Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter – såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade fjärde upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.

Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem.

Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen.

Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute i skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost.

Livskvalitet är att uppleva friluftsliv – just när man gör det!

National parks are often places where people have previously lived and worked-they have been formed by a combination of natural and human processes that embody an identifiable history of cultural and political values. Conservation of protected areas is primarily about how we perceive such landscapes, how we place differential values on different landscape components, and who gets to decide on these values. Thus, conservation has been and still is very much about issues of power and environmental justice. This paper analyses the social, political and environmental histories of three national park regimes (South Africa, Sweden and Scotland) through the lens of public access rights. We examine the evolving status of access rights-in a broad sense that includes access to land, resources and institutions of governance-as a critical indicator of the extent to which conservation policies and legislation realise the aims of environmental justice in practice. Our case studies illustrate how access rights are contingent on the historical settings and ideological contexts in which the institutions controlling national park management have evolved. Dominant cultural, political and scientific ideologies have given rise to historical precedents and institutional structures that affect the promotion of environmental justice in and around national parks today. In countries where national parks were initially created to preserve perceived 'wilderness', with decisions taken by powerful elites and central authorities, this historical legacy has prevented profound change in line with new policy directives. The comparative analysis of national park regimes, where historical trajectories both converge and diverge, was useful in improving our understanding of contemporary issues involving conservation, people and politics

Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a hur man uppfattar friluftsliv och naturturism

Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökningom friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammetFriluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på motiv ochhinder för att besöka naturen.En stor del av de svarande upplever att de får ökade insikter om samspelet i naturen och enkänsla av att själva vara en del av den när de vistas ute i naturpräglade miljöer. De tre viktigastemotiven för att ägna sig åt aktiviteter i natur- och kulturlandskapet är att utöva fysisk aktivitet,uppleva avkoppling samt att vara nära naturen. På vardagar betraktas fysisk aktivitet som detcentrala motivet, medan avkoppling, social samvaro och att vara nära naturen blir de mest framträdandemotiven under helger och ledigheter. Drygt 80 % av de svarande tror inte att det ärnågon utomhusaktivitet som de kommer att ägna sig mindre åt om fem år. Ungefär hälften trori stället att de kommer att öka någon aktivitet och det är i huvudsak samma typ av vardagsnäraaktiviteter som även fanns med för de knappa 20 % som trodde att de skulle minska någon aktivitet.Knappt hälften av de svarande uppger att det finns någon eller några aktiviteter de skulle viljaägna sig mer åt än de gör i dagsläget. På vardagar är det framför allt nöjes- och motionspromenader,jogga/terränglöpning och ströva i skog och mark. På helger är det liknande men medtillägget fritidsfiske. Längre ledigheter skiljer här ut sig och det som står högst på önskelistan ärfjällvandring, utförsåkning samt ströva i skog och mark. Brist på tid är ett dominerande hinderoch familjesituationen är också ett förhållandevis vanligt skäl.Vistelser i närnaturen har inneburit att man fått en bättre kännedom om sin egen hemmiljö ochgenom detta fått en ökad trygghetskänsla. Möjligheter till friluftsliv har helt eller delvis påverkatvalet av boende för fyra av tio svarande och nära 90 % menar att utomhusvistelse gör derasvardag mer meningsfull. Om möjligheten att utöva friluftsliv under det senaste året inte hadefunnits så sjunker medianvärdet för självskattad hälsa. Hela 90 % av de svarande har tillgång tillregnkläder, och nästan lika stor andel har stövlar. Förhållandevis många (70 % av de svarande)har möjlighet att utnyttja kikare och hälften av de svarande förfogar över skidor. Något färre harmöjlighet att använda tält eller tillgång till vandringskängor.

Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.

This chapter discusses approaches to do foresights in outdoor recreation and tourism in nature, based on research from the Nordic countries. This region has a long-standing reputation for promoting outdoor recreation, with associated policies aiming to support this tradition for the benefit of future generations and environmental engagement. To do so successfully, one key input is improving the knowledge of outdoor recreational participation, associated trends, and future development. In this chapter, we therefore review different monitoring approaches to trend analyses as a means of forecasting participation and discuss supplementary approaches to foresight in outdoor recreation. We operationalize the Nordic context through studies undertaken in Finland, Sweden, Denmark, and Norway. Our examination shows that the tradition of national surveys and on-site visitor monitoring has proven effective. However, contemporary changes in society call for additional approaches to better understand future outdoor recreation. We therefore share experiences from several different approaches to foresight in outdoor recreation. This will inform future research as well as managers, entrepreneurs, planners and policymakers in their decision-making. 

I den här rapporten redovisas några första sammanställningar från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas fritidsaktiviteter i fjällen, deras besök i olika fjällområden, landskapsrelationer, fjällens roll i sociala medier, upplevelser av vindkraft och attityder till skyddad natur. Enkäten ingår som en del i projekten "Bortom konflikter" och "Den nya fjällupplevelsen" inom ramen för Naturvårdsverkets forskningssatsning ”Storslagen fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Utifrån materialet i denna rapport kommer framöver olika fördjupningar och kompletteringar att göras, vilka kommer redovisas på olika sätt – vetenskapligt och populärvetenskapligt. Det är vår förhoppning att dessa studier blir en viktig del i referensramen för alla de beslut som fattas av myndigheter, företag och politiker när det gäller det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling i fjällen. För dagens och framtidens grupper, aktiviteter och ideal kommer att avgöra hur hållbar utvecklingen blir – och dagens besökare i fjällen är här en av nyckelgrupperna.

 In contrast to traditional nature protection strategies, UNESCO's Man and Biosphere Reserves (BRs) can be seen as a more pronounced perspective that includes nature, culture and sustainable development. Tourism is generally supported in BRs, which also are meant to function as "learning sites of excellence to explore and demonstrate approaches to conservation and sustainable development" (UNESCO, 1996 p. 16). The focus of BRs has centred on environmental sustainability, due to the concept's history in nature preservation. However, like all global concepts, the interpretation of sustainable development in BRs is filtered over time through national, regional and local conditions. Explicit or underlying development strategies are also in place when the concept is applied in practice. It is therefore important to gain a better understanding of how sustainable development is interpreted and how BR stakeholders see the role of tourism over time. It is against this background that a case study was carried out on the Lake Vänern Archipelago BR in Sweden, its tourism aspects and the interpretation of sustainable development. The findings illustrate an ambivalence with regard to which approach to sustainable development is preferred, but there are striking parallels between the evolution of environmental commitment during the 20th century and the changing profile of BRs in general. Further, it can be noted that studying concrete examples of situated cases of sustainable development efforts in terms of biosphere reserves can contribute greatly to the ongoing discussion about which development approaches are seen as more or less sustainable.

The development of national parks and other protected areas has been widely promoted because of its potential for regional development in peripheral and sparsely populated areas. The argument is that the economic and social benefits seen in national parks in the USA and UK will also occur in the Swedish context in the form of an increased tourism-related labor market. Our aim was to analyze the possibility of such a development both in light of the policy visions of positive regional and local development and from the adversary point of view that protection of land is making it more difficult for 15 sparsely populated mountain municipalities in Sweden to prosper. We used a database covering the entire population of the area for 1991 to 2001. Our results show that factors other than the protected areas are connected to the development of a tourism labor market. The most positively correlated variables for change in tourism employment are population growth and proximity to ski lifts. Positive population development is also correlated to a positive change in the number of people employed in forest sectors.

Thus, one of the main outcomes is that the assumed and almost automatic positive relation between nature conservation and tourism can is questionable.