Vad sker egentligen när läsare läser och vad kan avses med själva begreppet läsning? I fyra olika artiklar diskuterar Nils-Erik Nilsson och Sten-Olof Ullström, verksamma som lärarutbildare inom avdelningarna för Svenska språket respektive Litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och tillika doktorander i Svenska med diaktisk inriktning vid Malmö högskola/Lunds universitet, denna frågeställning och andra problem som hänger samman med läsarens och läsningens roll och funktion i undervisningen. Läsningen betraktas i rapporten som en komplex process. För at förstås fordrar den att många olika komponenter relateras till varandra i stället för att betraktas isolerat. Därför betraktar författarna läsningen som en relation mellan text och läsare. De lyfter från denna utgångspunkt fram några av de processer som kan utspela sig i detta möte.
Föreliggande arbetsrapport utgör en kritisk granskning av exempel på skolgrammatik i grundskolans högre klasser respektive gymnasieskolan. En utgångspunkt bildar skriften Grammatik på villovägar som utgavs för tio år sedan av Svenska språknämnden med Ulf Teleman som huvudredaktör. Anledningen var då en besvärande skillnad mellan skolan, i varje fall dess läromedel, och språkvetenskapen i deras respektive sätt att beskriva och analysera mänskligt språk. I föreliggande rapport konstateras att bilden tio år senare tycks ha förändrats högst obetydligt. Utifrån punktvisa studier av några grammatiska företeelser i representativa läromedel för grundskolans högre årskurser och för gymnasiet belyser författarna hur skolgrammatikens språkbeskrivning är ofullständig eller felaktig och problematiserar samtidigt de föreställningar om skolgrammatikens allmänna nytta och förhållande till språkutvecklingen som inte minst skolelever i allmänhet är bärare av. Avslutningsvis konstaterar författarna att de möjligheter för skolans elever att utveckla ett mer medvetet förhållningssätt till sitt skrivande som föreligger, ännu inte utnyttjats och hänvisar bl a till processorienterat skrivande samt textlingvistik och pragmatik