Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Lektioner om ledarskapskvalitet och röstningsförfarande i sydafrikanska grundskolor2011Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, ISSN 1653-4743, Vol. 1, nr 1, s. 96-107Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i hur lärare undervisar om den sociala utvecklingsdelen av ”Life Orientation” i sydafrikanska grundskolan. Specifikt fokus ligger på lektioner om ledarskapskvalitet och om att rösta för tredjeklasselever i fyra skolor. Var och en av klasserna dominerades av antingen svarta, färgade, vita eller blandade grupper av elever. Ulf P Lundgrens ramfaktorteori användes för att studera skolans organisation. Basil Bernsteins ”Pedagogic device” användes för att förstå olika pedagogiska verksamheter i klassrummet. Fältarbeten med en etnografisk metod och en kvalitativ strategi användes för att få tillgång till empiriska data. Policy- och läroplansdokument, riktlinjer och läroböcker analyserades. Klassrumsobservationer i fyra klasser och intervjuer med 14 tredjeklasslärare genomfördes. För att vara lärare i Sydafrika krävs minst två års lärarutbildning efter avslutad gymnasieskola. Lärarna i de klasser som studerades genomgick sin lärarutbildning under apartheidtiden. På grund av begränsad fortbildning och bristande erfarenheter av den nya läroplanen hade de ibland svårigheter att förstå och tolka det aktuella ämnet. Enorma skillnader i material, ekonomiska och organisatoriska resurser förelåg mellan olika klasser och skolor. Lärarna dominerade lektionerna och direkt överföring användes som metod. Det sätt lärarna höll lektion om ledaregenskap och om att rösta varierade, men alla visade demokratiska brister. Lärarna valde själva kandidater till klassledare i tre av klasserna. Det blev också tydligt att klassernas miljöer inte befrämjade vare sig kritiskt och kreativt tänkande eller demokratisk fostran.

  • 2.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    "Re-inventing" Freire for the 21:st Century2013Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 9, nr 1, s. 8-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Larsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 116-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

  • 4.
    Asplund, Stig-Börje
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Var är Elias mamma?2008Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, KAPET, ISSN 1653-4743, Vol. 4, nr 1, s. 105-123Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Enochsson, Ann-Britt
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    IT i lärarutbildningen: Hur förbereds blivande lärare att använda IT i undervisningen?2010Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 1, nr 1, s. 15-38Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln är en sammanfattning av flera delstudier i ett projekt som genomförts vid OECD/CERI i syfte att studera hur lärarstudenter i OECD-länderna förbereds att använda digital teknik främst i undervisningen. Huvuddelen av artikeln bygger på resultat från enkäter och fallstudier vid svenska lärarutbildningar våren 2009. Resultaten visar att integreringen av IT i lärarutbildningarna är låg trots hög medvetenhet och goda ambitioner hos lärarutbildningarnas ledningar. Svenska lärarstudenter tycker att de är för dåligt förberedda för att använda IT i sin undervisning även om de generellt sett känner sig relativt säkra på att hantera tekniken.

  • 6.
    Larsson, Joakim
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Shades of Discipline: On Power, Resistance, and the Faustian Response in Education2013Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 9, nr 1, s. 88-98Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Morén, Göran
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Samhällsfrågor i samhällskunskaps­undervisningen2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 95-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln är en del av ett licentiatprojekt om samhällsfrågor som didaktiskt utmaning. Utgångspunkten är begreppet samhällsfrågor, som förekommer i ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan. Detta är den andra delstudien i projektet, som också innehåller en läroplansstudie och en kommande intervjustudie. Empirin för denna artikel utgörs av en enkät med 74 gymnasielärare i samhällskunskap där de fått redogöra för hur de uppfattar begreppet samhällsfrågor som det framträder i styrdokumenten, vilken innebörd det har för och i deras undervisning och hur det förhåller sig till andra centrala begrepp i ämnesplanen, företrädesvis centralt innehåll och förmågor (som ska bedömas enligt kunskapskraven). En grund för analysen hämtas från tidigare forskning och läroplansstudien av begreppet samhällsfrågor, där ett dubbelt spänningsfält gällande såväl undervisningens upplägg som syfte tecknas. Detta spänningsfält ses som utgångspunkten för en möjlig logik. Resultatet visar att det inte var lätt att positionera lärarna utifrån det konstaterade spänningsfältet. Den dominerande bilden från lärarenkäten uppvisar en alternativ logik. Enligt den framhäver man inte spänningen mellan en undervisning med utgångspunkt i frågor och en undervisning med utgångspunkt i ett förutbestämt innehåll. Man tonar också ner spänningen mellan ett syfte i form av utvecklandet av förmågor och ett syfte i form av förmedlandet av ett bestämt innehåll.

  • 8.
    Samuelsson, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Brismark, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap.
    Löfgren, Håkan
    Linköpings universitet.
    "Nu har vi Dexter": Lärares förändrade arbete med administration i reformernas och digitaliseringens tidevarv2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 38-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study the impact of the government reform to reduce the requirement for written assessments in primary school, grade six and whose aim, among other things, was to reduce teachers' administrative work. The study is based on interviews with primary school teachers. One of the theoretical starting points of the article is that teachers and schools interpret and implement reforms based on their local contexts and their own school practice, teachers "do" reforms (Ball, Maguire & Braun 2012). This is also confirmed in this study which, proves that several of the schools retained written assessments despite the reform, while others have taken them away.

    In summary, we see that teachers do not believe that the administrative burden has decreased significantly as a result of the reform. Several instead emphasizes that the last ten years has meant an increase in administration. The revised rules are not the factor that most teachers highlight in the talk about what affects their work with administration. Functionality of digital tools, an established formative practice and assessment expectations from external operators, such as parents and local authorities, are rather underlined as factors that affect their work.

  • 9.
    Sundqvist, Pia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL.
    Recension av Peder Stenbergs doktorsavhandling "Den allvarsamma leken - World of warcraft och läckaget".2011Ingår i: Kapet, Vol. 7, nr 1, s. 157-167Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Tengberg, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Rätt mätt?2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 21-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har kunskapstest av olika slag fått en ökad betydelse i skolan och testresultat inverkar i allt högre grad på såväl pedagogiskt som ekonomiskt och politiskt beslutsfattande. Men tester, vars resultat får stora konsekvenser för elever och skolor, måste underställas höga krav på reliabilitet och validitet och bli föremål för kritiskt prövning både av vetenskapssamhället och av dem som använder testet. I den här artikeln diskuteras aspekter av reliabilitet och validitet i det svenska nationella läsprovet i årskurs nio. Till grund för diskussionen ligger analyser av provinnehåll, elevresultat och experimentella data där lärare fått klassificera provuppgifter utifrån innehållsliga kategorier. En slutsats från dessa analyser är att det nationella läsprovet dras med flera kvalitetsproblem som omfattar aspekter av både mätsäkerhet och innehållsvaliditet. Några förslag till utveckling av provsystemet diskuteras i slutet av artikeln.

1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf