Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Haraldson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Organisering för samverkan: En introduktion2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapportens syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning om och utvärderingar av samverkan inom offentliga organisationer, speciellt människobehandlande organisationer, introducera olika former av samverkan samt framförallt lyfta fram några viktiga faktorer vid planering och organisering av samverkan.

    Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning av olika orsaker till ökad samverkan, exempelvis ökade krav på effektivisering och försök att hantera den ökade specialiseringen inom välfärdsstatens organisationer. Därefter behandlas olika former och modeller för samverkan. Samverkan kan omfatta allt från integrering av olika enheter inom olika organisationer till mindre samarbetsprojekt inom en enhet eller mellan olika professionella yrkesgrupper.  

    I nästa del lyfts flera faktorer fram som är viktiga att tänka på innan man startar själva samarbetet, exempelvis ledningens ansvar, klargörande av syftesbeskrivningar, legitimitet och avsättande av tid. Flera tidigare studier visar att ledningen bör ha en aktiv roll under hela projekttiden. Ledningen är viktig för att skapa förutsättningar som tid och resurser men framförallt för att klargöra syften och hantera gränsdragningar och anspråk mellan de olika enheter eller huvudmän som ingår i samverkan. Ledningen har också en viktig uppgift i att tillse att målen är tillräckligt tydliga och relevanta samt att se till att samverkan är förankrad och har legitimitet hos samtliga personer som berörs av samverkan. I flera fall var exempelvis inte mellancheferna i respektive organisation involverade i projekten vilket hindrade handläggarna från att kunna samverka på ett effektivt sätt. Om ledningen inte finns tillgänglig för att lösa dessa frågor finns risk att underliggande nivåer tvingas hantera frågor de inte har mandat för.

    I kapitlet därefter lyfts faktorer fram som är viktiga vid själva genomförandet, exempelvis formella och informella organisationselement, institutionella logiker och professioners olika kunskaps- och tolkningsramar.  I all samverkan skall ofta flera olika delar av de samverkande enheterna eller organisationerna skapa en ny organisation. För detta krävs ofta både nya rutiner och delegationsordningar där makt, ansvar, befogenheter och hantering av sekretessfrågor är klargjorda. Men det är inte bara formella faktorer som behöver hanteras. Flera studier visar att både kulturella och institutionella element som normer, värderingar, kunskaps- och förklaringsmodeller samt organisations- och beslutslogiker i hög grad påverkar samverkan. Dessa element är ofta svårare att hantera eftersom de ligger inbäddade i organisationerna och ofta är en del av olika professioners identitet och yrkesstolthet.

    Rapporten avslutas med några reflektioner om effekter, risker och möjligheter med olika typer av samverkansprojekt. Det finns ganska få utvärderingar som visar effekter av olika samverkansprojekt och de som finns visar ibland motstridiga resultat exempelvis att sjukskrivningar både minskat och ökat som en följd av samverkansprojekten. En del utvärderingar visar också att man lyckats motverka fragmenteringen, ökat helhetssynen och individanpassningen i förhållande till brukarna genom samverkansprojekten. Dessa projekt hade dock ofta externa anställda personer som arbetade direkt mot brukarna.  

    Ett annat resultat som framkommer i olika utvärderingar är att professioner utvecklat en större förståelse för varandras verksamhet men också att man haft problem med att kommunala verksamheter underordnats hälso- och sjukvårdens verksamhet. Slutligen nämns i flera studier att samverkansprojekt kan leda till att strukturella problem individualiseras och/eller att omgivningsfaktorernas betydelse för projekten negligeras.

    Det kanske viktigaste när det gäller samverkan verkar dock vara att ta hänsyn till lokala förutsättningar, utgå från verkliga problem och tillse att man arbetar utifrån en kollegial jämlikhet med respekt för varandras professioner och uppgifter.

  • 2.
    Haraldson (Haraldsson), Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences.
    Könstraditioner och det "nya" friluftslivet2012Report (Other academic)
  • 3.
    Haraldsson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Fri tid eller tid för arbete2012In: Fritid i senmoderna samhällen / [ed] Ulla Tebelius, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, p. 55-64Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Haraldsson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Frivilligt arbetslösa2011In: Arbete: Passion och exploatering / [ed] Tuula Bergqvist, Gunnar Gillberg och Lars Ivarsson, Växjö: Linnéuniversitetet. Institutionen för samhällsvetenskaper , 2011, p. 51-66Chapter in book (Refereed)
  • 5.
    Haraldsson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Kvinnors nätverk och relationer2010In: Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken / [ed] Gunnel Forsberg & Gerd Lindgren, Karlstad: Karlstad University Press , 2010, p. 95-110Chapter in book (Refereed)
  • 6.
    Haraldsson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Skapande av tid och mening: En socioexestentiellanalys2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling handlar om människor som ökat sin fria tid. Syftet med studien är att öka förståelsen förÊvarför människor vill ha mer fri tid, vilka möjligheter de har att förverkliga denna önskan och vilka konsekvenserna blir. Empirin tolkas med hjälp av en socioexistentiell tolkningsram som innebär att människors intentioner förstås i relation till deras faktiska möjligheter och att en existentiell dimension har inkluderats. Studien visar på varierande intentioner som exempelvis en önskan om att söka möjligheter att skapa och friheten att styra sin fria tid. Möjligheterna att öka tiden påverkas av såväl mod som boendekostnader och konsekvenserna av mer fri tid är bland annat en ökad inre och yttre frihet. Människornas önskan om mer fri tid och svårigheterna att öka sin fria tid förstås som en diskrepans mellan individernas önskningar och samhällets faktiska struktur och/eller kulturellt acceptabla värderingssystem

  • 7.
    Haraldsson, Anna-Lena
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies (from 2013).
    Lilja, Mona
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies (from 2013).
    Resistance against material artefacts: university spaces, administrative online systems and emotions2017In: Journal of Political Power, ISSN 2158-379X, E-ISSN 2158-3803, Vol. 10, no 2, p. 166-183Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article traces some of the attempts that have been made to analyse time and emotions in order to gain a broader understanding of how power and resistance entangle in online administrative systems in university spaces. Rising levels of Internet usage in the university sector, and society in general, imply a new era for public administration. Online administrative systems have moved into the university sector, creating different reactions, new practices, temporalities and emotions. The administrative online systems, which govern through, as our respondents understand it, various time-consuming scripts (for example, the travel expenses programmes or programmes regulating working hours or duty periods) or through online communication systems (for example, emailing), give rise to a rich and varied resistance against the different systems, which informs the employees' temporalities and spent time (clock time). Among other things, people reacted emotionally with avoidance, time-travel, manipulations, ignorance and by exact rule following.

  • 8.
    Haraldsson (Haraldson), Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Fritid och kön2001In: Turismens och fritidens mångfald / [ed] Lars Aronsson, Sven-Erik Karlsson, Karlstad: Karlstad University Studies , 2001, Vol. 2001:18Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Haraldsson (Haraldson), Anna-Lena
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Karlsson, Sven-Erik
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Fritidsvärlden - en självständig och manlig sfär, anmeldelse2002In: Kvinder, Kön & Forskning, no 4Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Karlsson, Sven-Erik
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Bladh, Gabriel
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication.
    Haraldsson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Friluftslivets sociala mönster i ett samhälleligtsammanhang: en beskrivning och ett försök till förklaring.2013In: Friluftsliv i förändring: resultat från ett forskningsprogram : slutrapport / [ed] Fredman, Peter; Stenseke, Marie; Sandell, Klas & Mossing, Anders, Stockholm: Naturvårdsverket, 2013, p. 81-96Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Karlsson, Sven-Erik
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Haraldsson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Fritidsvärlden - en självständig och manlig sfär?2000In: Kvinder, Kön & Forskning, no 4Article, book review (Other academic)
  • 12.
    Lönnbring, Gunilla
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Haraldson, Anna-Lena
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Lindgren, Gerd
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Lundkvist Martinson, Karin
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    Ovlien Säll, Britt
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Social Studies.
    En nätverksfälla? Företagande kvinnor i regionalpolitiken2012In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, no 2, p. 45-58Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Projektet Nya Nätverk handlar om företagande kvinnors organisering. Utifrån institutionell etnografi och en interaktiv forskningsansats analyseras här de mekanismer som marginaliserar kvinnors affärsnätverk i det regionalpolitiska tillväxtarbetet. Organiseringen är på många sätt problematisk. Den blir en nätverksfälla som erbjuder lösningar men inte håller vad den lovar. Trots detta är autonoma nätverk nödvändiga för legitimitet och påverkan men det måste också finnas tydliga mottagande instanser för att krav på jämställd hållbar tillväxt ska omvandlas till praktik.

1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf