Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Englund, Liselotte
    Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet.
    Det journalistiska arbetet: Erfarenheter av ett svårt uppdrag2000In: Göteborgsbranden 1998: En studie om kommunikation, rykten och förtroende / [ed] Larsåke Larsson och Stig Arne Nohrstedt, Stockholm: Styrelsen för Psykologiskt Försvar , 2000, p. 159-190Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien vill sammanfattningsvis illustrera den mångfald av problem och frågor som journalisterna ställdes inför under den tragiska brandnatten, inklusive etiska och etniska frågor. Vilket lärande har skett inom medieorganisationerna? Vad vill medierna göra bättre ”nästa gång” när de är på plats?

  • 2.
    Englund, Liselotte
    Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet.
    Det omöjliga uppdraget1999Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Englund, Liselotte
    Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP), Institutionen för neurovetenskap, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet.
    Ett dubbelt trauma?: Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.

    De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.

  • 4.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Media and Communication Studies. Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri, Uppsala universitet.
    Journalisten som professionellt ögonvittne2010In: Framtider, ISSN 0281-0492, no 4, p. 19-22Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Englund, Liselotte
    Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet.
    Katastrofens öga : en studie av journalisters arbete på olycksplats2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The thesis is an occupation study that combines perspective and theory from mainly journalism and crisis psychology. It covers journalists (reporters and photographers) - a work group with a professional mission in an extreme situation, as eyewitnesses to disaster, and their editors. An essential part of the knowledge base rests on research on previous accidents and disasters, particularly studies on the reactions of rescue workers while working during serious events. The research is a case study of the 1998 fire disaster in Gothenburg, which ultimately took 63 young people’s lives and injured another 213, thereby becoming the largest Swedish fire disaster in modern times. Those who died in the fire were of 19 different nationalities, which contributed to the tragedy receiving massive news coverage both locally and internationally. The ensuing media reporting brought up questions concerning how this type of journalism actually comes into being. How is the reporting influenced when journalists themselves are indirect victims and are struggling to master their own reactions to the crisis? How does the accident scene function as a workplace for unprepared and shocked journalists? What coping strategies do reporters use to manage to carry out their mission? And what can we learn in the future from our experiences with these types of events? The study is based on literature studies, content analysis and interviews. In the thesis, journalists’ experiences of their own reactions to working at an accident scene have been related to three factors: the person – the human being who is a journalist; the occupation – the journalistic mission and the journalist role; and the situation – the traumatic event and site. A further dimension of the mission, reflection – the need for crisis support as well as self-evaluation and learning – has also been presented. In the categorizing of the journalists’ coping strategies during their work at the accident scene in Gothenburg, four journalist roles have crystallized, namely The Witness, The Weasel, The Hack and The Rescuing Angel. These roles have arisen from the individual ways of reacting to the crisis situation and through the coping strategies that came to be dominant in different individuals. The roles have also been affected by how the conflict between good human being and good journalist was handled, the balance between the roles and the dominance of one or the other. The results can also be placed in a learning context with the help of theories on professional skill and competence. Such a view of journalistic work at traumatic events can hypothetically make it easier for journalists to prepare themselves and understand their own reactions in an extreme situation. It is also conceivable that supervisors could be helped by this view, in their aspiration to choose appropriate employees for a mission whenever possible. A reasonable goal is for the employee assigned to witness and report on a trauma to have sufficiently good aggregate competence. In addition to the well-recognized forms of formal, practical, prescribed, situational and applied competence, the thesis has generated a new form called coping competence. This is the individual’s ability to master his or her crisis reactions during work at a traumatic event. The thesis is concluded with recommendations for ten new work norms for media reporting in connection with serious events and potentially traumatic experiences. The Swedish journalist corps’s press ethical rules of play should, according to the results of this thesis, benefit from being complemented with the aim of achieving sufficiently good disaster or trauma journalism.

  • 6.
    Englund, Liselotte
    Englunds Förlag.
    Katastrofens öga : journalisters arbete på olycksplats : om medierapportering vid allvarliga händelser2008 (ed. 1000)Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The thesis is an occupation study that combines perspective and theory from mainly journalism and crisis psychology. It covers journalists (reporters and photographers) - a work group with a professional mission in an extreme situation, as eyewitnesses to disaster, and their editors. An essential part of the knowledge base rests on research on previous accidents and disasters, particularly studies on the reactions of rescue workers while working during serious events. The research is a case study of the 1998 fire disaster in Gothenburg, which ultimately took 63 young people’s lives and injured another 213, thereby becoming the largest Swedish fire disaster in modern times. Those who died in the fire were of 19 different nationalities, which contributed to the tragedy receiving massive news coverage both locally and internationally. The ensuing media reporting brought up questions concerning how this type of journalism actually comes into being. How is the reporting influenced when journalists themselves are indirect victims and are struggling to master their own reactions to the crisis? How does the accident scene function as a workplace for unprepared and shocked journalists? What coping strategies do reporters use to manage to carry out their mission? And what can we learn in the future from our experiences with these types of events? The study is based on literature studies, content analysis and interviews. In the thesis, journalists’ experiences of their own reactions to working at an accident scene have been related to three factors: the person – the human being who is a journalist; the occupation – the journalistic mission and the journalist role; and the situation – the traumatic event and site. A further dimension of the mission, reflection – the need for crisis support as well as self-evaluation and learning – has also been presented. In the categorizing of the journalists’ coping strategies during their work at the accident scene in Gothenburg, four journalist roles have crystallized, namely The Witness, The Weasel, The Hack and The Rescuing Angel. These roles have arisen from the individual ways of reacting to the crisis situation and through the coping strategies that came to be dominant in different individuals. The roles have also been affected by how the conflict between good human being and good journalist was handled, the balance between the roles and the dominance of one or the other. The results can also be placed in a learning context with the help of theories on professional skill and competence. Such a view of journalistic work at traumatic events can hypothetically make it easier for journalists to prepare themselves and understand their own reactions in an extreme situation. It is also conceivable that supervisors could be helped by this view, in their aspiration to choose appropriate employees for a mission whenever possible. A reasonable goal is for the employee assigned to witness and report on a trauma to have sufficiently good aggregate competence. In addition to the well-recognized forms of formal, practical, prescribed, situational and applied competence, the thesis has generated a new form called coping competence. This is the individual’s ability to master his or her crisis reactions during work at a traumatic event. The thesis is concluded with recommendations for ten new work norms for media reporting in connection with serious events and potentially traumatic experiences. The Swedish journalist corps’s press ethical rules of play should, according to the results of this thesis, benefit from being complemented with the aim of achieving sufficiently good disaster or trauma journalism.

  • 7.
    Englund, Liselotte
    Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet.
    Katastrofjournalistikens dilemman: En forskningsöversikt med etiska och psykologiska perspektiv1999Report (Other academic)
  • 8.
    Englund, Liselotte
    Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet.
    Kvalitetseffektivitet i public service-radion: En kunskaps- och forskningsöversikt med förslag till indikatorer på radiokvalitet2000Report (Other academic)
  • 9.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication.
    Media og krisehåndtering. En bok om samspillet mellom journalister og krisehåndterere.: ... av Odd Einar Olsen, Espen Reiss Mathiesen og Marit Boyesen (2008)2009In: Norsk Medietidsskrift, ISSN 0804-8452, E-ISSN 0805-9535, ISSN ISSN 0804-8452, no 3:2009, p. 293-312Article, book review (Other academic)
  • 10. Englund, Liselotte
    Medieexponering av överlevande: stöd och belastning2012Conference paper (Other academic)
  • 11.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Media and Communication Studies.
    Medier på olycksplatsen: En studie av samspel mellan journalister och räddningspersonal under arbete i kris2002Report (Other academic)
  • 12.
    Englund, Liselotte
    Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet.
    Morgontidningen till kvällsfikat - Medieanvändning i glesbygd och gränstrakt.2006In: Lokalmediestudier / [ed] Karl-Erik Gustafsson, Jönköping: Media Management and Transformation Centre, Jönköping International Business School , 2006, p. 33-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Liselotte Englund finner oväntat att tidningsläsare i glesbygd är mer lojala än andra trots sen distribution och annan styvmoderlig behandling.

  • 13.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013). Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset.
    Neurosedynkatastrofen i pressen 1961-62.: En innehållsanalys av rapporteringen i svensk dags- och fackpress.2011In: Neurosedynkatatrofen 50 år: Symposium, Stockholm: Svenska Läkaresällskapet , 2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I månadsskiftet november-december 1961 (för drygt femtio år sedan - men precis 50 år vid studiens genomförande), kom de första rapporterna i svenska medier om att sömnmedlet Neurosedyn (thalidomid) kunde förorsaka fostermissbildningar hos gravida kvinnor. Den så kallade neurosedynkatastrofen blev mycket uppmärksammad i media och ledde på sikt till viktiga framsteg i svenskt patientsäkerhetsarbete. Reglerna kring kliniska läkemedelsprövningar stramades upp, habilitering av barn med rörelsehandikapp utvecklades och Läkemedelsförsäkringen instiftades. Mediernas roll i sammanhanget är av vikt att studera historiskt för att bättre förstå orsaker och samband även idag.

    Syfte

    Att undersöka hur svensk press rapporterade om neurosedynkatastrofen, perioden 1961-1962.

    Metod

    Kvalitativ innehållsanalys på allt befintligt artikelmaterial (dags-, fack- och veckopress) i pressarkivet hos Föreningen för de neurosedynskadade (Röda Korsets sjukhus) för den aktuella perioden.

     

    Resultat

    Resultaten presenterades vid Läkaresällskapets riksstämma 2011 på ett symposium om 50-årsminnet av Neurosedynkatastrofen.  Till huvudslutsatserna hör att:

    • medicinjournalistiken – och all rapportering - gick i myndigheternas ledband

    • artiklarna ofta hade ett svårgenomträngligt språk

    • under 1961-62 var neurosedynbarnen i princip helt osynliga i medierna (inga foton, inga föräldrar mer än en ”representantfamilj”)

    • reportage med drabbade familjer och barn tillkom i större omfattning först 1963

    • debatt fördes av bland andra Bang (Barbro Alving) i intensiv dialog med Medicinalstyrelsens GD Arthur Engel)

    • efter hand framträdde medierna som en kanal för information och konsumentupplysning i frågan

  • 14.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences.
    Recension av Soilikki Vettenranta: Krig og katastrofer i media: de unges møte med brutale nyheter 2017In: Nordicom Information, ISSN 0349-5949, Vol. 39, no 2, p. 117-120Article, book review (Refereed)
  • 15.
    Englund, Liselotte
    Inst för Neurovetenskap, Uppsala universitet & Avd för Medie- och Kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.
    Stress reactions and working conditions among journalists covering the earthquake in Haiti 2010: Abstract for symposium at 12th European Conference on Traumatic Stress, Vienna, 2-5 June 2011: „Human Rights & Psychotraumatology“.2011In: Journalists and Trauma: Qualitative and Quantitive Approaches to Occupational Health, European Society for Traumatic Stress Studies (ESTSS) , 2011, Vol. 2, p. 37-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Stress Reactions and Working Conditions among Journalists Covering the Earthquake in Haiti2010.

    It is known that a strong professional identity can be helpful when journalists report from challenging worksituations such as disasters. This is also confirmed in a recent survey among Swedish and Norwegian journalistsfrom press, radio and television that covered the earthquake in Haiti in 2010. Working professionally with adifferent mission rather than helping, puts the role conflict to the edge between working as journalist and that ofalso being a human eyewitness. When studying journalists in their role covering disasters, not only do we learnabout them, but also about their interactions and possible interventions with the victims, while interviewing andphotographing. This study combined theoretical perspectives from the field of media and journalism research withthat of psychotraumatology. About 35 reporters and photographers from the two Scandinavian countriesparticipated in the study. Preliminary results show that a significant number experienced increased positiveactivation, while only a few displayed more severe stress responses. The presentation will summarize main findings of the study, e.g. strong sensory input, stress reactions, coping strategies, work situation, needs of psychologicalsupport in the short and long term, as well as what motivates journalists to take part in such assignments.

  • 16.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013).
    The bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, Norway, 2011: Experiences of communication and media management2014In: Via Spatiosa: Festschrift to Ragnar Andersson on his 67th birthday / [ed] S. Mooniruzzaman, F. Nilson & E. Svensson, Karlstad: Karlstad University Press, 2014, p. 55-67Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Acts of terror often entail major challenges for healthcare services. Not just the medical support, but also the authorities’ crisis communication and media management is under pressure. The text summarizes experiences by the results of an observatory study on the bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, Norway, 2011. The report focuses on the communication and media management during the response phase of the bombings and shootings. The main focus is on how the medical and health care services managed during the first hours and the followings days after the events.The preconditions for the work presented (Englund et al, 2012, KAMEDO 97) are that the Swedish National Board of Health and Welfare was requested to provide support to the commission that was established in Norway to evaluate the Norwegian society's handling of the incidents of the 22 July,the"22 JulyCommission" (NOU 2012:14). The KAMEDO observer reports study the medical, psychological, organizational and social aspects of disasters.The theme of the book is within the field of Risk management, which is a comparatively new, and most definitely complex, research field, combining knowledge from several other disciplines such as medicine, engineering, economics and psychology, to name a few. Consequently, risk management is important in a variety of subjects and disciplines, clearly illustrated in this festschrift. Professor Ragnar Andersson has played an important roll in not only promoting the importance of risk management and injury prevention, but also developing a deeper understanding of the field through always actively choosing a broad, multi-disciplinary perspective. In other words, he has always chosen “Via Spatiosa”. Or in Swedish, “Den breda vägen”

  • 17.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013). Dep of Journalism, Media and Communication, University of Gothenburg.
    The eye of the disaster: Journalists' work and media coverage at traumatic events2018 (ed. 3)Book (Other academic)
  • 18.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Arnberg, Filip K
    Department of Neuroscience, Psychiatry, National Centre for Disaster Psychiatry, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Survivors’ experiences of journalists and media exposure: A retrospective qualitative study 15 years after a ferry disaster2018In: Disaster Prevention and Management, ISSN 0965-3562, Vol. 27, no 5, p. 573-585Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose - The media is an important part of disaster management, yet little is understood about their interplay with the disaster survivors. The purpose of this paper is to examine disaster survivors' long-term retrospective views of their experiences with journalists and the media coverage.Design/methodology/approachIn total, 22 Swedish adult survivors (of 49 eligible) from a ferry disaster in the Baltic Sea, in which only 137 of the 989 people onboard survived, were interviewed after 15 years about their experiences of meeting journalists in the immediate aftermath and the media coverage in a long-term perspective. The transcribed interviews were analyzed using qualitative content analysis.

    Findings

    Survivors from the Estonia ferry disaster described a wide array of experiences from their contacts with the disaster journalists and being exposed in the media. From their experiences, four categories were extracted. The categories were common for both their media contacts and their media exposure: strain, support, rationality and evasion. The survivors' experiences were both negative and positive.

    Research limitations/implications

    These accounts of disaster survivors' experiences from an event 15 years ago provide an interesting comparison for future studies of contemporary disasters.

    Originality/value

    This study provides important perspectives on the role of disaster coverage in the media and documents how disaster survivors retrospect on the media as both a burden and a resource.

  • 19.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication. Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Institutionen för Neurovetenskap, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet.
    Forsberg, Rebecca
    Umeå universitet.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet.
    Survivors’ experiences of media coverage after traumatic injury events2014In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, no 1, p. 25-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Survivors’ experiences of media at traumatic events, is still a limited research area. The aim of this study is to explore survivors’ experiences of interacting with journalists and media coverage, including their experiences of being portrayed in the media, following two Swedish train crashes. Qualitative interviews were conducted with passengers from two train crashes in Sweden. A qualitative content analysis generated meaning units, subcategories, and categories. Survivors experienced interacting with journalists mainly in three ways: harmful, inconsequential, and helpful. Media content and personal media exposure was experienced in a similar way: uncomfortable, insignificant, and useful. Journalists and media coverage have a large impact on survivors’ experiences following a traumatic event. It is important that emergency responders, such as ambulance nurses, are aware of how victims are affected by journalists’ presence and the media coverage that follows so that negative outcomes can be reduced and the positive can be enhanced. The present study also shows that media coverage in the long term can become important pieces of information for the victim in order to understand and process the traumatic event.

  • 20.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Haglund, Lars
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Från jämförpriser till börskriser.: En kvantitativ kartläggning av ekonomi- och konsumentjournalistiken i svenska medier 20002001Report (Other academic)
  • 21.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Media and Communication Studies.
    Michel, Per-Olof
    Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet.
    Riddez, Louis
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Örtenwall, Per
    Västra Götalandsregionen.
    Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011: Kamedo-rapport 972012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fredagen den 22 juli 2011 kl. 15.25 detonerade en sprängladdning i regeringskvarteret i centrala Oslo. Bomben var mycket kraftig – åtta personer dödades, minst 90 skadades och kringliggande byggnader fick omfattande skador. Senare samma eftermiddag klev en man som utgav sig för att vara polis iland på ön Utøya, där det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund höll ett sommarläger. Väl iland på ön började mannen skjuta omkring sig. När han senare greps av polis hade 69 personer dödats och 65 skadats. De flesta var barn eller ungdomar. Händelserna den 22 juli involverade stora delar av det norska samhället. De många skadade krävde stora insatser från hälso- och sjukvården och det fanns ett stort behov av psykosocialt stöd till de många överlevande och deras anhöriga, samt till de avlidnas anhöriga. Vidare väckte händelserna ett mycket stort medialt intresse som de berörda aktörerna var tvungna att förhålla sig till.

    Rapporten omfattar en diskussion kring den norska hanteringen av 22 juli 2011,  samt hur det svenska samhället hade kunnat hantera en motsvarande händelse.Tre huvudområden belyses: hälso- och sjkukvård, psykosocialt stöd samt kommunikation och mediehantering.

  • 22.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Media and Communication Studies. P.
    Michel, Per-Olof
    Researcher and Programme Director at the National Centre for Disaster Psychiatry.
    Riddez, Louis
    Reader and Surgeon at Karolinska University Hospital.
    Örtenwall, Per
    Senior Consultant Surgeon and Chief Emergency Medical Officer for the Västra Götaland region.
    The bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, 2011: Kamedo report 972012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Kamedo observer reports study the medical, psychological, organizational and social aspects of disasters. This report summaries experiences from the bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, 2011. That may be valuable for the further development of the Swedish disaster preparedness system.

  • 23.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Rönning, Helge
    Universitetet i Oslo, Institutt for medier og kommunikasjon.
    Stenersen, Johanna
    Örebro universitet.
    Andersson, Kjerstin
    SADEV.
    Magnusson, Annika
    SADEV.
    Westberg, Sofia
    SADEV.
    Strategi för information och kommunikation – genomförande och effekter av verksamhet finansierad via Sida: SADEV REPORT 2012:22012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 22 december 2011 fick Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV) i uppdrag att utvärdera genomförande och effekter av den informations- och kommunikationsverksamhet som finansieras via Sida (UF2011/76109/UD/USTYR).

    Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Projektledare och huvudförfattare är fil dr Liselotte Englund.

    Utvärderingen belyser informations- och kommunikationsverksamhet som finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, i enlighet med regeringens "Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället 2010-2014" (UD2008/35922/USTYR) – infokomm-strategin. Syftet är att ge underlag för den fortsatta utvecklingen av verksamheten, inklusive regeringens styrning inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete, i detta fall med fokus på informations- och kommunikationsverksamheten. Avsikten är också att göra en övergripande beskrivning av den verksamhet som har bedrivits inom ramen för anslagsposten, och av hur Sida genomför strategin med fokus på urval, reglering och uppföljning.

    Målet att den svenska allmänheten ska ha "… god kunskap om situationen i utvecklingsländer samt svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som för utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer" betraktas av de flesta som omätbart. Det bidrar i sin tur till att frågan om effekter i informations- och kommunikationsverksamheten blir svårbesvarad. Strategin ger inte mycket vägledning gällande vad som avses med effekter i sammanhanget.

    Metoderna att mäta kostnadseffektivitet är bristfälliga. Ett ofta använt mått är kontaktkostnad. Detta mäter emellertid oftast bara exponeringsgrad eller uppmärksamhet, och mer sällan kunskapsökning. Huruvida den bild av biståndet som getts genom olika kanaler är korrekt och bred är svårt att bedöma mot bakgrund av befintliga undersökningar och mätmetoder.

    Strategin betraktas av de flesta berörda som icke ändamålsenlig, varför det också blir svårt att genomföra den på ett ändamålsenligt sätt. Många av Sidas kriterier och regler är svåra att tolka, mäta och följa upp. Hierarkin mellan olika styrdokument är mycket oklar, och budskapen inte alltid synkroniserade.

    En jämförelse av informations- och kommunikationsverksamheten perioden före och efter strategins införande ger vid handen att verksamhetens mål var tydligare före strategin. Även om det framstod som mer mätbart att redovisa måluppfyllelse avseende det dåvarande målet "ökat engagemang" så genererade rapporterna oftast generella kvantitativa mått som "visat intresse", "fullbokat" eller "nått många". Dagens målskrivning, att den svenska allmänheten ska ha god kunskap, framstår dock som ännu mer svårtmätbar och riskerar att i hög grad generera projekt som inte definierar effekter utan enbart rapporterar i termer av räckvidd och exponering.

    Rapporten utmynnar i rekommendationer inom ett antal områden, vilka preciseras närmare i rapporten:

    • en omarbetad strategi för information
    • ansvarfördelningen mellan SIDA och CSO
    • klargörande i opinionsbildningsfrågan
    • tydliggörande av strategier, policyer och planer
    • organisering av handläggningen på SIDA
    • informationsinsatsernas art
    • mer kostandseffektiva insatser
    • målgrupper
    • innehållsanalyser av medieutbudet
    • ansökningsförfarandet - fyra nya finansieringsformer
    • ökat krav på instruktioner för SIDA:s verksamhet
    • tydligare kravprofil för slutrapportering
    • transparens, CSO-databasen och Openaid.se
    • ökad metodkompetens
    • översyn av satsningen "nya aktörer"
    • en ny utvärdering tidigast hösten 2013

  • 24.
    Haglund, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Service Research Center. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Business Administration. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, The Service and Market Oriented Transport Research Group. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Centre for HumanIT.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Media and Communication Studies.
    Från jämförpriser till börskriser: En kvantitativ kartläggning av ekonomi- och konsumentjournalistiken i svenska medier 20002001Book (Refereed)
  • 25.
    Lindberg, Ann-Sofie
    et al.
    MSB, Sweden.
    Malm, Christer
    Umeå university.
    Fysiska gränsvärden: Sammanfattning och reflektion utifrån delrapport 3 i projektet ”Brandmannens fysiska förmåga2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsprojekt. Författare/bearbetning: Liselotte Englund. Forskare bakom studien: Ann-Sofie Lindberg, Winternet och Christer Malm, Umeå Universitet. Sammanfattning och reflektion utifrån delrapport 3 i projekt om brandmannens fysiska styrka. Av tradition lägger räddningstjänster stor vikt vid fysisk styrka när de bedömer vem som är lämplig för brandmannayrket. Därför har också frågan om hur den fysiska förmågan ska mätas ägnats stort intresse. Den rapport från forsknings- och utbildningscentret Winternet som den här sammanfattande skriften huvudsakligen utgår ifrån är den tredje i en serie studier som MSB och tidigare Räddningsverket har finansierat.  Det är glädjande att vi nu har tagit ytterligare ett steg för att ta fram testmetoder som mäter den styrka som är relevant för de tyngsta arbetsmomenten. Modellen är ett användbart hjälpmedel för individuell fysisk träning. Samtidigt kan vi konstatera att kravet på styrka är högt ställt enligt den senaste studien.  Många av de testade som idag arbetar som brandmän nådde inte upp till studiens ”godkändnivå”. Det ger oss ytterligare argument för att gå vidare med nästa steg. Vi kan inte bara acceptera att en del arbetsuppgifter idag är tunga. Vi måste driva på forskningen för att utveckla nya verktyg och metoder, och den moderna teknik som redan finns måste användas av räddningstjänsterna. Det tjänar alla på. Räddningsarbetet blir effektivare och brandmännens risk att drabbas av arbetsskador minskar.  Framtidens räddningstjänst kommer att ställa krav på nya moderna organisations- och arbetsformer som bidrar till utvecklade yrkesroller. Räddningstjänsten måste bryta den ensidiga fokuseringen på kroppslig styrka hos varje individ vid rekrytering av brandmän. Kraven måste balanseras bättre mellan fysisk förmåga och andra för yrket lika viktiga kompetenser. Räddningsstyrkan ska ses som ett team där olika personer tillför olika kompetenser.  Sveriges Kommuner och Landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill uppmuntra till helhetssyn i rekryteringen. På så sätt bidrar vi till att forma en räddningstjänst som är anpassad för framtiden.https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Fysiska-gransvarden/

  • 26.
    Ranjbar, Vanja
    et al.
    Angered Hospital; SwedenDepartment of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Näslund, Monica S
    Crisis and Disaster Psychology Unit, Academic Primary Health Care Centre, Stockholm County Council, Stockholm.
    Vingare, Emme-Li
    Department of Social Work, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Hagelthorn, Christina
    Swedish Psychotrauma Society, Sweden.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013).
    Karlsson, Ingvar
    Department of Psychiatry and Neurochemistry, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    The Swedish Psychotrauma Society: Joining forces for a national psychotrauma platform from a multidisciplinary and holistic approach2015In: European Journal of Psychotraumatology, ISSN 2000-8066, E-ISSN 2000-8066, Vol. 6, no 1, article id 28546Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Events such as the discotheque fire in Gothenburg, Sweden, in 1998 and the 2004 tsunami in Thailand, in which many Swedish citizens’ lives were lost, exemplify events of traumatic character with implications for different professions in Sweden (Arnberg, Hultman, Michel, & Lundin, 2013; Wahlström, Michélsen, Schulman, Backheden, & Keskinen-Rosenqvist, 2013). Such events highlight the need for Swedish research on psychotraumatology to meet needs arising in connection with such traumas. Also events in Sweden's immediate vicinity, such as the terrorist attacks in Oslo and in Utøya in 2011, can be considered to have impact on Swedish society and its emergency preparedness. The Swedish Psychotrauma Society was formed in 2013. Its objectives are to increase and disseminate knowledge on psychotraumatology by creating a network of professionals and individuals who are active and/or interested in the subject, promote research and training in the field, and collaborate nationally and internationally on issues relating to psychotraumatology. The society is open to researchers, students, practitioners, and others alike with an interest in psychotraumatology, thereby encouraging multidisciplinary and holistic work and collaboration as well as being one of its kind in Sweden within this field. Not least, the society strives to be a link between research and practice. To this effect, the society organised its first scientific conference in May 2015, with a grant from The Swedish Foundation for Humanities and Social Science. The conference aimed to offer internationally renowned psychotrauma researchers as keynote speakers (Litz, 2015; Newman & Drevo, 2015; Olff, Van Zuiden, & Bakker, 2015) and gather a nationwide audience consisting of professionals and researchers from various disciplines. By establishing a Swedish psychotrauma society and inspire and strengthen the field of psychotraumatology in Sweden, it is hoped that the Swedish Psychotrauma Society during the coming year can become affiliated to the ESTSS and commence collaborations with its European counterparts.

  • 27.
    Schyllander, Jan
    et al.
    MSB.
    Englund, Liselotte
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Public Safety.
    Nilson, Finn
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Health and Environmental Sciences.
    Elolyckor i Sverige: En studie grundad i befolkningsövergripande datakällor2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elsäkerhetsverkets vision att skapa trygg och störningsfri el är ännu inte uppnådd. Föreliggande studie visar att trots preventiva insatser på elolycksområdet skadas fortfarande ett stort antal personer – såväl lindrigt som svårt – till följd av kontakt med el. Antalet elolyckor med dödlig utgång har dock minskat under senare decennier. Det är i huvudsak män mellan 20 och 50 år som drabbas av såväl skador som dödsfall till följd av elolycka, delvis i samband med förvärvsarbete. För närvarande skadas årligen cirka 1 500 personer i elolyckor, varav 200-250 så allvarligt att det blir inlagda på sjukhus och 3-6 avlider.

    Två grupper som särskilt framträder i den nu redovisade statistiken, vid sidan av de yrkesverksamma, är barn och lekmän. Gruppen lekmän utgörs till stor del av "hemmafixare". En slutsats av studien är att preventiva insatser riktade mot dessa två målgrupper är av största vikt på vägen mot trygg och störningsfri el.

    Den databearbetning som ligger till grund för resultaten i denna rapport, skiljer sig på ett par väsentliga punkter från Elsäkerhetsverkets tidigare kartläggningar. Myndighetens egen skadestatistik är till stor del baserad på rapportering av skador inom förvärvsarbete. Denna datamängd omfattar cirka 300 individer per år vilket jämfört med våra siffror tyder på en kraftig underrapportering.

    Rapporten bygger på elrelaterade personskador som sammanställts utifrån Sveriges tre befolkningsövergripande register där personskador återfinns; dödsorsaksregistret (DOR), patientregistret (PAR) samt Injury Database (IDB).

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf