Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 84
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson Happe, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ungdomar, nyheter och stora händelser: En enkätstudie av gymnasieelevers nyhetskonsumtion, källkritik och kunskaper om terrordåden i Bryssel den 22 mars 20162016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers konsumtion av nyheter, deras källkritik och kunskap om fakta om stora nyhetshändelser. Enkätundersökningar om terrorattackerna i Bryssel i mars 2016 genomfördes för att samla in data med målet att skapa en helhetsbild av ungdomar i åldern 16-20. Bakgrunden till detta ämne är att alla elever i gymnasieskolan idag har tillgång till alla nyheter i världen, vilket har ökat behovet av kunskap om vilka källor som är tillförlitliga. Även om de har denna obegränsade tillgång till nyheter och information, visar tidigare forskning att den yngre generationen har låg konsumtion av nyheter och är den största åldersgruppen som inte konsumerar nyheter alls. Detta påverkar de lärare som utbildar dem; särskilt lärarna i samhällskunskap där läroplanen kräver en bedömning av elevernas förmåga att kritisera källor och innefattar ofta att studera nyheter. 109 gymnasieelever från två skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att ca 60-80% reflekterade kritiskt över nyhetskällor och de fick information främst från tidningar på nätet och artiklar via sociala medier. Resultaten från frågorna om attentaten i Bryssel genererade två slutsatser; resultaten visade på en varierande kunskap beroende på typen fråga, samt som en grupp besvarade deltagarna 47% av frågorna korrekt. Dessa resultat bekräftar också att samhället måste lära den yngsta generationen vikten av att läsa, lyssna och titta på nyheterna för att förhindra politiska klyftor i framtiden.

  • 2.
    Anderström, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Lärares samtal om etik: Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för de samhällsorienterande ämnena2017Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap.

    Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

  • 3.
    Berg, Mikael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Historielärares ämnesförståelse: Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestex:

    Vad är syftet med skolämnet historia? Vad ska skolämnet historia innehålla? Det här är en doktorsavhandling där fokus sätts på lärares förståelse av skolämnet historia. Mer precist avgränsas syftet till att undersöka ämnesförståelsen hos nu verksamma historielärare. Särskild vikt läggs vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse. Undersökningen bygger både på enkäter och intervjuer och tar sin utgångspunkt i fyra olika aspekter av historielärarnas ämnesförståelse som redovisas i separata studier. Den första aspekten är ämnesbiografisk och tar fasta på de faktorer lärarna menar har påverkat utvecklingen av deras ämnesförståelse. Den andra aspekten har sitt fokus på lärarnas förståelse av historieämnets övergripande syfte och innehåll. Den tredje aspekten handlar om hur lärarna tolkar inriktningen och innehållet i den nya ämnesplan som infördes i gymnasieskolan 2011. Den avslutande aspekten fokuserar på de ämnesredskap som blir synliga i de utsagor lärarna gör om innehållet i gymnasieskolans kurs Historia 1b.

  • 4.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Geografilärare och geografiundervisning i den svenska grundskolan: Några delresultat av en enkätstudie2014Ingår i: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, Vol. 72, nr 4, s. 158-168Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Geographical knowledge practices and the curriculum.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Geography Education in Sweden - Swedish Geography Teachers Subject Knowledge2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Is (powerful) geographical knowledge a vertical or horizontal discourse? – A case for a contextual synthesis2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Recontextualizing migration as a geographical teaching and learning theme for upper primary school in Sweden2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Reflektioner från geografdagarna.2018Ingår i: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, nr 4, s. 97-97Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Teaching primary geography in Sweden : Current state and future challenges2015Ingår i: , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Gottfridsson, Hans Olof
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Perspectives on Swedish geography teachers subject knowledge2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Kristiansson, Martin
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    To develop teaching on social issues: content selection and transformation in social studies education in upper elementary school, year 4-62017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Molin, Lena
    Uppsala universitet.
    Geografididaktisk forskning i Sverige2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Molin, Lena
    Uppsala universitet, Uppsala University.
    Research on Geography Education. Introduction to Nordidactica 2016:12016Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2016:1, s. i-viArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Molin, Lena
    Uppsala Universitet.
    Skolämnet geografi och geografididaktisk forskning i Sverige och Norden2012Ingår i: Ämnesdidaktisk komparation: Länder, ämnen, teorier, metoder, frågor och resultat / [ed] Gericke, N, & Schüllerqvist, B., Karlstad: Karlstad University Press, 2012, s. 59-74Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Salmenkivi, Eero
    Helsingfors Universitet.
    Tani, Sirpa
    Helsingfors universitet.
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Juuti, Kalle
    Helsingfors Universitet.
    Per, Sund
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Environmental and Sustainability Education (ESE): a comparative study between disciplinary and thematic perspectives in the Finnish and Swedish curricula2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Curriculum principles, didactic practice and social issues: Thinking through teachers’ knowledge practices in collaborative work2018Ingår i: London Review of Education, ISSN 1474-8460, E-ISSN 1474-8479, Vol. 16, nr 3, s. 398-413Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Tani, Sirpa
    Helsingfors Universitet.
    Capabilities, Competences and Geographical Knowledge.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Bladh, Gabriel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Örbring, David
    Geocapabilities – en plattform för ämnes- och professionell utveckling i skolgeografin2016Ingår i: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, Vol. 74, nr 4, s. 155-160Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Blanck, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    När ämnen möts: En analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning2014Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestext

    I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen. 

    Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen.

    Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.

  • 21.
    Blanck, Sara
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Att nå kunskap om att utveckla samhällsorienterande undervisning om migrationsfrågor2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Blanck, Sara
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    SO-undervisning om samhällsfrågor i grundskolans yngre år: Att utveckla undervisning i samhällsfrågor2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Broman, Anders
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Att Bidra Till Analys- Och Handlingskompetenser I Tider Av Samhällsförändring Och Ökad Segregation2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Dalevi, Sören
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    RE didactics in Sweden - defined by the national curriculum?: Discussing didactics of RE in a Swedish context2016Ingår i: Usuteaduslik Ajakiri, ISSN 1406-6564, Vol. 69, nr 1, s. 62-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Dalevi, Sören
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Vad kännetecknar ämnestexter? (inriktning religion)2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Eliasson, Per
    et al.
    Malmö högskola.
    Nordgren, Kenneth
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning?2016Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2016:2, s. 47-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This is the first major quantitative study of how teachers at the compulsory school look at the subject of History and its conditions. The article focuses on elements of the survey related to the content of teaching and how teachers perceive the conditions for the intercultural mission of the subject. The historical content in the form of selected time periods and geographic focus forms a clear canon: in grades 1–3 local history and Swedish history, in 4–6 Swedish and Nordic history, and in 7–9 Western European history with global, but mainly Eurocentric, outlooks. In terms of students’ skills to interpret history they encounter the result is to some extent contradictory. Empathy and critical thinking are highly valued but the actual work to develop these abilities is of lesser importance. Instead, storytelling is stressed as the major form of education. Teachers in grades 7–9 emphasize that long lines of development are important in their teaching. History’s orienting function leans more to the future and contemporary perspectives in grades 7–9, while students’ perspective on their own historical background ranked highest in 1–3 and 4–6. Future and contemporary issues are highlighted as a pattern in which racism and xenophobia become more important in higher grades while environmental issues decrease in importance. Multiculturalism and diversity issues occupy an intermediate position in this context but are perceived as important by teachers on all levels. An overall conclusion is that in the tension that exists between the traditions of the subject and an external pressure for change teachers need support to deal with the intercultural perspective.

  • 27.
    Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköping.
    Göransson, KerstinMälardalens högskola.Nilholm, ClaesHögskolan i Jönköping.Bladini, KerstinKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.Samuelsson, JohanKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Estenberg, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Karlstads kommun.
    "Ett snäpp högre": En studie av historielärares hanterande av tankeredskap.2016Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka tankeredskap hanterar historielärare i sin undervisning och när framkommer dessa i de kurser lärare undervisar i? Hur hanterar lärare tankeredskap i termer av rekonstruktion och konstruktion? Dessa frågor ställs i denna studie som bygger på en analys av sju lärares undervisningsmaterial och på uppföljande intervjuer med lärarna.

    I den första delen kartläggs de tankeredskap som lärare hanterar i hela kurser som de undervisar i. Ett resultat av denna del är att orsak och konsekvens är det dominerande tankeredskapet som lärare hanterar. Ett annat resultat är att tankeredskapens förekomst i lärarnas kurser uppvisar stora variationer. I den andra delen sker en fördjupad analys av två tankeredskap, källor och källkritik samt orsak och konsekvens. I denna analys framkommer att lärarnas hanterande av källor och källkritik i större utsträckning kan beskrivas i termer av konstruktion, jämfört med lärarnas hanterande av orsak och konsekvens. I analysen framkommer också att lärare kan hantera tankeredskap i två steg; det som i studien kallas tankeredskap som modell respektive tankeredskap som process.

  • 29.
    Friberg, Henrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Historielärares klassrumsbedömningar: Innehåll och roll i ett historiedidaktiskt perspektiv2017Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att historielärares arbete med bedömning av skriftliga elevarbeten ofta tenderar att begränsas till innehålls- och minneskunskaper, och att historiska kunskaper som förmågor kommer på undantag. De allra flesta lärare gör dock fortlöpande klassrumsbedömningar, som är integrerade i undervisningen.

    I denna studie intervjuas fyra gymnasielärare i historia om sin bedömningspraktik, och deras klassrumsbedömningar observeras och spelas in. Empirin ställs i relation till och analyseras med kunskapsbegrepp från det historiska tänkandets didaktik.

    Resultatet visar att medverkande lärare följer principen att innehållskunskaper utgör en grundläggande kunskapsbas, men att andra aspekter av historiska kunskaper också iscensätts, t.ex. orsak-konsekvens, förändring-kontinuitet och i viss mån perspektivtagande samt signifikans. Tydligast framträder förmågan att jämföra som ett redskap att såväl förstå innehåll som att dra slutsatser.

  • 30.
    Gericke, Niklas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Hudson, Brian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). University of Sussex, UK.
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Powerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects2018Ingår i: London Review of Education, ISSN 1474-8460, E-ISSN 1474-8479, Vol. 16, nr 3, s. 428-444Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we explore the concept of 'powerful knowledge' which, from a curriculum studies perspective, refers to the aspects of content knowledge towards which teaching should be oriented. We then consider how the concept of 'powerful knowledge' can be developed and operationalized as a research framework within studies in subject-specific didactics across the curriculum by relating it to the analytical concept of 'transformation'. Transformation is perceived in this case as an integrative process in which content knowledge is transformed into knowledge that is taught and learned through various transformation processes both outside and within the educational system. We argue that powerful knowledge cannot be identified based on the discipline alone, but needs to consider transformation processes and be empirically explored. A variety of theories and frameworks developed within the European research tradition of didactics are described as ways to study transformation processes related to powerful knowledge at different institutional levels as well as between different subjects and disciplines. A comparative research framework related to subject-specific education is proposed around three research questions.

  • 31.
    Holmberg, Ulrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. ulrik_holmberg@hotmail.com.
    Significant history and historical orientation: Ugandan students narrate their historical pasts2016Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2012, Uganda celebrated 50 years of independence. The postcolonial era in the country has been marked by political turmoil and civil wars. Uganda, like many other postcolonial states in Africa, cannot be described as an ethnically or culturally homogenous state. However, history education has globally been seen as a platform for constructing national identities in contemporary societies. At the same time, it is assumed that specific historical experiences of countries influence historical understanding. This study takes its starting point in the theories of historical consciousness and narrativity. A narrative could be viewed as a site where mobilization of ideas of the past to envisage the present and possible futures is made and hence the narrative expresses historical orientation. Through the concept of historical orientation historical consciousness can be explored, i.e. what history is viewed as significant and meaningful. The aim in the study is to explore in what ways students connect to their historical pasts.

     

    The study explores 219 narratives of 73 Ugandan upper secondary students. Narratives elicited through written responses to three assignments. Designed to capture different approaches to history: either to start from the beginning and narrate history prospectively or to depart from the present narrating retrospectively. The colonial experience of Uganda affected the sampling in the way that students were chosen from two different regions, Central and Northern Uganda. The comparison was a way to handle the concept of ‘nation’ as a presupposed category. Narrative analysis has been used as a method to explore what the students regarded as historically significant and what patterns among the narratives that point towards particular historical orientations.

     

    The empirical results show how different approaches to history, a prospective or a retrospective approach, influence the student narratives. For instance, valued judgments on past developments were more common with the retrospective approach. The results also show differences in evaluating past developments according to regional origin. Students from northern Uganda were generally more inclined to tell a story of decline. Also, it is argued that the student narratives were informed by a meta-narrative of Africa. It was as common to identify oneself as African as it was to identify as Ugandan.

  • 32.
    Holmqvist Lidh, Carina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Representera och bli representerad: Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning2016Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan lärare på bästa sätt möta elever med religiös positionering i religionskunskapsklassrummet?  Hur kan undervisningen utformas för att ge religiösa traditioner en framställning som elever med religiös positionering kan acceptera, relatera till och kanske också lära nytt av?

    Den här religionsdidaktiska studien handlar om hur elever som positionerar sig inom muslimsk, kristen, buddhistisk och judisk tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning. Studien berör tre teman. För det första undersöks mötet mellan undervisningsinnehåll och elevernas erfarenheter av sin egen religiösa tradition och tro. För det andra riktas uppmärksamheten mot hur eleverna talar om sina erfarenheter av att vara eller att förväntas vara representant för sin egen tradition i undervisningen. Ett tredje tema handlar om hur eleverna beskriver ramar och förutsättningar för religionskunskapsundervisningen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultaten visar bland annat att eleverna har svårt att känna igen och relatera till sin egen tradition i undervisningen. De befarar att undervisningen snarare förstärker än dekonstruerar stereotypa föreställningar om religion och religiöst liv. 

  • 33.
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Att förändra undervisningen i ekonomi i ämnet samhällskunskap på grundlärarutbildningen2017Ingår i: Studentcentrerat lärande, bedömning och examination: Bidrag från universitetspedagogisk konferens 2016, Karlstad: Karlstad University Press, 2017, Vol. 1, s. 61-86Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Principer för samhällsrelevant SO: med undervisning om migration som exempel2018Ingår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 6, s. 34-37Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium – ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen2014Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2014:1, s. 212-233Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on interviews with teachers about their social studies teaching in Swedish middle schools (age 10-12), the characteristics and contents of civics, as one of the subjects in social studies, is interpreted related to the concept of "subject markers". The interviews show that civics is vague and incoherent. Yet, the teachers teach about a similar content but whose parts are unclear and not clearly interconnected. Hence, civics remains unclear and incoherent, reinforced by its outer unclear boundaries. Based on this interpretation, questions of the visibility of civics as a distinct school-subject have occurred which have led to the formation of the concept of "subject-markers". Its function is to make the subject visible. The concept has been differentiated in order to highlight different aspects of visibility and shows that the presence, or lack of, and the interactions between the various types of markers makes civics invisible as a distinct subject. More than operating independently, it tends to be pulled apart mostly assisting other school-subjects, especially geography and history. These subjects appear to be far more clear, coherent and visible as distinct subjects within social studies.

  • 36.
    Kristiansson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Underordnat, undanskymt och otydligt: om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium2017Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 11, nr 1, s. 1-20, artikel-id 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 37.
    Lundqvist, Caroline
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kvinnors historia: mer än vårt kön: En intersektionell studie över tidskriften Historiskan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett flertal utredningar som har konstaterat att läromedlen i historia inte är jämställda. De präglas av manligt perspektiv, där kvinnor som individer och grupp osynliggörs. Tidskriften Historiskan uppstod som ett svar på denna problematik, vars uttalade syfte är att lyfta fram kvinnor i historien och skapa en jämställd historieskrivning. När kvinnor däremot lyfts fram, har andra studier visat att historieskrivningen generellt endast inkluderar den vita västerländska heterosexuella medelklasskvinnans perspektiv. Kvinnor av annan etnicitet, klass och sexualitet exkluderas. I skolans värdegrund uttrycks krav på att jämlikhet ska prägla elevers utbildning, samt ska även etnicitet, klass och sexualitet inkluderas i historieämnet.

    Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och intersektionell genusteori genomförs en granskning av hur Historiskan skildrar kvinnor utifrån de sociala kategorierna; etnicitet, klass och sexualitet. Resultatet visar att berättelserna domineras av vita kristna västerländska kvinnor som utgör normen. Kvinnor av annan etnisk tillhörighet, hudfärg och religion förekommer om än i mindre utsträckning, och där framförallt deras etnicitet och hudfärg uppmärksammas mer specifikt. Klass och social ställning utgör en stark kategori som förklarar kvinnornas skilda erfarenheter och möjligheter. Heterosexualiteten utgör normen, som skildras som en ekonomisk och politisk överenskommelse mellan könen. Den stora avvikaren är den ogifta kvinnan.

  • 38.
    Lundqvist, Caroline
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    "Som man och kvinna skapade han dem." På tal om genuskontrakt i våra mest älskade barnbiblar: En narratologisk- och könskonstruktivistisk genusanalys av Barnens bibel & Bibel för barn2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Most people in Sweden have come into contact with the narratives from the Bible, through a children’s bible book. There exists several different kinds of these books for children. Two of the most popular is Barnens bibel and Bibel för barn, which are the explored subjects of this essay. The narratives conveys different norms and values, and it is therefore legitimate to investigate what they convey about women and femininity. Five female characters; Eve, Sarah, Hagar, Naomi and Ruth are the focus of the study. The stories underwent a narratological analysis to clarify the narrative structure. Furthermore, sex- and gender theory were applied on the narratives and showed that they in general express a dominant male norm, and dichotomy between the sexes.

    Keywords: children’s bible, femininity, narratology, sex- and gender theory

  • 39.
    Lödén, Hans
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Critical events, national identity and foreign policy: Aftermath of the terror attacks in Norway 22 July 20112015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Lödén, Hans
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    'It´s difficult to be a Norwegian': Minority voices in the memorial messages after the terror attacks in Norway 20112018Ingår i: Nordic Journal of Migration Research, ISSN 1799-649X, E-ISSN 1799-649X, ISSN 1799-649X, Vol. 8, nr 1, s. 56-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The terror attacks in Norway 2011, targeting what the perpetrator described as proponents of immigration and multicultural society, created exceptional circumstances for people to reflect on issues of belonging. In this kind of situation it is assumed that people emphasize their affinity with the affected country. This, in turn, makes the problematization of the affinities displayed particularly interesting since the act of expressing them even in a very taxing situation indicates their importance. Texts by individuals from ethnic minorities, written soon after the attacks, are analysed in terms of conceptions of 'Norwegianness'. Results show explicit support for civic values but also multiple expressions of not feeling recognized as part of majority society also from individuals obviously acculturated to Norwegian lifestyles and cultural codes. These expressions are explained in terms of whiteness-non-whiteness and religion.

  • 41.
    Lödén, Hans
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Recension av Carina Holmqvist Lidhs licentiatuppsats Representera och bli representerad2017Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2017:3, s. 97-101Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Lödén, Hans
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Varför fler (ibland) tänker bättre än färre: Erfarenheter från en forskarskola för lärare2013Ingår i: Religion och livsfrågor, ISSN 0347-2159, nr 2, s. 8-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Molin, Lena
    et al.
    Uppsala universitet.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ämnessyn, ämneskunskaper och bedömning – ett samtal om aktuella geografididaktiska frågor.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Central themes in Indian study books on the topic of `moral values’2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The `National Curriculum Framework 2005' [NCF] sets out to describe a core, common to all education in India. This is interpreted by various state and national school boards, all of which can add additional content to the curriculum. This paper focuses on the subject of ethics and moral values. The study as a whole combines textual analysis with ethnographic research, and uses as empirical material the NCF and textbooks, interviews, and observations from two different school boards (CISCE and CBSE). The study shows that moral values are seen as central in education, not as a theoretical subject about ethics, but rather values which ought to be inculcated in students.

  • 45.
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Stockholms universitet.
    Comparing Clementines and Satsumas: Looking at Religion in Indian Schools from a Nordic Perspective2015Ingår i: Religions of South Asia, ISSN 1751-2689, E-ISSN 1751-2697, Vol. 9, nr 3, s. 332-355Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is sometimes claimed that there is no religious education in the general Indian school system. there are reasons to suggest that matters are more complex than that. Combining the two fields of religious and comparative educational studies, this article shows that there are themes in Indian syllabuses and teaching materials that involve religious content. Empirical data include the Indian National Policy of education, the National Curriculum Framework and syllabuses, as well as syllabuses and textbooks from a particular school board (CISCe). 

  • 46.
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Ethics in Indian schools: behaving like a citizen2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper continues a discussion begun at isrev 2016, and attempts to de-westernize ethics by contrasting Indian ways of teaching the subject to similar Western applications, as exemplified by Sweden. The main focus of the paper is the subject of ethics and moral values in Indian education. There is a common core (ncf), interpreted by state and national school boards, and to which aforementioned parties can add additional content to the curriculum. The study’s empirical material from India is based on three such interpretations: Uttar Pradesh’ school board and two national school boards (cisce and cbse). Textual analysis is combined with ethnographic research, with material such as the ncf and textbooks, interviews, and observations. The study shows that moral values are seen as central in education, not as a theoretical subject discussing ethics, but rather as values inculcated in students and displayed by the latter through behaving as Indian citizens. In India, there is an emphasis on doing and behavior – living the proper life, if you will – whereas Sweden emphasizes theoretical reasoning about values and ethics.

  • 47.
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Relocating Religion in a Changing Classroom2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Religion as a subject is handled very differently in different, national contexts (see Davis & Miroshnikova, 2013). In this paper, we will discuss questions which surface in the meeting of two very different systems of RE: Sweden and India. The two paradigms interfere with each other (cf. Haraway, 1988). It reveals different ways of understanding religion in general and RE in particular. One focus will be on what sort of religious expression(s) pupils are allowed to meet in the two contexts. In this paper we will take both a theoretical and empirical approach on what sort of religious expression children in primary school are allowed to meet in RE. We show that the different histories of the two societies has shaped two particular understandings of religion, which in turn has resulted in two different ways of arranging RE. The Swedish, secular school-system tends to be Lutheran, although in an unconscious manner (cf. Buchardt, 2015). Whereas the Indian school-system on the face of it doesn't have religious education (cf. Mahmood, 2013). Looking closer, it can be found, but perhaps focusing on doings rather than knowledge of. One context highlights knowledge of, but avoids doings. The other context emphasizes do- ings, but avoids knowledge of and definitions. Both systems of RE offer particular opportunities and suffer difficulties in dealing with today's globalized world (cf. Kittelmann Flensner, 2015; K. Kumar, 2007).

  • 48.
    Niemi, Kristian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Threshold Concepts in Religious Studies at Swedish Higher Education2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To master an academic discipline is a challenge, and different scientific disciplines have their own, specific challenges for novices. Threshold concepts, as developed by Jan H. F. Meyer and Ray Land, have proven to be pedagogically fruitful concepts, related to the gradual mastery, by the novice, of a subject specific perspective. In this paper, the theory is introduced, followed by an overview of uses within Religious Education (RE). Earlier research has primarily focused confessional RE. Through empirical material (interview and survey) from students in science of religion, the general discussion is moved a specific set- ting, in Swedish university teaching of Religious Studies, where it is argued that lived religion, world religion paradigm, emic / etic, and orthodoxy / orthopraxy, could be considered to be threshold concepts in Sweden. These concepts could be viewed as keys into the discipline Science of Religion, and through using the threshold concepts in planning courses, teaching may be improved.

  • 49.
    Niemi, Kristian
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap.
    Dalevi, Sören
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap.
    Discussing didactics of religious education in a Swedish context2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden, the didactics of religious education is perceived as a rel- atively new field of research. In this study we show that, in fact, the field has very old roots and that there were the beginnings of an aca- demic field of research in the 1970:s. The latter has in large parts been neglected or forgotten. We suggest that there currently is a lack of debate concerning the fundamental views of what the subject should be, as well overarching goals -- the lack of a “big picture”, if you will -- and that active teachers might lack a professional vocabulary. One might even question if there indeed is a field of didactics of religious education in Sweden. In this essay, we seek to look at that question. The main material is an overview of titles used in RE-teacher’s edu- cation, which illustrate the debate among scholars of religious educa- tion, as well as academic reviews of the subject. This is supplemented by interviews with three teachers. The study shows a fragmented field. No serious attempt is made at defining what the didactics of religious education is in a Swedish context. Few insights are imple- mented from the international field, such as Germany and England, nor even from the neighbouring countries Norway and Finland. This has repercussions for the teacher’s reflection on their practice. 

  • 50.
    Nordgren, Kenneth
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013).
    Att organisera undervisningen i de samhällsorienterande ämnena2018Ingår i: Att bli lärare / [ed] Eva Insulander, Staffan Selander, Stockholm: Liber, 2018, 1, s. 38-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 84
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf