Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Anders
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Comparing mail-in, interview and tournament catch rates for a recreational salmonid fisheryManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Andersson, Anders
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Su, Zhenming
    Andersson, Magnus
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Estimating effort and catch of a recreational trolling fishery in one of Europe’s largest lakesManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Dabrowski, Patrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Rening av rökgaskondensat i ett fjärrvärmeverk: Återanvändning av rökgaskondensat som spädvatten2017Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [en]

    Arvika Fjärrvärme AB is manufacturing and distributing district heating to around 300 customers in Arvika. Heat production consists of a BFB boiler fed with GROT fuel (branches and peaks) and delivers a maximum power of 30 MW. In order to operate the plant, an average of 60 m3 of water per day is consumed from the urban water network. The water consumption is divided between water treatment, sooting and process cooling.

    In the processes, sulfur is dosed to obtain a more complete combustion of the hazardous flue gases that can occur. This is a result of previous thesis made for Arvika fjärrvärme. GROT is a fuel that contains high levels of moisture, which means that a high amount of condensate is formed during combustion, averaging 100 m3 per day. At present, condensate is sufficient to meet the condensate limit values ​​to be flushed into the drain. This is achieved by sand filtration and pH neutralization.

    Today, Arvika heat production is equipped with a purification stage for the feed water consisting of a softening filter and membrane filtration. This creates good conditions for cleaning the condensate and recirculating it in the process. Questions for this study are which hazardous substances the condensate can contain and how the condensate composition affected due to sulfur dosage. In addition, Arvika fjärrvärme wants to find out whether the purified condensate can replace the use of the urban water and, finally, if the condensate can be purified and used as feed water in the process.

    The execution of the work was based on a full-scale attempt in two operating cases of 9 and 18 MW. The tank collecting all condensate after purification in the sand filter and pH neutralization was coupled to the feed water purification stage. Thus, the condensate was pumped and purified in the softening filter and membrane filter. Assay substrates were collected before and after purification of the condensate.

    In addition to the topics that Arvika investigates, high levels of alkalinity were found in the condensate. The sulfur dosage that Arvika technology works with can be the cause of the high concentrations of sulphate. However, it appears that both the sulfate and alkalinity were purified in the membrane filter.

    The amount of condensate formed cannot completely replace the entire water requirement, but definitely large parts. The condensate can be used as feed water based on the retention rate for all substances. However, it appears that two substances, chloride and sulphate can create problems for the membrane filter. To investigate this, the condensate should be tested over a longer period of time to see the affect the chloride as well as the sulphate in the long run.

  • 4.
    Eros, Tibor
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi. Balaton Limnological Institute of the Hungarian Academy of Sciences, Hungary.
    Gustafsson, Pär
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Forest-Stream linkages: Effects of Terrestrial Invertebrate Input and Light on Diet and Growth of Brown Trout (Salmo trutta) in a Boreal Forest Stream2012Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 7, nr 5, s. 1-11Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Subsidies of energy and material from the riparian zone have large impacts on recipient stream habitats. Human-induced changes, such as deforestation, may profoundly affect these pathways. However, the strength of individual factors on stream ecosystems is poorly understood since the factors involved often interact in complex ways. We isolated two of these factors, manipulating the flux of terrestrial input and the intensity of light in a 2 x 2 factorial design, where we followed the growth and diet of two size-classes of brown trout (Salmo trutta) and the development of periphyton, grazer macroinvertebrates, terrestrial invertebrate inputs, and drift in twelve 20 m long enclosed stream reaches in a five-monthlong experiment in a boreal coniferous forest stream. We found that light intensity, which was artificially increased 2.5 times above ambient levels, had an effect on grazer density, but no detectable effect on chlorophyll a biomass. We also found a seasonal effect on the amount of drift and that the reduction of terrestrial prey input, accomplished by covering enclosures with transparent plastic, had a negative impact on the amount of terrestrial invertebrates in the drift. Further, trout growth was strongly seasonal and followed the same pattern as drift biomass, and the reduction of terrestrial prey input had a negative effect on trout growth. Diet analysis was consistent with growth differences, showing that trout in open enclosures consumed relatively more terrestrial prey in summer than trout living in covered enclosures. We also predicted ontogenetic differences in the diet and growth of old and young trout, where we expected old fish to be more affected by the terrestrial prey reduction, but we found little evidence of ontogenetic differences. Overall, our results showed that reduced terrestrial prey inputs, as would be expected from forest harvesting, shaped differences in the growth and diet of the top predator, brown trout.

  • 5.
    Harring, Niklas
    et al.
    Götebrogs universitet.
    Torbjörnsson, Tomas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet.
    Solving Environmental Problems Together?: The Roles of Value Orientations and Trust in the State in Environmental Policy Support among Swedish Undergraduate Students2018Inngår i: Education Sciences, E-ISSN 2227-7102, Vol. 8, nr 3, artikkel-id 124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores whether value orientation (VO) and trust in the state (TIS) are linked to support for environmental intervention and steering among Swedish students in economics, law, and political science. Furthermore, we considered whether environmental personal norms mediate the link between VO and support for environmental policy instruments and finally, whether TIS moderates the link between environmental personal norms and support for environmental policy instruments, testing this on a sample of over 800 Swedish students. We found a positive link between both a self-transcendence VO and TIS on environmental policy support; however, we cannot confirm a moderating effect of TIS on the relation between environmental personal norms and policy support. Furthermore, left-wing students displayed stronger support for environmental intervention. We conclude that more knowledge on programme-specific characteristics regarding environmental values, beliefs, and attitudes among freshman students can enhance sustainability teaching intended to develop the students' critical and reflective capabilities.

  • 6.
    Hedelin, Beatrice
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Complexity is no excuse: Introduction of a research model for turning sustainable development from theory into practice2019Inngår i: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 14, nr 3, s. 733-749Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An overarching research model is introduced here that can support research for turning sustainable development (SD) from theory into practice. The model describes how existing and future theories, and empirical knowledge related to SD can be utilised to establish explicit linkages—steps—between fundamental SD principles and specific studied practices. The research model is intended to support planning, design and communication of a range of research endeavours such as individual studies, larger projects and research programmes. It internalises a number of insights from the current stock of SD literature such as explicitly linking local solutions to general SD principles, the need to embrace complexity and to use theory, the need for interdisciplinarity, and acknowledging SD as both substance and process. The model and its utilisation are explained and illustrated here by reference to a research example from river basin planning. The model is a critical and constructive attempt to establish structure and strategy in relation to the overwhelming complexity of the sustainability challenge—a challenge which urgently calls for reflective and effective research approaches.

  • 7.
    Leijen, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Semi-kontinuerlig samrötning av ensilerat våtmarksgräs och matavfall: En studie av metan utbyte2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Världens ökande energibehov och önskan om att minimera konsekvenserna av klimatförändringen har gjort att flera miljömål tagits fram både på nationella och internationella nivåer. Mycket resurser läggs ner på att utveckla nuvarande förnyelsebara energikällor och hitta nya alternativ till de fossila bränslena. En förnyelsebar energiresurs är biogas. Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material och bildar koldioxid och energirik metangas.

     

    Detta examensarbete har fokuserat på två områden, det första att undersöka metanproduktionen i en samrötningsprocess med ensilage av våtmarksgräs och substrat från Mosseruds biogasanläggning. Mosserud ligger några km väster om Karlskoga och idag behandlas i huvudsak insamlat matavfall, nötflytgödsel och vallgröda. Våtmarksgräset kommer från Brosjö området utanför Säffle. Under 2010-2014 ingick Brosjö i ett EU projekt som främjar mångfaldignatur och utsatta djurarter, vilket bland annat har gett ett ekonomisk stöd i att skörda gräset. Det skördade gräset har idag ingen användning, men skulle kunna passa i en rötprocess. 

     

    Det andra området var att jämföra resultaten med tidigare rapporter inom rötning samt användandet av våtmarksgräs. Arbetet av Neldorin (2015) där en studie om substratmixen vid Mosserud gjordes, låg som grund för hur biogasproduktionen ser ut på Mosseruds anläggning idag och jämfördes med metanproduktionen i denna studie. Den andra rapporten studerade våtmarksgräs som additiv i pellets. Där Henriksson (2016) hade fokus på energiåtgången av pelleteringen när våtmarksgräs från Brosjö användes.   

     

    Rötningsförsöken skedde på Karlstads universitet, där rötningen var en semi- kontinuerlig våt process med mesofila förhållanden. Där inmatning och uttag av gas gjordes en gång om dagen, vilket var samma uppställning som Neldorin (2015) använde. Försöket varade under 10 veckors tid och 2 olika substratblandningar användes; en med 30 % gräs 70 % matavfall och en med 15 % gräs 85 % matavfall. Resultatet gav att rötningen med substratblandningen 30 % gräs 70 % substrat från Mosserud var att föredra. Den specifika metanproduktionen var 0,300 och 0,350 Nm3/kg VS/dag, vilket var mindre än de värde som kommit fram från Mosserud 0,352 Nm3/kg VS/dag. Den totala produktionen av metangas kunde ökas mellan 1,5 - 2,6 % då mer substrat fanns tillgängligt.

     

    Våtmarksgräset var bättre att använda till rötning än till pelletering då rötning kunde öka den totala metanproduktionen, medans pelleten som tillverkades inte uppfyllde kraven på hållfasthet, bulkdensitet och andel finfraktion. De problem som är kopplade till att använda gräs i rötning är slambildning i reaktortanken och processen stabilitet under en längre tid, då pH värdet sjönk av ansamling av VFA. 

  • 8.
    Lindhagen, Anders
    et al.
    SLU.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Trends in picking of wild berries and mushrooms in Sweden 1977-20112012Inngår i: Outdoor recreation in Change: Current knowledge and Future Challenges / [ed] Fredman, P., Stenseke, M., Liljendahl, H., Mossing, A. och Laven, D., Mittuniversitetet , 2012, s. 82-83Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Ludewig, K.
    et al.
    Justus Liebig University Giessen, Giessen, Germany.
    Hanke, J. M.
    Justus Liebig University Giessen, Giessen, Germany.
    Wuthe, B.
    Justus Liebig University Giessen, Giessen, Germany.
    Otte, A.
    Justus Liebig University Giessen, Giessen, Germany.
    Mosner, E.
    Hochschule Geisen heim University, Geisenheim, Germany.
    Eckstein, Rolf Lutz
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). Justus Liebig University Giessen, Giessen, Germany.
    Donath, T. W.
    Christian-Albrechts-University Kiel, Kiel, Germany.
    Differential effect of drought regimes on the seedling performance of six floodplain grassland species2018Inngår i: Plant Biology, ISSN 1435-8603, E-ISSN 1438-8677, Vol. 20, nr 4, s. 691-697Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The performance of seedlings is crucial for the survival and persistence of plant populations. Although drought frequently occurs in floodplains and can cause seedling mortality, studies on the effects of drought on seedlings of floodplain grasslands are scarce. We tested the hypotheses that drought reduces aboveground biomass, total biomass, plant height, number of leaves, leaf area and specific leaf area (SLA), and increases root biomass and root-mass fraction (RMF) and that seedlings from species of wet floodplain grasslands are more affected by drought than species of dry grasslands. In a greenhouse study, we exposed seedlings of three confamilial pairs of species (Pimpinella saxifraga, Selinum carvifolia, Veronica teucrium, Veronica maritima, Sanguisorba minor, Sanguisorba officinalis) to increasing drought treatments. Within each plant family, one species is characteristic of wet and one of dry floodplain grasslands, confamilial in order to avoid phylogenetic bias of the results. In accordance with our hypotheses, drought conditions reduced aboveground biomass, total biomass, plant height, number of leaves and leaf area. Contrary to our hypotheses, drought conditions increased SLA and decreased root biomass and RMF of seedlings. Beyond the effects of the families, the results were species-specific (V. maritima being the most sensitive species) and habitat-specific. Species indicative of wet floodplain grasslands appear to be more sensitive to drought than species indicative of dry grasslands. Because of species- and habitat-specific responses to reduced water availability, future drought periods due to climate change may severely affect some species from dry and wet habitats, while others may be unaffected.

  • 10.
    Olofsson, Jonny
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Sojaprotein, oxiderad majsstärkelse, vetestärkelse & ärtstärkelse som additiv i träpellets: Effekter på pelletsens kvalitet, CO2ekv utsläpp & energianvändning2017Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [en]

    Currently, only 2.8% of total energy use in the world is renewable energy. As a climate target in 2020, the European Union has set a goal of increasing the renewable energy to 20%. Renewable energy includes biofuel such as pellets.

     

    Pellets use has already increased significantly and several large production units have been built in recent years. To achieve a competitive pellet, production must be improved in terms of quality, environmental impact, and electricity consumption. Adding additives can improve pellets strength, reduce CO2eq emissions and reduce energy consumption.

     

    The purpose is to investigate how different percentages of additive affect pellets to achieve a more sustainable and competitive biofuel.

     

    In the quality analysis where sustainability and hardness were investigated, oxidized corn starch showed the best result where sustainability increased from 94.8% to 97.86%. The hardness varied greatly from pellets to pellets from the same sample. Since the hardness varied so widely, it was impossible to say which sample who had the highest hardness. On the other hand, it is concluded that the oxidized cornstarch samples received higher hardness than the zero sample.

     

    In the environmental section, CO2equivalents for pellet production were investigated in Sweden, OECD member countries and non-OECD member countries in Europe. In Sweden and in OECD member countries, pellets production did not reduce the CO2eq emissions with any added additive. In non-OECD member countries, wheat starch was the best additive and reduced CO2eq emissions by 2.4%.

     

    The energy consumption in the pellet press was also analyzed and the results showed that all additives reduced energy consumption. The best additive in this study was wheat starch, which reduced electricity consumption by 3.9%.

  • 11.
    Pogosean, Ararat
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Framställning av syntetiska bio-drivmedel från förgasad biomassa: En studie i potentiell värmeintegration2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar. Det är mot den bakgrunden nödvändigt att istället framställa drivmedel från en förnybar källa, som innebär en koldioxidneutral förbränning, nämligen biomassa. Samtidigt måste även hänsyn tas till vilken typ av biomassa som används, produktion av biodrivmedel får inte konkurrera med livsmedelproduktion. Därför är det viktigt att ”träaktigt” biomassa används som råvara vilket inte utgör någon konkurrens.

    Ett lovande sätt att omvandla biomassa till drivmedel är via förgasning där biomassa upphettas tills dess att en gas erhålls, bland annat bestående av kolmonoxid, vätgas, metan och diverse spårämnen. Denna gas genomgår sedan rening och bearbetning där partiklar, tjäror, alkalimetaller och spårämnen renas till dess att gasen endast består av kolmonoxid och vätgas, kallat syntesgas (ofta förkortat som syngas). Syngasen kan sedan i en process omvandlas till en rad olika bränslen, såsom bensin och metan.

    När gasen renas och bearbetas uppstår stora mängder termisk överskottsenergi. Om anläggningen är fristående kan överskottsenergi inte nyttjas vilket innebär relativ låga verkningsgrader. Men om anläggningen integreras mot till exempel ett massa- och pappersbruk kan överskottsenergi komma väl till pass och på så vis erhålls högre verkningsgrader.

    I arbetet presenteras en sammanställning av renings- och bearbetningsmetoder. Utifrån denna sammanställning har åtta processlösningar simulerats i processmodellerings-programmet CHEMCAD. De åtta fallen som ingår i studien är för produktion av bensin, diesel, metanol och metan, samtliga med rening vid relativ låga temperaturer (kall gasrening) respektive vid relativ höga temperaturer (het gasrening).

    Utifrån simuleringsresultateten har det varit möjligt att genomföra en så kallad Pinch-analys där det är möjligt att grafiskt avläsa potential för värmeintegration mot ett typiskt massa- och pappersbruk. Slutligen har en utvärdering av samtliga fall gjorts utifrån olika verkningsgradsberäkningar.

    Klart står att möjligheterna till värmeintegration är stora, på användbara temperaturnivåer, och uppgår i vissa fall till nästan 40 MW för en 100 MWth–anläggning.

    Verkningsgraderna är definierade på fyra olika sätt vilket möjliggör djupare tolkning och utvärdering av resultaten men samtidigt kräver det en viss försiktighet från läsaren. Dock framgår det tydligt ur resultaten från verkningsgradsberäkningar att totala effektiviteten för processen kan öka med 10-tals procentenheter om värmeöverskotten tillvaratas.  

    Resultaten framhåller vikten av värmeintegration och indikerar samtidigt möjligheten till effektivare produktion av bio-drivmedel. Detta innebär med stor sannolikhet också ett ekonomiskt sundare alternativ som i sin tur ökar intresset för investeringar på förnybara bränslen. Investeringar av denna typ är en absolut nödvändighet för en hållbar drivmedelskonsumtion i framtiden. 

  • 12.
    Sönefors, Adam
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Kylningens inverkan på pelletskvalitén: En studie om kylning av träpellets med olika kylningsmetoder2018Independent thesis Basic level (university diploma), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det blir allt viktigare med fler hållbara och miljövänliga lösningar för att kunna ta itu med dagens miljökris och för att kunna ersätta de fossila bränslena. Pelletseldning är en lösning som anses vara koldioxid neutralt och går att elda året runt. För att pelleten ska vara lätthanterlig och tålig så är de b.la. viktigt med en bra bulkdensitet och hållfasthet. Där spelar kylning av pellets roll och därför skall detta examensarbete undersöka hur olika kylningsmetoder påverkar pelletsen kvalité.

     

    Ett antal prover av pellets tillverkades på Karlstad universitetet med en pelletsmaskin under två olika labbsessioner. Tre av dessa prover kyldes sedan på olika effekt på en fläkt i en mindre kylanläggning. Två andra prover kyldes i en hink och utspridda i en stor låda/plåt. Dessa stod under natten och kyldes till omgivningstemperaturen. Efter att proverna hade kylts så gjordes olika kvalitétstester på varje kylt prov; bulkdensitet, hållfasthet, hårdhet, fukthalt och andel fabriksmul mättes. En analys av insamlad data gjordes, efter det så kunde en slutsats dras.

     

    En fältundersökning gjordes även för att utröna hur olika pelletsföretag går tillväga med deras kylningsprocess och hur tekniken på deras kylning ser ut.

     

    Den kylningsmetod från första sessionen som hade bäst resultat i alla kvalitétstester var pelletsen som kyldes naturligt och utspridda i en låda, med en bulkdensitet på 646 kg/m3 och en hållfasthet på 96,6% samt minimalt fabrikssmul. Pelletsen som kyldes på lägsta effekt på kylanläggningen visade också bra resultat på testerna. De mindre bra kylningsmetoderna var pellets som kyldes i hink under natten samt pellets som kyldes på maxeffekt på kylanläggningen. Från andra sessionen så fick pelletsen som kyldes med 30Hz bäst hållfasthet på 98,6%  men lägst bulkvikt på 693 kg/m3. Pelletsen som kyldes med max effekt fick sämre hållfasthet och lägst hårdhet. Högst bulkvikt på 737 kg/m3 fick det provet som var utspritt på en plåt och kyldes naturligt. Inget tydligt samband kunde ses mellan resultaten från de olika labsessionerna.

1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf