Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    David, Östling
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    IBMs stordators framtid i en molnbaserad IT värld: Kommer IBMs stordator att överleva ytterligare ettparadigmskifte eller har den spelat ut sin roll?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    IT analytiker har många gånger gett IBMs stordator en dödsdom. Redan 1991 skrev denerkände kritikern Stewart Alsop, dåvarande chefredaktör på InfoWorld att den sista stordatornskulle tas ur bruk den 15 mars 1996. Det visade sig att detta uttalande var felaktigt, vilketStewart Alsop även erkände i InfoWorld bara dagar innan hans förutsägelse skulle ha infallit.När vi nu går in i ytterligare ett paradigmskifte i och med att många tjänster går över tillmolnet, ställer jag i denna uppsats frågan om IBMs stordator har en framtid i en molnbaseradIT värld, och hur den i så fall ser ut.

    Syftet är att genom litteraturstudier och intervjuer undersöka om IBMs stordator kan överlevaytterligare en genomomgripande teknikrevolution eller om den har spelat ut sin roll.Undersökningen mynnar ut i slutsatserna att IBMs stordator har en stark position i dagsläget,framförallt inom bank och finanssektorn d.v.s. inom branscher med speciellt höga kravbeträffande tillgänglighet, skalbarhet, och säkerhet. Sannolikt har stordatorn en viktig roll attspela även för framtidens satsningar i molnet. IBM erbjuder redan idag molnlösningar sominkluderar mainframes, och det framgick även i de intervjuer som gjordes på IBM, att de seren ljus framtid för IBMs stordatorer. De menar att IBM inte bara följer med, utan även är medoch leder utvecklingen inom molntjänster, och att det är främst för de öppna standarderna somLinux och Unix som IBM kommer att ha den ljusaste framtiden. Det faktum att IBM varje årinvesterar miljardbelopp i utvecklingen av sina stordatorer talar också sitt tydliga språk, d.v.s.att IBM fullt ut verkar tro på att stordatorn har en viktig roll att spela i den molnbaserade ITvärldsom just nu växer fram

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Gebauer, Heiko
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013). Eawag, Business Innovat Grp, Environm Social Sci Dept, Dubendorf, Switzerland.;Karlstad Univ, Ctr Serv Res CTF, Karlstad, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Management & Engn, Linkoping, Sweden..
    Haldimann, Mirella
    Eawag, Business Innovat Grp, Environm Social Sci Dept, Dubendorf, Switzerland.;Linkoping Univ, Dept Management & Engn, Linkoping, Sweden..
    Jennings Saul, Caroline
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013). Eawag, Business Innovat Grp, Environm Social Sci Dept, Dubendorf, Switzerland.;Karlstad Univ, Ctr Serv Res CTF, Karlstad, Sweden..
    Business model innovations for overcoming barriers in the base-of-the-pyramid market2017Inngår i: Industry and Innovation, ISSN 1366-2716, E-ISSN 1469-8390, Vol. 24, nr 5, s. 543-568Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many barriers must be overcome when entering the base-of-the-pyramid (BoP) market. Firms facing these barriers need to innovate new business models and reinvent existing ones to suit the BoP context. While previous literature has focused on the innovations of particular components of business models in BoP markets, we investigate the reconfigurations in the business model components that underpin the successful business model innovations. This study is based on multiple case studies in the water sector that we carried out in several different countries. Our findings suggest five business model innovations: (a) design, (b) renewal, (c) expansion, (d) diversification and (e) replication. Each business model innovation is a specific response to the barriers met in the BoP market and requires consistent configuration between its various components (i.e. value proposition, value creation and profit equation). These findings add, in two important aspects, to the academic realm of the business model domain: by contributing to the debate of business models in BoP markets and by advancing the configurational view of business models.

  • 3.
    Gramner, Alexander
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik.
    Utveckling av ingångsinterface till tändstyrenheter för naturgas- och biogasmotorer2013Independent thesis Basic level (professional degree), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SEM AB utvecklar och tillverkar tändstyrenheter för förbränningsmotorer, bland annat naturgas- och biogasmotorer. Tändstyrenheterna styr själva tändförloppet när de får en triggsignal från motorstyrsystemet (ECU). På grund av att enheterna används tillsammans med flera olika motorstyrsystem måste de anpassas for olika signaltyper och cylinderantal. Anpassningar av både mjukvaran och hårdvaran måste göras och detta kräver tid och resurser för utvecklarna på SEM.

    Syftet med detta arbete är att utveckla ett ingångsinterface till tändstyrenheterna som möjliggör att de kan anpassas på ett enklare sätt. För att minimera antalet komponenter i tändstyrenheterna ska även funktioner som realiseras med diskreta komponenter, om möjligt, integreras i ingångsinterfacet.

    En lämplig programmerbar krets för detta ändamål har valts. Valet blev en MAX V CPLD (Complex Programmable Logic Device) från Altera. Ingångsinterfacets funktioner har skapats i form av programkod i Verilog. Slutligen har simuleringar av programmet gjorts och dess funktion har verifierats med hjälp av ett utvecklingskort.

    Fulltekst (pdf)
    Utveckling av ingångsinterface till tändstyrenheter för naturgas- och biogasmotorer
  • 4.
    Larsson, Oskar
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013).
    Magnusson, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013).
    Evaluation of a high performanceECU running embedded Linux2023Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Autonomous vehicles rely on real-time embedded systems called Electronic Control Units (ECUs) and it is crucial for safety and behavioural correctness that ECUs run fast enough, in other words, within their deadlines. In this thesis a high-performance ECU used at Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) running PetaLinux will be evaluated. To ensure that the ECU is able to run in real-time, it will be evaluated by simulating physical models in the form of Functional Mock-up Units (FMUs) that are cross compiled to aarch64. The ECU execution time will be measured to evaluate whether the models run in real-time and to compare it with the performance of a desktop computer. With the use of profiling tools, possible bottlenecks in the utilization of ECU will be identified. The results show that the ECU is capable of running the FMU simulation models faster than real-time and that the ECU runs at less than 10% of the speed of the desktop computer. FMU communication frequency, underutilization of available instructions, unnecessary allocation and unnecessary use of synchronization primitives where identified as the key possible bottlenecks. We conclude that the ECU is likely capable of running significantly more computationally demanding models in real-time if they are optimized for the ECU.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf