his study investigated how gender and sports capital are expressed in sports leaders’ talk about sports for young people with a refugee background. Empirical data were derived from four focus group interviews representing 21 sports club leaders in Sweden. The leaders defined boys and girls as distinct groups but also as groups within which there are differences. Compared with the boys, the girls were presented with lesser possibilities to participate in sports. According to the leaders, the differences in the group of girls rested on that the sports culture in the girls’ country of origin, which may be more or less permissive for girls to be engaged in sports, whereas differences within the group of boys were understood in terms of bodies and mentalities

Introduktion

Bland politiker i Europa finns en stark tilltro till idrotten som en integrationsarena (Agergaard, 2018). Elling och Knoppers (2005) menar att idrott inte enbart fungerar som en integrationsarena utan också kan bidra till exkludering och diskriminering, eftersom tillgängligheten till idrott påverkas av normativa föreställningar om genus och etnicitet. Med stöd av Smith, Spaaij och McDonald (2018) menar vi att idrottsledare har en stor betydelse för att skapa strukturer som möjliggör inkludering av deltagare med flyktingbakgrund.

Syfte och teoretisk ram

Studiens syfte är att undersöka hur genus och idrottskapital kommer till uttryck i idrottsledares tal om inkludering av unga med flyktingbakgrund. Studiens teoretiska referensram har utgångspunkt i Bourdieus (Bourdieu & Wacquant, 1992) begrepp kapital och Connells (1995) perspektiv på femininitet och maskulinitet.

Metod

Studien bygger på preliminära analyser av fyra fokusgruppsintervjuer med 21 föreningsledare (2 x 6, 1 x 5, 1 x 4) från 19 idrottsföreningar (två föreningar önskade att komma med två representanter).

Resultat

I ledarnas diskussioner kom det till uttryck att flickor och pojkar har med sig olika idrottskapital när de kommer till Sverige, och är mer eller mindre lämpliga för att kunna delta i den organiserade föreningsidrotten. Flickorna beskrevs i hög grad som en grupp som hade väldigt lite erfarenhet av idrott och fysisk aktivitet och som saknade idrottsliga förmågor.  Men även pojkar beskrevs i avsaknad av idrottskapital, i meningen förståelse av själva organiseringen av idrotten. Ledarna beskrev pojkar och flickor som distinkta grupper men också som grupper inom vilka det finns skillnader. Skillnaden mellan flickor beskrevs vara en följd av att kultur och traditioner i deras ursprungsländer kan vara mer eller mindre tillåtande i synen på flickor som idrottande subjekt. Även pojkarna som idrottande subjekt relaterades till deras ursprungsländer, men då främst i meningen att deras ursprung kunde förklara upplevda kroppsliga och mentala skillnader inom gruppen pojkar.

”95% är ju väldigt klena i kroppen, så de har ju liksom inte, de väger ju ingenting. I en närkamp när de började spela mot de svenska, äldre gubbarna så gjorde de bara så här, så flög de ju.”

”Ja det är allihop i stort sett, de här nerifrån Somalia och Eritrea”

”Ja där har du sugrör och så mot en afghan, där har du liksom ett riktigt dynamithuvud. Det är ju jättestor skillnad.”

Diskussion och slutsatser

Studien visar både på stereotypa föreställningar om flickor och pojkar och föreställningar om variationer inom dessa grupper. Resultat pekar på en vanligt förekommande och stereotyp bild av flickor med migrationsbakgrund som icke idrottare och som underrepresenterade i organiserad idrott. Givet att pojkar med migrationsbakgrund är väl representerade i föreningsidrotten  (se exempelvis Strandbu et al., 2017) finns en risk att förbise att vissa pojkar eller grupper av pojkar kan stå utanför eller i högre omfattning slutar med idrott. Med stöd av Connells (1995) teori om den hierarkiska relationen mellan olika maskulinitetspositioner, menar vi att de fysiskt svaga pojkarna positioneras som underordnade i ledarnas tal. I vidare forskning skulle det vara förtjänstfullt att fördjupa kunskapen om vilka pojkar som inkluderas och vilka som exkluderas i skilda idrottskontexter.

Mot bakgrund av den ökade invandringen till Sverige under 2015 beslutade regeringen samma år att stötta Riksidrottsförbundet (RF) med extra medel på 64 miljoner kronor per år mellan 2015 - 2018. Syftet var att ge möjligheter till att skapa fysiska aktiviteter och arbeta med grundläggande introducering av nyanlända flickor och pojkar i det svenska föreningslivet. I föreliggande studie presenteras resultat om hur idrottens inkluderingsarbete genomförts i värmländska idrottsföreningar. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån ledarnas idéer och övertygelser om inkluderingsarbete samt vilka möjligheter unga med flyktingbakgrund har att börja och fortsätta idrotta i svensk föreningsidrott. Rapportens syfte är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för idrottens arbete med inkludering av unga med flyktingbakgrund. Utmaningen i framtida arbete med inkludering är att idrottens aktörer diskuterar och ser över organiseringen av idrotten och vad som är ”ordinarie” verksamhet.

Detta är den sjunde rapporten i serien Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning från den Universitetspedagogiska enheten (UPE), och den femte publikationen som bygger på bidrag från enhetens årliga konferens.

I föreliggande rapport kan du ta del av sex olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Fem av bidragen i rapporten har utvecklats från projekt som presenterades vid enhetens universitetsgemensamma konferens 2020 och ett bidrag presenterades vid 2017 års konferens. År 2020 var temat Från campus till online då vi ville belysa erfarenheter vi fått till följd av undervisning under Covid-19. Likt tidigare publikationer spänner dock även årets texter över flera olika ämnen. Det handlar bland annat om projektet Rethink:KAU som kartlagt och utvecklat stödet till lärosätets distansstudenter, vilka erfarenheter undervisande personal tar med sig efter att ha behövt ställa om en planerad campuskurs till att bli off-campus eller hur lärare på matematikutbildningen gått tillväga när de tagit fram matriser för självutvärdering, ett digitalt verktyg som stöttar både studenter och lärare. 

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.

Den Universitetspedagogiska enheten kommer kontinuerligt att ge ut rapporter inom området undervisning och lärande där verksamma lärare och medarbetare delar med sig av erfarenheter från utvecklingsarbeten inom undervisning och examination. 

I föreliggande rapport kan du ta del av åtta olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Samtliga bidrag i rapporten har utvecklats från projekt som presenterades vid enhetens universitetsgemensamma konferens 2021, med temat Redefining Learning Spaces. Naturligt nog handlade många presentationer just om hur man behövt omdefiniera eller omvandla sin undervisning på olika sätt till följd av Covid 19-pandemin, men som vanligt presenterades även andra utvecklingsarbeten inom högskolepedagogik. 

Det handlar bland annat om den nya modellen för universitetslärares kompetensutveckling och behörighetsprövning som införts vid Karlstads universitet, eller hur en omdefiniering av lärandemiljöer och införandet av nya digitala metoder kan underlätta undervisningen för förstaårsstudenter på matematik. Du kan också läsa om hur användandet av en skrivplatta tycks underlätta ekonomistudenters upplevda lärande jämfört med vad en dokumentkamera gör, eller hur seniora psykologstudenter har stöttat förstaårsstudenter i att utveckla och träna färdigheter och förmågor som kan underlätta övergången till högre utbildning.

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.

I föreliggande rapport kan du ta del av sju olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Samtliga bidrag i rapporten har utvecklats från projekt som presenterats vid enhetens universitetspedagogiska konferens.

I årets upplaga kan du bland annat läsa om en ny typ av tentamen, en klimatutmaning. Vad händer när studenter uppmanas att under en månads tid göra något annorlunda i sin vardag, så som att resa med cykel eller buss istället för bil? I en annan studie undersöker författarna huruvida det är någon skillnad för studenterna om läraren använder läsplatta eller dokumentkamera i inspelade föreläsningar.

Du får även en inblick i hur flexibla nätbaserade kurser för yrkesverksamma, i samverkan med företag och organisationer, kan bidra till det livslånga lärandet, och inte minst vilken roll sociala medier kan få när en kurs om vetenskaplig metod plötsligt ställs om till distans i pandemitider. 

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.

Detta är den sjätte rapporten i serien Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning från den Universitetspedagogiska enheten (UPE).

I föreliggande rapport kan du ta del av fem olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Samtliga texter i rapporten är utvecklade utifrån projekt som presenterats vid enhetens universitetsgemensamma konferens 2019 då temat var: Kursdesign i Canvas. Projekten spänner över flera olika ämnen. Det handlar bland annat om hur lärplattformen Canvas kan användas för digitala krisövningar, hur tydlighet i Canvas kan underlätta för distansstudenter och hur universitetsbiblioteket utvecklat tre öppna Canvaskursmoduler i akademisk informationskompetens.

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.

Den Universitetspedagogiska enheten kommer kontinuerligt att ge ut rapporter inom området undervisning och lärande där verksamma lärare och medarbetare delar med sig av erfarenheter från utvecklingsarbeten inom undervisning och examination.

Detta är den femte rapporten i serien Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning från den Universitetspedagogiska enheten (UPE).

I föreliggande rapport kan du ta del av fem olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Projekten spänner över flera olika ämnen. Det handlar bland annat om hur didaktiklärare inom den korta lärarutbildningen (KUB) ser på sitt uppdrag, hur datorassistans för viss återkoppling kan avlasta lärare så att de kan ge studenter återkoppling med coachande funktion samt hur lärarstudenter reflekterar över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Samtliga texter i rapporten är utvecklade utifrån projekt som presenterats vid enhetens universitetsgemensamma konferens under perioden 2017-2019.

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.

Den Universitetspedagogiska enheten kommer kontinuerligt att ge ut rapporter inom området undervisning och lärande där verksamma lärare och medarbetare delar med sig av erfarenheter från utvecklingsarbeten inom undervisning och examination.

I föreliggande rapport kan du ta del av sju olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Samtliga bidrag i rapporten har utvecklats från arbeten som presenterats vid Universitetspedagogiska enhetens högskolepedagogiska utvecklingsdag, KauKan (tidigare högskolepedagogisk konferens).

I årets första upplaga får vi bland annat en insyn i hur lärare hjälpt studenter att tydligare förstå ett specifikt lärandemål och hur det går att effektivisera arbetet med inlämningsuppgifter i stora studentgrupper med hjälp av automatisk återkoppling och automatisk bedömning. Vidare återges två exempel på hur abstrakta matematiska begrepp kan förtydligas och konkretiseras för ingenjörsstudenter. I det ena exemplet har en app tagits fram som gör det möjligt för studenterna att visualisera fenomenen direkt i mobil eller laptop. I det andra exemplet får studenterna använda s.k. head-mounted devices (HMD), en avancerad form av 3D-glasögon som gör det möjligt att interagera med vektorer i en virtualiserad miljö. Vi får också möjlighet att reflektera över hur vi kan förhålla oss till textgenererande AI och skriftliga arbeten i framtiden. Vad är syftet med studenternas texter och kommer AI kunna vara en del av deras skrivprocess?

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.