Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Asplund, Stig-Börje
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Då och nu – arbetarmän på landsbygden och deras läsarhistorier2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här studien ansluter till ett tidigare projekt där vi genomfört livsberättelseintervjuer med unga arbetarmän som bor på landsbygden, vilkas berättade erfarenheter av läsning legat till grund för framskrivandet av dessa mäns  läsarhistorier. Resultatet av detta projekt har bl.a. publicerats i en artikel i Gender & Education (Asplund & Pérez Prieto, 2017) i vilken vi visar på möjligheterna, och behovet av att studera arbetarmäns relation till, och erfarenheter av läsning utifrån en livsberättelseansats med en vidgad syn på text och läsning (se också Asplund, 2016; Asplund & Pérez Prieto, 2014, 2016). Bland annat visar vi hur de unga männens läsarhistorier har tagit form i relation till den i samhället dominerande diskursen om läsning genom vilken de unga männen i flera avseenden förminskar sig själva som läsare, men också att läsarhistorierna har formats av, och format de specifika sociala och kulturella kontexter och diskurser vilka de unga männen lever i och är en del av.

       Med erfarenheterna från det tidigare projektet genomförs i den här studien livsberättelseintervjuer med vuxna män med arbetarklassbakgrund, uppvuxna under olika årtionden i en glesbygdskommun i Sverige. Gemensamt för de intervjuade är att de ska ha studerat på ett traditionellt mansdominerat yrkesprogram (eller motsvarande) på gymnasiet eller yrkesskola. Motivet till detta är att vi vill ta del av berättelser och perspektiv från en f.d. elevgrupp där andelen elever med arbetarklassbakgrund är hög, och där genomströmningen till vidare studier i jämförelse med elever från teoretiska gymnasieprogram, är markant lägre. Syftet är att studera vilken betydelse läsning och texter har, har haft, och ges i dessa mäns liv, och hur de individuella läsarhistorierna samverkar med det omgivande samhällets utveckling (i termer av exempelvis ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska förändringar). I denna presentation kommer vi att presentera några 60-åriga mäns läsarhistorier.

  • 2.
    Karlsson, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    På resande fot med rävar och hundar: livsberättelser, uppväxtvillkor och identitet2018In: Berättelser: Vänbok till Héctor Pérez Prieto / [ed] Annica Löfdahl Hultman, Marie Tanner & Christina Olin-Scheller, Karlstad: Karlstad University Press, 2018, p. 87-97Chapter in book (Refereed)
  • 3.
    Kulbrandstad, Lise Iversen
    et al.
    Högskolen i Innlandet, Norge.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Kraftfull kunnskap om språk og migrasjon i mellomtrinnets lærebøker i norsk- og svenskfaget2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [no]

    En overordnet problemstilling for denne studien er hvordan kunnskap bygd opp gjennom vitenskapsfagene norsk-/svensk som andrespråk behandles som del av grunnskolens norsk- /svenskfag. Med samfunnets økte språklige mangfold kan ikke skolefagene lenger betraktes bare som førstespråksfag. En monolingval skolefagtradisjon utfordres tematisk av blant annet kunnskap om flerspråklighet og det å lære et andrespråk. Studien er del av forskningsprosjektet Research on Subject-specific Education (ROSE) der Young og Muellers (2013) begrep ‘powerful knowledge’ er et felles utgangspunkt. Begrepet er brukt både i analyser av forholdet mellom vitenskapens spesialiserte kunnskap og skolefagene og i utforskning av den mulige intellektuelle kraften som kunnskap kan gi elever. Maude (2016) utdyper den siste forståelsen med å beskrive ulike kunnskapsformer, blant annet at elever må få møte kunnskap som gjør dem i stand til å oppdage nye måter å tenke omkring fenomen på, og kunnskap som gjør dem i stand til å overskride grensen for personlige opplevelser. I et slikt lys blir innsikt fra andrespråksforskning viktig kunnskap for alle elever blant annet fordi den gjennom tverrspråklige perspektiv kan bidra til nye måter å forstå språklige fenomen og eget språk på. Et første steg har vært å identifisere kraftfull kunnskap om temaet språk og migrasjon fra vitenskapsfagene. Tre kunnskapsområder ble identifisert: norsk-/svensk i tverrspråklig belysning, flerspråklighet og andrespråksinnlæring. Det neste steget har vært en begrepsorientert innholdsanalyse av læreplaner og lærebøker for mellomtrinnet. Et hovedfunn er at de tre temaene i liten grad gjenfinnes som kunnskapsområder i lærebøkene. Andrespråksinnlæring er lite synlig. Flerspråklighet omtales oftere, men er likevel ikke viet stor plass. Språksammenlikninger er det mest frekvente temaet, men knyttes i de norske bøkene oftest til dialektvariasjon og bokmål-nynorsk, o,g både i de norske og svenske bøkene, også til de nordiske språkene. Selv om endringer i migrasjonsstrømmer og læreplaner har ført til endringer også i lærebøkene, stemmer resultatene overens med hovedfunnene i L.A. Kulbrandstads (2001) undersøkelse av lærebøker i ungdomstrinnets norskfag etter L97.

  • 4. Kulbrandstad, Lise Iversen
    et al.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Kraftfull kunnskap: Tematisering av språk og migrasjon på mellomtrinnets norsk- og svenskfag2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [no]

    De siste tiårene har økt det språklige og kulturelle elevmangfoldet i skandinaviske klasserom. I Sverige kan elever følge andrespråksopplæring som en parallell til svenskfaget gjennom hele skoleløpet, mens grunnleggende språkopplæring bare gis i en overgangsperiode i Norge. I begge land øker imidlertid andelen elever med migrasjonsbakgrunn som følger undervisningen i norsk- og svenskfaget. Skolefagene kan ikke lenger betraktes bare som førstespråksfag, men må tilpasse opplæringen til elever med ulik språkbakgrunn. En monolingval fagtradisjon utfordres også tematisk. I formålsbeskrivelsen til norskfaget inkluderes for eksempel samisk og andre språk enn norsk så vel som muntlig og skriftlig språkvariasjon i norsk i begrepet språklig mangfold, og det heter at mangfoldet «er en ressurs for utviklingen av barn og unges språkkompetanse» og at elevene skal få «et bevisst forhold» til det (LK06/13).

    Kunnskap om språkmangfold som følge av migrasjon er utviklet i vitenskapsfagene svensk og norsk som andrespråk, som har vokst fram fra slutten av 1970-tallet. I dette innlegget er vi opptatt av vitenskapsfagene som én av kildene til utvikling av skolefagene, nærmere bestemt utforsker vi på hvilke måter innsikt fra andrespråksforskning har tilflytt skolefagene svensk og norsk. Vi avgrenser oss til mellomtrinnet og til mulig innflytelse i lærebøker.  

    Vi tar utgangspunkt i Youngs begrep ‘powerful knowledge’ (Young & Muller, 2013), som har blitt brukt både i analyser av forholdet mellom vitenskapens spesialiserte kunnskap og skolefagene, og i utforskning av den mulige intellektuelle kraften som kunnskap kan gi elever. Maude (2016, s.75) er særlig opptatt av den siste forståelsen og analyserer begrepet fra ulike dimensjoner, blant annet som kunnskap om verden som kan ta elevene «beyond the limits of their own experience». Et første steg i vår analyse har vært å identifisere kraftfull kunnskap om temaet språk og migrasjon fra vitenskapsfagene. Vi har gjort det gjennom en innholdsanalyse av studieplanene i andrespråksfagene ved fire universitet (Oslo, Bergen, Stockholm og Göteborg). Analysen viste tre felles temaer: norsk-/svensk i tverrspråklig belysning, flerspråklighet og andrespråksinnlæring. Dette er tema som kan gi innsikt om språklig mangfold og har et potensial til å utvide alle elevers erfaringer med og forståelse av språk. Vi vil derfor her betrakte dem som eksempler på kraftfull kunnskap.

    Det neste steget har vært en begrepsorientert innholdsanalyse av læreplanene og lærebøker. Bare lærebokanalysen legges fram her. Et hovedfunn er at temaene i liten grad gjenfinnes i lærebøkene. For eksempel har temaet flerspråklighet liten plass. I de norske lærebøkene er språksammenlikninger vanlig, men oftest i forhold til dialektvariasjon og nabospråk. Dette stemmer overens med resultatene i Kulbrandstads (2001) undersøkelse av lærebøker i ungdomstrinnets norskfag.  

  • 5.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Att göra föräldraskap effektivt – ett politiskt försök att kolonisera barndom.2009In: Det politiska barnet: Bidrag till utforskandet av barn och barndom som politiska kategorier. / [ed] Tomas Saar, Solveig Hägglund & Annica Löfdahl, Karlstad: Karlstads universitet, 2009, p. 49-55Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Berättande och berättelser om flerspråkighet2018In: Transspråkande och svenska utbildningssammanhang / [ed] Å. Wedin, J. Rosén, B. Stratzer & B. Paulsrud., Lund: Studentlitteratur AB, 2018, p. 131-148Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Berättelser om språk och tillhörighet : om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna presentation syftar till att visa delar av resultatet från en studie, som handlar om barn med migrationsbakgrund på två mindre orter i Sverige och deras berättade erfarenheter av språk och tillhörighet. Studien baseras på livsberättelseintervjuer med tretton barn och de intervjuades vid tre tillfällen. Några av barnen (9-13 år gamla) var nyanlända och några var födda i Sverige. Presentationen tar utgångspunkt i följande frågor: Vad i barnens berättelser om sin vardag i och utanför skolan får betydelse för språk och tillhörighet? Vilka villkor och handlingsmöjligheter framträder? Teoretiskt och metodologiskt, vilka möjligheter erbjuder barns livsberättelser som forskningsansats?

    Studien tar utgångspunkt i en narrativ forskningsansats och ett perspektiv på berättande och berättelser med teoretisk grund i narrativ psykologi (Bamberg, 2010). Utgångspunkt tas i känsla av tillhörighet som något dynamiskt och föränderligt och där språk är en viktig dimension. I studien inbegriper känsla av tillhörighet också känsla för plats, vilket blir ett sätt att ytterligare förstå olika kvaliteter i barnens lokala och transnationella relationer (Antonsich, 2010). En viktig utgångspunkt är vidare den forskning om barn i skolan, som visar ett starkt samband mellan språk, tillhörighet och identitet och betydelsen av att få använda alla sina språkliga resurser och känna delaktighet i det samhälle där man lever (Cummins och Early, 2011).

    En stor del av materialet innehåller berättelser om språkets betydelse i och utanför skolan. Resultatet visar hur erfarenheter av språk och tillhörighet formas i samspelet mellan migrationens villkor och villkor på den mindre orten. I presentationen diskuteras hur barnens erfarenheter är relaterade till tre tydliga projekt: svenskhetsprojektet, familjeprojektet och skolprojektet. Dessa projekt vävs samman i barnens berättelser och är ofta varandras förutsättningar, men det finns också motsägelser och det är inte nödvändigtvis parallella projekt.

  • 8.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Berättelser om tillhörighet: om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis centres on children of immigrant background, who live and go to school in a non-urban community. The emphasis is on their narrated experience of a sense of belonging in and out of school. The study is based on interviews with 13 children at two different schools in two small-sized municipalities, and aimed at identifying the factors in their narratives that impact on their sense of belonging as well as the related conditions and means of action. The interviews were conversational and most of the children were interviewed on three occasions.

     

    Each result chapter analyses a specific dilemmatic space related to a sense of belonging, such as peer relationships, trips to the “home country”, and managing in school. In particular, the emotions related to the children’s narrative positionings are analysed as well as the narrative resources employed in their narration.

     

    The results show that their sense of belonging is produced in the interplay between the conditions of immigration and the socio-cultural conditions in the small-sized community. The children describe extensive relational and emotional work to enter into comradeship. Dimensions of being like and unlike gain importance and involve clothing, height and colour of skin. Several of the children describe how they cope with ‘racifying’ and other excluding processes of ‘othering’ on a daily basis. Trips to the home country emerge as central events in their lives and it is clear that a sense of belonging is connected to place attachment and anchored in embodied sensory emotions. Managing school is important to all the children but is attributed different meanings in the pursuit of the long-term goal of employment.

     

    In conclusion, the children’s experiences are discussed in terms of two interwoven and sometimes separate projects emerging in the children's narratives: the Swedishness project and the family project.

     

  • 9.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Children with immigrant backgrounds in rural Sweden.: From a school-and life history perspective.2010In: :  , 2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    CHILDREN WITH IMMIGRANT BACKGROUNDS IN RURAL SWEDEN

    FROM A SCHOOL - AND LIFE HISTORY PERSPECTIVE

     

    Birgitta Ljung Egeland

    PH D student, Karlstad University, Sweden

     

    Research topic, theoretical framework

    This presentation aims at exploring some possible directions in a newly established PhD-project. The research topic deals with young children with  immigrant backgrounds living in rural Sweden and their experiences of migration and of school and home; experiences that hold different social and cultural information.  In a Swedish context, previous studies on the experiences of children with immigrant backgrounds have mainly focused on adolescents living in segregated urban multicultural areas, often going to schools with high proportions of immigrants.

    When we discuss different childhoods and different living conditions it is interesting to also include place and geographical belonging. Children in rural environments not only need to relate to each other, but also to their urban correspondents; children in the cities. Is urban childhood the norm in public discourse and how are children in rural settings a part of this discourse? Can we, in terms of master and counter narratives, talk about such a master narrative describing children with immigrant backgrounds living in Swedish suburbs?  

    The overall aim of this project is to understand how children with immigrant backgrounds experience living, playing and learning in a rural setting in Sweden, that is to understand the dynamics of their everyday lives and their negotiating of multiple social identities.  What possibilities can children in rural settings tell us about and what do they not tell us about that we might expect?

    Drawing on the perspective of children’s geographies and narrative inquiry theory and methods, the importance of situated knowledge for understanding children’s narratives is argued.

     

    Methodology/research design

    A study is planned involving eight children with immigrant backgrounds living in rural Sweden who will be asked to talk about themselves and their lives at home and in school.  The empirical material is collected by interviews and the result will be presented as stories told by the children and the analytic approach is inspired by narrative analysis.

     

    Expected findings

    The project intend to bring new perspectives on experiences of place, school and home concerning children with immigrant backgrounds living in rural Sweden. The results are supposed to be of relevance for the understanding of children’s identity work and social geographies in rural schools and neighbourhoods.

  • 10. Ljung Egeland, Birgitta
    Elevers uppfattningar om flerspråkighet i engelskundervisning.2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Presentationen tar utgångspunkt i resultat från ett ettårigt postdok-projekt kopplat till ”MultiLingual spaces: Language practices in English classrooms” (MLS). MLS fokuserar lärande och kommunikation inom engelskundervisningen i klassrum som präglas av språklig och kulturell mångfald och mer specifikt syftar studien till att undersöka hur lärare och elever på ett strategiskt sätt bäst kan använda sina språkliga repertoarer under engelsklektioner. Projektet genomförs på fyra högstadieskolor och i den första fasen undersöks bland annat elevers uppfattningar om användning av olika språk för att underlätta lärande av engelska, men också bakomliggande mekanismer såsom ideologier om språk. Det aktuella postdok-projektet är kopplat till denna del av studien och intervjuer med cirka 30 elever i årskurs 8 har genomförts. 

     

    Bakgrunden till MLS-projektet är den ökande språkliga och kulturella mångfalden i Sveriges skolor och avsaknad av forskning i engelskklassrum som präglas av denna mångfald. Inom lärarprofessionen, dvs. bland lärare, lärarutbildare, och i handböcker, finns det en icke-forskningsbaserad uppfattning som går ut på att andra språk än engelska bör undvikas i undervisningen (Källkvist, Gyllstad, Sandlund & Sundqvist, 2017). Forskningsprojekt tar teoretisk utgångspunkt i dels translanguaging (García & Li Wei, 2014), dels learner beliefs (Kalaja, Barcelos, Aro & Ruohotie-Lyhty, 2015) och intervjumaterialet har analyserats genom nexusanalys. I nexusanalysen är tre element centrala: historical body, interaction order och discourses in place. I presentationen visas exempel på hur elevernas språkliga biografier och erfarenheter av språklig interaktion i och utanför klassrummet får betydelse för deras uppfattningar om hur (och varför) man lär sig språk och om flerspråkighet som resurs.  

     

    ”MultiLingual spaces: Language practices in English classrooms” (MLS) är ett fyraårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan Lunds universitet och Karlstads universitet.

  • 11.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Läskigt, men kul! – emotionella positioneringar i berättelser om resor till hemlandet.2015In: Med livsberättelser som forskningsansats: En rapport från den 6:e livsberättelsekonferensen i Karlstad / [ed] H. Löfgren, M. Karlsson, H. Pérez Prieto, Karlstad: Karlstads universitet, 2015, p. 60-75Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Metaforer i barns berättande2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metaforer i barns berättande 

    Denna presentation syftar till att belysa en del av resultatet från mitt pågående avhandlingsarbete Berättelser om tillhörighet – en narrativ studie om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort. Tretton barn mellan tio och tretton år är deltagare i studien och det övergripande syftet är att få fördjupad kunskap om barns berättade erfarenheter av migration och tillhörighet. I min analys har jag inspirerats av Bambergs narrativa positioneringsanalys (1997; 2004). Bambergs modell utgörs av flera analytiska nivåer och fokus för den här presentationen är den analytiska nivå, som handlar om hur barnen positionerar sig i relation till mig i intervjusamtalen. Jag har också ett analytiskt fokus på emotioner som framträder i barnens självpositioneringar, utifrån tanken att just emotioner kan säga något om känsla av tillhörighet och sociala band.  En lingvistisk resurs, som barnen använder i sitt berättande och som också kan indikera en emotionell positionering, är metaforen. Innehållet i presentationen tar utgångspunkt i två korta berättelser: ”Historien om hakan” och ”Historien om hunden”, där metaforer används i samtalet för att närma sig något känsligt och komplext. Jag vill genom min presentation lyfta fram och diskutera hur narrativ analys med fokus på metaforer kan vara ett sätt att ”lyssna mellan raderna” och därmed ta berättelsen på allvar, men också vilka svårigheter som kan finnas med denna typ av analys.

     

     

  • 13.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Narratives of language and belonging: on immigrant-background children in rural Sweden2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Narratives of language and belonging - on immigrant-background children in rural Sweden.

    This study examines children of immigrant background in rural Sweden and their narrated experiences of language and belonging, centralizing on the following questions: What aspects of the children’s narratives of daily life in and out of school assume significance in relation to language and belonging? What conditions and possibilities do the children tell us about? Theoretically and methodically, what are the affordances of working with a method such as children’s life stories? The study was based on life story interviews with 13 children at two schools in small-sized municipalities. The children were interviewed on three occasions. Some of the children (aged 9-13) were newly arrived and some were born in Sweden. Drawing on the fact that empirical studies on multiculturalism often confirm that there is a strong link between language, belonging and identity and that children in order to belong should feel that they can express their own identity and be seen as an integral part of the community where they live (Cummins, 2011; 2015, García & Wei, 2014), the study aimed at identifying the factors in their narratives that impact on their sense of belonging as well as the related conditions and means of action. In particular, the emotions related to the children’s positioning (Bamberg 1997; De Fina, 2013) were analyzed as well as the narrative resources employed in their narration. The results show that their sense of belonging is produced in the interplay between the conditions of immigration and the socio-cultural conditions in the small-sized community. The children describe extensive emotional work to enter into comradeship and in relation to language. The study discusses children’s experiences of language and diversity in terms of three interwoven and sometimes separate identity projects emerging in the children's narratives: the Swedishness project, the family project and the school project.

  • 14.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Text i läxa – flerspråkiga elever berättar.2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

     

    Text i läxa – flerspråkiga elever berättar

     

    Ett sätt att undersöka hur flerspråkiga elever hanterar de texter de får i läxa är att be dem berätta om sina erfarenheter av att göra läxor. Presentationen utgår från ett empiriskt material som består av narrativa intervjuer med elever med migrationsbakgrund som bor och går i skolan på två mindre orter i Sverige. Eleverna är mellan 9 och 13 år gamla. Ett syfte med presentationen är att visa hur de positionerar sig själva som elever i relation till läxläsning och vilka emotioner som framträder i dessa positioneringar. Ett annat syfte är att visa hur eleverna utifrån sina erfarenheter gör antaganden om hur deras lärare ser på diversitet i skolan. Antaganden förstås här teoretiskt med utgångspunkt i kognitiv emotionsteori och det är elevernas perspektiv som är i fokus. Resultatet visar att det finns stor variation i de villkor och handlingsmöjligheter som framträder. Det handlar om villkor både i och utanför skolan och ofta om hur läxor blir ett familjeprojekt. I presentationen diskuteras också hur barnens erfarenheter kan ses i relation till de normer och förväntningar som finns i skolan när texter ges i läxa.

  • 15.
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Transspråkande i barns berättelser om flerspråkighet2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen syftar till visa de komplexa resurser som mobiliseras hos barn som i berättande och berättelser gestaltar sina flerspråkiga repertoarer, hur dessa resurser kan kombineras för att skapa betydelse och mening samt hur barnens flerspråkiga och interkulturella medvetenhet härigenom blir synlig.  Utgångspunkt tas i datamaterial från min avhandling Berättelser om tillhörighet – en narrativ studie om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort (2015). Barnen har alla migrationsbakgrund och är mellan nio och tretton år gamla och bor på en mindre ort. Syftet med avhandlingsstudien var att få fördjupad kunskap om barns berättade erfarenheter av migration och tillhörighet. Vid intervjuerna uppmuntrades barnen att använda sina samlade språkresurser. Barnen använder flera språk, men också teckningar, egna fotografier, andra bilder, kartor, kroppen och rösten, som resurser för berättande, ofta på eget initiativ.  Det är dessa dimensioner av barnens berättande jag har valt att analysera närmare med teoretisk utgångspunkt i transspråkande (translanguaging) (Canagarajah, 2013; García & Wei, 2014) och i presentationen visas exempel på dels barns berättade erfarenheter av flerspråkighet, dels transspråkande som multisemiotisk process i dessa berättelser (Garcia & Wei, 2014; Kalaja, Dufva & Alanen, 2013). Materialet analyseras och diskuteras i relation till i) language beliefs (uppfattningar om språk och litteratur i undervisningssammanhang), ii) language activity (forskning om språkanvändning) samt iii) language perception (forskning om hur vi lär oss genom flera språk).

  • 16.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Asplund, Stig-Börje
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Att läsa där man står: Arbetarmän på landsbygden och deras läsarhistorier2018Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Duek, Susanne
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013).
    Hjälpa eller stjälpa?: Flerspråkiga elevers tankar om läxor2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    För de flesta elever är läxor en väsentlig del av vardagen och skolarbetet. Det är också genom läxor som skoluppgifter förflyttas till hemmiljön. Skolforskningen har uppmärksammat hur läxläsning ofta förutsätter att eleverna får hjälp av någon hemma och att därför olika hemförhållanden riskerar likvärdigheten i undervisningen (Cooper, 2001). Få studier har dock intresserat sig för hur det går till när flerspråkiga elever gör läxor samt hur och om de använder sina och familjens samlade språkresurser (Duek, 2017; Ljung Egeland, 2015; Alvarez, 2014).

    I ett pågående forskningsprojekt har vi därför med teoretisk utgångspunkt i dels translanguaging (García & Wei, 2014), dels learner beliefs (Kalaja, Barcelos, Aro & Ruohotie-Lyhty, 2015) riktat fokus mot dessa frågor. Genom intervjusamtal syftar projektet till att öka kunskapen om flerspråkiga elevers villkor för läxläsning och samspelet mellan hem och skola. Deltagare i studien är 25 elever, som är mellan 6 och 13 år gamla och som alla har utländsk bakgrund. Några är födda och uppvuxna i Sverige och några är nyanlända. Materialet har konstruerats inom ramen för tre olika forskningsprojekt med narrativ respektive etnografisk ansats. Materialet har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att elevgruppen ofta lägger ner mycket tid på skolarbete hemma, men också att de har särskilda utmaningar med läxor som grundar sig i hur läxorna är konstruerade och hur de följs upp. Detta får konsekvenser för elevernas föreställningar om sig själva som elever och om flerspråkighet som resurs.

  • 18.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Duek, Susanne
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Homework challenges for children with immigrant backgrounds: From a literacy- and translanguaging perspective2017In: Learning and education: material conditions and consequences, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim:

    This paper targets at particular homework challenges for children with immigrant backgrounds going to schools where a minority of students are multilingual. The research topic deals with young children living in Sweden and their experiences of doing homework; experiences that hold different social and cultural information. 

    In an international context, a significant body of research has addressed factors associated with homework completion, but previous studies have seldom focused on children with immigrant backgrounds.

    The wider discourse on homework suggests its importance for achievement in school and that good parents help their children with their homework. The primary research objective addressed in this study was to understand what conditions and means of action are reflected in relation to homework activities among young children with immigrant backgrounds.

    Theoretical frameworks:

    Drawing on the concept of translanguaging (García and Wei, 2014), the study examines how children make use of all they know about languages in homework activities and in literacy achievement. Canagarajah (2013) argues that it is important for teachers to help their students to negotiate their understanding by encourage them to use all languages they know. In the work of Jim Cummins (2007; 2015), he suggests that if multilingual children get the opportunity to use all their languages to engage in literacy activities, this is linked to higher achievement in reading comprehension. This study examines how children’s languages are incorporated in homework activities.

    Methodology/research design:

    Based on data originally collected for two dissertation studies on young children with immigrant backgrounds in Swedish schools, the two datasets were here reanalyzed with a specific focus on homework activities linked to teachers’ observable work in the classrooms and as reported in interviews with children.

    Findings:

    The project brings new perspectives on experiences of homework activities from the view of young children with immigrant backgrounds living in non-urban communities in Sweden. The results show that they often feel demanded to do a large amount of homework to keep up with the expectations of their teachers and parents and that homework activities often involve all languages they know. The study discusses children’s experiences of homework in terms of a Swedishness project, a family project and a school project: three interwoven and sometimes separate identity projects.

    Relevance for Nordic Educational Research:

    This study extends literature on children with immigrant backgrounds by exploring homework activities from their own perspective and by challenging a traditional monocultural and monolingual view on homework completion in school. 

  • 19.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Duek, Susanne
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013).
    Multilingual Children's Beliefs about Homework: Perspective2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper targets the role of homework for multilingual pupils. The research topic deals with young children living in Sweden and their experiences and beliefs of homework.

    The wider discourse on homework points out the homework's importance for school achievement and the requirements for parents to support their children with their homework. However, previous studies have scarcely focused on multilingual children. The primary research objective addressed in this study is to understand what conditions and means of action are reflected in relation to homework activities among young children with immigrant backgrounds.

    Drawing on the concept of translanguaging (García and Wei, 2014), the study examines how children make use of all their language resources in homework activities and in literacy development. The work of Cummins (2007; 2015), suggests that if multilingual children get the opportunity to use all their languages to engage in literacy activities, this is linked to higher achievement in reading comprehension.

    Based on interview data originally collected for two dissertation studies, the two datasets were here reanalyzed with a specific focus on homework activities. The project brings new perspectives on experiences and beliefs of homework from the view of young multilingual children. The preliminary results show that the children put much effort and time on homework activities and that they often use all their languages, but despite this, they do not live up to the expectations of their teachers.

  • 20.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Duek, Susanne
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstads universitet.
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013).
    Hjälpa eller stjälpa?: Uppfattningar om läxor och elever med migrationsbakgrund2018In: Litterasitet og flerspråklighet: – muligheter og utfordringer for barnehage, skole og laererutdanning / [ed] Danbolt Vesteraas, Anne Marit, Tomter Alstad, Gunhild & Tveit Randen, Gunhild, Bergen: Fagbokforlaget, 2018, 1, p. 57-74Chapter in book (Refereed)
  • 21.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Olin-Scheller, ChristinaKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).Tanner, MarieKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).Tengberg, MichaelKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer2017Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 22.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Olsson, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Föräldrasamverkan kring barn i behov av särskilt stöd2018Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Ljung Egeland, Birgitta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Roberts, TimKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).Sandlund, EricaKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013).Sundqvist, PiaKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013). Universitetet i Oslo.
    Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 20182019Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA, Association Suédoise de Linguistique Appliquée) är den svenska avdelningen av internationella AILA (Association Internationale de Linguistique Appliquée). ASLA grundades 1966 och har till uppgift att främja forskning kring praktiska problem med anknytning till språk, förmedla kontakt mellan språkforskare i Sverige och andra länder, samt rekrytera till de forskningsnätverk som AILA organiserar.

    ASLA-föreningen arrangerar regelbundet symposier vid olika svenska lärosäten där såväl svenska som utländska deltagare möts. För närvarande hålls symposiet vartannat år och den 12–13 april 2018 välkomnade Karlstads universitet deltagare från inte mindre än 15 länder. Temat för ASLAsymposiet 2018 var ”Klassrumsforskning och språk(ande)”, på engelska ”Classroom research and language/languaging”. Föreliggande volym representerar fjorton av de bidrag som presenterades vid symposiet och som på olika sätt anknyter till symposiets tema. Volymen speglar den bredd och det djup som den tillämpade språkvetenskapen och ASLA:s verksamhet representerar: från barn till vuxna, från aktionsforskning med lärare till språkandets många faser och både i och utanför skolan.

1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf