Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1007
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Amanda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Läsning av faktatexter i grundskolans tidigare år: En kvalitativ studie om grundskollärare och deras sätt att arbeta med förståelse av faktatexter med sina elever2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur några lärare idag arbetar med faktatexter medelever i tidiga åldrar. Genom tidigare forskning undersöker jag hur fyra grundskollärarearbetar med läsning och förståelse av faktatexter. I denna studie studerar jag i vilkasammanhang lärarna arbetar med faktatexter och när de väljer att introducera det för eleverna.Jag undersöker också vilka lässtrategier och modeller lärarna använder sig av vid läsning avfaktatext med eleverna. Jag har använt mig av intervjuer som metod och samlat in ochanalyserat det material som är relevant och användbart för denna studie. De fyra informantersom valdes till undersökningen skulle vara verksamma lärare samt ha arbetat med yrket iminst tio år för att få en bredd i deras erfarenheter. De arbetar också på två olika skolor. Minstudie visar att för informanterna är faktatexter en viktig del i undervisningen men det finns enskillnad mellan skolorna. En skola arbetar kontinuerligt med ett genremål och har en störremedvetenhet gällande läsning av faktatexter än vad den andra skolan har.

  • 2.
    Abrahamsson, Even
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Motivation till läsförståelse: Hur utvecklar man som lärare motivation hos elever till läsförståelse i svenskämnet?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man som svensklärare kan utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. I det ingår att visa på attityder, uppfattningar, likheter och skillnader hos båda målgrupperna i koppling till läsförståelse, läsning och motivation. Likaså undersöks vad gymnasieelever respektive svensklärare har för läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet. Kön är en underliggande faktor som också undersöks i samband med de tidigare nämnda målgrupperna. Två enkäter förmedlades till gymnasieelever och svensklärare där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor med ett fokus på motivation till läsförståelse utifrån olika perspektiv. Resultatet visade att det finns olika metoder, som till exempel variation av litteratur och ett engagerande förhållningssätt, som lärare kan använda för att utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. Båda målgrupperna anser att ett aktivt deltagande hos den andra parten i klassrummet är viktigt för att utstråla motivation gentemot läsförståelse och läsning. Majoriteten av gymnasieeleverna och svensklärarna har en positiv attityd till de ovanstående områdena med synpunkten att det är viktigt att läsa och förstå olika texter för att som läsare får man nya tankar och perspektiv samt ett ökat ordförråd. Likaså har gymnasieelever och svensklärare olika synpunkter på hur de upplever och om de är motiverade till delmoment i svenskämnet som berör läsförståelse och läsning. Ett exempel är att båda områdena är viktiga för att elever ska kunna utvecklas positivt inför sitt framtida arbetsliv eller sina framtida studier. Trots varierade läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet, eftersom elever föredrar tonårsböcker medan lärare tycker mer om sakprosa, ser majoriteten av båda målgrupperna det positiva med läsning och läsförståelse.

  • 3.
    Abrahamsson, Even
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Ungdomsspråk: Elevers och lärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför skolans verksamhet med fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet.

  • 4.
    Abrahamsson, Joffrey Levi
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Elizabeth Bennet's Intelligence: A Reading of Class and Gender Conventions And Transgressions in Jane Austen's Pride and Prejudice2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning I Jane Austens Pride and Prejudice så relaterar könsroller och könsförväntningar till klassskillnader i ett system av sociala konventioner som fokuserar på att begränsa alla karaktärer, t.ex. kvinnor, män, rika och fattiga , till en större eller mindre utsträckning samt på ett sätt som reflekterar faktiska köns och klasstrukturer i England runt 1800-talet. De viktigaste sociala kommentarerna som rör köns- och klassteman i novellen utgörs av Elizabeth Bennets karaktärisering. Hon associeras med intelligens på ett sätt som är betydande för hennes lyckade överträdande mot köns- och klasskonventioner. Denna uppsats utgår från Susan Morgans ”Intelligence in Pride and Prejudice” och kommer förlänga hennes argument inom min läsning av romanen för att bevisa att Elizabeths intelligens tillåter henne att överträda sociala konventioner relaterade till genus och status på ett framgångsrikare sätt än andra karaktärer samt åstadkomma ett lyckligt slut trots att hon utmanat sociala konventioner. Andra karaktärer i romanen representerar också ett överträdande mot köns- och klasskonventioner. Lydia Bennet rymmer med Mr Wickham, vilket under den tiden ansågs vara skandalöst. Mr Darcy försöker ignorera sina känslor för Elizabeth men lyckas inte. I jämförelse med Elizabeth, som genom att förlita sig på sin intelligens lyckas överkomma varje hinder på ett sätt som också gynnar Darcy och även säkrar ett lyckligt slut för honom, så är de andra karaktärernas överträdande inte lika framgångsrikt. 

  • 5.
    Afrasiabi, Soran
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    The River as a Symbol of Liberty: An analysis regarding the Significance of the Mississippi River in The Adventures of Huckleberry Finn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Despite the extensive research on slavery during the antebellum, few authors have investigated the connection between the Mississippi river and its importance and status as a symbol of freedom throughout The Adventures of Huckleberry Finn, written by Mark Twain. Therefore, this essay attempts to analyze just how much the river actually meant for Huck and Jim during their journey towards freedom. The methodology of this analysis is based on a qualitative content analysis where categories are created and put it in relation to the historical and political landscape the novel presents. By investigating how the river functioned as an optional escape route that would lead the slaves far away from the notoriously bad treatment on the cotton fields, as well as the dangerous riverside settings which involved several risks for both Huck and Jim, this essay concludes that the river does not only work as an escape route away from captivity and civilization, it also provided the characters with a comfortable and safe home which alone could symbolize liberty.

  • 6.
    Alastair, Henry
    et al.
    Högskolan Väst.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Korp, Helena
    Högskolan Väst.
    Elevers möten med engelska i och utanför skolan : Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap2014Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 4, s. 22-26Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Albury, Nathan
    et al.
    Hong Kong Polytechnic University, Hong Kong.
    Eisenchlas, Susana A.
    Griffith University, Australia.
    Schalley, Andrea C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Griffith University, Australia.
    Cultural heritage is a child's right, so let's celebrate International Mother Language Day2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Alexandersson, Linnea
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Motiverande uppgifter i matematikboken: En kvalitativ studie om egenskaper i matematikuppgifter som elever i årskurs 2 finner motiverande.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att eleverna i hög utsträckning jobbar enskilt i matematikboken och mycket litteratur idag pekar på att elevers intresse för matematik sjunker med stigande ålder och som grund för valet av min forskningsinriktning ligger ett intresse av på vilket sätt uppgifterna i läroboken bidrar till elevernas motivation och lust att lära sig matematik. Ett sätt att undersöka detta, är att ta reda på vad eleverna tycker om uppgifterna i matematikboken genom att de får beskriva egenskaper i uppgifter som de motiveras av. Undersökning kommer bidra till kunskapen om vilka typer av uppgifter som, enligt eleverna, är mer motiverande än andra. Det ger kunskaper som lärare kan väga in i valet av läromedel och andra undervisningsresurser. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i matematikuppgifter som elever i andra klass finner motiverande. Uppgifterna finns i elevernas ordinarie läromedel och elevernas berättelse/beskrivning är utgångspunkten för studien. Min forskningsfråga är: Vad karakteriserar matematikuppgifter som elever upplever motiverande för att lära sig matematik? Det är en kvalitativ studie och information hämtas från semistrukturerade intervjuer vid ett bestämt tillfälle. Av resultatet och analysen har jag kommit fram till att det som karakteriserar en motiverande uppgifter grundar sig på uppgiftens svårhetsgrad.

  • 9.
    Alfsson, Diana
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Mobbning i litteraturen - då och nu: Skillnader och likheter i beskrivningen av mobbning idag och för 60 år sedan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    This essay is a comparative study of two youth novels with bullying as a motif. The novels are Vi kallar honom Anna by Peter Pohl and Gilla Hata Horan by Johanna Nilsson. Bullying at school is an ever present problem for students, teachers, parents and school management. The society is obliged to provide a safe and equal environment where every student is included. The school system of today take actions to prevent bullying. I believe literature could play a part in that work. The purpose of the essay is to examine similarities and differences between the texts in how bullying is described 60 years ago, and the bullying that exists today and often takes place on the Internet. I also plan to use the result in literature classes. I have in my analysis used a comparative method, and biografic science where focus lies on what the author wants to say with the text.

    My analysis shows that the texts displays many situations that relates to science. There are many similarities and differences between the texts, but the biggest difference is the description of how teachers and management looked at bullying in the 1950s, compared to today. Another difference is the description of how bullying today takes place around the clock, compared with how bullying mainly took place during school time 50 years ago, differences that clearly is stated in the novels. Back in the day you knew who the persons that performed bullying was. Today you can be anonymous, which makes it hard to know who is behind it. Both authors have their own experiences from bullying with a time difference of 40-50 years. Despite the time gap bullying is described with essentially the same universal components in cause and effect.

    Keywords: Bullying, study of motifs, comparative, intertextuality

  • 10.
    Allansson, Jimmy
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    When grundskoleklass becomes mainstream classroom: An investigation of the translation of Swedish compound nouns into English using Google Translate2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sammansättningar på svenska behandlas av maskinöversättningsprogrammet Google Translate. För att bedöma vilka som var de vanligaste typerna av felöversättningar översattes först olika texter med programmet. Sammansättningarna listades sedan och analyserades, och felöversatta sammansättningar kategoriserades efter typ av felöversättning. Undersökningen utgick vidare från hypotesen att frekvensen av ett sammansatt ord skulle påverka sannolikheten för en korrekt översättning. För att testa denna hypotes gjordes sökningar på orden i en svensk korpus för att få en uppfattning om hur vanligt förekommande sammansättningarna är. Resultaten visar att felöversättningarna kunde kategoriseras som fyra olika typer, och att de vanligaste typerna var att ett led i sammansättningen utelämnades samt att återkommande sammansättningar var inkonsekvent översatta. Hypotesen att sammansättningar med hög frekvens i korpusen skulle bli korrekt översatta och sammansättningar med låg frekvens inkorrekt översatta, kunde inte entydigt bekräftas eller vederläggas. Det fanns vissa indikationer på en koppling mellan frekvens och översättning, dock var dessa inte tydliga nog för att hävda att ett klart samband existerar.

  • 11.
    Almerfors, Håkan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Preposition and article usage in learner English: An investigation of negative transfer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De sätt som någons första språk påverkar hans eller hennes andra språk så att fel uppstår, det vill säga negativ språköverföring (negative transfer), är ett ämne som har fått mycket uppmärksamhet inom forskning kring språkinlärning. Tidigare studier har visat på hur negativ språköverföring orsakar många fel. Det primära syftet i denna uppsats är att undersöka artikel- och prepositionsfel i skrift hos svenska elever som lär sig engelska och att diskutera dessa fel i relation till negativ språköverföring. Det sekundära målet är att jämföra hur negativ språköverföring yttrar sig hos svenska och portugisiska elever som lär sig engelska.

    Den första delen av denna uppsats, som även är huvuddelen, är en korpusundersökning av 80 uppsatser skrivna av högstadieelever. Den andra delen är ett flervalstest som konstruerats för att provocera fram språköverföringsfel. Deltagarna var högstadie- och gymnasieelever från Sverige och Brasilien. Resultaten från korpusundersökningen stämmer i stor utsträckning överens med vad tidigare forskning visat, till exempel att det är vanligare att fel uppstår med bestämda artiklar än med obestämda artiklar och hur bestämda artiklar och tillsammans med generiska nominalfraser tenderar att generera negativ språköverföring. Korpusstudien visar också på hur felaktigt utbyte (substitution) var det vanligaste prepositionsfelet och att många språköverföringsfel förmodligen orsakats av direkta översättningar från svenska. I analysen av resultateten från flervalstestet kunde graden av inflytande från första språket på enskilda fel påvisas. Sammantaget avslöjar undersökningen i denna uppsats på flera aspekter av negativ språköverföring som troligen ej uppenbarats om enkom elever med ett förstaspråk inkluderats, detta eftersom det är i jämförelsen mellan engelska-elever med olika förstaspråk som de mest intressanta resultaten framkommer.

  • 12.
    Andersson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Läxor - att vara eller att inte vara. Det är frågan?: Läxor på lågstadiet i den svenska skolan.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen är att undersöka lågstadielärares attityder när det kommer till läxor. Använder de läxor? Varför använder de läxor? Vilka läxor använder de? Dessutom undersöks även om det finns lärare som inte använder läxor och av vilka anledningar de inte gör det.

    Metoden som används är en enkät som har lagts ut på internet i en Facebook-grupp för lärare på lågstadiet. Där har lärare på lågstadiet fått svara på ett antal frågor som berör användandet av läxor. De har även fått svara på några bakgrundsfrågor. Utifrån detta har ett resultat fåtts fram.

    Resultatet visar att en stor majoritet av respondenterna använder läxor, trots att de inte finns reglerade i några av de styrdokument som finns för den svenska skolan. Det är läsläxan som är det dominerande inslaget på lågstadiet, detta för att det upplevs som viktigt att eleverna tränar läsning vid en tidig ålder.

  • 13.
    Andersson, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    De, dem och dom: Vilka är dom som vill slopa de och dem?: En granskning av dom-debatten i svensk media och pronomenens användarstatistik2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som har förekommit i debatten om de, dem och dom under de senaste tre åren i Sveriges sex största dagstidningar (Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, detta enligt Tidningsutgivarna [TU]). Argumenten hämtas från artiklar via artikelsökverktyget Retriever. I syfte att finna artiklar beträffande dom-debatten testades flertalet olika söksträngar i sökverktygets sökfält. Till sist resulterade söksträngarna och fraserna ”de och dem”, ”de/dem” och ”dom-debatten i flest träffar. Utifrån ett antal urvalskriterier återstod totalt 26 artiklar. Under motsvarande tidsperiod undersöks även vilket av dessa pronomen som används mest i skrift: talspråksformen dom eller skriftspråksformerna de och dem, med hjälp av Språkbankens konkordansverktyg Korp. Detta för att kunna se ett samband mellan argumenten som förekommer i dagens debatt och det faktiska bruket. Vidare jämförs också resultaten med Språkrådets rekommendation beträffande dessa pronomen. Resultaten i den här studien redovisar alltså temperaturen på debatten i media och pronomenens statistiska användning, som sedan leder till slutsatser om det rådande de/dem/dom-klimatet. Undersökningen visar att de och dem enligt statistik används mer frekvent än dom i skrift. Det kan också konstateras att det förekommer fler argument som stöder ett fortsatt bruk av de och dem i media under de senaste tre åren jämfört med argument som stöder en dom-reform i media under motsvarande period.

  • 14.
    Andersson, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Understanding the 'mess' in text messages: An analysis of humorous text message exchanges shared in social media platforms2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet ‘mess-förstånd’ har på senare tid cirkulerat på Internet och är nu så allmänt förekommande att det är inkluderat i Urban Dictionary. Mess-förstånd är en ordvits för missförstånd som förekommer på Internet. Att lägga upp sina egna eller andras misslyckade konversationer och/eller typografiska fel har utvecklats till ett populärt sätt att dela humor via olika plattformar på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilka lingvistiska mönster av SMS-missförstånd som finns, med speciell betoning på sådana som har den högsta graden av ‘delbarhet’ och/eller popularitet och vad det säger oss om rådande föreställningar om kommunikation och humor. Det empiriska materialet insamlades från fotodelningshemsidan Pinterest från användare som hade lagt upp eller återbrukat ‘skärmavbilder’ från sina egna eller andras SMS-konversationer. För att samla in så mycket värdefull data som möjligt användes en manuell sökstrategi med tre olika ordsträngar som resulterade i en korpus med 160 dialoger. Analyser av dialogerna visade på återkommande humorteman, exempelvis anspelningar på sexualitet eller kroppsliga funktioner, generationsklyftor, teknologiska svårigheter och lexikala tvetydligheter. 

  • 15.
    Andersson, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Är det riktigt att grammatik är viktigt?: En studie om läromedels argument till att läsa grammatik och elevers inställning till dessa argument2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som förs, i tre populära läromedel i gymnasieskolans grammatikundervisning, till att läsa grammatik. Undersökningen genomförs i form av en komparativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läromedel som behandlar grammatik, baserat på 20 lärares autentiska val av läromedel. Genom dessa läromedel sker en sammanställning av deras argument till att läsa grammatik. Vidare består studien också av en enkätundersökning som har till syfte att granska elevers inställning till dessa argument, samt deras uppfattning om grammatikens relevans och nytta i skolans undervisning. Genom enkätundersökningen får eleverna redogöra för om de tycker att läromedlens argument till att läsa grammatik är legitima. Att kombinera en undersökning om vilka argument som förs i populära läromedel till att läsa grammatik och en undersökning av elevers inställning till dessa argument, redovisar alltså om elever uppfattar läromedlens argument till att läsa grammatik som berättigade – på så vis kan vi veta om argumenten håller enligt eleverna. Det är högst relevant att undersöka hur populära läromedel motiverar till att läsa grammatik, eftersom tidigare forskning visar att grammatikundervisningen tampas med stora problem, som bland annat elevernas förmåga att förstå grammatikens relevans och nytta i samband med skolan. Studiens resultat visar på att majoriteten av eleverna faktiskt anser att grammatik är viktigt – men också att de tycker att grammatik är tråkigt. Vidare visar även studien att majoriteten av eleverna anser att nio av de elva argumenten faktiskt är legitima. Studien visar också att majoriteten av eleverna, efter att ha tagit del av argumenten, tyckte att grammatik var viktigt redan innan de fick ta del av läroböckernas argument och drygt en tredjedel svarade även att argumenten har fått dem att inse att grammatik är viktigt.

  • 16.
    Andersson, Elena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    ”En måste dö för folket för att icke hela folket skulle förgås”: Syndabocksmotivet i Birgitta Trotzigs verk En berättelse från kusten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att studera syndabocksmotivet i Birgitta Trotzigs roman En berättelse från kusten (1961). Huvudsakligen studeras hur motivet gestaltas i romanen, hur berättelsen leder till förföljelser och det slutliga offrandet samt hur syndabocksmotivet kan relateras till romanhelheten. Jag diskuterar begreppet syndabock utifrån den franska teoretikern René Girard kriterier och stadier. Resultatet visar att kriterierna har uppfyllts och att Girards tre stadier också förekommer i romanens samhälle. Till en början drabbas barn från nästan varje familj av en dödlig sjukdom och det får samhället att långsamt kollapsa. Frustrationen hos folket övergår i ett sökande efter orsaken till sjukdomen, dock inte den verkliga orsaken, snarare ett brott och någon att anklaga. Någon, är inte vem som helst, utan personen har tydliga offermarkörer. Syndabocken Merete är både socialt och fysiskt avvikande och det gör henne till den perfekta syndabocken. Resultatet visar att hennes död blir en rituell försoning som avslutar det rådande kaoset och friar folket får deras skuldkänslor. Motivet är också en del av en större försoningstematik, nämligen ett mönster som kräver lidande och stora uppoffringar för att nå försoning. Både staden och klostrets återupprättelse kräver offrande och både Merete och Apelone lider och dör för att inte hela samhället ska förintas.

  • 17.
    Andersson, Elena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    En underhållande resa genom litteraturhistorien: En kvalitativ studie av tre gymnasieläromedel i litteratur2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur tre läroböcker i litteraturhistoria arbetar med det centrala innehållet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska 2 samt hur de förhåller sig till de principer som läromedelsforskaren Tom Wikman anser utgöra ett bra läromedel. Med utgångspunkt i dessa principer har två huvudområden behandlats. Studien undersöker dels hur läromedlet arbetar med att aktivera elever, dels hur läromedlet förhåller sig till det faktum att elever har olika förkunskaper. Jag har avgränsat mig till läromedel som är utgivna efter 2011 eftersom de är baserade på den aktuella läroplanen GY11. I studien har läromedlen Hej litteraturen! (2013), Svenska impulser 2 (2012) samt Svenska timmar litteraturen (2012) analyserats. I min analys har många likheter och skillnader synliggjorts mellan läromedlen. Alla läromedel sätter läsaren i fokus genom det personliga, och ofta direkta, tilltalet till läsaren. Den underhållande aspekten av läromedlet visar sig i alla läromedel. Varje lärobok har sina fördelar. Svenska impulser 2 har många bilder och illustrationer, Svenska timmar litteraturen har en tydlig författarröst och i Hej litteraturen! finns många texter av berättande karaktär. I Svenska timmar litteraturen och Svenska impulser 2 finns fördjupningsavsnitt och uppgifter av olika svårighetsgrad, vilket gör den tillgänglig för elever med olika förkunskaper. Denna nivåskillnad finns däremot inte i Hej litteraturen! Elevernas förkunskaper tas ändå i beaktande genom att alla läromedel relaterar historiska fenomen till mer vardagliga fenomen som elever troligtvis har kännedom om. Alla ger en kronologisk presentation av litteraturhistorien och behandlar i huvudsak det centrala innehållet för svenskkurserna. Det saknas dock avsnitt om nutida författarskap och verk i Svenska timmar litteratur och i Hej litteraturen! Dansk och norsk litteratur på originalspråk, som ingår i kursen svenska 2, lyser med sin frånvaro i alla läroböcker. I huvudsak är det den västerländska kulturen som är i fokus, men det finns några verk och författarskap från Asien och Afrika som presenteras även de är få.

  • 18.
    Andersson, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Att känna sina elever: Fem lärares förhållningssätt till att undersöka förkunskaper hos elever med migrationsbakgrund2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to give an account of five teachers’ views and understandings of second language (L2) learners’ previous knowledge, as well as, their linguistic and cultural backgrounds. This is carried out by the means of qualitative interviews, where the sampling consists of five primary school teachers at various schools. The findings are presented and analyzed using a thematic analysis. Furthermore, the study indicates that teachers in general have a positive attitude to learning more about their L2 learners’ prior knowledge and backgrounds, both for the pupils, as well as, their own sake. However, they know very little about it, and there are shortcomings in the knowledge of what the appropriate approach might look like in order to find out about this. Lastly, the study also shows that teachers strive to become better at identifying the L2 learners’ backgrounds and previous knowledge.

  • 19.
    Andersson, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Den muntliga kommunikationens ställning i skolan: Inriktning mot grundskolan årskurs Förskoleklass-32016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete är att undersöka den muntliga kommunikationens ställning i dagens skola. Jag är intresserad av lärarnas upplevelser av den muntliga kommunikationen när det kommer till undervisning och hur den muntliga kommunikationen förhåller sig till skriften. Genom hänvisning till ett flertal olika källor belyses ämnet ur olika vinklar för att skapa en tydligare bild av tidigare åsikter och kunskaper. Undersökningen är kvalitativt genomförd genom metoden intervju. Den teoretiska utgångspunkten grundas i Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framhåller att lärandet är en aktiv del genom interaktion mellan utveckling och undervisning, varvid det läggs stort ansvar på läraren. Resultatet ger vid handen att det är svårt att avgöra hur den muntliga kommunikationen förhåller sig i skolan. Det framkommer att lärare saknar undervisning inom retorik, vilket visar på en brist av muntlig kommunikation inom lärarutbildningen. Lärarna framhåller dock att arbetet med muntlig kommunikation är viktigt för elevernas uttryckssätt samt förståelse. När det gäller den muntliga och skriftliga kommunikationen betonas av lärarna ett samspel där emellan för att nå utveckling. 

  • 20.
    Andersson, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Livsåskådning: Ett sätt att se på livet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

    I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

    Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

  • 21.
    Andersson, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Livsåskådning: Ett sätt att se på livet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

    I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

    Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

  • 22.
    Andersson, Jacqueline
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Läs- och skrivsvårigheter hos maskrosbarn: Ett sociokulturellt arbete om dysfunktionella hemförhållandens inverkan på läs- och skrivutvecklingen.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how factors such as the home environment and children's social and emotional relationships might affect the literacy development, especially if children who live in a dysfunctional environment are at risk of further reading- and writing difficulties. I have been inspired by triangulation, and have used three different kinds of qualitative interviews for the study. Due to the restrictions of the size for this study, I have had to limit the amount of interviews and have conducted interviews with two adult survivors using unstructured conversational interviews, which share many similarities with regular life stories. I have also conducted a semi-structured interview with a teacher for special needs education.  The results of the study showed that a child’s environment, culture and past experience can inhibit or support the literacy development. For those children who live in a dysfunctional environment, the literacy development affects negatively because of the lack of security, motivation, support and structure, important things which a child needs. This kind of environment is causing emotional and concentration difficulties because the mind is focused on other things than school work, which inhibit the learning.

  • 23.
    Andersson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Undervisning i läsförståelsestrategier och genrer i de lägre årskurserna: Hur explicit är och bör den vara?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar undervisning i läsförståelsestrategier och genrekunskap. Studien utgår från forskning som visar att undervisning i dessa områden är av stor vikt för elevernas utveckling av läsförståelse. Läsförståelse i sig är grunden för framtida kunskapsinhämtning och vidare studier. Studien har som syfte att undersöka hur lärare i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 arbetar explicit med läsförståelsestrategier och genrekunskap. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätstudie till samtliga lärare för gällande årskurser i ämnena svenska, matematik, SO och NO/Teknik. Studien begränsar sig till att undersöka en kommun i södra Sverige. Resultaten är samstämmiga på så sätt att övervägande antal tillfrågade lärare anser sig undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Något färre anser sig undervisa explicit i genrekunskap. Svaren visar även att undervisning förekommer i mindre omfång i denna kommun än vad som är önskvärt enligt forskningen i både läsförståelsestrategier och genrekunskap.

  • 24.
    Andersson, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Textens inverkan på matematiska uppgifter: En undersökning om elevers textförståelse av matematikuppgifter i årskurs 52014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att visa vilken betydelse uppgiftstexter har för elever i årskurs 5 när de ska lösa matematiska problem. Eleverna i klassen fick göra två matematiska test; en med uppgifter formulerade i text och en med uppgifter presenterade med endast siffror och matematiska tecken. Tidigare forskning, gjord på elever som läser matematik på sitt andraspråk (Bernardo, 2002), visar att eleverna presterar bättre då endast siffror, och ingen text, finns med i provet. Resultatet i den här undersökningen visar en svag trend åt det hållet medan den starka tendensen var skillnaden i resultat mellan de två könen då flickor tenderade att prestera betydligt bättre än pojkarna oavsett om uppgifterna gavs i form av text eller som rena sifferövningar. 

  • 25.
    Andersson, Kristin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Explicit and implicit comparison of English and Swedish in English course books for year 7 and year 11 in Sweden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen jämför hur lingvistisk överföring behandlas engelska kursböcker för årskurs 7 och årskurs 11 i svenska skolor. Studien har fokuserat på att undersöka i vilken mån författarna uttryckligen eller underförstått refererat till överföring och transfer genom att identifiera var kursböckerna innehåller information om likheter och skillnader mellan svenska och engelska. Resultaten från denna studie visar att sådana jämförelser mellan språken fanns i alla böcker, men att uttrycklig jämförelse var det vanligast sättet för författarna att visa på likheter och skillnader. Av de fyra olika lingvistiska nivåer som användes i denna studie (uttal, grammatik, ordförråd, pragmatik), förekom jämförelse av grammatik mest. Författarna till böckerna för årskurs 7 använde sig mer av jämförelser mellan språken än författarna till böckerna för årskurs 11. En slutsats som man kan dra av denna studie är att det är upp till författarna själva att bestämma i vilken mån de ska jämföra de två språken, eftersom läroplanen för ämnet engelska inte ger någon information om hur överföring ska hanteras i språkinlärning. 

  • 26.
    Andersson, Louize
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Läsutveckling i lågstadiet ur ett lärarperspektiv.: En kvalitativ studie om hur ett urval lärare i årskurs 1-2 anser sig skapa förutsättningar för elevers läsutveckling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till uppgift att ta reda på hur ett urval lärare tror sig arbeta med läsutveckling i grundskolans tidiga åldrar. Syftet är att ge en inblick i hur undervisningen i läsförståelse kan se ut i praktiken, vilken roll lärarna anser att vårdnadshavarna har i sina barns läsutveckling samt få en fördjupad kunskap i vad lärarna upplever kan motivera sina elever till att vilja läsa. Studien utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare utifrån aspekten att få kunskap om hur informanterna uppfattar sin sociala verklighet. Undersökningen visar att under gemensam högläsning modelleras lässtrategier till eleverna, sedan får de träna på att använda dessa på egen hand. Lässtrategierna hjälper eleverna att fundera över texter på olika nivåer. I enlighet med det sociokulturella perspektivet, menar lärarna i studien att man i samtalet får ta del av nya erfarenheter och åsikter som hjälper en att utveckla ny förståelse för sin omvärld. De tillfrågade lärarna anser att vårdnadshavarnas delaktighet i barnens läsning är av stor betydelse för läsutvecklingen. Motivation till läsning skapas genom att utgå från elevers intressen och när eleverna förstår att läsningen har betydelse för dem.

  • 27.
    Andersson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Feedback and digitalization: A qualitative study of the feedback methods of Swedish teachers of English at upper secondary school2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder engelskalärare använder när de ger återkoppling på elevers skriftliga arbeten och vilka faktorer som påverkar deras val. Vidare var även syftet att undersöka vilka erfarenheter lärare har av digitalisering i förhållande till återkoppling. Fem semi-strukturerade intervjuer hölls med fem aktiva, legitimerade gymnasielärare som undervisar i engelska. Resultatet visade att lärarna använder olika metoder när de ger återkoppling, men det finns vissa gemensamma nämnare. Alla ägnar sig huvudsakligen åt formativ återkoppling som utav fyra av fem respondenter ges skriftligt. Fyra av fem respondenter låter elever skicka in texter genom Itslearning eller DigiExam, men printar därefter ut texterna och ger tillbaka dem med handskrivna kommentarer. En respondent ger all feedback elektroniskt. De faktorer som påverkar lärarnas metodval mest var tidsbrist, upplevelsen av bristande engagemang hos eleverna samt att beslutet om vilka digitala verktyg som ska användas har tagits av rektorer och ledningsgrupp. Faktumet att beslutet togs utan att involvera lärare påverkar och limiterar lärarnas frihet att göra sitt jobb, vilket kan vara en förklaring till flera respondenters negativa inställning till de digitala verktygen. Två respondenter vill inte använda de digitala verktygen som ledningsgruppen implementerat eftersom de anser att verktygen inte passar deras föredragna återkopplingsmetod. 

  • 28.
    Andersson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Högläsning i hemmet och skolan: En studie av föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling i hemmet och i skolan och om samverkan mellan hem och skola inom berört område. Syftet är även att undersöka om föräldrars sociokulturella bakgrund har någon betydelse för deras uppfattningar. Studien har genomförts i samarbete med ett projekt i en årskurs ett på en kommunal skola i Sverige som syftar till att stärka samverkan mellan hem och skola.

    Det sociokulturella perspektivet svarar för studiens teoretiska utgångspunkt och den metodologiska ansatsen tar sin utgångspunkt i fenomenologin. Empirin består av en enkätundersökning och kvalitativa forskningsintervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av föräldrarnas egna uppfattningar. Vad gäller de informanter som deltar i studien så har de valts ut bland de föräldrar till de deltagande barnen i den årskurs ett som projektet berör.

    Studien lyfter fram föräldraperspektivet vilket till stor del har saknats i tidigare forskning. Studiens resultat indikerar att föräldrars sociokulturella bakgrund inte har någon större betydelse för deras uppfattningar. Föräldrarna uppfattar att högläsning i hemmet och i skolan och samverkan mellan hem och skola är betydelsefull för barns läsutveckling. Studien visar även att föräldrarna ser sig själva som betydelsefulla vägledare i högläsningssituationen, vilket i sig kan gynna barnets läsutveckling. 

  • 29.
    Andersson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    "If I Could Think of Somewhere to Go": Alienation in S.E. Hinton's Rumble Fish2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay focuses on the alienation experienced by Rusty-James in S.E. Hinton’s Rumble Fish (1975). It more specifically centers on the causes of his alienation and how the alienation is illustrated in the novel. The analysis shows that the alienation Rusty-James experiences is caused partly by socioeconomic factors; for example his lack of hope for the future is closely connected to the fact that he belongs to a low socioeconomic class. In addition, there are also psychological factors, for example a childhood trauma. The alienation and its causes are mainly illustrated through the symbolism of the featured Siamese fighting fish and how Rusty-James’ relationships are depicted.  

  • 30.
    Andersson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Textmöten i hemmet: Lärare i årskurs 1-3 syn på elevers digitaliserade läsning utanför skolan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv ge en inblick i elevers läsvanor utanför skoltid och hur dessa påverkar deras läsförståelse samt läsutveckling. Frågor som är både kvantitativt analyserbara och av kvalitativ karaktär har använts för att utforma en webbenkät som sänts ut i forum på nätet utformade för pedagoger och lärare. Resultatet visar framför allt en positiv syn till läsning oavsett vilket förmedlande medium det sker genom. Den textanvändning och de textmöten som sker på fritiden skiljer sig dock från skolan. De lärare som deltagit använder sig av flera olika läsutvecklande metoder i sin undervisning. För att elever ska läsa mer på fritiden krävs det ett aktivt stöd ifrån vårdnadshavare och från skolan samt ett samarbete mellan båda parter. Det är skola och föräldrar som skapar möjligheter för elever att använda olika sorters resurser och verktyg för läsning vilket kan begränsa användandet av nya pedagogiska möjligheter och möjlighet till andra sätt att lära. 

  • 31.
    Andersson, Mathias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Läsförståelse ur lärares synvinkel: En studie i hur läsförståelse har utvecklats och utvecklas över tid.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka pedagogiska metoder för att se om det går att utveckla metoder för läsförståelse. Det sker i studien en diskussion om gamla pedagogiska metoder jämfört med de moderna metoderna vi använder oss av idag. Metoderna som används i studien för att komma fram till resultat är baserad på tidigare forskning inom läsförståelse samt att intervjuer med verksamma lärare har skett. För att få en aktuell syn på ämnet. Resultatet som framgått är att metoderna vi använder oss av idag är vidareutvecklade metoder av de metoder vi alltid haft inom de svenska skolorna. Den utveckling som pågår med metoderna handlar mestadels om att utveckla de tekniska verktygen för att underlätta för elever att träna på läsförståelse. 

  • 32.
    Andersson, Pernilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Högläsning: Visst är det mysigt, men inte bara...2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge. Lärarna berättar att syftet med deras högläsning är att ge eleverna en skön stund, där de kan varva ner och bara njuta. De talar också om att målet med högläsning är att väcka elevernas läslust samtidigt som eleverna får en chans att utveckla sina tankar och sin fantasi. I slutändan hoppas lärarna att högläsningen inspirerar eleverna att vilja läsa själva.    I arbetet belyser jag ett bokprojekt, som innebär att barn i förskoleåldern får gratisböcker av kommunen. Projektet bekostas av Bildningsnämnden i kommunen och har pågått i snart 20 år. Via föräldraenkäten har jag samlat in fakta om hur vanligt det är att hämta sin gratisbok samt vad föräldrarna har för tankar och åsikter om bokprojektet. Resultatet av min undersökning överensstämmer inte riktigt med bibliotekets resultat när det gäller andelen barn, som hämtar ut sina böcker. Enligt biblioteket hämtar 80 % sina böcker medan min undersökning visar att 65 %.hämtar sina gratisböcker. Föräldrar, som inte hämtat ut sina barns böcker gav flera orsaker till detta, det vanligaste svaret var dock att de helt enkelt glömt det De föräldrar som hämtat sina barn böcker uttalade sig positivt om bokprojektet, där tonvikten låg på hur viktigt det är med böcker för barn.

  • 33.
    Andersson, Ruth
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    "Hur ska jag någonsin våga flyga sådär högt?": Karaktärsanalyser i barnboken på väg mot det didaktiska rummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genomföra tre djupgående textanalyser med inriktning på karaktärer för att sedan relatera analysen till ett didaktiskt perspektiv. I studien analyseras karaktärer ur tre barnböcker; Dagspöket möter ett spöke, Örjan-den höjdrädda örnenoch Edward Tulanes fantastiska resa. Urvalet av böcker grundar sig i att alla tre har djur som huvudkaraktärer. Analyserna genomförs med hjälp av närläsning och verktyg kopplade till karaktärsbeskrivningar och de fokuserar på karaktärens egenskaper, dynamik samt dess mänskliga karaktärsdrag. Analysens plats i det didaktiska rummet diskuteras gentemot narratologin och det transaktionella perspektivet. 

    Resultatet visar att alla karaktärsanalyserna genererar diskussionsunderlag gällande värdegrundsfrågor, dock i olika ämnen och omfattning. Diskussionen påvisar vikten av att pedagogen har goda kunskaper kring textanalysen och dess begrepp, i huvudsak för att på ett kompetent sätt kunna välja rätt bok för rätt diskussion. 

  • 34.
    Andersson, Sofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    "Jag vill inte!": Om motivation till läsande och skrivande i det svenska språket2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur effektiva metoderna stödjande samtal, lärarens positiva attityd, relation till eleven, elevens självkänsla samt misslyckanden och framgångar påverkar eleverna till att bli motiverade inom läsning och skrivning i det svenska språket. Metoderna som används är en enkät som verksamma lärare har svarat på och två observationer som visar på vilka metoder en verksam lärare kan använda sig utav i undervisningen.  Resultatet pekar på hur viktiga verksamma lärare anser att metoderna är och ifall alla dessa metoder verkligen behövs för att kunna motivera en elev. Men resultatet visar även att flertalet lärare är osäkra på hur de ska tillämpa dessa metoder för att skapa motivation. Alla lärare som besvarat enkäten säger att de vill lära sig mer om att motivera elever.

  • 35.
    Andersson, Tim
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur. Karlstads universitet.
    Kille och kär: En queerdidaktisk analys av tre ungdomsromaner2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och män/kvinnor. Målet är att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrån teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W. Connell. De böcker som analyserats är Ung, bög och jävligt kär, Regn och åska och Ibland bara måste man (Boy meets boy). Romanerna är skrivna under 2000-talet. Det är primärt inga komma-ut romaner utan fokus ligger på hur det är att träffa första kärleken och känslorna kring det. I analysen framträder tre centrala teman: Identitet, homosexuellas situation och samhället och kulturens påverkan. Protagonisterna konstruerar sin identitet i samband med nära vänner, estetiska uttryck, miljö och kroppen. 

     

    Arbetet har också ett didaktiskt syfte där de efterfrågats en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning och identitet i skolan och utgår från litteraturdidaktikerna Louise M. Rosenblatt och Gunilla Molloy.

  • 36.
    Andreadis, Evelina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Högläsning som pedagogiskt redskap: En studie om pedagogers arbete med högläsning på lågstadiet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högläsning är något som anses vara viktigt för barns språkliga utveckling. Trots detta har jag upplevt att högläsning är något som sällan ägt rum i de undervisningssammanhang jag befunnit mig i. Jag valde därför att studera hur inställningen till högläsning ser ut bland utvalda pedagoger på lågstadiet. Syftet med mitt examensarbete är således att undersöka hur ofta pedagogen arbetar med högläsning på lågstadiet. Jag vill även undersöka hur pedagogen går tillväga vid valet av text eller bok till sin högläsning och hur pedagogen kopplar sin högläsning till läroplanen. I min studie använder jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter från årskurs 1, 2 samt 3 medverkar för att samla information om valda frågeställningar. Samtliga pedagoger använder sig av högläsning, men omfattningen och syftet varierar något. Respondenterna ser på högläsning som något viktigt och betydelsefullt. Jag använder mig även av en enkätstudie för att få en bredare syn på ämnet. Precis som vid resultatet för intervjuerna, är resultatet vid enkätundersökningen tydligt; de flesta av pedagogerna som medverkade i enkätundersökningen högläser för sina elever, och likt intervjuerna varierade omfattningen något. Min personliga pedagogiska erfarenhet skiljer sig således från resultaten som undersökningen ger.

  • 37.
    Andreasson, Alexandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Hur och varför f–3-lärare arbetar med Kiwimetoden: – särskilt i relation till elever med lässvårigheter.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur och varför lärare arbetar med Kiwimetoden, särskilt i relation till elever med lässvårigheter. För att svara på detta syfte genomfördes kvalitativa in- tervjuer med tre lärare som arbetar med Kiwimetoden inom årskurs 1–3. Intervjuerna transkri- berades, eftersom bedömningen gjordes att det skulle resultera i ett rikare material till under- sökningen.

    Resultatet visade att lärarna inte gjorde någon skillnad på undervisningen oavsett om det gällde elever med eller utan lässvårigheter. Anpassningar gjordes nämligen åt alla elever, för att möta alla elevers särskilda behov. Detta gjordes eftersom Kiwimetoden förespråkar me- ningsfull undervisning där det ska löna sig att läsa redan från start. Kiwimetodens hörnstenar är högläsning, gemensam läsning, vägledd läsning och självständig läsning. Alla lärarna an- vände sig av dessa i sin läsundervisning, men på olika sätt.

  • 38.
    Andresen, Niclas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Flouting the maxims in comedy: An analysis of flouting in the comedy series Community2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper explores how flouting of the Gricean maxims is used to create comedy in the television series Community.  The aim of the paper is to find out what maxims are flouted the most to create comedy and what maxims the different characters flout in order to create comedy. The paper examines the use of flouts in different situations and explores in what situations the different characters flout the maxims for comedy.  The paper is based on transcription of eight episodes of the series. The results show that the maxim of quantity was flouted most often, and some characters used more flouts than others. These results suggest that the use of flouts has to do with their different personalities, which is why some characters did not use as many flouts in order to create comedy, since it would not be in line with their personality.   

  • 39.
    Andréasson, Helén
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Det muntliga språkets status i skolan: Inriktning mot grundskolan årskurs Förskoleklass-32016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilken status den muntliga kommunikationen har i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat sex verksamma lärare inom grundskolans lägre åldrar. Jag är nyfiken på hur de betraktar muntlig kommunikation, hur de ser på sitt arbete med att utveckla och stärka det muntliga språket hos eleverna, och vilken inställning de har till muntlig kommunikation i jämförelse med skriftlig kommunikation. Undersökningen är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk utgångspunkt, vilket utmärks av att lärande och utveckling tar form i kommunikation med andra individer. Kursplanen för svenska i årskurs 1-3 belägger att arbete med den muntliga förmågan är grundläggande för varje människas identitet, sociala trygghet och lärande, och bör därför vara en stor del av undervisningen. Dock förefaller den ha en underordnad ställning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen. Resultatet visar att lärarens kunskapssyn och attityd till det talade språket, är en avgörande faktor för mängden muntlig kommunikation i klassrummet. Lärarna är positivt inställda till kommunikation i undervisningen och arbetar aktivt för att utveckla ett resonerande bland eleverna, genom att förespråka en positiv gruppdynamik och ett gott socialt klassrumsklimat i syfte att stärka alla elever och deras vilja till att våga tala. 

  • 40.
    Angelica, Olsson
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    5000 timmar för att bli en god läsare: Studie om lärares inställning till läsläxa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa. 

    Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna. 

    Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa. 

  • 41.
    Arifuzzaman, Md
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Native language interference in Bangladeshi students’ use of articles in English essays: A comparison of Bengali medium and English medium schools2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förstaspråkets inverkan på andraspråket har länge varit en levande och kontroversiell fråga när det gäller språkinlärning. Påverkan eller inflytandet sker när inlärare lär ett nytt språk och överför karaktärsdrag från sitt förstaspråk till det nya språket. Den här uppsatsen undersöker i vilken mån bengaliska elevers modersmål påverkar deras användning av artiklar i engelska som andraspråk och om det är någon skillnad beroende på undervisningsspråk (bengali resp. engelska). Materialet är 20 elevuppsatser vardera från två skolor, skola A (undervisning på bengali) och skola B (undervisning på engelska), dvs totalt 40 uppsatser samlades in och analyserades. Resultaten visar att bengaliska elevers engelska texter visar drag av substantivformerna som används i bengali, och deras förmåga att använda engelska artiklar skiljer sig inte åt i någon större utsträckning beroende på undervisningsspråk. 

  • 42.
    Arkteg, Amy
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Multimodalt i undervisningen: En studie om hur text och bild används i skolans tidigare år F-32016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att få en inblick i hur en utvald grupp lärare ser på och använder multimodala texter i undervisningen. Utifrån tidigare forskning diskutera vad multimodalitet innebär och hur multimodala texter är beskaffade och hur de används i skolan. I undersökningen är multimodalt begränsat till text och bild. Jag har använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer vid insamlingen av mitt empiriska material. Syftet med intervjuerna var att få ta del av lärarnas egna erfarenheter och åsikter om multimodala texter. Jag valde därför medvetet ut informanter med varierande erfarenhet inom yrket som lärare. Pedagogerna i undersökningen såg positivt på multimodalitet och de menade att det främjade elevernas utveckling på olika sätt. De påpekade också att de tyckte bilden var viktig. De menade att om de enbart arbetade med linjära texter skulle det antagligen uppfattas som tråkigt av eleverna. De som deltog i undersökning använde ofta multimodala texter i undervisningen. Denna undersökning visar hur lärare i den specifika undersökningsgruppen ser på och använder multimodala texter. Den utgör inte en representativ bild av alla lärares syn på multimodala texter.

  • 43.
    Arkteg, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    "Du kan använda skönlitteratur till allt, det är bara fantasin som sätter gränser": En studie om hur och varför skönlitteratur används i undervisningen år F-3 ur ett lärarperspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att utveckla en djupare förståelse för hur en grupp lärare ser på användandet av skönlitteratur i undervisningen. Jag har undersökt hur åtta lärare använder skönlitteratur i sin undervisning samt i vilka syften den används. Genom att utgå från tidigare forskning samt litteratur har jag sökt djupare förståelse för hur skönlitteratur används i undervisningen i F-3. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med ett antal lärare har jag samlat in empiriskt material för analys. Informanternas ålder och erfarenhet var mycket varierande och detta var också önskvärt från min sida eftersom undersökningen kan behandla skilda uppfattningar och erfarenheter. Min undersökning visar att lärare arbetar på olika sätt med skönlitteratur i undervisningen. Högläsningen är den typ av läsning som finns representerad i alla årskurser, undersökningen visar dock att ju yngre eleverna är desto större roll har högläsningen. Jag fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens potential och möjligheter i undervisningen inom ämnet svenska och att de såg mycket positivt på att använda sig av detta. 

  • 44.
    Aronson, Olov
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Should I use I?: A corpus-based study of first-person pronouns in scientific journals of different rankings2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt tidigare forskning finns ett flertal anledningar till att förstapersonspronomen används i akademiskt skrivande. I denna uppsats är målsättning att undersöka om förstapersonspronomen används olika ofta eller med olika funktioner i artiklar från högt rankade vetenskapliga tidsskrifter och artiklar från mindre högt rankade vetenskapliga tidsskrifter. Undersökningen baseras på en korpusstudie av 20 högt rankade artiklar i sociologi och 20 mindre högt rankade artiklar i sociologi. Korpusdatan tillhandahåller statistik över förstapersons-pronomen och så kallade genreroller, vilka definieras i Tangs och Johns (1999) modell. Resultatet visar att genrerollen återberättaren och en sammanvägning av alla förstapersonspronomena har signifikant högre förekomst i högt rankade artiklar än i mindre högt rankade artiklar.

  • 45.
    Artan, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Narcissism and the American Dream in Arthur Miller´s Death of a Salesman2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay focuses on the theme of the American Dream in relation to narcissism in Miller’s Death of a salesman. The purpose is to demonstrate that a close reading of the main protagonist, Willy Loman, suggests that his notion of success in relation to the American Dream can be regarded as narcissistic.  This essay will examine this by first observing how Willy´s notion of success is represented in the play, then look at how his understanding of it can be viewed from a narcissistic standpoint.  The results I have found in my analysis show that there is a connection between Willy’s understanding of success and his narcissistic behavior. He displays traits such as grandiosity, arrogance, need of specialness and denial of emotions. His relationship with other characters reveals his lack of empathy, manipulation and exploitation of others as well as his need of superiority and fear of inferiority.  The conclusion is that Willy and his notion of success could be considered as narcissistic.                 

  • 46.
    Artan, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Harry Potter as High Fantasy: The Uses of High Fantasy in J. K. Rowling’s Harry Potter Series2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this essay is to present the reader an analysis of Harry Potter as high fantasy and how Rowling has expanded on high fantasy norms which can be seen as a contributing factor to why the saga became such a global phenomenon.  This essay will show the ways in which Harry Potter elaborates on the high-fantasy norms by analyzing its narrative elements (setting, narrative structure, characters, and language). The first part will be a brief introduction to high-fantasy and its norms while the second part will be an analysis of the novels in terms of these norms.

  • 47.
    Artan, Niklas Kanat
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Computer use in the English classroom: A comparative analysis of English teachers' thoughts and practices regarding computer use in the English classroom2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället förändrades vid sekelskiftet när teknologiska verktyg som datorn och surfplattor gjorde samhället mer beroende av teknik. Syftet med denna studie var att ta reda på engelsklärares attityder gentemot datorbruk i det Engelska klassrummet. Studien genomfördes genom att använda en kvalitativ metod: semi-strukturerade intervjuer där totalt 17 lärare intervjuades. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader bland grupperna. Gymnasielärarna har en mer positiv attityd gentemot datorbruk i jämförelse med grundskolelärarna som var mer neutrala, vilket var ett resultat av att gymnasieskolan har 1:1 medan grundskolan i många fall har ett begränsat antal datorer. Detta sågs som problematiskt av grundskolelärarna då dom i många tillfällen hade klasser som var större än mängden datorer tillgängliga.

  • 48.
    Arwidson, Ingrid
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    La comprensión auditiva en el salón de ELE en la escuela sueca: ¿enseñar a escuchar o escuchar para evaluar?: Un estudio sobre la función de la comprensión auditiva desde la perspectiva de los profesores y aspectos de su enseñanza en el nivel básico2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Arwidson, Ingrid
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    ”Man ska få läsaren att tycka/tänka i samma banor som sig själv”: En kvalitativ studie om argumenterande text i gymnasieskolans svenskämne2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka elevers erfarenheter och medvetenhet kring skrivandet av argumenterande text i gymnasieskolans årskurs 2. Teoriavsnittet redogör för begreppen genre och texttyp och hur dessa används i skola och läroplan. Därtill förklaras argumenterande text utifrån olika aspekter. Analysmetoden som används är en form av argumentationsanalys. Slutsatsen är att elevernas erfarenheter av argumenterande text är skiftande, exempelvis hur konsekvensen i att hålla argumentationen till tesen ser ut.  Ämnesval är en svårighet som nämns av flera elever. Vad jag kan se i analysen av materialet finns brister i uppfyllelsen av kunskapskravet om anpassningen till syfte, mottagare och kommunikationssituation, vilket kan kopplas till komplexiteten i skolans dubbla situationskontext. Alla elever har inte förstått matrisen som användes som stöd till uppgiften.

  • 50.
    Asp, Ellika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Meningsskapande skillnad: En studie av kontraster och motsatser i David Lodges Nice Work2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Lodge använder motsatser och kontraster, när han låter två huvudpersoners världar mötas i Nice Work, och se vilken påverkan det har på läsningen av romanen. Uppsatsen fokuserar på hur motsatserna har effekt när det gäller innehåll samt språk och struktur. De valda motsatserna (man/kvinna, industri/universitet, bekant/obekant, romantiska drag/realistiska drag, Vic/Robyn och separation/förening) är tydliga exempel på användningen av motsatser och kontraster i Lodges roman. Sammanfattningsvis finns det många exempel på hur motsatser och kontraster kan uttryckas och struktureras för att förstärka innebörden för läsaren.

1234567 1 - 50 av 1007
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf