Varför är det problematiskt för många små företag att växa? Varför uppstår det problem i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare i små företag? Är små företag av naturen flexibla på grund av sin storlek? Används begreppet flexibilitet på rätt sätt i småföretagssammanhang? I studien tillämpas realistisk livsformsanalys på det empiriska området småföretagande för att kunna besvara dessa frågor. Det som utmärker livsformsanalys är dess förklaringskraft och teorin om livsformer kan användas till att förklara samhälleliga fenomen och processer. Genom tillämpning och utveckling av den livsformteoretiska ansatsen syftar studien till att öka kunskapen om egenföretagandet som ett ekonomiskt relevant (icke-kapitalistiskt sätt att producera. Allt företagande kan inte räknas med kapitalistiskt företagande och inte minst för samhällsplaneringens och beslutsfattandets skull är det av stor vikt att känna till vilka drivkrafter för mänskligt handlande som olika typer av företagande inrymmer. Den svenska befolkningen lever många olika livsformer och det goda livet i en livsform kan vara något helt otänkbart i en annan livsform. Studiens vidareutveckling av den livsformsteoretiska ansatsen behandlar frågan om förändringar i samhället har påverkat även de interna sociala relationerna som konstituerar den i sammanhanget aktuella självständighetens livsform. Studiens resultat pekar på en utveckling av en ny självständighetens livsform
The focus of this paper is to raise awareness of the complexity of the concept of flexibility and its occasional misuse. Flexibility as it most often is studied, is defined as the point of departure in capitalism. Even the smallest firms are measured by these criterions. By using the methodological standpoint of critical realism and the structural life mode analysis I have studied the rationality behind adjusting to changes in small firms with focus on adjusting employment levels to variation in workload. By doing this I have answered the question of a possible misuse of the concept of flexibility. My conclusion is that the concept of flexibility, defined with a starting point in the capitalist principles of the economic market, is occasionally misused in literature. Taking the point of departure in capitalism it is assumed that all firms strive to live by the rules of a capitalist market and to adjust to its principles. My structural perspective shows that not all small firms are driven by these motives powers. The rationality to run a firm when the owner lives the so-called independent life mode, derive first of all from independency. This rationality influences adjusting to changes in these firms and it also influences relations between an entrepreneur and an employee. An entrepreneurs trust expressing the independent life mode-specific work values and ethics, is fundamentally different from an employees trust if the employee is living the worker life mode. Thus trust can be a hindrance for adjusting the employment levels to variation in workload
The aim of this article is to describe and analyze the relationship between attitudes to work, wellbeing, and labor market status among young adults in Europe and to discuss the extent to which the relationship can be understood in terms of passion or exploitation. This aim is made concrete in the following research questions: To what extent do young adults in Europe have a passionate attitude to work? Are there differences between groups with various labor market status and nationalities? Are there differences in levels of well-being between the groups of young adults with different labor market status, and differences between the countries? The results are based on an individual survey conducted with three categories of young people (18–34 years old): long-term unemployed, those in precarious employments, and those regularly employed. The study had a cross-national comparative design and the countries included were France, Germany, Italy, Poland, Sweden, and Switzerland.