Erfarenheter från granskningar av utvecklingsprojekt i norska kommuner och skolor som samverkar med kompetensmiljöer för utveckling av skolor redovisas. Innehållet i de ansökningar som erhöll och inte erhöll medel diskuteras
Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik vid Karlstads universitet, ger en personligt färgad exposé av rörelser som skett i det pedagogiska landskap som karaktäriserat Sverige under det senaste halvseklet. Resultat från longitudinella undersökningar av skolors anda redovisas. Skola som en lokal organisation står i centrum där livet mellan elever och lärare och återverkningarna av detta på lärande belyses. Forskarperspektiven på händelser i skolor kompletteras med intryck från hur skolor och deras inre liv behandlas på övergripande nivåer som i politiska sammanhang, inom statsverket och i regeringskansliet. Förslag lämnas på hur förbättringar av det inre livet på skolor och särskilt hur ungdomars lärande för framtidens demokrati kan gå till.
From 1930 until 1970 dispersed efforts were made in Sweden to educate school leaders. In 1975 an organisation for a systematic education of school leaders carried by the state was established in the country. A review is presented of the five different editions of school leader education that have existed in Sweden since then. Work of state committees and decisions at national level are described that have influenced the content, the design and the organisational localisation of the Swedish school leader education. The institutionalisation of the educational programme for school leaders in Sweden is clarified. The author of the book participated in the state committee that presented a proposal that was used as the ground for the first edition of the Swedish school leader education. He served for fifteen years as the manager of the Swedish school leader education.
Kapitlet ger en översikt över skolutvecklingsforskningen under 1900-talet och in på 2000-talet
En forskargrupp vid Karlstads universitet som undersöker hur ledarskap i skolan förändras i samband med samhällsförändringawr, presenterar resultaten av en bred läsning. I Forskning om rektor presenteras både rön ur forskningslitteraturen och egna undersökningar.Ledarskap i skolan är beroende av det inre liv som finns i skolor likaväl som av det som händer och sker i det omgivande samhället. Forskningen om rektorer har förändrats i takt med att förutsättningarna för såväl skolor som för ledarskapet i skolor ändrats. I boken tillbakavisas allmänna myter som att starkt ledarskap på skolan direkt leder till bra resultat i elevernas inlärning. Tonvikten i litteraturöversikten har lagts på förhållanden mellan rektorers insatser ochy skolors förmåga att förbättra sig.
Svenska skolors sätt att förhålla sig till läroplaner beskrivs och diskuteras. Skolors svar på politikers reformkrav belyses och skolors lärande i nätverk med sikte på förbättringar beskrivs
Skolinspektionens betydelse för att starta skolutvecklingsarbete diskuteras. Ett konkret förslag på hur skolor ska kunna använda inspektionen som ett bidrag i den egna utvecklingsprocessen ges
Studies of school leader appointments in Sweden from 1981 until 2007 is described and discussed
En mindre undersökning av vilka som slutat som skolledare 2007-2008 i Värmlandsregionen presenteras. Få slutar på grund av stress eller otrevnad, flest på grund av pension eller andra förändrade omständigheter. Rekryteringen av nya skolledare speglas genom att samma frågor ställts till de som svarar för anställning av skolledare 1981, 1985, 1988, 1994 samt 2007 inom det kommunala skolväsendet. Kvinnor dominerar nu som nya skolledare medan män dominerade för trettio år sedan. Fler icke-lärare anställs som skolledare och det har blivit regel att välja personer som skolledare som inte kommer från den skola där ledarskapet ska utövas vilket inte var vanligt för trettio år sedan
Skolinspektionens historia ges en rapsodisk översikt. De 187 grundskolor som inspekterades av Skolverket 2003 och 2004 i Sverige granskas med avseende på förändringar före respektive efter inspektioners genomförande i elevernas skolprestationer. Inspektionerna visar sig inte inverka på elevernas skolresultat. Vid 71% av de inspekterade skolorna försämrades skolresultaten eller blev kvar på tidigare nivå
I antologiform presenteras erfarenheter från skolutvecklingsprojekt som bedrivits i norska skolor 2006-2010. Kommuner och skolor tillsammans med forskare redovisar hur i åtta miljöer förbättrat den inre verksamheten efter att ha bedömt den egna kvaliteten och fått bidrag för utvecklingsarbete från staten. Analyser och slutsatser som skapats över de månhga deltagande utvecklingsinsatserna läggs fram
Produktion av utbildningspolitik i Sverige och Danmark under 1900-talet och 2000-talet beskrivs och jämförs
Research shows that context matters when principals execute their role and that it affects how successful principals become in leading their respective schools. Expectations that occur in daily encounters between teachers and principals at local school organizations are focused on in a pilot study to discover how teachers’ expectations influence their principal’s work in practice. The research questions are: 1) How do teachers’ experience-based expectations differ from more ideal expectations? 2) How do teachers’ and principals’ expectations differ in simulated real situations? and 3) In what way do expectations expressed by teachers and school leaders differ from more ideal expectations expressed in school policy documents? The study is framed within social psychological and organization development perspectives. The results from this pilot study, where we also test the validity of the methodology, show that there are differences in experience-based and ideal expectations of principals. In situations where internal pressure is present there is a closer gap between these two kinds of expectations compared to situations where external pressures have a more prominent role. Teachers and school leaders agree that the role of the principal is of importance to the school and they also share most views on what a principal should do and how to act appear as at the school. The focal point of the study is relations between teachers and their principals and the evaluation of how norms are constituted in real situations and subsequently how they shape the role of the school leader.
Vem blir skolledare i det svenska skolväsendet idag och hur har tillsättningsmönstret förändrats under de senaste 15 åren? I den här undersökningen har vi utgått från material kring skolledartillsättningar under åttiotalet och in på nittiotalet. Huvudvikten har lagts vid att studera vad som är bestående och vad som har förändrats i tillsättningsmönstret inom kommunerna med avseende på skolledares kön, erfarenhetsbakgrund och demografisk tillhörighet.Det mest tydliga mönstret är att det blivit fler kvinnor bland skolledarna. Ambitionen att utöka andelen kvinnor i skolledarkåren har således lyckats. Effekter av organisatoriska förändringar i landets kommunerna blir synliga i skolledartillsättningarna i början av nittiotalet. Nya yrkeskategorier med ledarerfarenhet från barnomsorg och fritidsverksamheter börjar ta plats bland skolledarna. Rapporten innehåller också en översikt av olika sätt att strukturera ledningsarbetet i skolan i olika länder i Europa. Yrket som skolledare håller på att ändra karaktär och i rapporten beskrivs hur nya krav bidragit till att höja förväntningar på skolans ledare
An effective way to change student learning is to change the form of assessment. This has become known as the backwash effect of assessment. However, academic teachers ways of understanding the role of assessment in student learning are also important. This paper reports a phenomenographic study of the views of the role of assessment amongst Swedish and Hong Kong university teachers. The results are described in eight categories of conceptions, placed within a two-dimensional outcome space. The two dimensions are (1) the relation between teaching and assessment, and (2) the focus of the backwash effect. The results indicate that two features of the described conceptions are critical for changing teachers views of the role of assessment. One is the way one understands the significance of basic knowledge in ones discipline while the other is whether one looks upon the relation between teaching and assessment as being of an internal or external nature. As much research literature points out, to bring about changes in approaches to teaching and learning you must first bring about changes in conceptions of teaching and learning. To utilize assessment to improve student learning, teachers need to be made aware of the need of such improvement and of the role assessment can play in this process. On the basis of research such as that reported in this paper, staff developers could develop workshops or other strategies, which can accomplish this task.