Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 222
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almberg, Ellinor
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Riskstudie av en förändrad användning av bromerade flamskyddsmedel2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera. Några karaktäristiska egenskaper för dem alla är låg flyktighet, hög löslighet i fett och att de är långlivade. Bromerade flamskyddsmedel används i allt från textilier, byggmaterial till elektriska produkter och i kretskort till datorer. Bromerade flamskyddsmedel kan läcka ut i miljön under hela dess produktionscykel. Varje år frigörs tonvis BFR till den Europeiska miljön.

    PBDE har påträffats i många djur spridda över stora delar av världen. De negativa egenskaperna anses inte tillräckligt starka för ett EU-förbud av TBBP-A, HBCDD och DecaBDE. På djur har dock effekter som beteendeförändringar på råttor, förändringar i hormonbalans och försämrad inlärningsförmåga upptäckts. Halter av BFR har även funnits i mänsklig bröstmjölk, vilket är en stor riskfaktor då små barn och foster är särskilt utsatta. Utvecklingen av det centrala nervsystemet är till exempel mycket komplex där förändrad hormonbalans kan ha förödande konsekvenser.

    De fem Svenska myndigheter som har kontaktas anser alla att användningen av bromerade flamskyddsmedel är problematiskt men för att minska den risken krävs främst åtgärder på EU nivå. De olika verkens uppdrag har varierande inriktningar men ska samtliga antigen arbeta för ökad säkerhet, ökad information eller för en hållbar samhällsutveckling – något som försvåras av det faktum att användningen av BFR medför en rad osäkerheter. Det finns många faktorer som kan verka för en ökad, respektive en minskad användning av BFR. Lagar och förordningar såsom REACH och RoHS direktivet kan verka hämmande på användningen samtidigt som starka brandskyddskrav och lobbying kan göra att marknaden istället växer. Det finns alternativ till bromerade flamskyddsmedel både tekniska lösningar där säkerheten finns i produktens utformning men även nya tekniker att flamskydda plaster.

    Slutsatsen är att; risken minskar i och med förbud som förbjuder likartade ämnen, dock inte tillräckligt snabbt. Kunskapsnivån stiger när det gäller befintliga ämnen men när det gäller bromerade alternativ så finns det fortfarande för lite kunskap.

  • 2. Andersson, B. I.
    et al.
    Bishop, K. H.
    Borg, G. C.
    Giesler, G.
    Hultberg, H.
    Huse, M.
    Moldan, F.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Nygaard, P. H.
    Nyström, U.
    The covered catchment site: A description of the physiography, climate and vege-tation of three small coniferous forest catchments at Gårdsjön, South-west Sweden1998Ingår i: Experimental Reversal of Acid Rain Effects: the Gård-sjön Roof Project, redaktörer: Hultberg H. och Skeffington R., John, England: Wiley & Sons Ltd , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Andersson, Elin
    Transportinformationskampanjer och klimatproblematiken: En studie av fyra teman som påverkar beteendeförändringar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4. Andersson, M
    et al.
    Carlsson, B
    Danielsson, K
    Enström, J
    van Hees, P A W
    Lundström, U S
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Försurning av skogsmark i Värmland1996Rapport (Refereegranskat)
  • 5. Andersson, Peter
    Europeiska Unionens vattenramdirektiv: En studie i dess inverkan på Östersjöns vattenkvalité2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Andersson Sjöberg, Åsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Samhällets Sårbarhet för Klimatförändringarna2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The effects of the climate changes are expected to generate several substantial direct and indirect consequences on both ecosystems and societies. It is the extent of the negative consequences that determents the vulnerability of the things or the ones exposed. The knowledge of the effects and consequences by a changing climate provides an opportunity to take measures to reduce the vulnerability.Our society’s vulnerability depends on how we choose to act out of the existing knowledge and what measures we choose to take. 

    Karlstad municipality has good knowledge and perception of the increased flood risks the climate changes will generate and the probable consequences that most likely will follow. How the municipality decides to manage the flooding issue is not just affected by the will to mitigate the vulnerability but also by the vision to increase the number of citizens. Karlstad municipality wants to oblige the citizen’s demand of settlements close to the water in order to reach the aim to gain the population quantity. Hereby attractive areas are developed even though they are estimated to be vulnerable. The motivation is that the knowledge about the flood risks makes it possible to take necessary measures to reduce the risks.

  • 7.
    Andersson-Skold, Yvonne
    et al.
    Swedish Natl Rd & Transport Res Inst VTI, S-40278 Gothenburg, Sweden.;Karlstad Univ, Ctr Climate & Safety, S-65188 Karlstad, Sweden..
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Centrum för klimat och säkerhet (from 2013).
    Effective and Sustainable Flood and Landslide Risk Reduction Measures: An Investigation of Two Assessment Frameworks2016Ingår i: International Journal of Disaster Risk Science, ISSN 2095-0055, Vol. 7, nr 4, s. 374-392Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Natural events such as floods and landslides can have severe consequences. The risks are expected to increase, both as a consequence of climate change and due to increased vulnerabilities, especially in urban areas. Although preventive measures are often cost-effective, some measures are beneficial to certain values, while some may have negative impacts on other values. The aim of the study presented here was to investigate two frameworks used for assessing the effectiveness and sustainability of physical and nonphysical flood and landslide risk reduction measures. The study is based on literature, available information from authorities and municipalities, expert knowledge and experience, and stakeholder views and values. The results indicate that the risks for suboptimization or maladaptation are reduced if many aspects are included and a broad spectrum of stakeholders are involved. The sustainability assessment tools applied here can contribute to a more transparent and sustainable risk management process by assessing strategies and interventions with respect to both short- and long-term perspectives, including local impacts and wider environmental impacts caused by climate change, for example. The tools can also cover social and economic aspects. The assessment tools provide checklists that can support decision processes, thus allowing for more transparent decisions.

  • 8.
    Andréasson, Robin
    Karlstads universitet.
    En kritisk diskursanalys av Europa 2020 strategins förhållningssätt till hållbar utveckling.: Ur perspektiven ekologisk modernisering och miljörättvisa.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Med inspiration från Maarten A. Hajer (1995) kommer detta arbete att analysera och försöka klarlägga hur miljö och rättvisefrågor kommer till uttryck i den utvecklingspolitik som sker ur ett samtida perspektiv på EU-nivå. I detta fall med ett fokus på EUROPA 2020, ”En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Vilket analyseras via en kritisk diskursanalys efter Faircloughs tredimensionella modell efter frågeställningen: Vilken eller vilka diskurser framträder i ”Europa 2020” med avseende på ekonomisk utveckling i relation till miljö och rättvisa, och; vilka sanningar/hegemonier framträder med avseende på miljö och utveckling i denna kommunikativa händelse? Analysen bidrog till klarläggandet av ett flertal framträdande diskurser, sanningar/hegemonier vilka beskrivs konstituerade och likväl reproducerande av en större ideologisk social praktik. Tillväxtsdiskursen ses som den regerande diskursen för vilket alla lägre stående diskurser rättar sig efter. Dess förverkligande ses som en förutsättning till hållbar utveckling och social samanhållning. Detta vilket förverkligas genom ekologisk modernisering som verktyg att koppla isär miljöförstörelse och skapa nya marknader och konkurrensfördelar och därmed välfärd uttryckt i tillväxt. I relation till uppsatsens syfte att se huruvida den hållbarhetsdiskurs EU för används som en maktdiskurs framgår det i relation till tidigare forskning och kritiken till ekologisk modernisering att vissa rättviseperspektiv och intressen exkluderas i denna diskursiva praktik.

  • 9.
    Anting Paulsson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hur framställs klimatflyktingar i media?: En jämförelse mellan svenska och amerikanska nyhetsartiklar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10. Bergelin, Rebecca
    Påverkan av extrem nederbörd på det svenska vägnätet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Berggren, Ella
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Landsbygdens gröna omställning: En studie om hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En grön omställning i svenska hushåll har en avgörande roll för att kunna minska dagens miljöproblem. Miljöproblem har idag individualiserats och ansvaret för att leva ett miljövänligt liv ligger således på individnivå. När miljöproblem individualiseras med ett ökat ansvar hos individen som resultat krävs förutsättningar att kunna leva ett miljövänligare liv, förutsättningar vilka kan variera som resultat av var individen väljer att bo. Det blir komplicerat om en grön omställning inte är anpassad för hela nationen utan enbart en del av den.

    Studien är en kvalitativ intervjustudie med inriktning kring hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning med utgångspunkt i de vanliga omställningsområdena transport, avfall, konsumtion och energi. Materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien har varit att undersöka hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning samt vilka hinder och möjligheter som presenteras.

    Studiens resultat visar att det inom en del omställningsområden finns goda möjligheter för hushåll på landsbygden att verkställa en grön omställning medan andra omställningar framställs som mer komplicerade. Möjligheten till att verkställa en grön omställning i praktiken framställs olika baserat på omställningsområde och var individen väljer att bo. Studien visar således att förutsättningarna till att verkställa en grön omställning uppfattas olika grundat på om individen bor på landsbygd eller i stad.

  • 12.
    Bergius, Emilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Landsbygden, folkhälsan och den fysiska planeringen: En fallstudie om hur mindre svenska landsbygdskommuner integrerar folkhälsa i fysisk planering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.

    Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering. En rådande oenighet kring hur folkhälsobegreppet definieras och används, samt bristande kunskap om begreppet är ytterligare hinder som belyses i studien. Att folkhälsoinsatser sällan ger mätbara resultat är en ännu en faktor som hindrar integreringen av folkhälsoaspekter i fysisk planering. Engagemang, arbetsbelastning och tidsbrist är andra faktorer som påverkar i vilken utsträckning folkhälsoaspekter beaktas i den kommunala samhällsplaneringen. Slutligen är målsättningar och tvärsektoriellt samarbete centralt för att skapa likvärdiga förväntningar och samförstånd mellan aktörer där folkhälsofrämjande insatser ska genomföras.  

  • 13.
    Berglund, Teresa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Student 'sustainability consciousness' and decision making on sustainability dilemmas: Investigating effects of implementing education for sustainable development in Swedish upper secondary schools2014Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The central role of education for sustainable development (SD) has been emphasized since the 1990s. SD involves the three areas of environment, economy and society, with a focus on the relationships between environmental protection and human development. Education for sustainable development (ESD) takes a holistic view on the environmental, economic and social dimensions of SD and aims to empower students to engage in the democratic development of society in a more sustainable direction. Policy-level and research community discussions have addressed the ways in which ESD has been implemented internationally. This study focuses on upper secondary students, and investigates their views on sustainability and the ways they make decisions related to SD. The study aims to address the interdisciplinary and multidimensional content embraced in the concept of SD and the development of competences often associated with ESD. A survey investigating students’ (n=638) sustainability consciousness (SC) and their decision-making in a number of SD related contexts was conducted in 15 Swedish upper secondary schools. The results show that students attending schools with an ESD profile are characterized by stronger SC than students attending regular schools; however the difference is small and mostly related to the economic dimension of SD. Furthermore, students who prioritize environmental decisions in SD dilemmas show stronger SC than students giving priority to economic reasons. When environmental, economic and social dimensions are introduced separately, social aspects are given the highest priority by the students. In contrast, environmental aspects are up-graded when the dimensions are introduced in an integrated manner. However, different dimensions are prioritized in different contexts. The study provides empirical support for using multiple contexts and including both harmonious and conflict-based perspectives on SD in education. It also contributes knowledge to the discussion about the implementation of ESD in Sweden in terms of outcomes among students.

  • 14.
    Berglund, Teresa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Education for sustainable development: Student views on environmental, social and economic dimensions of sustainable development and their interrelationships2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable development (SD) isbased on the idea that environmental problems must be managed in relation to social and economic perspectives. The important role of education for a more sustainable future has been emphasized in transnational policy documents over the years (UNESCO 2006;2015). In education for sustainable development (ESD), an interdisciplinary approach to SD can facilitate students’ understanding of its complexity (Gough 2002; Warburton 2003). This contribution aims to provide insight into young adults’ views of the relationships between dimensions of SD. 638 students in their final year of upper secondary schools across Sweden (age 18-19) responded to a Likert-scale questionnaire. The results indicate that economic perspectives are associated with great complexity and less recognized compared to social and environmental perspectives in SD (Author et al. 2014; 2015). The role of the economy has been discussed longtime, in relation to its impact on the environment and the development of the society (e.g. Daly 1990; Ekins 2000; Neumayer 2003; Hopwood et al. 2005; Costanza et al. 2014). It is argued that sustainability education should embrace critical and reflective perspectives, however few educational studies have focused on the role of the economy in SD. A study from Australia concludes that economic perspectives in sustainability education are largely missing and thus, the status quo is not being challenged (Dyment et al. 2015). To look deeper into students’ understanding of economic perspectives in SD, we performed an explorative cluster analysis (Author et al. submitted), based on student responses to items concerning the relationships between economic growth, economic development and SD. Four viewpoints emerged from the analysis, which we labeled into The un-differentiating positive, The nuanced ambivalent, The bilaterally convinced and The critical ones.

  • 15.
    Berglund, Teresa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Boeve-de Pauw, Jelle
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). University of Antwerp, Belgium.
    Olsson, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Chang, Tzuchau
    National Taiwan Normal University, Taiwan.
    A cross-cultural comparative study of sustainability consciousness between students in Taiwan and Sweden2019Ingår i: Environment, Development and Sustainability, ISSN 1387-585X, E-ISSN 1573-2975, s. 1-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Education for sustainable development (ESD) is promoted as one important component in the endeavor toward sustainable development. Goal 4 in the Sustainable Development Goals (UN in Sustainable development goals—17 goals to transform our world, 2017) in particular targets the role of ESD in this respect. The importance of cultural specificity in ESD is emphasized in numerous international policy documents, but there are few cross-cultural studies that focus on the broad context of sustainable development and ESD. The current study investigates the sustainability consciousness of grade 12 students (age 18–19) in Taiwan (N = 617) and Sweden (N = 583) and discusses the implications for ESD policy and practice. The findings indicate that significant differences exist between the two samples, both with respect to their sustainability consciousness and within the three sub-constructs of knowingness, attitudes and self-reported behaviors. The differences are considered in light of the cultural value orientations of the East Asian and Western European regions. Implications for ESD are discussed from the perspective of cultural specificity.

  • 16.
    Bergman, Eva
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Brandin, Elisabeth
    Laskerudsprojektet -helhetssyn på restaureringsarbete i skogslandskapet2005Rapport (Refereegranskat)
  • 17.
    Bergman, Sandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Är människor också djur?: Djurvälfärd betraktat från två olika ideologiska perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.

  • 18.
    Bergström, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Mesakalk – ett miljövänligt material eller skadligt avfall?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

  • 19.
    Birgersson, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Det moderna risksamhället: En studie om klimatrisker inom kommunal krisberedskap2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige. Svaren har varit mer eller mindre entydiga om att de övergripande faktorerna som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen är vetenskaplig osäkerhet och hur denna förmedlas av internationella organisationer, att det råder en gemensam kunskapsbrist om just de effekter som kan komma att uppstå av klimatförändringarna och det finns även en lägre medvetenhet om många av riskerna. Dessutom prioriteras olika effekter och risker olika högt inom olika kommuner vilket påverkar integreringen av alla risker överlag. Jag har även genomfört en dokumentanalys för att ge ytterligare substans till de resultat jag fått fram. 

  • 20. Bishop, K.
    et al.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Moldan, F.
    Hultberg, H.
    The hydrochemical response of runoff episodes to an experimental reduction of acid deposition1995Ingår i: Ecosystem mani-pulation experiments: Scientific approaches, experimental designs and relevant re-sults., vol. 20, redaktörer: Jenkins A., Ferrier R. C. och Kirby C., pp. 119-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21. Bishop, K.
    et al.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Stähli, M.
    Lindström, G.
    Mellander, P.-E.
    Ottosson Löfvenius, M.
    Tjäle och avrinning från boreal skogsmark - en studie inom Vindelns Försöksparker2000Rapport (Refereegranskat)
  • 22. Bishop, K.H.
    et al.
    Hauhs, M.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Seibert, J.
    Moldan, F.
    Rodhe, A.
    Lange, H.
    Lischeid, G.
    The hydrology of the covered catchment: Water storage, flowpaths and residence times1998Ingår i: Experimental Reversal of Acid Rain Effects: the Gård-sjön Roof Project, redaktörer: Hultberg H. och Skeffington R, England: John Wiley & Sons Ltd , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Björling, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Ny konsumtion av gamla kläder: – En studie om konsumenters miljömedvetenhet och motiv till att köpa second hand kläder på Myrorna2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konsumtionen i världen ökar i en allt snabbare takt och det produceras och konsumeras mer varor och tjänster än någonsin tidigare. En stor del av människors konsumtion består av kläder som köps och slängs i större utsträckning vilket leder till ett flertal miljöproblem som global uppvärmning, föroreningar, förlorad biologisk mångfald och förbrukning av naturtillgångar. Ett sätt att spara på jordens resurser är genom att köpa begagnade kläder, så kallat second hand, istället för nyproducerade. Butikskedjan Myrorna har specialiserat sig på second hand varor och säljer bland annat kläder. Denna studie undersökte konsumenters motiv för att handla second hand kläder på Myrorna samt undersökte om detta har ett samband med konsumenters miljömedvetenhet och deras val att köpa second hand kläder på Myrorna. Även butikspersonalens upplevelse av kundernas miljömedvetenhet undersöktes. Metoderna som valdes var enkäter som Myrornas kunder fyllde i och intervjuer med butikspersonal.

    Resultatet visade att konsumenternas motiv för att handla second hand kläder på Myrorna berodde främst på det billiga priset och sedan på grund av deras miljömedvetenhet, kunderna var relativt miljömedvetna och funderade ofta på klädindustrins miljöproblem. Dock ansåg konsumenterna att de fick otillräcklig information om ämnet och skulle vilja veta mer. Resultatet visar också att konsumenterna inte agerar utifrån denna medvetenhet eftersom ytterst få av dem ställde frågor till butikspersonal om deras klädproduktion eller arbete med hållbar konsumtion och miljö. Myrornas butikspersonal upplevde samma sak eftersom de sällan eller aldrig fick några frågor från kunderna om kläder och dess miljöproblem. Kunderna köpte också mer nyproducerade kläder än second hand kläder.

  • 24.
    Björnegran, Amalia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Green Forum: Aktiva Gröna partier och grönt politiskt inflytande i Afrika2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Bohlin, Anna-Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Mulleskola i kommunala förskolor: Naturen som lekplats2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Boll, Ragnar
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Cykeltrafiken i Karlstad: En studie om vad som påverkar valet att cykla2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa. Världshälsoorganisationen WHOs rekommenderade dagsbehov av 30 min fysisk aktivitet kan med fördel utföras på cykel. Cykeltrafikens omfattning påverkas av fysiska förutsättningar, psykologiska faktorer samt politikens utformning.

     

    Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar cykeltrafiken i Karlstad. Hur påverkar dom faktorerna Karlstadsbornas val och motivation att cykla och vilka av dessa faktorer går att påverka? För att få ett underlag till analys utfördes en enkätundersökning bland 50 invånare i Karlstad. Av de svar som gavs på enkätens öppna och stängda frågor framkom att det som påverkar Karlstadsinvånarnas val att cykla väl samstämde med tidigare teorier och forskning.

     

    Det främsta motivet till att invånarna i Karlstad cyklar framkom vara motion. Den främsta orsaken till att välja ett annat transportmedel är långa transportsträckor. Undersökningen pekar på att de åtgärder som förknippas med förbättrande av cykeltrafikens infrastruktur är mest efterfrågade. Genom att underlätta för Karlstadsborna att ta sig fram på cykel kan cykeltrafiken ökas.

  • 27.
    Brännström, Linn
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Klimatperspektivet i MKB för svenska väg- och järnvägsplaner: En studie gällande hur klimataspekten hanteras i rådande miljöbedömningar och hur hanteringen bör utvecklas till följd av nya EU-direktiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 300 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har fastslagit nationella miljömål som bland annat fastställer att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå klimatmålen krävs insatser från en rad olika sektorer. Transportsystemets miljöpåverkan är stor men därav är också möjligheterna att minska de totala utsläppen av växthusgaser. En utmaning för att lyckas med detta är att hitta helt nya lösningar samtidigt som redan existerande funktionella lösningar behöver effektiviseras och byggas ut. En hållbar samhällsutveckling kan bara uppnås genom ett helhetsperspektiv. I syfte att minska den antropogena påverkan på klimatet och miljön, men även för att anpassa stadsmiljön till klimatförändringarna, är det därför av stor vikt att tillfullo integrera klimatförändringar i planerade planer, program och projekt. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är lagstadgade och metodiska verktyg, passande för detta ändamål. Därmed finns det en möjlighet att systematiskt integrera klimatförändringar i en rad olika offentliga och privata projekt, i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Fram till nyligen (år 2018) har detta inte varit lagstadgat men ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/92/EU) till (2014/52/EU) gällande miljöbedömningar förändrar detta. Nu måste även klimatförändringar behandlas tydligare i miljöbedömningar.

    Trafikverket är en aktör som ansvarig för statlig infrastruktur och för att styra anläggningsbranschen mot ett mer ”utsläppsvänligt” byggande. Ändringen av EU-direktivet ställer nya krav på hur Trafikverket framöver behöver behandla denna miljöaspekt. Syftet med examensarbetet var därför att förtydliga klimatperspektivet i MKB:er och målet att ge rekommendationer till hur Trafikverket bör hantera klimataspekten i MKB:er för svenska väg- och järnvägsplaner för att tillmötesgå nya EU-direktiv. Tre olika fallstudier genomfördes för att undersöka dels: om och hur Trafikverket behandlar klimataspekten i sina MKB:er i dagsläget; för att undersöka hur andra aktörer implementerar klimataspekten; för att undersöka hur olika vägledningar föreslår att implementeringen bör gå till. Även en litteraturstudie genomfördes för att sammanställa forskningsområdet om bland annat vad MKB-processen för svagheter, om E-LCA bör användas vid transportplanering och vilka utmaningarna är med att lyckas integrera klimataspekten.

    I EU-direktivet framkommer det att MKB:er framöver bör behandla: 

    • Lindring av klimateffekter: alltså utredning av förväntade utsläpp av växthusgaser till följd av projektet och hur dessa kan reduceras (så kallade miljöåtgärder).
    • Klimanpassning av projektet: utredning gällande hur projektet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar och huruvida projektet kan anpassas efter dessa.

    Resultatet visar att endast 20 % av Trafikverkets slumpmässigt utvalda MKB:er behandlar klimataspekten på ett tydligt sätt medan 45 % behandlar klimataspekten ”ytterst lite”. Av Trafikverkets 20 MKB:er nämner 45 % nyckelordet ”koldioxid/CO2” och 40 % nämner nyckelordet ”växthusgas”. Rekommendationerna som resultatet mynnat ut i förslår att:

    • Om klimataspekten inte redovisas bör en motivering finnas till detta.
    • Redovisa utfall kvantitativt. Rimligtvis i form av CO2-ekvivalenter (både positiva och negativa).
    • Tydligare bedömningsgrunder. Förslagsvis: Koppla ihop projektet till globala, nationella och regionala mål; använd funktionella enheter, exempelvis CO2-ekv/Km järnväg.
    • Tydligare definitioner och uttryck.
    • Använd ett E-LCA-perspektiv i MKB:en och redovisa systemgränser och livsfaser. (Lyft fram sådant som framkommer i en eventuell EPD tydligare)
    • Belys osäkerheter med känslighetsanalyser och scenarioanalyser.
    • Förtydliga kopplingen mellan klimatanpassning och klimatförändringar
    • Inför klimataspekten i ett ”eget” avsnitt eller under ett avsnitt kallat ”kumulativa effekter”
    • För att stödja processen med införandet av klimataspekten kan en lathund likt tabell 20 (se Fallstudie 3) utformas.
  • 28. Cafaro, Philip
    et al.
    Butler, Tom
    Crist, Eileen
    Cryer, Paul
    Dinerstein, Eric
    Kopnina, Helen
    Noss, Reed
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Taylor, Bron
    Vynne, Carly
    Washington, Haydn
    If we want a whole Earth, Nature Needs Half: a response to Buscher et al.2017Ingår i: Oryx, ISSN 0030-6053, E-ISSN 1365-3008, Vol. 51, nr 3, s. 400-400Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Löwgren, Marianne
    Fiskvägar och flödesregimåtgärder i reglerade vatten:: Konsekvenser för vattendragets produktivitet och för samhällsnyttan2003Rapport (Refereegranskat)
  • 30.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Gustafsson, Stina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Olsson, Peter
    Länsstyrelsen Gävleborg.
    Gullberg, Karl
    Länsstyrelsen Gävleborg.
    Återställande av fiskvandring i Gästrikland: Fisksamhällen, kraftverk och åtgärders potential och kostnadseffektivitet i Gavleån2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många vattendrag i Europa är påverkade av mänskliga aktiviteter som jordbruk, skogsbruk, vattenkraft och annan industriell verksamhet. Vattenkraftens effekter på vandrande fiskarter har varit kända sedan länge och man har arbetat med fiskvägar för uppströmspassage i flera hundra år. Ett problem som då inte beaktats är att fisken både måste ha tillgång till habitat för reproduktion och uppväxt, samt att de även måste kunna passera samma vandringshinder vid nedströmsvandringen. Modern rehabilitering av reglerade vattendrag beaktar dock både fiskens behov av fria vandringsvägar och tillgång på lämpligt habitat.

    Budgeten för åtgärdsarbetet är oftast begränsad och man behöver därför prioritera. Dessutom kan åtgärdsarbetet ta lång tid och det är därför angeläget att börja med de objekt som är speciellt angelägna. Det är inte alltid självklart hur en sådan prioritering skall ske och för att ordningen för åtgärdsarbetet ska vara tydlig och arbetet kunna utföras kostnadseffektivt kan det vara till stor hjälp att använda någon form av verktyg. Det är dock viktigt att välja rätt verktyg och vid valkriterierna bör man beakta hur verktyget värderar och prioriterar åtgärdsnyttan. Slutligen kommer ett sådant verktyg alltid vara en förenkling av verkligheten och man bör således låta det utgöra en del av ett beslutsunderlag som kompletteras med annan information.

    Gavleån ligger i Gästrikland och dess huvudfåra utgörs av en 30 km lång sträcka med 62 meters fallhöjd mellan Storsjön och mynningen i Bottenhavet. Det finns åtta kraftverk längs denna sträcka, men inga fiskpassager. Därför är i dag bara de nedersta 2 km av ån tillgängliga för fiskarter som vandrar upp från havet för reproduktion, tillväxt och övervintring. Större delen av strömsträckorna i Gavleåns huvudfåra är indämda av kraftverken och ån har länge ansetts ha låga naturvärden. I takt med att den allmänna miljömedvetenheten har ökat och ny lagstiftning som Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och Ålförordningen (1100⁄2007⁄EC) har ställt högre krav på rehabilitering av påverkade vattendrag har dock även Gavleåns potential diskuterats. Till följd av detta har ägaren av de flesta kraftverken i Gavleån, Gävle Kraftvärme AB, tillsammans med Länsstyrelsen i Gävleborg, Gävle kommun och Naturskyddsföreningen beslutat att utreda åtgärdspotentialen för Gavleån inom ramen för projektet ”Återställande av fiskvandring i Gästrikland”. Utredningen består i en fiskeribiologisk och teknisk analys av problemen för migrationsberoende fauna och dess biologiska situation i dag, samt vilka mål som kan uppnås om de rätta åtgärderna tas. Grundläggande frågor som projektet försökt besvara är ”Vilka åtgärder behövs för att rehabilitera Gavleån för vandrande fiskarter, var gör åtgärder god naturvårdsnytta och kan kostnads- och energismarta lösningar implementeras som inte äventyrar vattenkraftsproduktionen?”

    Gavleån och dess biflödens morfologiska status och fisksamhällenas sammansättning har inventerats och redovisas i delrapporten ”Återställande av fiskvandring i Gästrikland - Fisksamhällen, habitattillgång och rehabiliteringspotential i Gavleån”. Innevarande rapport utgör den andra delrapporten och sätter resultaten från provfisken och biotopkarteringen i ett åtgärdssammanhang och värderar åtgärdsnyttan med hjälp av olika prioriteringsverktyg. Slutligen används detta underlag för att rekommendera åtgärdsprogram som syftar till att långsiktigt och hållbart förvalta Gavleåns värden från såväl biologiska, samhällsekonomiska, sociala och kulturella perspektiv utan att allvarligt försämra förutsättningen för vattenkraftproduktion vid åns kraftverk.

    I ett första steg har vi bedömt vilka möjligheter som finns till att återskapa uppströms- och nedströmspassage för fisk vid kraftverken. Dessutom har dagens habitattillgång utretts och potentialen för habitatrestaurering värderats. I nästa steg har resultaten från biotopkartering och provfisken använts för att med hjälp av modeller och prioriteringsverktyg analysera vilken effekt åtgärderna förväntas ha på fiskbestånden. Detta har först studerats för hela fisksamhället utifrån tillgång och lokalisering av strömmande habitat samt förekommande fiskarters vandringsbenägenhet, skyddsvärde och kraftverkens fallhöjd som ett grovt mått på åtgärdens komplexitet och därtill hörande åtgärdskostnad. Därefter har en liknande analys på åtgärdsnyttan genomförts för Gavleåns havsöringspopulation, där resultatet presenteras i form av förväntat antal återvändande havsöringhonor till de olika delsträckorna förutsatt att både uppströms- och nedströmspassage åtgärdas. Slutligen testades två scenarier grundat på dagens habitattillgång respektive motsvarande tillgång efter en omfattande habitatrestaurering.

    Prioriteringsverktygen och resultaten från provfisken och bitopkartering visar främst att åtgärdsnyttan för vandrande strömlevande fiskarter är störst vid kraftverken i Gavleåns nedre och övre delar, eftersom det är här det i dag finns skyddsvärda fiskarter samt kvarvarande strömmande habitat, som dock är i stort behov av biotopåterställning. Troligen har det historiskt sett aldrig funnits möjlighet till fiskvandring längre än till de första strida strömsträckorna med fallhöjd i nedre Gavleån för svagsimmande arter, och endast lax, havsöring, nejonöga och ål har nått längre i ån. Det finns inte belagt att lax eller havsöring nått högre upp i Gavleån än strax uppströms Mackmyra-området.

    I mitten av ån saknas i dag såväl strömmande habitat som skyddsvärda fiskarter. De historiska strömsträckorna är idag stort sett överdämda av dammar i denna del av Gavleån. Dessutom har kraftverken där störst fallhöjd och produktion, vilket i kombination med svårigheter att anlägga åtgärder gör att dessa får en låg prioritet. Vi har utifrån dessa resultat identifierat två prioriterade åtgärdspaket.

    Högst åtgärdsprioritet får Gavleåns nedre delar på sträckan från havet till Tolvfors kraftverk, dvs. återskapad uppströms- och nedströmspassage vid Strömsborgs och Strömdalens kraftverk. Åluppsamlingen av från havet uppvandrande ålyngel måste ske med bästa i dag tillgängliga teknik (BAT), vilket efter att fiskvägar anlagts vid Strömsborg och Strödalen lämpligen sker vid Tolvfors kraaftverk.

    Dessutom behövs habitatrestaurering längs hela sträckan inklusive torrfåran vid Tolvfors kraftverk. För att åtgärderna vid Strömsborgs och Strömdalens kraftverk ska få maximal effekt behöver ett omfattande återställningsarbete ske också av biflödet Kungsbäcken. Fokus för åtgärdsarbetet i detta område ligger på diadroma arter som vandrar upp i Gavleån från havet för reproduktion, födosök samt övervintring, t.ex. ål, lax, flodnejonöga, öring och sik.

    Näst högst åtgärdsprioritet får Gavleåns övre delar på sträckan från Åbyfors kraftverk till Storsjön, vilket innebär passagefrämjande åtgärder och habitatrestaurering vid dammen i norra fåran vid Hälleströmmens kraftverk och vid Forsbacka kraftverk. För att åtgärderna vid Hälleströmsdammen och Forsbacka kraftverk ska få maximal effekt behöver ett omfattande återställningsarbete ske av norra fåran vid Mackmyra (av vissa kallad Hälleströmmen) samt i Spikåsbäcken som mynnar nedströms Mackmyra kraftverk. Sannolikt behövs även en åtgärd för nedströmspassage från Hälleströmmens kraftverk till Hälleströmmen. Fokus för åtgärdsarbetet i detta område ligger på potamodroma arter som vandrar mellan Gavleån, Hälleströmmen och Spikåsbäcken, samt arter som vandrar till och från Storsjön, t.ex. ål, öring, lake, harr och gös. Speciellt högt prioriterad är den blankål som vandrar ut från Storsjön och som bör samlas in vid Forsbacka kraftverk för transport nedströms förbi de övriga sju kraftverken. Inga passagefrämjande åtgärder bedöms således i dag vara motiverade vid Tolvfors, Prästforsen, Åbyfors och Mackmyra kraftverk, medan endast en nedströmspassage behövs vid Hälleströmmens kraftverk.

    Arbetet att ta fram ett beslutsunderlag för åtgärdsarbete kan vara omfattande, men väger man denna kostnad mot kostnaderna för att genomföra åtgärder utan att veta om något åtgärdsbehov finns, hur åtgärderna bör utformas och var de ger störst nytta, är det välinvesterade pengar. I åtgärdsarbetet som helhet utgör kostnader för förstudie och uppföljning en liten andel, i synnerhet om man tar i beaktande kostnader för felaktigt utformade och placerade i åtgärder i avsaknad av beslutsunderlag. I framtiden kommer väl genomförda åtgärdsprojekt öka acceptansen både för naturvård och vattenkraft.

  • 31.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Temporal and spatial variation in quality of hyporheic water in one unregulated and two regulated boreal rivers2007Ingår i: River Research and ApplicationsArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes the temporal and spatial variations in hyporheic water quality in three boreal rivers, the River Tobyälven, an unregulated river, the river Mangälven, a regulated river with a minimum discharge requirement and the river Järperudsälven, a

    regulated river without any minimum discharge requirements. A total of 43 permanent piezometers were used to measure dissolved oxygen (DO), temperature, electrical conductivity, pH, NO3 and NH4 in the hyporheic water at 150mm and 300mm depth, at monthly intervals from October 2001 to October 2002. Another seven piezometers were installed in brown trout redds and monitored during the incubation period, from December 2001 to April 2002. In the river Tobyälven, temporal patterns in hyporheic water chemistry correlated to variations in surface water chemistry and discharge. In the river Jäperudsälven, the hyporheic water chemistry did not correlate to discharge or surface water chemistry. In the river Mangälven, the water chemistry was dominated by releases from a large upstream lake, and there were weak correlations between surface water chemistry and

    hyporheic water chemistry at some sites. The incubation conditions for brown trout eggs were most favourable in the unregulated river, characterized by high DO levels that remained high throughout the incubation period. In the river Järperudsälven the DO

    levels were variable during spawning, and then gradually declined to critically low levels during incubation, whereas in the river Mangälven the DO conditions were intermediate and stable. Thus we observed a stronger coupling between surface water

    conditions and hyporheic conditions, i.e. vertical connectivity, in the unregulated river than in the regulated river with minimum flow requirements, which in turn was stronger than in the river without minimum flow requirements. Copyright # 2007 John

    Wiley & Sons, Ltd

  • 32.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Österling, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Gustafsson, Pär
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Forsberg, Jan
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Hebrand, M
    Olsson, M
    Renöfält, B
    Karlsson, H
    Johansson, M
    Biokanalers egenskaper och möjligheter2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Carlström, Eric
    et al.
    Sahlgrenska Academy, Gothenburg; Campus Vestfold, Borre.
    Börjesson, Mats
    Sahlgrenska University Hospital/Ostra, Gothenburg.
    Palm, Gunnar
    University of Gothenburg, Gothenburg.
    Khorram-Manesh, Amir
    University of Gothenburg, Gothenburg.
    Lindberg, Fredrik
    University of Gothenburg, Gothenburg.
    Holmer, Björn
    University of Gothenburg, Gothenburg.
    Berner, Andreas
    Region Västra Götaland, Gothenburg.
    Örninge, Per
    Region Västra Götaland, Gothenburg.
    Luning, Hampus
    University of Gothenburg, Gothenburg.
    Nilson, Finn
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gelang, Carita
    Region Västra Götaland, Gothenburg.
    Thorsson, Sofia
    University of Gothenburg, Gothenburg.
    Medical Emergencies During a Half Marathon Race - The Influence of Weather2019Ingår i: International Journal of Sports Medicine, ISSN 0172-4622, E-ISSN 1439-3964, Vol. 40, nr 5, s. 312-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to analyze the influence of weather conditions on medical emergencies in a half-marathon, specifically by evaluating its relation to the number of non-finishers, ambulance-required assistances, and collapses in need of ambulance as well as looking at the location of such emergencies on the race course. Seven years of data from the world's largest half marathon were used. Meteorological data were obtained from a nearby weather station, and the Physiological Equivalent Temperature (PET) index was used as a measure of general weather conditions. Of the 315,919 race starters, 104 runners out of the 140 ambulance-required assistances needed ambulance services due to collapses. Maximum air temperature and PET significantly co-variated with ambulance-required assistances, collapses, and non-finishers (R (2) =0.65-0.92; p=0.001-0.03). When air temperatures vary between 15-29 degrees C, an increase of 1 degrees C results in an increase of 2.5 (0.008/1000) ambulance-required assistances, 2.5 (0.008/1000) collapses (needing ambulance services), and 107 (0.34/1000) non-finishers. The results also indicate that when the daily maximum PET varies between 18-35 degrees C, an increase of 1 degrees C PET results in an increase of 1.8 collapses (0.006/1000) needing ambulance services and 66 non-finishers (0.21/1000).

  • 34.
    Christenson, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Geography teacher students’ discussions when playing a spatial planning game with focus on sustainable urban planning.2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that games can facilitate learning of complex processes. This study investigates future geography teachers’ arguments when playing an urban spatial planning game. The game consists of a mat where small models represents residential buildings, institutions such as schools, hospital, police etcetera in a flood-prone area. A play master gives instructions to plan and develop the city. The game has a turning point, the city is exposed to severe flooding and afterwards the students are asked how to rearrange the city to become more resilient. The research questions include; when playing the game – A) what aspects does the students include when planning an urban area? B) what risks does the students identify? C) what preventive actions in order to increase the city’s resilience does the students identify after playing the game? A total of seven students participated in this study, all of whom studying to become upper secondary geography teachers. The game lasted for 40 minutes, was video recorded and transcribed. The inductive analysis focused on what aspects students considered in planning a city, both before and after the flooding for example to build further away from water and increase green areas, as well as what risks the students could identify. The results indicate that this type of game induce the students to, in a social setting, discuss and develop their understanding of sustainable urban planning and that this can be a valuable tool, both in school but also at the university level. 

  • 35.
    Christenson, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Teaching climate change: Teachers views, methods and good examples2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teaching climate change, teachers views, methods and good examples

    Climate change (CC) is one of the greatest challenges facing humanity and it is of great importance that education enables students with the knowledge and skills needed for making informed and evidence-based decisions. In this pilot study we examine teachers methods and views of teaching CC. A survey included questions about the teachers’ experience of teaching the topic of climate change and their views on teaching this specific content was distributed to 84 secondary teachers. 28% of the teachers consider geography to be the subject most responsible for teaching CC, 77% report that the aim is to teach the pupils an environmentally friendly behavior. The most used teaching methods are teachers lecturing (used by 89% of the teachers), group discussions (87%) and teacher moderated whole class debates (55%). 44% reported that they have sufficient knowledge for teaching CC, 26% feel that they have enough knowledge about howto teach CC but only 12% believe they have enough time for their teaching. Although CC is perceived as an interdisciplinary issue, relatively few of the teachers reportedly use interdisciplinary work. Both the high level of lecturing and lack of interdisciplinary work can be an consequence of a (over) loaded curriculum. To cooperate with other subjects can be difficult, often the subjects are not only separated by time (different schedules) but also in space (different classrooms). We conclude by giving examples of innovative ways of facing the challenge of teaching CC using innovative pedagogical tools.

  • 36.
    Dabrowski, Patrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Rening av rökgaskondensat i ett fjärrvärmeverk: Återanvändning av rökgaskondensat som spädvatten2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arvika Fjärrvärme AB bedriver produktion och distribution av fjärrvärme till ca 300 kunder runt om i Arvika. Värmeproduktionen består av en BFB-panna som matas med bränslet GROT (grenar och toppar) och levererar en maxeffekt på 30 MW. För att driva anläggningen förbrukas i snitt 60 m3 vatten per dag från stadsvattennätet för spädvattenförberedning, sotning och processkylning.

    I denna typ av värmeproduktion som Arvika Fjärrvärme bedriver doseras svavel. Detta är ett resultat av ett tidigare examensarbete som visade att vid en dosering av svavel bildas det färre farliga rökgaser som kan uppstå vid förbränningen. GROT är ett bränsle som innehåller höga halter fukt vilket innebär att höga mängder kondensat bildas vid förbränningen, i snitt 100 m3 per dag. I dagsläget renas kondensatet tillräckligt för att möta de gränsvärden för att kondensatet ska få spolas ner i avloppet. Detta uppnås genom en sandfiltrering och pH-neutralisering.

    Idag är Arvika Fjärrvärme utrustade med ett reningssteg för spädvattnet bestående av ett avhärdningsfilter samt membranfilter. Detta skapar goda förutsättningar för att rena kondensatet och återcirkulera det i processen. Funderingar som uppstår är vilka farliga ämnen som kondensatet kan innehålla samt hur kondensatsammansättningen påverkas av svaveldoseringen. Dessutom ställer sig värmeverket frågan om det renade kondensatet kan ersätta förbrukningen av stadsvattnet och slutligen om kondensatet kan renas och användas som spädvatten i processen.

    Genomförandet av arbetet baserades på ett fullskaligt försök under två driftfall på 9 samt 18 MW. Tanken som samlar upp allt kondensat efter rening i sandfiltret och pH neutraliseringen kopplades på i steget för spädvattenrening. På så sätt pumpades kondensatet igenom och renades i avhärdningsfiltret samt membranfiltret. Analysunderlag samlades in före samt efter rening av kondensatet.

    Förutom de ämnen som Arvika fjärrvärme undersöker förkommer höga halter alkalinitet i kondensatet som bidrar till bildning av pannsten. Svaveldoseringen som Arvika fjärrvärme jobbar med kan vara orsaken till de höga koncentrationerna av sulfat. Det visar sig dock att både sulfatet och alkaliniteten renas bort i membranfiltret.

    Mängden kondensat som bildas kan inte helt ersätta hela vattenbehovet men definitivt stora delar. Kondensatet kan användas som spädvatten om retentionsgraden för ämnena anses hög nog. Det visar sig dock att två ämnen, klorid och sulfat, kan skapa problem för membranfiltret. För att undersöka detta bör kondensatet testas under en längre tidsperiod för att se vilken påverkan klorid och sulfat har i längden.

  • 37. Dahlberg, Julia
    Miljöbrott: Omfattning och utredning i Sverige2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Dahlgren, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Hållbar konsumtion och The Body Shop: En studie om kunders val av The Body Shop och hållbar konsumtion2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Davidsson, Åsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Big is beautiful! Klimatkris, lokal anpassning och drömmen om tillväxt: Global problematik illustrerad via tillväxtkommunen Karlstad2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk.

    Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning.

    Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns.

    Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

  • 40.
    Didner, Frida
    Karlstads universitet.
    Att göra så gott man kan: Kan föräldraskap skapa en mer medveten konsument?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har undersökt hur föräldrar till barn 0-2 år i Karlstad kommun konsumerar till sina barn inom tre produktkategorier; kläder, mat och leksaker. Syftet har varit att se om att få barn kan vara en drivande faktor för att bli en mer medveten konsument. Har personernas konsumtionsbeteende förändrats efter att de har fått barn? Enkäter och fokusgrupper har använts på fyra öppna förskolor i Karlstads kommun för att samla in data. Som teoretiskt ramverk har ekologisk modernisering, politisk konsumtion samt svag och stark hållbar konsumtion använts. Inom de tre produktkategorierna går det att se vissa skillnader. Enkätsvaren säger att respondenterna handlar kläder efter behov, men fokusgrupperna talar om att de handlar för att det är roligt, ett fritidsintresse. Inom mat har många blivit noggrannare med att handla ekologiskt, främst till barnet. Det är dock inte en stark ståndpunkt eftersom de flesta väljer oekologiskt om varan inte finns som ekologisk. Kategorin leksaker hade de flesta deltagarna inte hunnit handla så mycket från än, då deras barn fortfarande är små. De uttrycker dock att det är en svår kategori att veta så mycket om och de går oftast efter vad barnet visar intresse för. Överlag går det att se ett visst förändrat beteende, men deltagarna saknar en helhetssyn över konsumtionskedjan. Resultatet visar också att föräldrarna är starkt styrda av sociala normer som bestämmer vad som anses vara ett behov. Deltagarna reflekterar inte över konsumtionsnivån utan håller sig inom svag hållbar konsumtion där de istället väljer att byta ut vissa saker mot mer hållbara alternativ. Avsaknaden av helhetssynen märks också genom att de inte praktiserar politisk konsumtion i så stor utsträckning, de räknar helt enkelt inte med sig själva i konsumtionskedjan. Detta är kvalitativ studie som möjligen skulle fått andra resultat i andra sammanhang.

  • 41.
    Disenhed Holm, Josefin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hållbar Turism: Ekonomisk tillväxt, natur och friluftsliv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turism har ökat i snabb takt under de senaste åren och anses vara en industri som har stor möjlighet att fortsätta växa. Turism ger möjlighet för människan att uppleva nya platser och kulturer och bidrar till en positiv ekonomisk tillväxt på den destination där turism finns. Trots de positiva effekterna med turism medföljer även negativa såsom att resandet ökat vilket gjort att klimatförändringar ökat och att dilemman uppstått mellan bofasta och turister. Det har bidragit till den pågående diskussionen om hållbar turism. För att turismutvecklingen kommer behöva inkludera det ekonomiska, ekologiska och sociala för att nå en långsiktig utveckling. Idag finns inga tydliga direktiv, strategier eller mål för en hållbar turism vilket problematiserar turismutvecklingen eftersom ökningen sker i snabb takt. Bofasta och turister hamnar i konflikter eftersom det blir för många turister på liten yta som drabbar bofasta i och med exempelvis dålig hänsyn. Det uppstår dilemman där det diskuteras om samhällsutvecklingen eller turismutvecklingen är den som ska fokuseras på och ur vilket perspektiv. Turismutvecklingen tenderar att fokusera på att få en ökad ekonomisk tillväxt till samhället som i sin tur ska bidra till att skapa långsiktig hållbarhet för även det sociala och ekologiska. Frågan är om det är hållbart och om det är rättvist för det sociala och miljön. Uppsatsen kommer studera begreppet hållbar turism och dess möjlighet att implementeras i en svensk kommun. Begreppet hållbar turism studeras för att se om det avser att nå alla delar inom hållbar utveckling. Resultatet presenterar hur en svensk kommun planerar för att utveckla sin turism hållbart och diskussionen leder vidare om vilka möjligheter och utmaningar det finns med hållbar turism och om en sådan utveckling kan ske i dagsläget.

  • 42.
    Edelman, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Karlstad och vattnet: En studie av hur förhållningssättet till översvämningsrisk har förändrats i Karlstads kommun sedan 1950-talet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läget på Klarälvens delta invid Vänern gör att Karlstad är en av de svenska städer där betydande översvämningsrisk föreligger. Staden har flera stora översvämningar i sitt minne vilka orsakat stora materiella skador och ekonomiska förluster, varav den senaste inträffade vintern år 2000/2001. Syftet med studien är att undersöka hur förhållningssättet till översvämningsrisk förändrats i Karlstads kommun sedan 1950-talet, samt hur denna förändring påverkat dagens situation avseende stadens sårbarhet för översvämningar. För att ta reda på det har dokumentanalyser genomförts där centrala dokument i media och från Karlstads kommun undersökts. Vidare har en intervjustudie genomförts med respondenter som är anställda eller tidigare har varit anställda på Karlstads kommun och som på olika sätt arbetar med frågor om översvämningsrisk.

     

    Resultatet av studien visar att flera förändringar skett sedan 1950-talet när det gäller kommunens sätt att förhålla sig till översvämningsrisk, vilket bland annat lett till att förebyggande åtgärder i större utsträckning än tidigare börjat vidtas i den fysiska planeringen. Översvämningen år 2000/2001 tillsammans med den klimat- och sårbarhetsutredning som regeringen släppte år 2007 beskrivs av respondenterna som startskottet för denna förändring. Sedan dess har medvetenheten och kunskapen om översvämningsrisken ökat, inte bara bland kommunens tjänstemän, utan också bland politiker, kommuninvånare och byggherrar.

  • 43.
    Ellefsson, Kerstin
    Karlstads universitet.
    Varför källsorterar vi?: En kvalitativ studie om drivkrafterna bakom källsortering2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Resursuttagen i Sverige är cirka fyra gånger större än vad som på lång sikt anses vara hållbart. I takt med att befolkningen växer ökar mängden hushållsavfall vilket har lett till att avfallshanteringen idag är en viktig del inom arbetet mot en mer hållbar miljö. Avfall genereras från alla hushåll och kan genom återvinning och återanvändning vara en tillgång som minskar resursuttagen. Fokus för denna studie ligger i källsortering av hushållsavfall. Syftet har varit att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom valet att källsortera och vad som påverkar dem. Utgångspunkten i studien var att ägandeformen av bostaden påverkar graden av källsortering. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med personer från två olika stadsdelar i en svensk tätort. Det insamlade materialet har analyserats för att kunna svara på studiens syfte. En större förståelse för vad som driver personer att källsortera innebär en möjlighet att skapa incitament för att uppnå en högre källsorteringsfrekvens i samhället. Resultatet visar att ägandeformen av bostaden inte påverkade upplevelsen av källsortering. Den främsta drivkraften ligger i individens moraliska förpliktelse att göra rätt och att ta sitt ansvar. För att kunna utöva sin drivkraft är det viktigast att det finns en rutin för beteendet för att göra det en del av vardagslivet. Möjligheten att skapa en rutin påverkas främst av tillgänglighet, men också ansvarsfördelningen och synen på vad avfall är.

  • 44.
    Engdahl, Isabell
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Klimatanpassning och lantbruket i Värmland: Klimatförändringarnas upplevda effekter på lantbruket och olika aktörers åsikter om klimatanpassning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är en global och långsam process som påverkar människor världen över. Klimatanpassning inom lantbruket är därmed viktigt för att reducera de risker som lantbruket utsätts för. Genom att tillämpa klimatanpassning kan man främja de positiva effekterna av klimatförändringarna och utnyttja dem optimalt. Hur lantbruket påverkas av klimatförändringarna varierar beroende på region och samhälle. Syftena med studien är att undersöka hur olika aktörer upplever att klimatförändringarna påverkar lantbruket i Värmland. Och vad olika aktörer anser om klimatanpassning inom lantbruket

    Genom en survey med strukturerade intervjuer och öppna svar är avseendet att kartlägga och dokumentera upplevda effekter och åsikter från olika aktörer. Sammanlagt har nio respondenter intervjuats för att besvara frågeställningarna, varav de representerar lantbrukare, organisationer och myndigheter.

    Undersökningen visar att flera aktörer upplever förändringar i vädret och klimatet, de tycker det är viktigt med klimatanpassning inom lantbruket. Regn och fukt upplevs påverka lantbruket i större omfattning nu jämfört med tidigare. Men klimatförändringarna kan också medföra positiva effekter som längre växtsäsonger och möjligheter att odla nya grödor. Några respondenter upplever dock att det finns en osäkerhet kring klimatförändringarna vilket försvårar klimatanpassningen inom lantbruket. Enligt flera respondenter är information viktigt för att förbättra arbetet samtidigt som ekonomiska, politiska och juridiska aspekter influerar hur klimatanpassning tillämpas inom lantbruket.

     

    Nyckelord: Klimatförändringar, klimatanpassning, lantbruk, aktörer

  • 45.
    Engkvist, Christoffer
    Karlstads universitet.
    Transporter i vardagen: Konflikten mellan miljömedvetenheten och beteenden2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    How environmentally conscious people choose to transport themselves and why they choose the type of transport they do in their everyday life to get to various leisure activities, to pick up and leave the children at preschool and school and to be able to shop for food for the family is complex and depends on several different factors. The car, public transport and the bike are used at different times and for different purposes. Private car's contribution to carbon dioxide emissions and to the global warming is great. It contributes to emissions of climate gases and emissions of air pollutions, acidification of the environment, and the formation of ground-level ozone and contributes to noise and increased land use, and to meet the environmental goals that Sweden has adopted, more people need to switch to using public transport and the bicycle instead of the car. Public transport and the bike's advantage is that they are better off from the environmental point of view than using the car.

    In this study, the use of the means of transport and the reasons why environmentally conscious people use different modes of transport are described. The purpose of this study has been to investigate how environmentally conscious people in the two municipalities choose to transport themselves in their everyday lives and why they make the choices they make. In total, seven interviews have been conducted face to face. Four of the respondents are living in Karlstad municipality and the other three in Huddinge municipality. The collected material has been analyzed through a qualitative content analysis and a discussion has been conducted where the two theories Value-Belief-Norm theory and Pro-environmental behavior have been used to explain the respondents' choice of means of transport

    This study has produced several interesting results. The collected material indicates that there are several different factors that determine which means of transport are used. The amount of time, convenience and practicalities have proved crucial for the type of means of transport to be used. The result shows that the three factors interact but that the transport type differs. For transports that take place on a daily basis, such as getting to and from work, most respondents choose to take public transport or the bike, while the car is largely chosen for activities that are carried out weekly, such as shopping or bring their children for training and other activities.

    Keywords: Transport, Environmental awareness, Everyday life, Public transport, Car, Bicycle

  • 46.
    Eriksson, Bodil
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Klimatsmart politik? Ingen vill väl vara klimat-dum.: En diskursanalys av begreppet klimatsmart i politiken och hos allmänheten.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid sidan av begrepp som miljövänlig, grön och hållbar har ett nytt ord dykt upp i miljödiskursen - klimatsmart.Klimatsmart, eller enbart smart i olika miljörelaterade sammansättningar, används flitigt av gemene man, i media, i debattartiklar och reklamkampanjer. Vad innebär då klimatsmart?Denna uppsats syftar till att i en diskursanalytisk kontext undersöka begreppet klimatsmart, dels ur ett politiskt perspektiv samt i den svenske medborgarens vardag.

    Medborgaren och dennes vardagliga val är onekligen en stor del av miljö- och klimatfrågan idag. Den svenska miljö- och klimatpolitiken kräver ofta medborgares aktiva deltagande. Allt pekar på att den stora källan till dagens miljöproblem och klimatförändringar ligger i de miljontals val människor gör varje dag, och att det därför krävs att varje enskild människa tar ansvar för sina val och dess konsekvenser, för att vi ska kunna se en förändring. Samtidigt som en stor del av detta ansvar har lagts på den enskilde medborgaren, har politiken fortfarande huvudansvaret, det är politikens ansvar att förse medborgare med de medel som krävs för att möjliggöra och underlätta dessa val.Ett slående inslag i miljö- och klimatpolitiken är den kontrast som finns mellan hur allmänheten ser frågan i allmänna och enkla termer, medan hos beslutsfattare och politiker är frågan mycket mer teknisk och detaljerad. Politiken kan bli legitim och effektiv först när den lyssnar på medborgaren.

    I studien har e-postserveys med medborgare boende i Karlskoga samt intervjuer med regionala politiker verksamma i Karlskoga kommun eller Örebro län genomförts. Denna empiriska data har analyserats med hjälp av diskurs både som teori och metod samt framing-teorin. Även politiska styrdokument på nationell och internationell nivå har använts som underlag. Studien visar att för medborgaren innebär klimatsmart att i vardagen göra val som i första hand är bra för miljö och klimat, men som även har någon personlig nytta, utifrån varje individs egna förutsättningar, värderingar och intresse.I politiken har klimatsmart en plats i den talade politiska retoriken och då framförallt i regionpolitiken. Ju närmre den enskilde medborgaren politiken rör sig, desto men relevant blir begreppet klimatsmart. Med detta blir det också relevant för politiker att kunna nyttja begreppet till sin och politikens fördel, för att den medborgarinriktade miljö- och klimatpolitiken skall lyckas.

  • 47. Eriksson, Emelie
    Hur trendigt är hållbart mode?: En studie som undersöker unga vuxnas attityder till hållbar klädkonsumtion.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det moderna västerländska samhället präglas av materialism där människor konsumerar mer än vad de egentligen är i behov utav. Kläder produceras och konsumeras i allt högre takt och i allt större omfattning, vilket bland annat leder till överexploatering av naturresurser och förorenade miljöer. Kläder är dessutom nära sammanknutet med identitet och social tillhörighet, där normer har format samhällets konsumtionskultur. Klädkonsumtionen behöver minska och tillverkningsprocessen behöver ske på ett mer hållbart sätt. Att som konsument välja hållbara material, miljömärkta kläder eller köpa begagnat bidrar till en mer hållbar klädkonsumtion. Men hur förhåller sig egentligen unga vuxna till hållbar klädkonsumtion?

    Denna studie fokuserar på unga vuxna och klädkonsumtion. Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas attityder till hållbar klädkonsumtion, och om genus har någon betydelse. Studien syftade även till att undersöka vad som krävs för att unga vuxna ska konsumera kläder på ett mer hållbart sätt. För att möjliggöra detta användes enkätundersökning som metod, där totalt 74 elever i tre olika gymnasieklasser deltog i undersökningen. Resultatet visar att unga vuxna upplever miljömärkta kläder som dyra och tantiga. Utbudet av hållbara kläder är för litet och möter inte unga vuxnas efterfrågan. Genusaspekten visade sig ha en betydande roll då miljömärkta kläder förknippas med femininet. För att unga vuxna i större utsträckning ska konsumera kläder hållbart krävs ett annat utbud av hållbara kläder och fler attraktiva second hand butiker. Dessutom krävs det förändring av stereotypa normer kopplade till klädkonsumtion där klädföretag och media har en viktig roll.

  • 48.
    Eriksson, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Mogren, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    NRTK-mätningar och kartering i Borgvik: En jämförelse mellan mätmetoderna snabbpunktsmätning och intervallmätning2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med detta arbete var att jämföra två olika metoder av NRTK-mätning, närmare bestämt snabbpunktsmätning och intervallmätning om 20 mätvärden per punkt. Först gjordes mätningar över kända punkter vid Karlstads universitet för att kontrollera kvaliteten och hur mycket den skiljde mellan de två olika metoderna.

    Senare genomfördes mätningar på Borgviks Nya Hamncafé utanför Grums som också har en campingyta. Där fick strandlinjen vara det objekt som de båda metoderna användes på och som senare skulle jämföras med de kontrollmätningar som gjordes vid Karlstads universitet.

    Resten av området kring hamncaféet mättes in med snabbpunktsmetoden och fick vara underlaget för den karta som även skulle skapas över området.

    De koordinat- och höjdsystem som användes under mätningarna var SWEREF 99 13 30 och RH 2000. Resultatet efter mätningarna blev en koordinatlista över de punkter där båda metoderna användes och hur mycket de avviker från varandra i Northing och Easting. Av koordinatlistorna gjordes beräkningar som ledde till slutsaten att snabbpunktsmätning går utmärkt att använda sig av i liknande projekt, dock kan vissa partier behöva mätas in med totalstation om t.ex. mycket träd eller hus skymmer sikt mot satelliter.

    Till sist skapades också en detaljkarta över hamncaféet (Se Bilaga 3) som visar det som kan vara väsentligt för eventuella campinggäster men även för korttidsbesökande. Detta enligt önskemål från den driftansvariga för Borgviks Nya Hamncafé (Niclas Lundsten, 0555-22100).

  • 49.
    Eriksson, Mattias
    et al.
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Energy & Technol, Box 7070, S-75007 Uppsala, Sweden..
    Ghosh, Ranjan
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Econ, Box 7013, S-75007 Uppsala, Sweden..
    Mattsson, Lisa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Ismatov, Alisher
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Econ, Box 7013, S-75007 Uppsala, Sweden..
    Take-back agreements in the perspective of food waste generation at the supplier-retailer interface2017Ingår i: Resources, Conservation and Recycling, ISSN 0921-3449, E-ISSN 1879-0658, Vol. 122, s. 83-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Food waste must be minimised to make food supply chains sustainable. This is especially relevant since food waste valorisation measures, such as energy recovery, have limited possibilities to fully recover the resources invested in food production. However, waste minimisation is costly when it includes new infrastructure or technology. Policy measures, on the other hand, can provide a low-cost option. Food rejection practices in supermarkets, such as take-back agreements (TBA), have long been identified as risk factors for food waste generation at the supplier-retailer interface, but given the relational, and often discreet, nature of these agreements, there is little evidence of their impact. In this study we provide, concrete evidence of different rejection practices. This is done by studying three types of food chains those for bread, fresh fruit and vegetables, and milk with different rejection practices in Sweden. Based on a combination of primary company information and stakeholder interviews, we found that a full TBA is in operation for bread. The retailer only pays for bread that is sold and any bread left unsold three days before the best-before date is returned to the supplier. For fresh fruit and vegetables, only goods of 'inadequate' quality are returned, but supermarkets have sole rights of determination on quality, posing a risk of categorising unsold fruit and vegetables as inadequate quality and returning them to suppliers. In the case of milk, suppliers take back unsold items, but only for waste management. The trend found in this study was that bread had the highest waste, and the most extensive take-back policy. Fresh fruit and vegetables had medium levels of waste, partly due to unverified rejections, while milk had a very low level of waste combined with an even lower level of rejections. It can be concluded that a food supply chain system where the direct costs of waste management or incentives for waste reduction are separated from the organisation responsible for generating the waste poses a significant risk factor in food waste generation and is therefore a potential hotspot for waste-reducing measures. (C) 2017 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 50.
    Eskandari, Samieh
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Mohammadi, Ali
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Sandberg, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Eckstein, Rolf Lutz
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Hedberg, Kjell
    Ulf Ahlden Ingenjörsfirma, Upplands Väsby.
    Granström, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Hydrochar-Amended Substrates for Production of Containerized Pine Tree Seedlings under Different Fertilization Regimes2019Ingår i: Agronomy, E-ISSN 2073-4395, Vol. 9, nr 7, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a growing body of research that recognizes the potentials of biochar application in agricultural production systems. However, little is known about the effects of biochar, especially hydrochar, on production of containerized seedlings under nursery conditions. This study aimed to test the effects of hydrochar application on growth, quality, nutrient and heavy metal contents, and mycorrhizal association of containerized pine seedlings. The hydrochar used in this study was produced through hydrothermal carbonization of paper mill biosludge at 200 °C. Two forms of hydrochar (powder and pellet) were mixed with peat at ratios of 10% and 20% (v/v) under three levels of applied commercial fertilizer (nil, half and full rates). Application of hydrochar had positive or neutral effects on shoot biomass and stem diameter compared with control seedlings (without hydrochar) under tested fertilizer levels. Analysis of the natural logarithmic response ratios (LnRR) of quality index and nutrient and heavy metal uptake revealed that application of 20% (v/v) hydrochar powder or pellet with 50% fertilizer resulted in same quality pine seedlings with similar heavy metal (Cu, Ni, Pb, Zn and Cr) and nutrient (P, K, Ca and Mg) contents as untreated seedlings supplied with 100% fertilizer. Colonization percentage by ectomycorrhizae significantly increased when either forms of hydrochar were applied at a rate of 20% under unfertilized condition. The results of this study implied that application of proper rates of hydrochar from biosludge with adjusted levels of liquid fertilizer may reduce fertilizer requirements in pine nurseries.

12345 1 - 50 av 222
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf