Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almqvist, Kjerstin
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Janson, Staffan
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Barn som bevittnat våld2004Ingår i: Skolhälsovård, ISSN 1102-3112, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Al-rufeye, Taqwa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Livet efter ett beroende: En kvalitativ studie om vägen från att vara beroende till ett rökfritt liv.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka få en djupare förståelse om hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet så intervjuades före detta rökare. De fick berätta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.

                          Utifrån den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det är att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemästrar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. Studiens slutsats visade bland annat att leva rökfri bidrar till en mycket bättre hälsa och positiv personlig förändring.

     

    Nyckelord: rökfri, beroende, återfall, livsförändring, hälsan 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Karlsson, Malin
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Arbetstillfredsställelse inom tandhygienistprofessionen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inom

    tandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse för

    tandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse. De huvudsakliga faktorerna innefattar fysisk arbetsmiljö, psykosociala faktorer samt olika bakgrundsfaktorer. Den fysiska arbetsmiljö som förekommer inom tandhygienistprofessionen innehåller flera moment som

    kan orsaka muskuloskeletala problem, vilket kan påverka upplevelsen av

    arbetstillfredsställelse. Faktorer av psykosocial karaktär såsom stress och arbetsorganisatoriska faktorer samt samarbete och kommunikation över yrkesgränserna framstår i studien ha en stor betydelse för upplevd tillfredsställelse i arbetet. Studien visade

    också att verksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse trots att flera av de inverkande faktorerna har en negativ karaktär. Konklusionen är att arbetstillfredsställelse inom tandhygienistyrket påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden med

    tonvikt på det senare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Andersson, Ann-Marie
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Eriksson, Ann-Louise
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjuksköterskans upplevelser efter hot och våld i somatisk vård: en litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Oron för att utsättas för hot eller våld är för många anställda inom vårdsektorn en daglig psykisk påfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och våld i den somatiska vården samt hur det hanteras. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansågs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gällde vetenskaplig kvalitet. Vid analys av artiklarnas resultat framkom tre tema i form av 1.Upplevelser vid hot och våld, 2. Hantering av upplevelser som uppstår vid hot och våld, 3. Upplevelser av brist av stöd från arbetsledningen samt underrapportering av våldsincidenter. Ilska, rädsla, stress, maktlöshet och hjälplöshet var de mest omskrivna upplevelserna. De viktigaste faktorerna i hanteringen av upplevelser var support från kollegor samt coping strategier. Det framkommer också hur personalen upplever avsaknad av stöd från arbetsledningen vid hot och våld incidenter, samt vikten av rapportering av dessa incidenter. När sjuksköterskan har kunskap om olika upplevelser som kan uppstå samt hantera dessa på ett optimalt sätt, medför det att sjuksköterskan blir tryggare i sin yrkesroll. Detta genererar i att de omvårdnadsåtgärder som patienten skall ha genomförs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Andersson, Gun-Marie
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Oreland, Helena
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjuksköterskans arbetstillfredsställelse och psykosociala arbetsmiljö inom psykiatrisk vård2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Andersson, Ingrid
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Att leva med Bechterews sjukdom2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bechterews sjukdom är kronisk sjukdom som angriper rörligheten i ryggens kotpelare och den ger även inflammationer, smärta och stelhet i senfästen och leder. Livskvaliteten påverkas negativt och socialt stöd är viktigt för att klara sitt dagliga liv. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse om hur personer med Bechterew upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv, relaterat till arbetsliv, fritid, sociala liv samt välbefinnande. Det är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk tolkande ansats enligt Colaizzi. Sju informanter intervjuades och databearbetning och analys utfördes enligt vald metod. Det framkom tre huvudkategorier utan inbördes rangordning, med ett varierat antal underkategorier. Resultatet visar en ständig kombination av och pendling mellan upplevelserna som utgör de tre huvudkategorierna: att vilja men inte kunna, att inte duga samt att duga. Att vilja, men inte kunna utgörs av upplevelser av att inte kunna göra allting som viljan vill. Underkategorierna blir således: begränsning, hjälplöshet, trötthet, ”alla måsten”, ilska och orättvisa. Upplevelsen av att inte duga handlar om underkategorierna ovisshet, rädsla, minskad självkänsla/minskat självförtroende, ensamhet, sorgsenhet, misstrodd samt en önskan att bli bemött som alla andra. Att duga handlar om upplevelser av acceptans, självtillit, samhörighet, förståelse från omgivningen och framtidstro. Denna studie visar på komplexiteten av att leva med Bechterew. Då vårdpersonalen får kunskap om var och vilka insatser som behövs kan det leda till en förbättrad livskvalitet för individen med Bechterews sjukdom.

  • 7.
    Andersson, Madelen
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Självskadebeteende har uppmärksammats allt mer i samhällsdebatten under senare tid. Sjuksköterskan möter ofta patienter med ett självskadebeteende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2000-2007. Det analyserade materialet bildade tre teman som visade sjuskköterskors attityder till patienter med ett självskadebeteende: Ej rätt till vård, Erbjuder vård utan hopp om förändrat beteende och Rätt till vård.

    Det framkom att känslor som vrede, rädsla, misslyckande och hopplöshet var kopplade till attityderna till patienter med självskadebeteende. Faktorer som kan påverka sjuksköterskans attityd till självskadebeteende kan inte enkelt beskrivas som negativa eller positiva enligt denna litteraturstudie. Fortsatta studier kan inriktas på att beskriva om attityderna förbättras eller inte och vilka faktorer som påverkar attityderna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Andersson, Mattias
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Deighan, Francis
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Coping Strategies in Conjunction with Amputation: a literature study2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Amputation affects men and women of all ages, classes, races and religions. The patients’ reactions are, however, entirely unique. This is a literature study comprising fourteen scientific articles which make up the results. The psychosocial effects of amputation can be daunting and considering the mountain of literature on the subject, it is therefore necessary to start by explaining some of the research on stress, crisis, and coping. Brief descriptions of Lazarus’s and Cullberg’s work have been selected to represent a sample of existing theories which have grappled with these psychosocial concepts. The purpose of this study is to describe the various coping strategies utilized by patients who have undergone amputation. The results consist of seventeen coping strategies which are divided up into five theme groups (positive coping, avoidance coping, social support, maladaptive coping, and religion). Evidence is provided which describes how the various coping strategies can actually manifest themselves in reality as witnessed by amputee patients. In conclusion, amputees use various coping strategies at different stages of recovery to deal with the trauma of their loss; these strategies can be observed and identified in both clinical and out-patient settings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Andersson, Melina
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård. Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för hälsovetenskaper.
    Huss, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för hälsovetenskaper.
    Livskvalitet hos personer med Reumatoid Artrit: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Robert
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Thorén, Anna-Carin
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Stickrädsla: Omvårdnadsåtgärder för att motverka uppkomsten av stickrädsla hos barn2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.

    Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Ask, Madeleine
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Baderkhan, Nazdar
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Faktorer som påverkar livskvaliten i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom elektronisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Betydande delar i artiklarnas resultat, som svarade på studiens syfte, markerades för att finna likheter och skillnader, dessa organiserades sedan i huvudkategorier och underkategorier. Resultatet visar att stöd kan upplevas både positivt och negativt och detta påverkar på det sättet livskvaliten. Att ha ett arbete, sociala relationer och känna en känsla av oberoende genom självständighet och kontroll är viktiga faktorer som påverkar livskvaliten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Björkman, Jimmy
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Ohlsén, Lena
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjuksköterskors uppfattningar om bruket av makt och maktsymboler inom rättspsykiatri2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.

    Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.

    Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Björkström, Monica
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Den professionella sjuksköterskan: i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen

    Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen.

    Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III).

    Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet.

    Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Björkström, Monica E.
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Athlin, Elys E.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Johansson, Inger S.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Nurses' development of professional self - from being a nursing student in a baccalaureate programme to an experienced nurse2008Ingår i: Journal of clinical studies, ISSN 1365-2702, Vol. 17, s. 1380-1391Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Björkström, Monica E.
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Hamrin, Elisabeth K.F.
    Department of Medicine and Care, Clinical Pharmacology and Nursing Science, Linköping Universivy.
    Swedish nurses' attitudes towards research and development within nursing2001Ingår i: Journal of Advanced Nursing, Vol. 34, nr 5, s. 706-714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 16.
    Björkström, Monica E.
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Johansson, Inger S.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Athlin, Elsy E.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Is the humanistic view of the nurse role still alive - in spite of an academic education?2006Ingår i: Journal of Advanced Nursing, Vol. 54, nr 4, s. 502-510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Björkström, Monica E.
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Johansson, Inger S.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Hamrin, Elisabeth K.F.
    Department of Medicine and Care, Clinical Pharmacology and Nursing Science, Linköping University.
    Athlin, Elsy E.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Swedish nursing students' attitudes to and awareness of research and development within nursing2003Ingår i: Journal of Advanced Nursing, Vol. 41, nr 4, s. 393-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Boström, Charlotte
    Karlstads universitet. Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Metoder att behandla vuxnas tandvårdsrädsla: En systematisk litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Brolund, Frida
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Englund-Lekiqi, Veronica
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Kvinnors behov av socialt stöd och dess effekter efter missfall2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 – 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall. Metoden som använts är en litteraturstudie med 9 kvalitativa och 1 kvantitativ samt 2 som var både och. Resultatet visar att kvinnors behov av stöd är stort och bör förbättras. Det har visat sig att sjukvårdspersonal ofta har brister i att ge stöd och lätt ignorerar kvinnans behov. Sjukvårdspersonal har en viktig roll i det emotionella och det kognitiva stödet. Det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan. Dessvärre glöms detta ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplevde kvinnorna stödet från närstående och vänner som bra. Det framkommer också att när stöd från både personal och närstående ges till kvinnan återhämtar hon sig och går vidare snabbare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Bäcklund, Therese
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Nyström, Samuel
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Faktorer som påverkar matningen av patienter med demens: en litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår 11 granskade artiklar. Resultatet redovisas utifrån i tre kategorier; vårdaren, miljö och organisation med tillhörande underkategorier. Vårdarens kunskap och förhållningssätt påverkar matningen av patienter med demens liksom utformningen av måltid, social samvaro och musik. Andra faktorer som påverkade matningen var brist på tid, kontinuitet i matningen samt sjuksköterskan som förebild.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Carlsson, Anette
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Kihlström, Elisabeth
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter erfarit given information2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Echeverri, Per
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Kommunikation i sanningens ögonblick1999Ingår i: Marknads- och serviceorienterad kollektivtrafik / [ed] L. Haglund & A. Stålhammar, Karlstad: Karlstads universitet, 1999Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Embrand, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Johansson, Charlotte
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Könskillnader vid tandvårdsrädsla2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Introduktion: Rädslan för tandvård är den vanligaste rädslan i den industrialiserade världen. Ett flertal faktorer påverkar till tandvårdsrädslan, såsom kön, tandvårdsvanor, oral hälsa, ålder, tidigare negativa upplevelser under tandbehandling och psykosociala faktorer. Män och kvinnors relation till smärta skiljer sig åt och förklaras av biologiska och sociala skillnader. Inom forskningen förekommer olika mätinstrument, anpassade för olika syften. Kön används som undersökningsvariabel. Genusforskning innebär att vissa kriterier uppfylls.

    Syfte: Syftet är att beskriva könsskillnader vid tandvårdsrädsla

    Frågeställningar:

    1. Finns det könsskillnader vid tandvårdsrädsla?

    2. Vilka faktorer bidrar till tandvårdsrädsla hos män respektive kvinnor?

    3. Vilka konsekvenser kan tandvårdsrädsla medföra?

    Metod: Systematisk litteraturstudie.

    Resultat: Kvinnor uppvisade högre grad av tandvårdsrädsla än män. Kvinnor hade lättare att berätta om sin rädsla. Ensamstående män upplevde att de inte togs på allvar när de uppgav tandvårdsrädsla. Kvinnor minns en smärtsam behandling i större utsträckning än män. De upplevde också smärta i högre grad. Traumatiska händelser och socioekonomiska faktorer påverkar båda könen negativt i tandvårdssituationen.

    Konklusion: Det biologiska könet har en betydelse för tandvårdsrädslan. Könsskillnader uppvisas i de granskade studierna. Det behövs kunskaper och insikt hos tandvårdspersonal om att könsskillnader medverkar till hur individerna förhåller sig i sin tandvårdsrädsla vilket också påverkar den orala hälsan

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Eriksson, Lars
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    An analysis of the amount of training injuries, incidents and accidents in a population of mountain climbers and possible underlying couses2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Fagrell, Lina
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Holmberg, Matilda
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    En kartläggning om fysisk aktivitet och olika kostfaktorer kan minska risken för bröstcancer - en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Flood, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Gamberg, Karin
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjukvårdspersonals upplevelser av traumatisk händelse i arbetet: - en litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Traumatisk händelse benämns som något som ligger utanför den normala erfarenheten och som skulle ge upphov till omfattande lidande hos så gott som alla människor. Antalet traumatiska händelser såsom naturkatastrofer och terroristattacker har ökat kraftigt. Sjukvårdspersonal förväntas vid en traumatisk händelse att ta på sig en ansvarsroll och hjälpa dem som drabbats. Få undersökningar har gjorts av upplevelsen av detta arbete. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonals upplevelser i samband med traumatisk händelse i arbetet. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, en sammanfattning av redan existerande kunskap. Studien grundades på tio artiklar som granskats, analyserats och bearbetats. Resultatet bestod av fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorin Samhörighet yttrade sig som underkategorierna samhörighet mellan arbetskamrater och samhörighet till de drabbade. Huvudkategorin Organisation representerades av underkategorierna bristande och god organisation. Huvudkategorin Otillräcklighet utgjordes av underkategorierna maktlöshet, brist på erfarenhet och dålig förberedelse. Huvudkategorin Yrkestillfredsställelse omfattade uppskattning, känslan av att kunna göra något och meningsfullhet. Huvudkategorin Livets och människors betydelse berörde en förändrad syn på livet och döden samt upplevelsen av hur skört livet kan vara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Gilbertsson, Emma
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård. Karlstads universitet.
    Spets, Ewa
    Karlstads universitet. Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Munhälsoproblemens inverkan på äldres hälsa: - en litteraturstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Gojcevic, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Jonsson, Ann
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Omvårdnad av patienter med förstoppning: En litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Förstoppning är ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men är särskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstånd eller äter vissa läkemedel. Tillståndet påverkar patienten på flera nivåer, både fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall även existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan på olika sätt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvårdnad. Resultatet bygger på fjorton artiklar som är utgivna mellan åren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt Åtgärder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten. Förstoppning kan vara belagt med skamkänslor och därmed visade det sig vara viktigt med ett icke nedvärderande och ett vänligt bemötande från sjuksköterskan. Bedömning och dokumentation av patientens status, användandet av handlingsplaner och riskuppfattningsskalor ökade kvalitén av omvårdnaden samt kvantiteten av dokumentationen. Åtgärder vid förstoppning visar att sjuksköterskan kan påverka och förebygga, genom att bland annat öka kostfiberintaget hos vissa av patienterna, ge individuell rådgivning och omvårdnad samt hjälp till egenvård. Sjuksköterskan har nyckelrollen i omvårdnaden vid förstoppningsproblematik och behöver därmed ha en god kunskap kring ämnet. Kvaliteten av omvårdnaden höjs om det finns en beredskap såsom en handlingsplan att tillgå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Granroth, Helena
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Mattsson, Maria
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Omvårdnadsåtgärder vid hudkomplikationer i samband med strålbehandling2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Hallgren, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Nilsson, Marcus
    Institutionen för hälsa och vård.
    Att vara man i vården: - manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Henriksson, Christine
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Flood Västlund, Annya
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation: en litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår. Artiklarna har kvalitetsgranskats av båda författarna, för att kunna sovra fram det material som svarar på studiens syfte. Resultatet visar att om den avlidnes vilja är känd är det i stort sett avgörande för de anhörigas beslut. Även kommunikation är av stor betydelse och visar tydligt att sjuksköterskans bemötande spelar en viktig roll, och hur hennes omvårdnad kring den avlidne och de närstående kan bli avgörande för deras beslut i donationsfrågan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Hjerpe, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Svedlund, Yvette
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Omvårdnadsåtgärder för att främja patientens sömn på intensivvårdsavdelning.2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Hougaard, Dorthe
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Nilsson, Linda
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    En beskrivning av äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv -en litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Efter databearbetningen framkom de två huvudkategorierna yttre och inre miljö. Den yttre miljön beskriver måltidsplatsen, medpatienter, personalen och maten samt dess positiva och negativa effekter. Den inre miljön beskriver patientens känslor av välbefinnande och olust som kan uppstå när måltiden intas tillsammans med andra. Huvudresultatet visade att måltidsmiljön är mer än den fysiska miljö patienten befinner sig i och skildrar känslor som uppstår under den sociala samvaron vid måltider. Genom att vara lyhörd för patientens egna upplevelser finns förutsättningar att skapa en måltidsmiljö som ger positiva effekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Hultengren, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Nilsson, Johanna
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Information till patient i kris: faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om.2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte. Resultatet visade att faktorer av betydelse vid information till patient i kris var; anhörigas delaktighet, möjlighet att inge trygghet, tillfället, kontinuitet, att informationen når fram, individens särskilda behov, maktförhållandets inverkan. Faktorerna visade sig vara viktiga för hur information förmedlas och tas emot mellan sjuksköterska och patient i kris. Dessa faktorer är viktiga för sjuksköterskan att ta del av och vara medveten om för att förstå hur svår och komplicerad en informationssituation kan vara samt dess stora betydelse för patientens välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Häggström, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Aronsson, Ida
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Cancerpatienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande: -En litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Kager Hidås, Monika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Persson, Pia
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Bättre flyt på opererande verksamheter: Teamdeltagarnas uppfattningar om att arbeta med Genombrottsmetoden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Svårigheter för vårdgivarna att hålla vårdgarantin var utgångspunkten för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Västra Götalandsregionen när de startade Genombrottsprojektet, ”Bättre flyt i opererande verksamheter”, det första som endast omfattade opererande verksamheter. Femton team från operationsavdelningar från hela landet deltog. Projektet pågick under år 2008. Alla team skulle uppnå resultatmålen att minst 90 % av patienterna opererades på första utlovade operationsdag och att 100 % av operationerna skulle starta på utsatt tid. Dessutom formulerade teamen egna processmål och balanserade mål. Syftet med studien var att beskriva teamdeltagarnas uppfattningar om att arbeta med genombrottsmetoden i opererande verksamheter. Metod: En totalundersökning där samtliga teamdeltagare i projektet (n=95) fick en webbenkät omfattande områdena resultat- och processmål, din arbetsplats, resultat och reflektioner. Resultat: Enkäten besvarades av 55

    (58 %) teamdeltagare. Trettien redovisade att de nådde sina resultatmål under projekttiden. Processmålet operationsstart på utsatt tid nåddes helt eller delvis av 45 teamdeltagare och 32 lyckades minska bytestiderna. Tjugoen teamdeltagare uppgav att flera patienter per dag kunde opereras och 14 redovisade att de höll vårdgarantin efter projekttiden. De flesta teamdeltagarna ansåg att förankringen av projektet i personalgruppen fungerade bra, liksom stödet från handledarna. Att få tillräckligt med tid för möten, bemanningen på avdelningen och ledningens engagemang fungerade sämre. Avsaknad av ledningens stöd ledde till minskad motivation för förbättringsarbete. Teamdeltagarna ansåg vidare att Genombrottsmetoden var strukturerad och pedagogisk. Den gav helhetssyn på processer och reducerade dubbelarbete. Arbetsmiljön blev bättre. Konklusion: Teamdeltagarna ansåg att Genombrottsmetoden är användbar för att förbättra patientflödet och vårdkvaliteten på en operationsavdelning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Karlsson, Barbro
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Pettersson, Joakim
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Kommunikation på skadeplats: Ambulanspersonals uppfattning av informationsöverföring2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Introduktion: För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen. Metod: Enkätstudie bland ambulanspersonal (n= 103). Resultat: Tolv procent  ansåg att informationsöverföringen på olycksplats fungerade helt tillfredsställande. Av respondenterna var det 16,5 % som kände sig tillräckligt utbildade för att leda sjukvården på olycksplats, män kände sig signifikant oftare tillräckligt väl utbildade än kvinnor (p= < 0,02). Det var också fler män än kvinnor som kände sig säkra i rollen som sjukvårdsledning (p=< 0,01).  Det framkom att både mänskliga och tekniska faktorer påverkar kommunikationen samt att olycksplatsens geografiska läge, storlek och typ också hade påverkan. Konklusion: Faktorer som försvårar kommunikationen är låg tillit till en del av den tekniska utrustningen samt känslan av att vara otrygg i rollen som sjukvårdsledare. Erfaren personal samt erfarenhet av sjukvårdsledning anses vara faktorer som underlättar kommunikationen.  Fler studier behövs om  kommunikationen på olycksplats och även validerade skalor som mäter kommunikation bör utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Kastenfalk, David
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Larsson, Martin
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Problematik till följd av hot och våld inom sjuksköterskeyrket2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten tillkomma. Det har även diskuteras möjligheter att tillgripa rättsliga åtgärder till följd av hot och våld för att markera att det inte är accepterat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39. Kullén Engström, Agneta
    et al.
    Rosengren, Kristina
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad.
    Balancing involvement: employees' expereinces of merging hospitals in Sweden2002Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 38, s. 11-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 40.
    Käld, Ann-Catherine
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Intensivvårdsjuksköterskans möjlighet att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsdelirium2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Ladholm, Björn
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livskvalitet efter att ha drabbats av stroke: Factors affecting patients´ perceptions of quality of life after stroke2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Larsson, Anna-Lena
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Lundström, David
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Lågkolhydratkost vid diabetes typ 2 och viktens påverkan på livskvalitet i allmänhet2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien. Dessa artiklar lästes och analyserades genom att sammanföra likheter och skillnader under olika kategorier. Resultatet beskrivs under följande fem rubriker: ”Kroppsvikt”, ”blodsocker”, ”blodfetter”, ”läkemedel” samt ”livskvalitet”. Resultatet pekar på att deltagare som åt lågkolhydratkost gick ner mer i vikt, fick förbättrade värden rörande blodsocker, blodfetter och kunde trappa ner eller sluta ta läkemedel vid diabetes. Livskvaliteten tolkas ha förbättrats vid viktnedgång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Larsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sairio, Annica
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering - en litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Lidberg, Jerry
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Åberg, Christoffer
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter - en litteraturstudie2010Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska.

    Uppfattning av omvårdnad äroch Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Lidbäck, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Ohlsson, Lina
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning. 12 vetenskapliga artiklar, tre kvalitativa och nio kvantitativa, publicerade mellan år 2000 och 2005 ligger till grund för resultatet. Huvudresultaten som framkom var att majoriteten av sjuksköterskorna har en positiv inställning till HIV- och AIDS-patienter. Negativa inställningar mot att vårda dessa patienter existerar dock. Sjuksköterskor känner rädsla mot HIV/AIDS som ofta grundar sig i risken för att själva bli smittade. Rädsla och negativa inställningar kan påverka omvårdnaden och skapa en ovilja att vårda patientgruppen. Detta strider mot International Council of Nurses (ICN: s) etiska kod för sjuksköterskor som menar att sjuksköterskor ska bedriva omvårdnad till alla som är i behov av vård samt att respektera alla människors lika värde. Fortsatt forskning med ett patientperspektiv och fokus på HIV- och AIDS-patienters uppfattning av sjuksköterskors inställning skulle kunna bidra till utvecklingen av omvårdnaden av dessa patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Lind, Fredrik
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Brännskadade patienters uppgifter: en systematisk litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vården av brännskadade patienter är komplicerad ur flera perspektiv. Ur omvårdnadssynpunkt är det viktigt att ha en kunskap om deras upplevelser. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara brännskadad. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Databassökning gjordes i Cinahl och Medline samt kompletterades med en manuell sökning. Sökorden var: Burns, burn-nursing, burn-patient, anxiety, pain, life-change-events, Quality of life, inpatients samt hospitalization. Efter kvalitetsgranskningen bedömdes 15 artiklar inneha adekvat kvalitet och utgjorde studiens resultat. Av analysen framkom att tiden hade betydelse för brännskadades upplevelser. Resultatet organiserades vidare i en överkategori; ångest samt två kategorier; fysiska- & psykiska problem med två underkategorier vardera; skadans omfattning & smärta respektive stress & depression. I uppsatsen framkom även att mer omfattande skador inte självklart innebär mer fysiskt- och psykiskt lidande för patienten, tvärtom rapporterade dessa patienter högre psykosocial- och fysisk funktion än patienter med lättare skador. Uppsatsen bidrar med att öka förståelsen för den brännskadade patientens upplevelser och situation. Denna kunskap kan användas när sjuksköterskan bemöter dessa patienter och ger en insikt om tidens inverkan på situationen.

  • 47.
    Lindahl, Annahanna
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Tindefjord, Maria
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos överviktiga patienter med typ 2 diabetes: En litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier har sin grund i Socialstyrelsens definition av omvårdnadsåtgärder (SOSFS 1993:17). Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja, informera och även samordna vården för att underlätta en viktminskning hos patienter med övervikt och typ 2 diabetes. Stöd innebär bland annat att hjälpa patienten att finna motivation för att genomföra en viktminskning. Stöd innebär även att underlätta för patienten att lösa problem som dyker upp under viktminskningen. Bedömning, planering och målsättning bör göras individuellt och i samråd med patienten och andra involverade vårdgivare. För att lyckas med en viktminskning bör patienten utbildas i vikten av goda kostvanor och regelbunden motion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Lindblad, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Thorsling, Ann-Sofie
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Sömnstörda patienter på Intensivvårdsavdelning: Fysiologiska och psykologiska aspekter av störd sömn2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Lindwall, Lillemor
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    von Post, Iréne
    Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi, Vasa.
    Människan i det perioperativa vårdandet: Antropologisk och etisk reflektion2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att som patient få vara människa i det perioperativa vårdandet är en etisk utmaning för anestesi- och operationssjuksköterskor. Vårdvetenskap som akademisk disciplin ser människan som enheten kropp, själ och ande och det etiska utgör kärnan i allt vårdande. Sjuksköterskans etiska ansvar blir att garantera patienten, den lidande människan, hennes värde som människa och skydda och bevara hennes värdighet.

    Den kliniska vårdvetenskapen (vid bädden) utforskar det perioperativa vårdandet i olika kliniska situationer. Dess uppgift är att skaffa ett språk för och kunskap om det perioperativa vårdandet. Därför måste vi stanna upp och reflektera över vad som är det vårdande och icke vårdande samt vad som sker i en klinisk situation mellan patient och sjuksköterska.

    Ett intressant drag i det perioperativa vårdandet är att de perioperativa samtalen med sjuksköterskan från operationsavdelningen kanske blir de enda verkliga samtalen under hela sjukhusvistelsen. Kroppen kan inte ensam klara av sjukdomen själv utan alla inre krafter måste finnas tillgängliga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Matell, Fredrik
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Fahlén, Johan
    Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård.
    Motiverande intervju som metod vid patientundervisning för olika patientgrupper: - en litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf