Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    From “attitude-behavior” to “agency-structure” in research and policy on sustainable urban transport2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    From “attitude-behavior”to “agency-structure” in research and policy on sustainable urban transport2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Baaz, Mikael
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Lilja, Mona
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Sociologi.
    Editorial2017Ingår i: Journal of Political Power, ISSN 2158-379X, E-ISSN 2158-3803, Vol. 10, nr 2, s. 127-132Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 4. Baaz, MIkael
    et al.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Lilja, Mona
    Editorial: Special Issue. Resistance and Emotions.2017Ingår i: Journal of Political Power, ISSN 2158-379X, E-ISSN 2158-3803, Vol. 10, nr 2, s. 127-132Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Hakamies-Blomqvist, Liisa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Östlund, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Äldre bilförare i simulator: en valideringsstudie2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att granska simulatorns validitet för studier av körbeteende hos äldre (65+) bilförare. Äldre bilförare är det snabbast växande segmentet i förarpopulationen. I förhållande till fältstudier är en körsimulator fördelaktig så tillvida att den verkliga trafikens olycksrisk undviks och att beteendet i situationer som skulle innebära en oacceptabel risk i en fältstudie kan observeras och mätas. Dessutom har man har fullständig kontroll över den experimentella situationen. Nackdelen är att även de bästa simulatorerna inte kan producera en helt övertygande illusion av verklig bilkörning, vilket rimligen påverkar körbeteendet. I studien jämfördes hur äldre försökspersoner körde samma rutt med en instrumenterad bil i verklig trafik och med VTI:s simulator. Dessutom samlades intervju- och testdata. Resultaten visar att försökspersonerna körde i stort sätt på samma sätt i simulatorn som i den instrumenterade bilen. De viktigaste skillnaderna mellan simulator och mätbil var följande: 1. Medelhastigheten var lägre i simulatorn på 70-sträckor. 2. Försökspersonerna körde längre åt höger på vägbanan i simulatorn. 3. Variationen i hastighet, sidoläge och rattutslag var större i simulatorn. 4. Försökspersonerna bromsade betydligt oftare och hårdare i simulatorn. 5. Inlärningseffekter, såsom ökad hastighet och mindre variation i hastighet och sidoläge, uppträdde i betydligt större grad i simulatorn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Age-based inequality: Ageism, childism and adultism2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Ageism and discourse: The case of older drivers2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Heikkinen, Satu
    Uppsala universitet, Sociologiska institutionen.
    Att köra eller inte köra: Hur de äldre, åldrande och bilkörning har diskuterats i svensk transportpolitik2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this study is to analyse the formation of older and ageing drivers in Swedish transportation policy. Documents from the Swedish Government, the Riksdag and, in a few cases, public authorities and newspapers are analysed. The discourse-analytical framework is inspired by Foucault’s archaeology, which is used as a tool box.

    The study identifies/constructs three periods in the formation of older and ageing drivers. In the first period (1934–1967) there is a discursive gap between statements about driver selection and traffic safety. Driving in ‘old age’ is a problem for medical expertise and mandatory tests are proposed. The proposals are rejected, as older people’s driving is not a problem in the discourse of traffic safety.

    In the second period (1967–1991) ‘older drivers’ is made up as a category of interest. ‘Older drivers’ become an accident population in the discourse of traffic safety due to changes in statistical practices. In the third period (1991–2006) a discourse of older peo-ple’s mobility is appearing alongside the discourses of traffic safety and driver selection.

    Moreover, the study traces how the statements of older and ageing drivers are ordered by more general ideas of the aged and ageing. Double discourses of ageing are followed by a dichotomisation in ‘healthy’ and ‘sick older drivers’ in the 1990s. The idea of an abrupt exit in old age alters to a more gradual exit, in its turn followed by challenging the very idea of exit.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Conceptualisations of age in the ageism debate2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Different orders and different policies: The categorization of older persons and people with disabilities in Swedish transportation politics2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Michel Foucault2014Ingår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén och Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1, s. 193-208Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Mobile Lives in a Neighbourhood: Physical Mobility, Life Stories and Ageing2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ‘Ageing in place’ is a notion which captures the importance of ageing in familiarsurroundings for older people. Place is often conceptualized as the local environment,e.g. the neighbourhood of living. However, in the modern mobile world,older people are highly mobile, virtually as well as physically. This means thatthe notion of place also has to include mobility and ‘ageing in place’ may have totranscend local boundaries. The aim of this paper is to discuss ‘ageing in place’based on narratives of physical mobility, i.e. everyday mobility/transportation andresidential mobility, among older people living in the same neighbourhood.18 interviewees 65 years and older were asked to retell their lived mobility.All interviewees lived in the same neighbourhood, Ljura in Norrköping, Sweden.In this way all stories converged in time and space, in Ljura, at the time of the interviews.Some interviewees had grown up in Norrköping while others originatedfrom the very north and south of Sweden, as well as from abroad. The experiencesof and ties to Ljura differed clearly based on when the interviewees movedto Ljura as well as previous experiences of mobility in life. While living in Ljura,routinized everyday mobility was connecting the neighbourhood to other importantplaces for the informants, e.g. a nearby forest, the city centre, allotments andplaces from the childhood. Multilocal living was also important where living inthe neighbourhood was, depending on season, shared with living in the summercottage or traveling for longer periods in a camper.The life stories of mobility among older people living in the same neighbourhoodillustrate heterogeneous ways of relating to the neighbourhood as well asthe importance of mobility to link places of significance to each other. The paperdiscusses conceptualisations of ‘ageing-in-place’ in relation to these results

  • 13.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Older driver debate in Swedish transportation policy2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Periodiska läkarundersökningar: En seglivaddiskussion2008Ingår i: Resande, planering, makt / [ed] Mats Brusman, Tora Friberg & Jane Summerton, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2008, s. 177-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    'Seniors are disabled or like everybody else': Dilemmas for policy makers when dealing with life course transitions and heterogeneity in applied fields such as transportation2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The point of departure for this article is the results from a case study of Sweden on national actors and policies dealing with senior obility published in a EU report 2013. The results showed that senior road users were a neglected category on national policy level espite concerns of the ageing of society. In this article the case study was further analysed in a theoretical framework of categorisation n order to get in-depth knowledge on how older road users were discussed and categorised. The main empirical data was interviews, documents and web pages, all focusing on national level. There was ambivalence among important national transportation actors in how to deal with the category of older road user. Officials at Swedish Transport Administration claimed e.g. older road users to be a nonrelevant category since issues of importance for this category were brought up in relation to categories such as disability and vulnerable road users. Otherwise older road users were like "everybody else". There was a backlash where heterogeneity was explicitly used as an argument for not focusing explicitly on older people. It appeared to be based on an understanding of heterogeneity as diversity of characteristics (except chronological age) while not recognizing how individuals with different characteristics still may pass common life course transitions related to the life course. The tendency to view categories in this context as constructed on specific static characteristics (e.g. chronological age, disability features) thus largely dismissed the temporal dimension in ageing and life course transitions and processes. The consequence was, among others, a problematic one-dimensional understanding of heterogeneity. The article argues that what has often been viewed as an advance, in gerontology and later spread to other fields, namely putting forward heterogeneity in order to challenge homogenous views of old age, should be accompanied also with a more thorough view on heterogeneity in relation to age.

  • 16.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    To drive or not to drive: Older people, aging and car driving in Swedish transportation policy2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    To drive or not to drive: Older people and car-driving in Swedish transportation policy2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    To drive or not to drive: The construction of thecategory of older drivers in Swedish transportation policy2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Åldersbaserad ojämlikhet: ålderism, childism och adultism2017Ingår i: Introduktion till kritiska åldersstudier / [ed] Clary Krekula och Barbro Johansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 81-94Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 20.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Aretun, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Everyday mobility among stayers and movers in later mid life2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Höye, Alena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sagberg, Fridulv
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Åtgärder för äldre bilförare: effekter på trafiksäkerhet och mobilitet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs och värderas trafiksäkerhetsåtgärder för äldre bilförare i Norge. Med hjälp av litteratursökningar (publikationer från år 2000 och senare) togs en översikt fram av åtgärder riktade mot såväl förare, fordon som väg- och trafikmiljö. En detaljerad beskrivning av tester som äldre själva kan använda för att bedöma sin egen förmåga och behov av eventuellt stöd presenteras också. I nästa steg värderades och diskuterades åtgärdernas effekter på trafiksäkerhet, mobilitet och säker mobilitet. Ävenåtgärdernas genomförbarhet i Norge beaktades.De åtgärder som utkristalliserades som trafiksäkerhetsfrämjande för äldre bilförare samtidigt som de intepåverkade mobiliteten på ett negativt sätt, var följande sju, utan inbördes rangordning: - Det befintliga systemet i Norge med läkarintyg från och med 70 års ålder för personbilsförare börutvärderas - Det befintliga systemet i Norge med begränsade körkort bör utvärderas - Utbildning för äldre bilförare bör fortsätta och området utvecklas för att nå bättre effekter - Egentester bör införas stegvis och denna användning bör evalueras - Framtagning och spridning av råd till äldre om att välja bil och utrustning bör stimuleras - Separat signalfas för vänstersvängande fordon bör om möjligt införas i signalregleradekorsningar, eventuellt kompletterad med ett separat körfält - Komplexa korsningar utan signalreglering bör om möjligt byggas om till cirkulationsplatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hakamies-Blomqvist, Liisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Aktörer på äldrebilförar-arenan2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Äldres resvanor: äldre trafikanter som heterogen grupp och framtida forskningsbehov2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta notat är att ge en översikt av viktiga forskningsresultat om äldres resmönster samt att diskutera och problematisera hur heterogeniteten beaktas i forskning om äldres resmönster. Sammanställningen av forskningsresultat har gjorts i två steg. För det första bygger översikten på ett antal avslutade och pågående projekt från år 2008 och framåt där VTI har medverkat. För det andra har riktade litteratursökningar gjorts. Tvärsnittsstudier har utgjort en viktig grund för att illustrera hur äldre åldersgrupper reser mindre än åldersgrupper i medelålder, detta gäller såväl genomsnittlig restid, reslängd och antal resor. Detta är ett stabilt mönster i flertalet industrialiserade länder. En viktig del i minskningen utgörs av en minskning i arbetsresor i de högre åldersgrupperna. Samtidigt är det viktigt att notera att tvärsnittstudierna också pekar på att det inte är alla restyper som minskar utan inköps-, service-resor och fritidsresor är fortsatt vanliga i äldre åldersgrupper nära pensionsåldern. Det är först i de allra högsta åldrarna som resorna blir något färre. Tvärsnittsstudier illustrerar också hur de äldre åldersgrupperna reser mindre än medelåldersgrupper när det gäller de flesta färdmedel. Ett viktigt undantag är gång. Gång uppvisar en U-formad kurva där yngre liksom äldre åldersgrupper går mer än grupper i medelåldern. Viktigt att notera är att resultaten i tvärsnittsstudier både är beroende av individuella åldrandeprocesser och samhällelig förändring. En central fråga i forskning om äldres resvanor berör också utveckling över tid vilket studeras i longitudinella studier. Även prognoser för framtiden är viktiga. Äldres resande har ökat över tid vilket framförallt handlar om ett ökat bilresande. Det sker också en förändring där både inköps- och serviceresor liksom fritidsresor har ökat. I notatet beskrivs också den aktuella forskningstrenden att beskriva heterogeniteten hos äldre trafikanter. Vi beskriver studier baserade på sociodemografiska variabler likväl som en trend att konstruera nya kategorier av äldre baserat på resmönster. Även en trend där fokus ligger på livsloppsrelaterade förändringar som inverkar på mobilitet snarare än kronologisk ålder per se beskrivs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. Heikkinen, Satu
    et al.
    Krekula, Clary
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för sociala studier.
    Ålderism - ett fruktbart begrepp?2008Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 45, nr 2, s. 18-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ageism has gained growing attention in Sweden the last decade. Age is even discussed to be included in the discrimination legislation. Still, the concept has not been of much sociological interest. This article is an overview of the concept ageism and how it has been discussed in social gerontology. In the article it is argued that the overall focus has been on overtly expressions such as stereotypes and discriminating behavior while underlying structures and processes of power and power relations have not got enough attention. As a result the concept of ageism has become limited as an analytical tool. Thus, in order to develop the potential of the concept it seems crucial to explicate and theorise power relations. To accomplish this goal, i.e. to focus on how age based power relations are negotiated, challenged and reproduced in processes and institutionalised practise it is suggested that ageism might have to be complemented with other concepts, such as age coding.

  • 25.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Journeys of life in a neighbourhood: mobility, life course stories and ageing2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    The journeys of life: Older people’s narratives of mobility during life2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Meng, Annette
    Technical University of Denmark, Department of Transport.
    Alauzet, Aline
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Bell, Daniel
    FACTUM Chaloupka & Risser OHG .
    Dankova, Lenka
    Centrum Dopravního Výzkumu (Transport Research Centre).
    Kureckova, Veronika
    Centrum Dopravního Výzkumu (Transport Research Centre).
    Lang, Britta
    TRL Limited Transport Research Laboratory.
    Marin-Lamellet, Claude
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Monterde-i-Bort, Hector
    Universitat de Valencia .
    Parkes, Andrew
    TRL Limited Transport Research Laboratory.
    Pokriefke, Eike
    FACTUM Chaloupka & Risser OHG .
    Snopek, Mojmir
    Centrum Dopravního Výzkumu (Transport Research Centre).
    Strnadova, Zusana
    Centrum Dopravního Výzkumu (Transport Research Centre).
    Stakeholders and practices in the field of senior safety and mobility: Work package 4 Report2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Nilsson, Magnus
    University of Gotheburg, Sweden.
    Ageism and Power: Explicit and Implicit Assumptions on Power in the Literature on Ageism2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyzes the implicit and explicit assumptions on power in the literature on ageism. There are different assumptions of power but they areseldom elaborated.

  • 29.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Nilsson, Magnus
    Gothenburg University, Sweden.
    Older Workers in an Ageing Society: Critical Topics in Research and Policy2015Ingår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 22, nr 5, s. 532-533Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 30.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Olsson, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Social Dancing in Later Life: The Life Course, Historical Time and Serious Leisure2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Olsson, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Social Dancing in Later Life: The Life Course, Historical Time and Serious Leisure2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Isaksson, Karolina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Kollektivtrafik för lokal och regional utveckling: förutsättningar för strategiskt kollektivtrafikarbete i Dalarna och Östergötland 2000-20112013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten av en studie av de institutionella förutsättningar som har karakteriserat kollektivtrafikpolitik och -planering på regional och lokal nivå i Sverige under 2000-talets första decennium. Syftet är att få en empiriskt grundad förståelse för vilka förutsättningar som har funnits lokalt och regionalt för att bedriva ett långsiktigt och strategiskt kollektivtrafikarbete, med fokus på både formella och informella faktorer. Studiens empiriska fokus riktas mot två län, Dalarna och Östergötland. I studien identifieras och diskuteras de utmaningar som har kringgärdat ambitionerna att utveckla en mer långsiktig strategisk kollektivtrafikplanering på lokal och regional nivå under den studerade perioden. En av knäckfrågorna har handlat om relationen mellan ägare (kommun och landsting) och trafikbolag. En annan viktig fråga handlar om de kostnadsfördelningsmodeller som har tillämpats i respektive län, och hur dessa har förmått skapa incitament för att bedriva ett långsiktigt strategiskt kollektivtrafikarbete. En tredje fråga som har varit avgörande i de båda länen är vilket intresse och vilken förmåga som har funnits för att etablera och upprätthålla en övergripande strategisk blick och viljeinriktning i det lokala och regionala kollektivtrafikarbetet. Sammanfattningsvis ger studien en rad exempel på både utmaningar och drivkrafter för ett mer långsiktigt och strategiskt kollektivtrafikarbete. De båda exemplen visar att det ofta är en kombination av formella och informella institutionella förutsättningar som avgör hur god förmåga som etableras för att bedriva ett långsiktigt strategiskt kollektivtrafikarbete. 2000-talets första decennium har präglats av ett formellt institutionellt regelverk som inte har varit särskilt gynnsamt i detta avseende. Avslutningsvis förs i rapporten en diskussion om den nya kollektivtrafiklagstiftningen som gällt från den 1 januari 2012, och i vilken mån den kan ses som en lösning på de utmaningar som har identifierats. En fråga som framstår som avgörande för framtiden är kopplingen mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna, som genom det kommunala planmonopolet styr bebyggelseutvecklingen och den lokala trafikplaneringen och därmed på flera sätt avgör vilka förutsättningar som skapas för kollektivtrafiken. Det återstår att se hur den nya lagstiftningen faller ut i detta och en rad andra avseenden. Det är viktigt att framöver noga följa upp och analysera hur det går med det strategiska kollektivtrafikarbetet lokalt och regionalt, med fokus på såväl formella som informella institutionella förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Isaksson, Karolina
    et al.
    KTH.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Sustainability transitions at the frontline: Lock-in and potential for change in the local planning arena2018Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 3, artikel-id 840Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores challenges and possibilities for integrating goals of long-term sustainable development into urban planning practice, with a specific focus on local institutional conditions for sustainability transitions. The analysis is based on a qualitative single case study of a large urban development process: the development of a new city district in Hyllie in the city of Malmö, Sweden. Hyllie was branded as a flagship project for sustainable urban development, with particularly high ambitions on climate neutrality and sustainable energy consumption. Several innovative elements were initiated in the development process, for instance the “climate contract” betweenthemunicipalityandlargeenergycompanies. Inthepaper,thisclimatecontractisdiscussed as an initiative with a promising potential for sustainability transitions. In practice, however, the outcome of the development in Hyllie in terms of sustainable development is ambiguous, since the district is also framed around luxury shopping, entertainment, and an ambition to attract visitors from a long distance. The Hyllie development illustrates pre-requisites for work on sustainable development in a decentralized and market-oriented planning context. Theoretically, the analysis is inspired by the multi-level perspective (MLP) and institutional theory. The results illustrate how the development process was shaped by a complex interplay between actors with differing agendas and targets at different stages in the process. These results are applied in a general discussion of challenges and possibilities for urban planning to contribute substantially to a transition to long-term sustainable development. Overall, the analysis demonstrates the importance of considering specific local institutional conditions in strategic work for long-term sustainability.

  • 34.
    Krekula, Clary
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Arvidson, Markus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Henriksson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Olsson, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    On gray dancing: Constructions of age-normality through choreography and temporal codes2017Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 42, s. 38-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Against the background of population aging, older peoples dance has attracted attention in research and its health promoting effects and social meanings have been brought to the fore. In this article we focus on the context and power dimensions of dance with an emphasis on the organizing of dance among older adults in terms of social discourses and age relationships. On the basis of qualitative interviews with 33 older dancers and 11 dance providers in Sweden, the study illustrates how dance is organized through social discourses on healthism and on the increasing group of older people as a powerful consumer group. The study highlights that older people and their social dance contexts are marked and subordinated in relation to younger age groups through non-verbal practices such as choreography and temporal codes. In short, dancing among older adults is not only a common health promoting and social activity, but also an arena in which age and age normality are negotiated and constructed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Krekula2017
  • 35.
    Krekula, Clary
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för sociala studier.
    Heikkinen, Satu
    Linköpings universitet, Avdelningen för sociologi (SOC).
    Det heterogena åldrandet: Vad kan begreppet tredje åldern tillföra?2011Ingår i: Tredje åldern: Sociala aspekter och medborgarskap / [ed] Kerstin Gynnerstedt, Maria Wolmesjö, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2011, 1, s. 49-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tredje åldern beskrivs som den period under senare delen av livet då man är fri från arbetslivets krav och skyldigheter men ännu inte i behov av sociala rättigheter i form av vård och omsorgsinsatser. Under de senaste åren har begreppet tredje åldern kommit att användas allt oftare även inom det sociala arbetet, både nationellt och internationellt.

    I den här boken problematiseras begreppet tredje åldern med utgångspunkt från aktuell forskning ur en rad olika samhälleliga och sociala perspektiv. Det centrala temat i boken hämtas från livsloppsperspektivet och teorier om socialt medborgarskap. Här diskuterar författarna frågor som: Vilken roll har gruppen "tredje åldrare" i samhället? Vad innebär tredje åldern för det professionella och frivilliga sociala arbetet? Är fri tid enbart en medborgerlig rättighet, eller finns det också samhälleliga skyldigheter under den "fria" tiden?

    Tredje åldern - Sociala aspekter och medborgarskap riktar sig främst till studerande på universitets- och högskoleutbildningar på grund-, och avancerad nivå inom socialt arbete, social omsorg, vård-, samhälls- och beteendevetenskap. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom fältet och andra som är intresserade av det sociala arbetets utmaningar inom äldreomsorgen.

  • 36.
    Krekula, Clary
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Gästredaktörernas inledning: Med fokus på ålder som organiserande princip2014Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 51, nr 1, s. 5-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Levin, Lena (red.)
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nielsen, Benny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Äldre i transportsystemet: mobilitet, design och träningsproblematik2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Generally, more elderly will be travelling and be out on the roads as active road-users in the future. Research exists on the travelling habits of the elderly; but more in-depth knowledge on the elderly's preferences as license-holders, drivers, road-users and actors in public transport is required. The aim of this report is to give an overview of previous research as well as to indicate a number of directions for future research on the mobility of the elderly as actors within the transport system. The work has a clear multidisciplinary approach, with knowledge from social science, behavioural science and technical research on transport and the elderly. However, the main weight lays on social science and behavioural science issues. The report is divided into eleven chapters: 1) contains a short background, purpose and method questions; 2) discusses the project's scientific and social relevance; 3) provides theoretical background and theoretical concepts; 4) mentions previous research on the elderly as car drivers; 5) is a chapter on license-less vehicles; 6) discusses traffic and road design for the elderly; 7) discusses the elderly as pedestrians and bicycle road-users; 8) is about the elderly in public transport and 9) is about the training of elderly drivers. Chapter 10) consists of a final discussion and chapter 11) summarises point by point the need for research on issues which have come to light in the report

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Olsson, Eva
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    “I will never quit dancing”. The emotional experiences of social dancing among older persons2019Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, artikel-id 100786Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on dancing in later life has mainly focused on the health-promoting effects of dance, including aspects of well-being, while studies focusing on emotions are rare. The purpose of this article is therefore to contribute to research on older people's dancing through examining emotions in social dancing. Qualitative interviews were conducted with 44 older persons. The analysis shows how successful interaction rituals create positive emotions such as joy and pride and contribute to emotional energy. However, there are also unsuccessful interaction rituals which contribute to negative emotions of sadness and anger. These negative emotions can drain emotional energy, but, importantly for this study, they may also contribute to a forceful counter-energy which motivates the interviewees to try again. We discuss these patterns as emotional energy tropism and as negative emotional energy and positive emotional energy working together. The study provides insight into how and why dancing feels good as well as why older people do not give up dancing despite setbacks. Overall, the study contributes to research discussions about emotions in gray dancing as well as sociology of emotions.

  • 39.
    Siren, Anu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hakamies-Blomqvist, Liisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Older female road users: A review2001Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    The present study reviews and critically discusses existing research on older female road users. A first finding was that research literature on older women in traffic is scarce. In addition, the methods used in the studies reviewed for this report were predominately quantitative and there were few observable attempts to a deeper understanding of the central concepts, or of the main findings. However, the existing research evidence shows that women and men do indeed travel differently. The women’s travel is in general limited to geographically smaller areas and it is more influenced by social factors than men'’s travel is. To some extent, such gender-related differences decrease with age. The nature and causes of gender differences in travel and traffic behavior defy easy explanations. In the current literature, the concepts of traffic, age, and gender have not been problematized and specific methodological problems related to the study of gender or of aging were not often mentioned. It is suggested that a wider perspective including an increasing use of qualitative methods might be useful for future research trying to fill in the present gaps of knowledge and understanding in this field.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Sørensen, Majken Jul
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Olsson, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Time, power and resistance: Guest editors introduction2019Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 56, nr 3-4, s. 197-207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Time, power and resistance arc all central sociological concepts, but only rarely have the intertwi- ning between all three been explored. Here the guest editors of the special issue of Sociologisk Forskning called "Time, power and resistance" introduce five empirical research articles. The articles all investigate time and temporality in relation to forms of power, ranging from discursive power to dominant norms and state power. The resistances vary from organised, collective resistance to subtle and discreet forms of everyday and constructive resistance. Additionally, the guest editors point towards future avenues of research in the area and show sociologically interesting links between the three concepts.

1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf