risk managers in municipalities and analyzing documentation of flood risk assessment efforts. There is a large variation between municipalities in how flood risk assessment has been done. The efforts made in association with the EU Floods Directive together with a Government Commission about a flood in Lake Malaren are the most advanced assessments. Only a few of the municipalities have done comparable assessments. Generally, however, there is a lack of experience and theoretical knowledge about concepts and methods of flood risk assessment in the municipalities. In the assessments studied, the flood itself had been rather well defined in hazard maps. The consequences of a flood had been studied in the larger projects but only by half of the municipalities. It is mainly direct, tangible consequences that have been included. It is mainly the exposure of assets that has been investigated while little attention has been paid to vulnerability. To improve flood risk assessment in Sweden there is a need for knowledge and resources in the municipalities. Prioritization and motivation are needed to actually perform the assessments. National guidelines for may be helpful to guide municipalities in this work and to have more uniform risk assessment. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 138.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Biosfärsområden ' från ett vattenperspektiv2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 139.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Naturolyckor och klimatförändringar: En forskningsöversikt2005Rapport (Refereegranskat)
  • 140.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Olyckors miljöeffekter2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Olyckors miljöeffekter: En forskningsöversikt2005Rapport (Refereegranskat)
  • 142.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Soil- and groundwater distribution, flowpaths and transit times in a small till catchment1995Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 143.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Spatial variability of soil water content in the covered catchment at Gårdsjön, Sweden1996Ingår i: Hydrological Processes, 10:89-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 144.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Spatial variability of soil water content in the covered catchment at Gård-sjön, Sweden1996Ingår i: Hydrological Processes, 10:89-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 145.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Surhet och försurning - om kemiska förändringar i mark och vatten2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Water flow path interactions with soil hydraulic properties in till soil at Gårdsjön, Sweden1995Ingår i: Journal of Hydrology, 170:255-275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 147.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Water flow path interactions with soil hydraulic properties in till soil at Gårdsjön, Sweden1995Ingår i: Journal of Hydrology, 170:255-275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 148.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bergman, E.
    Bladh, G.
    Vatten i skogslandskapet2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 149.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Vatten i skogslandskapet2004Ingår i: Inte bara träd – hållbart mångbruk av skogslandskapet / [ed] Olsson, Nyberg, Bladh och Månsson, Stockholm: Carlssons förlag , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bishop, K.
    Rodhe, A.
    Importance of hydrology in the reversal of acidification in till soils, Gårdsjön, Sweden1993Ingår i: Appl. Geochemistry, Suppl. Issue No. 2:61-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
12345 101 - 150 av 220
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf