Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 65
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Fredrika
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Barns tankar om den egna kroppen!: Vad vet fyraåringar och sexåringar om sin kropp!2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett.

  • 2.
    Backius, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Förändring av kärlväxters artsammansättning vid återupptagen hävd i skogligt avgränsade ängs- och hagmarker2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark. Ingen signifikant generell förändring kunde noteras hos hävdgynnade kärlväxtarter. Kvalitativa observationer kunde däremot visa en ökning av vissa hävdgynnade arter. Slutsatsen är att de femåriga åtaganden som lantbrukare gör för att få miljöstöden inte är tillräckliga sett till den totala mångfalden av kärlväxtarter på en gård som Brofallet, men att förändringar däremot kan tänkas ske snabbare på andra nivåer i ekosystemet. I studien diskuteras att även miljöåtgärderna och dokumentationen borde präglas av mångfald, där det småskaliga extensiva jordbruket kan visa sig vara viktigt i det totala strävandet efter ett hållbart samhälle både när det gäller att utnyttja extensiva marker för livsmedelproduktion och för att behålla biodiversiteten på landskapsnivå.

  • 3.
    Berggren, Åsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Predatorinducerad fekunditet hos Daphnia pulex vid simulerade årstidsbundna temperaturvariationer2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Honors tillväxt, antal ägg och äggens tillväxt hos Daphnia pulex studerades vid fyra olika temperaturer, 12, 16, 18 och 20°C. Min hypotes var att honorna tillväxer mindre och producerar färre ägg, men med större storlek vid närvaro av predator (kairomoner) än utan. Denna effekt förväntades bli tydligare med lägre temperatur. Jag kunde inte påvisa någon effekt av kairomoner varken på honors tillväxt, antal ägg eller storlek på ägg, men det fanns en svag effekt på antalet ägg. Det fanns dock en effekt av temperaturen på antalet ägg oberoende av predatorbehandling (med respektive utan kairomoner), där honorna bildade färre antal ägg med ökande temperatur. Effekten av temperatur på antalet ägg var inte som väntat. Två av temperaturerna, 12 och 18 oC, kördes i mörker pga icke fungerande utrustning. Dessutom, av okänd anledning, var förhållandet mellan antal ephippier och ägg högt vid 16 och 18 oC. Dessa komplicerande faktorer, mörker och andel viloägg, kan ha påverkat den uteblivna effekten av predatorbehandlingen.

  • 4.
    Berglund, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Förskolepedagogers tankar om skogen som utbildningsplats2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut. Men de såg även hinder, som t.ex. pedagogers brist på intresse och okunskap för naturkunskap och skogen. Dels var det att vissa förskolor har hög invandringsprocent på barn från krigshärjade länder vilket försvårade arbetet med skogen som pedagogisk resurs. Detta för att barnen och deras familjer fann skogen som en otrygg och farlig miljö.

  • 5.
    Bergqvist, Lisette
    Karlstads universitet.
    Användningen och tolkningen av läroplanen Lgr11 i biologiundervisningen: En undersökning om hur pedagoger omsätter läroplanen i praktiken med fokus på biologiundervisningen för skolåren 4-62017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. 

  • 6.
    Borg, Carola
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Höglund, Hans-Olof
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi. Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Subject- and experience-bound differences in teachers' conceptual understanding of sustainable development2014Ingår i: Environmental Education Research, ISSN 1350-4622, E-ISSN 1469-5871, Vol. 20, nr 4, s. 526-551Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describe the results of a nationwide questionnaire study of 3229 Swedish upper secondary school teachers’ understanding of sustainable development in relation to their subject discipline and teaching experience. Previous research has shown that teachers have difficulties understanding the complex concept of sustainable development. According to the Swedish curriculum all teachers in all subjects should integrate a holistic perspective of sustainable development including economic, ecological and social dimensions. This study shows that teachers differ in their understanding of the concept mostly according to their subject traditions. Social science teachers emphasize social dimensions, and science teachers’ ecological dimensions, respectively. Teachers are aware of the relevance of the three dimensions to various degrees, but do not generally have a holistic understanding. The greatest uncertainty in teachers’ understanding is related to the economic dimension. Science and social science teachers are critical of incorporating economic growth into the concept of sustainable development while language, vocational and esthetical-practical teachers are not. No experience-bound differences of the teachers’ understanding could be found, but recently qualified teachers consider their understanding of sustainable development to be poorer in comparison to more experienced teachers’ self-evaluation. The study highlights the need for further training in sustainable development since more than 70 % of the questioned teachers stated that they need such training.

  • 7.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Applied Fisheries Research at Karlstad University2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Applied Fisheries Research in Southern Sweden2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Att arbeta med projekt i reglerade vattendrag2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Fish passage - Where do we stand today2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Förbättrad nedströmsvandring i Klarälven och andra vattendrag2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Förbättrad nedströmsvandring i Lyckebyån och andra vattendrag: Länsstyrelsen Blekinge. Lyckeby, 21 oktober, 2011.2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Passageproblem för fisk i reglerade vattendrag i södra Sverige2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Passageproblem för fisk i reglerade vattendrag i södra Sverige - Erfarenheter av restaurering från Emån och Ätran2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Re-establishing connectivity for fish populations in regulated rivers2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Rädda vandringsfisken!: Presentation för allmänheten vid Naturum Ronneby, 20 oktober, 20112011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Salmon Rivers in Southern Sweden2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Smolt migration in the River Klarälven, the importance of food.2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Rivinoja, Peter
    Institutionen för vilt, fisk och miljö. SLU, Umeå.
    Lindqvist, Krister
    Fiskens vandring i Ätran: Fiskvandringens dag – Living North Sea. The Interreg IVB North Sea Region Programme. Falkenberg, 20110514.2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Christiansson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Andersson, Jonas
    Sahlberg, Tony
    Stein, Florian
    University of Potsdam.
    Olsson, Britt-Marie
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Ål i Ätran: En fallstudie för svensk ålförvaltning2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och år 2007 antog därför EU en förordning, som innehåller åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål och som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. I Sveriges ålförvaltningsplan anges minskad dödlighet i vattenkraftverk som en viktig åtgärd för att öka mängden blankålar som når havet. För att sådana åtgärder ska få stor effekt, måste man veta var mest ål produceras och vilken skada som orsakas av de kraftverk ålen passerar på sin väg mot havet. Denna kunskap är bristfällig för de flesta vattendrag i Sverige.

    Ätran har en lång historia som ett ålproducerande vattendrag soch lämpar sig väl för en fallstudie för svensk ålförvaltning för att belysa ålproduktionens omfattning, dess lokalisering och därmed åtgärdsnyttan. Blankålsfångst på sex platser i Ätrans avrinningsområde under 2010-2011 visade att Ätran prducerar minst 950 blankålar/år och den totala produktionen för hela Åtrans avrinningsområde skulle kunna vara >5500 blankålar/år. Vår studie visar att man utöver redan genomförda och beslutade åtgärder endast behöver åtgärda ytterligare ett kraftverk för att merparten av Åtyrans blankålar ska nå havet.

  • 22.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Evaluating fishway function in a regulated river2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Evaluating the effectiveness of bypass channels in a regulated river2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Fishways in regulated rivers: Consequences of a remedial measure for a stream’s productivity2002Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Fiskvandringsproblematik i Emån och Ätran2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Rivinoja, Peter
    Institutionen för vilt, fisk och miljö. SLU, Umeå.
    A historical perspective on downstream passage at hydroelectric plants in Swedish rivers2013Ingår i: Ecohydraulics: an integrated approach / [ed] Ian Maddock, Atle Harby, Paul Kemp and Paul Wood, West Sussex, UK: John Wiley & Sons, 2013, 1, s. 309-322Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 27.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Karlsson, Simon
    School of Civil Engineering & Environment, University of Southampton.
    Hebrand, Mats
    Fiskevårdsteknik AB, Pålsjövägen 12, S-223 62 Lund, Sverige.
    Comoglio, Claudio
    DITAG—Land, Environment and Geo-Engineering Department, Politecnico di Torino, Italy.
    Evaluating technical improvements for downstream migrating diadromous fish at a hydroelectric plant2012Ingår i: Ecological Engineering - The Journal of Ecosystem Restoration, ISSN 0925-8574, Vol. 48, s. 30-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Technical improvements to ameliorate downstream passage for diadromous fish have rarely been eval-uated in regulated rivers in northern Europe. The current study evaluated rehabilitative measures for downstream migrating Atlantic salmon, brown trout and European eel at a hydroelectric plant in south-ern Sweden. Smolts (

    N= 66), kelts (N= 20) and silver eels (N= 55) were caught, radio-tagged and tracked whilst passing the facilities in spring (salmonids) and fall (eels) of 2007. A surface gate in combination with a 90 mm-spaced turbine intake rack had a fish guidance efficiency ranging from no effect for eels and trout smolts to 50% for trout kelts. A siphon discharging water from the bottom of the same 90 mm rack did not bypass any tagged fish, and only a few untagged eels. The poor function of the measures was attributed to the failure of the rack to stop smolts and eels from entering the turbines. The kelts, on the other hand, could not pass through the rack, and instead took a long time to locate the surface bypass entrance. The conditions for downstream migrating fish have improved at the hydroelectric plant, but the total losses remain quite high for the studied groups (10–67%), and there is a need for a new rehabilitative measure that effectively allows all fish to bypass the turbines.

  • 28.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Rivinoja, Peter
    Institutionen för vilt, fisk och miljö. SLU, Umeå.
    Upp & Nedströms Passage - Nuläget & Framtida Möjligheter2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Stein, Florian
    University of Potsdam.
    Sahlberg, Tony
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Christiansson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Olsson, Britt-Marie
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Åtgärder för nedströmsvandrande fisk i reglerade vattendrag2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Comoglio, Claudio
    DITAG—Land, Environment and Geo-Engineering Department, Politecnico di Torino.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Rehabilitating the River Ätran for diadromous fish species2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Hebrand, Mats
    Fiskevårdsteknik AB, Pålsjövägen 12, S-223 62 Lund.
    Lindqvist, Krister
    Monitoring Migratory Fish in the River Ätran2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Hebrand, Mats
    Fiskevårdsteknik AB, Pålsjövägen 12, S-223 62 Lund.
    Lindqvist, Krister
    Sex års fiskforskning i Ätran - Implikationer för förvaltningen: Hur mår Ätran?2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Österling, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Gustafsson, Stina
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Rees, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Ett riktigt ålamörker: Barnens universitet, Karlstads universitet, 17 oktober 2011.2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Cassing, Gunilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Deciduous tree occurrence and large herbivore browsing in multiscale perspectives2009Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aspen ( Populus tremula), rowan (Sorbus auquparia) and sallow (Salix caprea) are deciduous tree species of low economic value for forestry and contribute to biodiversity of boreal forests. The species are rare in managed forest landscapes, and severely browsed by moose. Their recruitment needs to increase to meet requirements of sustainable forestry to factors that affect occurrence need to be indentified. Paper I is an exploratory study on distribution of these species in relation to natural and cultural factors. In paper II moose browsing on saplings, in young forests and the influence of the landscape at three spatial scales: stand (8.6 ± 0.8 SE ha), winter home range of moose (10 km2) and annual home range of moose (25 km2). Presence of these rare species was depending on a multitude of factors acting at different spatial scales. The most important variables were soil quality, successional stage, and ownership at the stand scale and area of deciduous forest at the landscape scale. Moreover, saplings occurred at low densities in young forests (paper II) and most interestingly, saplings occurred most in middle-aged forests (20-80 years) and less than expected in younger forests (<20y) (Paper I). Browsing intensity on the different species corresponded with moose food preference and annual home range scale was most relevant for understanding browsing. Browsing on rowan was highest where the volume of deciduous food and overall young forest area were low. Browsing on birch increased when pine volume and mean patch size of young forest increased, whereas browsing on aspen was negatively related to the same variables. Thus, my results strengthen the idea that food selection is a scale-dependent process and that trade-offs between food and cover may exist for moose. Moreover, I conclude that the presence of deciduous species was a result mainly of soil quality, forest management intensity, landscape context and that the distribution of food for moose at landscape scales similar to or larger than their home range may be useful for predicting browsing on the stand scale. I propose that deciduous forests may be valuable predictors of regeneration potential in the forested landscape, and that understory deciduous sapling in middle-aged forests may be important to promote restoration and conservation actions.

  • 35.
    Christenson, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Socioscientific argumentation: Aspects of content and structure2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Socioscientific argumentation has shown to be a feasible educational framework for promoting citizenship and for cultivating scientific literacy. However, there are several aspects of this educational framework that have been shown to be problematic. Consequently, in this thesis I investigated various aspects of quality of socioscientific argumentation from both an upper secondary student and a teacher perspective. By using students’ written argumentation on socioscientific issues (SSI) I studied how they justified their claims. The results showed that different SSI led students to use different subject areas in their justifications. I also compared science majors with social science majors and found that the number of justifications provided by the students is related to their discipline background. In these two studies, a new content focused analytical framework for analyzing content aspects of socioscientific argumentation, the SEE-SEP model, was used and shown to be suitable for this purpose. However, to ensure that students are able to produce high-quality arguments I suggest that both content and structural aspects need to be considered. As a result of this, I have presented a framework based on research literature and the Swedish curriculum, for analyzing and assessing both these aspects of socioscientific argumentation. Moreover, I investigated how science and language teachers assess students’ socioscientific argumentation and found that the science teachers focused on students’ ability to reproduce content knowledge, whereas language teachers focused on students’ ability to use content knowledge from references, and the structural and linguistic aspects of argumentation.

     

    The complexity of teaching socioscientific argumentation makes it difficult to teach and assess comprehensively. In order to promote quality and include both content and structural aspects, I suggest that a co-operation among teachers of different disciplines is beneficial.

  • 36.
    Christenson, Nina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Chang Rundgren, Shu-Nu
    Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Höglund, Hans-Olof
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Upper secondary students’ use of scientific knowledge in arguing socioscientific issues2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Classon, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Inventering av lodjur (Lynx lynx), och vilka faktorer som kan påverka lodjursbesök vid kamerastationer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att använda sig av viltkameror är ett bra verktyg vid inventering av djur, speciellt för skygga arter som till exempel lodjur. I Sverige baseras lodjursinventering genom spårning i snö, men då varmare vintrar har gjort det svårt kan inventering genom viltkameror ersätta denna metod. I denna studie har 165 kamerapositioner från mellersta Sverige undersökts. Syftet med studien var att se om någon av faktorerna; väg, avverkad skog, blockmark, byggnader, tidigare spårningar, doftstation samt kadaver hade något samband med att fånga lodjursbesök på foto/film, då detta kan ge bättre och effektivare metoder vid lodjursinventering. Koordinaterna över de olika kamerapositionerna har lagts in i ett GIS-program. Utifrån olika buffertzoner runt varje kameraposition, 50 - 500 meter i radie har de olika faktorerna kunnat urskiljas, det vill säga om faktorn fanns eller inte fanns inom kameraområdet. Doftstation samt kadaver var redan en fast faktor för vissa kamerapositioner. Studien visar att det finns ett samband mellan lodjursbesök och doftstation (Chi2 6,606; P<0,05), med större sannolikhet att få ett lodjursbesök vid en kameraplats med doftstation än utan (figur 5). Resultatet visar vikten i att använda sig av lockmedel då syftet är att fånga lodjur på foto eller film, då detta ökar chansen att lodjuret går framför kameran och bilden tas. Resterande faktorer verkar inte ha en påverkan i att få lodjursbesök på bild.

  • 38.
    Eriksson, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Sömnens betydelse för hälsa och inlärning: En studie om uppfattningar hos elever i årskurs 62013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sleep has a substantial effect on health status where good sleeping habits proves positive on learning. The aim of the present study was to map the views and perceptions of sleep and its effects on health and school performance on 12-year olds. The goal is to visualize these views to give teachers the possibility to better plan the education in concordance with the students’ abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews where 12 students aged 12 have partaken. The results show that while the majority of children interviewed know how long they need to sleep for optimal performance but many think that they are not sleeping sufficiently due to temptation from digital media. The children have the perception that we need to sleep to gather energy and for the brain to rest. In agreement with this, they are aware that too little sleep can impact school performance in a negative way. However, they are unaware that bad sleeping habits can have a negative impact also on the physical health.

  • 39.
    Eriksson, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Barns tankar om den egna kroppen: En undersökning om barns uppfattningar med uppföljning efter 18 månader2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.

       Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.

       Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom. Fyra barn berättade att maten först hamnar i magen och därefter i rumpan/toaletten, de andra barnen menade att maten stoppar i magen. När man blir gammal menade några barn att man dör eller att kroppen blir trött och orkar mindre. Barnen berättade även om olika sjukdomar de haft eller känner till, om medicin och att man kan bli sjuk genom smitta.

  • 40.
    Eriksson, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Undervisning i sex och samlevnad på högstadiet: Har lärarens arbetserfarenhet någon betydelse?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats. Två av dem har arbetat i mindre än tre år och två har arbetat i mer än fem år. Resultatet visar att det inte finns någon erfarenhetsbaserad skillnad på hur pedagogerna planerar undervisningen, innehållet i undervisningen eller när det kommer till tolkningar av läroplanen. När det gäller läroplanen finns istället en individbaserad skillnad där den pedagog som arbetat längst, har störst insikt i vad som står i läroplanen. Den största skillnaden mellan grupperna i studien visas när det kommer till pedagogernas egen utbildning i sex och samlevnad samt pedagogernas upplevelser av att utvecklaa. De pedagoger som arbetat kortast tid upplever att de fått väldigt lite utbildning inom området tillskillnad från de mer erfarna pedagogerna som upplever att de fått mer utbildning inom området. Samtidigt vill de mer erfarna pedagogerna utveckla sex- och samlevnadsundervisningen genom bättre materiel medan de mindre erfarna vill utveckla den genom att området bör synas mer under lärarutbildningen.

  • 41.
    Flodkvist, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Förskolepedagogers uppfattningar om verksamhet kring människokroppen i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out the preschool educators’ perceptions to work with the human body. The method used was semi-structured interviews with a prepared interview-guide as a tool. Six educators were interviewed. The result showed that the educators had experience in working with the human body and that they considered it relevant to include the subject in pre-school activities. It also appears that the educators do not think that they work with the subject, even though the result is that it is something they do almost every day. All the educators have a positive attitude towards learning about the human body in the preschool.

  • 42.
    Gustafsson Eliasson, Ronnia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Integrering av biologi i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få kunskap om hur pedagogers arbetssätt inom biologi skiljer sig åt beroende på barngruppens ålder, samt vilken inställning pedagoger generellt sett har till ämnet. Undersökningsmetoden som är använt i undersökningen är enkäter, då syftet var att göra en kvantitativ studie för att kunna generalisera mitt resultat.

    Resultatet visar på att pedagogerna har en positiv inställning till biologi i verksamheten och ser det som spännande, rolig och intressant. Man kan också se att över hälften av respondenterna tycker sig ha grundläggande kunskaper i ämnet biologi men en stor del saknar kunskapen de vill ha och önskar vidareutbildning i ämnet. Pedagogerna ansåg också att det tydligt står i förskolans läroplan hur man kan integrera biologi och andra naturvetenskapliga ämnen i verksamheten. Resultatet visar också på att skillnaden på arbetssättet i biologi skiljer sig åt beroende på barngruppens ålder, speciellt när det kommer till begreppsanvändning tillsammans i barngruppen. 

  • 43.
    Gustafsson, Nathalie
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Ekologisk odling - Ett arbetssätt som har betydelse för en hållbar utveckling: Hur förskolans verksamhet tar tillvara på möjligheterna för odlingsarbete2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Hellstrand, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Grön Flagg i förskolor: Hur arbetar förskolor med Grön Flagg?2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling delas upp i tre områden, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg är ett verktyg som är till stor hjälp för pedagoger på olika nivåer inom förskolan och skolan för att öka barnens förståelse för sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle i framtiden. Målet med min undersökning var att ta reda på hur förskolorna arbetar med Grön Flagg.

    Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjälper barn i förskoleåldern förstå naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstå sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle.

  • 45. Hälldahl, Filip
    Gymnasielärares upplevelser av utomhusdidaktik i biologi2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Johanson, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Utbildning i sex och samlevnad för lärarstudenter: - ett bortglömt kapitel?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Såväl internationell som nationell forskning visar att den sex- och samlevnadsundervisning som ges i skolan spelar roll för ungdomars sexuella hälsa och att läraren i detta sammanhang ses som en viktig kunskapskälla. Syftet med denna studie var att försöka ge en bild av på vilket sätt blivande lärare i Sverige blir förberedda för att undervisa i sex och samlevnad genom sin utbildning. För att undersöka detta användes följande frågeställning: Vad krävs för att läraren ska kunna bedriva en tillfredsställande sex- och samlevnadsundervisning? I studien användes kvalitativa intervjuer med en relativt hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering. Fyra lärarstudenter på ett universitet i Mellansverige intervjuades. Det som framkommer är att det som krävs för att en lärare/lärarstudent ska kunna bedriva en tillfredsställande sex- och samlevnadsundervisning är en form av trygghet. Trygghet som kan upplevas när läraren har fått erfarenhet, kunskap om ämnet och verktyg att använda i undervisningen. Studien visar också ett samband mellan den utbildning som ges på lärarprogrammet och lärarstudenternas upplevda förmåga att undervisa elever i sex och samlevnad, men personliga egenskaper har också viss betydelse i detta sammanhang. Det framgår tydligt att det är svårt att få en relevant sex- och samlevnadsutbildning inom ramen för lärarutbildningen.

  • 47.
    Johansson, Cecilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Biologi på landsbygdens respektive tätortens förskolor: En intervjustudie om eventuella skillnader beroende på förskolans geografiska placering2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Johansson Vivungi, Felicia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Barns agerande utifrån småkrypsaktiviteters utformning i förskolan.: En kvalitativ observationsstudie av hur små barns utforskande, deltagande och samspel påverkas av hur pedagoger introducerar och utformar aktiviteter kring småkryp i verksamheten.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna observationsstudie undersöker hur små barns deltagande, samspel och utforskande påverkas av hur aktiviteter introduceras och utformas i förskolans verksamhet. Detta studeras utifrån två olika aktiviteter, som visar två olika tillvägagångssätt. Båda aktiviteterna har en naturvetenskaplig utgångspunkt med temat småkryp. Den första aktiviteten utspelar sig i förskolans innemiljö med hjälp en läsplatta och den andra aktiviteten utspelar sig i utemiljön utanför förskolan. Datamaterialet samlas in genom observationer och barnen som deltog i studien var i åldrarna 1–3. Sju observationer genomfördes, fyra observationer med läsplattan i innemiljön och tre i utemiljön utanför förskolan

    Resultatet visar att det generellt skedde mer typer av samspel i aktiviteten med läsplattan i innemiljön än i aktiviteten i utemiljön. Det skulle kunna vara för att aktiviteten med läsplattan samlade barnen, så att de tillsammans kunde samspela med varandra och pedagogen. Resultatet visade även att det skedde mer former av utforskande i utemiljöaktiviteten. Anledningen till det skulle kunna vara att barnen var ute i den ”riktiga” miljön med insekter och småkryp.

  • 49.
    Karlsson , Eva-Lena
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Frenander Lake, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Hållbar utveckling med början i förskolan?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Abstract

     

    The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?

    We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.

    The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general. The teachers wished they had a concrete environmental mission and they did what they could with the available resources.

    With our essay we aim to show teachers in the primary school that their choices are important and that it is possible to influence, even on a small scale.

  • 50.
    Karlsson, Simon
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Christiansson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Granö fiskavledare2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utvinning av vattenkraft från Granö kraftstation påbörjades på slutet av 1950-talet. Ålen har sedan dess varit hindrad att passera genom kraftverket av ett finmaskigt och höglutande nät under ålens vandringssäsonger. Den alternativa vägen runt stationen har varit med spillvatten eller ner i den gamla ålkistan placerad i intagskanalen. Det är okänt hur många ålar som faktiskt vandrat ut med spillvattnet, men fångsterna i den gamla ålkistan har varit begränsade och mängder med ålar har dött på nätet. Ålen är nu akut hotad och åtgärder att mildra kraftverkens negativa inverkan på utvandrande blankål har högsta prioritet.

    Till följd av problem med igensättning av den så kallade ålspärren uppstod ett dammbrott 2010. För att öka dammsäkerheten och effektiviteten för åluppsamling designades och uppfördes en ny fiskavledare med åluppsamlingsanläggning 2011. Granö fiskavledare är unik i sitt slag då den har intagsgaller av kompositmaterial, ställbara lutningar (30-40˚), samt flyktöppningar som leder till en uppsamlingsbur. Vattnet från uppsamlingen pumpas tillbaka till intagskanalen, för att undvika onödigt spill.

    En stor del av utvärderingen bestod i märkning och spårning av blankål i anslutning till avledaren. Märkningsförsöken under 2012 och 2013 visade att endast en liten proportion av fisken hittar flyktöppningarna och kommer till uppsamlingsburen, dessutom har skador på fisken kunna relateras till avledaren och uppsamlingsburen. Totalt har 284 ålar märkts och 475 har visuellt bedömts för skador efter passage genom avledaren eller referensfisket Havbältan. Trots två dåliga ålvandringsår har majoriteten av den radiomärkta fisken ankommit till avledaren och totalt har 15 fisk återfångades. Hydrauliska mätningar i flyktöppningarna visar att vattenflödena igenom avledarsystemet är låga och andelen (vatten genom avledaren/totalflöde) är långt under rekommenderat vilket kan vara en anledning till de få återfångsterna av fisk.

12 1 - 50 av 65
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf