Introduktion
Bland politiker i Europa finns en stark tilltro till idrotten som en integrationsarena (Agergaard, 2018). Elling och Knoppers (2005) menar att idrott inte enbart fungerar som en integrationsarena utan också kan bidra till exkludering och diskriminering, eftersom tillgängligheten till idrott påverkas av normativa föreställningar om genus och etnicitet. Med stöd av Smith, Spaaij och McDonald (2018) menar vi att idrottsledare har en stor betydelse för att skapa strukturer som möjliggör inkludering av deltagare med flyktingbakgrund.
Syfte och teoretisk ram
Studiens syfte är att undersöka hur genus och idrottskapital kommer till uttryck i idrottsledares tal om inkludering av unga med flyktingbakgrund. Studiens teoretiska referensram har utgångspunkt i Bourdieus (Bourdieu & Wacquant, 1992) begrepp kapital och Connells (1995) perspektiv på femininitet och maskulinitet.
Metod
Studien bygger på preliminära analyser av fyra fokusgruppsintervjuer med 21 föreningsledare (2 x 6, 1 x 5, 1 x 4) från 19 idrottsföreningar (två föreningar önskade att komma med två representanter).
Resultat
I ledarnas diskussioner kom det till uttryck att flickor och pojkar har med sig olika idrottskapital när de kommer till Sverige, och är mer eller mindre lämpliga för att kunna delta i den organiserade föreningsidrotten. Flickorna beskrevs i hög grad som en grupp som hade väldigt lite erfarenhet av idrott och fysisk aktivitet och som saknade idrottsliga förmågor. Men även pojkar beskrevs i avsaknad av idrottskapital, i meningen förståelse av själva organiseringen av idrotten. Ledarna beskrev pojkar och flickor som distinkta grupper men också som grupper inom vilka det finns skillnader. Skillnaden mellan flickor beskrevs vara en följd av att kultur och traditioner i deras ursprungsländer kan vara mer eller mindre tillåtande i synen på flickor som idrottande subjekt. Även pojkarna som idrottande subjekt relaterades till deras ursprungsländer, men då främst i meningen att deras ursprung kunde förklara upplevda kroppsliga och mentala skillnader inom gruppen pojkar.
”95% är ju väldigt klena i kroppen, så de har ju liksom inte, de väger ju ingenting. I en närkamp när de började spela mot de svenska, äldre gubbarna så gjorde de bara så här, så flög de ju.”
”Ja det är allihop i stort sett, de här nerifrån Somalia och Eritrea”
”Ja där har du sugrör och så mot en afghan, där har du liksom ett riktigt dynamithuvud. Det är ju jättestor skillnad.”
Diskussion och slutsatser
Studien visar både på stereotypa föreställningar om flickor och pojkar och föreställningar om variationer inom dessa grupper. Resultat pekar på en vanligt förekommande och stereotyp bild av flickor med migrationsbakgrund som icke idrottare och som underrepresenterade i organiserad idrott. Givet att pojkar med migrationsbakgrund är väl representerade i föreningsidrotten (se exempelvis Strandbu et al., 2017) finns en risk att förbise att vissa pojkar eller grupper av pojkar kan stå utanför eller i högre omfattning slutar med idrott. Med stöd av Connells (1995) teori om den hierarkiska relationen mellan olika maskulinitetspositioner, menar vi att de fysiskt svaga pojkarna positioneras som underordnade i ledarnas tal. I vidare forskning skulle det vara förtjänstfullt att fördjupa kunskapen om vilka pojkar som inkluderas och vilka som exkluderas i skilda idrottskontexter.