En forskargrupp vid Karlstads universitet som undersöker hur ledarskap i skolan förändras i samband med samhällsförändringawr, presenterar resultaten av en bred läsning. I Forskning om rektor presenteras både rön ur forskningslitteraturen och egna undersökningar.Ledarskap i skolan är beroende av det inre liv som finns i skolor likaväl som av det som händer och sker i det omgivande samhället. Forskningen om rektorer har förändrats i takt med att förutsättningarna för såväl skolor som för ledarskapet i skolor ändrats. I boken tillbakavisas allmänna myter som att starkt ledarskap på skolan direkt leder till bra resultat i elevernas inlärning. Tonvikten i litteraturöversikten har lagts på förhållanden mellan rektorers insatser ochy skolors förmåga att förbättra sig.
Svenska skolors sätt att förhålla sig till läroplaner beskrivs och diskuteras. Skolors svar på politikers reformkrav belyses och skolors lärande i nätverk med sikte på förbättringar beskrivs
This study applies a model of school organisation developed by one of the authors to investigate school improvement processes leading to a whole school approach in Education for Sustainable Development (ESD) literature. The model is operationalized to a survey instrument and distributed to Swedish upper secondary teachers. The instrument provides empirical indications of teachers’ perceptions of their schools in terms of four major dimensions of an ESD whole school approach, the importance assigned to a holistic vision, routines and structures, professional knowledge creation, and practical pedagogical work. The aims of the study are to compare the teachers’ perception of their school organisation. We compare perceptions of teachers working in schools actively implementing ESD and teachers in comparable reference schools. Comparisons are also made between teachers from schools applying different strategies and quality approaches in implementing ESD. The results indicate that, relative to teachers in ordinary schools, those in ESD schools perceive their school organisations to have higher quality and coherence, with greater potential to support teaching and pedagogical work in practice. However, there is substantial variation in perceptions of teachers from different ESD schools. The model’s robustness is validated by coherence of earlier results in the same schools.
Conceptions of teachers and school leaders about school development have little in common with the conceptions expressed by central authorities. School development from an actor perspective is about finding solutions on problems they encounter. They understand the organisation more as an arena for sense making and learning than as an arena of instrumental actions in accordance with management by objectives. Key words: school development, leadership, sensemaking, learning
Utifrån ett centralistiskt perspektiv förlitar man sig på utvecklingskraften i mål, planer och utvärdering. Lärare och till stor del även skolledare ser skolutveckling som problembaserad där de egna vardagsproblemen utgör utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Kvaliteten i verksamheten blir i hög grad beroende av kvaliteten problemlösningsprocessen. En djupare förståelse av problemens natur ger bättre förutsättningar för att finna goda lösningar. I rapporten redovisas resultaten från två års forskning om betydelsen av ledning och styrning för skolutveckling och av skolan. Resultaten och analysen bygger på en studie av femton skolor i åtta kommuner i vilka man försöker förändra lednings- och styrningsstrategin i enlighet med ett lärande organisationsperspektiv. Det betyder bl a en tyngdpunktsförskjutning i ledarskapet från att vara den som planerar och organiserar lärares görande till att vara den som leder sina medarbetares lärande om undervisning och barns lärande och utveckling. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder har använts. Rapporten bygger på en analys av:145 brev502 lärarenkäter 126 skolledarenkäterIntervjuer med 9 förvaltningschefer, 15 skolledare och 227 lärareObservationer av totalt 80 möten i 19 arbetslag och 21 ledningsgrupperLektionsobservationer av 225 arbetspass under totalt 115 timmar
I rapporten redovisas resultaten av PBS-projektet (ProblemBaserad Skolutveckling) där vi undersökt lärares och skolledares förståelse av skolutvecklingsprocessen. Forskningsprojektet är en uppföljning av en tidigare samvariationsstudie med fokus på skolledares och organisationens koppling till skolutveckling. När lärare och skolledare beskriver vilka faktorer som är betydelsefulla för utvecklingsprocessen framträder en bild som har föga gemensamt med de föreställningar som man ger uttryck för på central nivå, dvs att mål, planer och utvärdering gynnar skolutveckling. Skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner nämns inte av lärare som viktiga i det vardagliga förbättringsarbetet på skolorna. Utifrån ett aktörsperspektiv handlar skolutveckling istället om att hitta lösningar på de problem man möter i undervisningssituationen. Det handlar sålunda inte om att transformera mål till handlingsplaner som sedan utvärderas. Utifrån ett lärarperspektiv och delvis även ett skolledarperspektiv är skolutveckling problembaserad. Skolutveckling skulle i enlighet med detta behöva ta sin utgångspunkt i de vardagsproblem som lärare och skolledare ställs inför. Underlaget i PBS-projektet består av intervjuer med 132 lärare, 44 skolledare samt 88 elever d v s totalt 264 intervjuer på elva gymnasieskolor
The aim of the article is to show how substantial qualitative material consisting of graphic cognitive maps can be analysed by using digital CmapTools, Excel and SPSS. Evidence is provided of how qualitative and quantitative methods can be combined in educational research by transforming qualitative data into quantitative data to facilitate discoveries of patterns in the data. Examples are drawn from research on conceptions of both different teaching methods and on school leadership related to school development. The rationale for using cognitive map interviews as a method for data collection is presented. Cognitive, theoretical and methodological issues are discussed. Tools that might be used to facilitate detection of patterns in a substantial number of maps are reviewed. It is demonstrated how unique expressions on individual cognitive maps visualizing different understandings can be transformed into a common system of concepts which make it possible to use quantitative methods to find patterns in comprehensive qualitative data.
In the presented studies one of our aims has been to deepen our understanding of features of a school leadership that promote school development. Conceptions of teachers and school leaders about factors influencing the process of school development have little in common with the conceptions expressed by central authorities. School development from an actor perspective is about finding solutions on problems encountered in the everyday teaching situation. The evidence suggests that the teachers perceive that they are more successful in helping the pupils to learn and develop when leadership and school development process is problem based and they state that their confidence in the school leaders has increased. They also perceive better possibilities to influence important matters in the daily work. Shared aims concerning central pedagogical ideas in combination with enhanced variation in ways of teaching has increased and a good climate for dialogues and learning in the staff is also reported as well as a deeper understanding of the mission and of the instructional pattern among the teachers. The empirical basis for the conclusions is three studies in which surveys, interviews and observations have been used
To study the impact of networking on school development, a comparison was made between a network and another project where the schools were part of an action-research project that was not connected with networking support. In both projects surveys as well as interviews were used. In the comparison-project schools had been working for four years with problem based school development while in the network project they had been working with the same idea of school development just for about 2 years. Despite this the teachers estimate that school development and the idea of the school as a learning organisation have been realized to a greater extent in the network project. In sum, there is powerful evidence that the network is effective at facilitating school development, moving schools in the direction of becoming learning organizations, and creates more effective collaborative leadership.
I Mora har man i likhet med ett antal andra kommuner slagit samman barnomsorg och skola till en förvaltning och nämnd. I samband därmed har man även genomfört en förändring av ledningsorganisationen. En del av rektorerna i den nya ledningsorganisationen kommer från barnomsorgen och en del från skolan.Syftena med omorganisationen var;- att ge ett samlat ansvar mot brukarna en huvudman för barn- och ungdomsfrågor- att ge möjlighet till helhetssyn på barnen- att skapa en decentraliserad organisation av lokala enheter med driftsansvar- att skapa en rationell och kvalitativt god verksamhet- att stimulera engagemang och utveckling.Utvärderingen inriktas främst på att undersöka i vilken utsträckning dessa syften/mål uppnås. Särskild tonvikt läggs vid att undersöka hur ledningsorganisationen fungerar. Denna rapport är en uppföljning av omorganisationen tre år efter genomförandet. I en tidigare rapport Utvärdering av den nya förvaltningsorganisationen inom barn- och utbildningsnämnden i Mora (1996) redovisas resultaten efter två år.Rapporten bygger på personalenkäter samt systematiska observationer under lektioner och av barnomsorgsverksamheten.